Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Hejde socken ligger öster om Klintehamn.
Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.
Tillkännagifves att Gud den högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min käre make skräddaren Petter Magnus Vilhelm Sporre, som efter ett svårt lidandestilla afsomnade i Hejde den 28 Nov. kl. 2 f.m. i en ålder af 71 år, 11 mån. ; djupt sörjd och saknad af maka, barn och barnbarn, varder härmed slägt och vänner tilkännagifvet.
Maria Sofia Sporre.
Sv. Ps. 473, 1, 2 vers.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 2 December 1887.
N:r 96.
Att den högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade hustru Anna Elisabet Åkerman, som efter ett långvarigt lidande stilla afled vid Hägleips i Hejde den 9 Nov. 1887 i en ålder af 57 år, 2 mån. och 28 dagar, djupt sörjd och saknad af mig son och anhöriga, varder på detta sätt slägt och vänner tillkännagitvet.
N. Åkerman.
Sv. Ps. 473 d.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 11 November 1887.
N:r 90.
inom Gotlands län nästkommande år 1888 komma att
I norra fögderiet:
I södra fögderiet:
Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.
på grund af åtskilliga broars omläggning inträffa på nedanståerde ställenföljande dagar:
måndagen 31 Oktober å vägen mellan Hejde och Guldrupe socknar, då i stället kan begagnas vägen genom Väte socken;
fredagen 4 November å vägen emellan Harqvie gård i Björke och Atlingbo socken, då vägen i stället kan tagas genom Roma, Halla, Viklau och Väte socknar fill Atlingbo;
måndagen 7 November å vägen mellan Glästäde och Banna gårdar i Lärbro socken, då i stället kan begagnas vägen genom Helvi socken;
tisdagen 8 November å vägen emellan Barshage i Othem och Kumla i Lärbro socken, i stället för hvilken väg kan tagas vägen till Glästäde och derifrån till Kumla; och
torsdagen 10 November å vägen från Långome i Othem socken till Slitehamn, då i stället kan begagnas vägen genom Boge socken.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 28 Oktober 1887.
N:r 86.
äro efter 2 års tjenstgöring följande ledamöter och ersättare i tur att afgå:
Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.
Visby rådhusrätt.
Tullmål. Skepparen N. Henriksson från Simrishamn, förande jakten Alma om 22,s ton, bar af tullkontrollören instämts, emedan han vid ankomst till Ronehamn med last af 396 säckar gödvingsämnen från Kastrup företedde en märkrulla, som saknade påteckning af svensk konsul, Svaranden erkände genom ombud förseelsen, orsakad af okunnighet om denna föreskrift; någon svensk konsul funnes dessutom ej i Kastrup. Åklagaren invände, att svaranden väl borde veta att Kastrup på ön Amager hörde under närliggande Köbenhavnpskonsulat, samt yrkade ansvar å svaranden för att han haft ofullständig märkrulla. Utslag afkupnas nästa måndag.
För djurplågeri, lemnande af häst utan tillsyn å allmän plats samt för fylleri är, såsom förut nämts, arbetare Enok Stenström vid Broväg åtalad. Vittnen styrkte i dag åtalet. Svaranden dömdes för de sistnämda föresgelserna till femton kronors böter; något ansvar för djurplågeri kunde mot hans nekande ej ådömas.
För oljud, fylleri och förargelseväckande beteende vid Skeppsbron är arbetaren Karl Petter Adolf Andersson åtalad, hvarom närmare förut nämts. Åtalet styrktes i dag af vittnen. Andersson dömdes till tjugufem kronors böter.
Krafmål. Hemmansägare J. Pettersson, Mölner i Väte, hade instämt urmakare Forsberg med yrkande att F. måtte åläggas antingen återlemna till svaranden ett år 1885 till lagning inlemnadt silfvercylinderur eller också utbetala urets värde med 35 kronor. Ett framstädlt yrkande om ansvar för förskingring af anförtrodt gods återtog käranden på uppmaning af rättens ordförande.
Enligt kärandens uppgift hade det af svaranden utfärdade qvittot å urets mottagande på något sätt förstörts, hvilket på anmälan antecknats af Forsberg. En tid derefter, då uret skulle afhämtas af ägaren, uppgaf Forsberg, att kyrkoherde E. Kahl eller någon hans tjenare erhållit det. Enligt företedt intyg från Kahl hade han ej mottagit uret eller haft någon kännedom om det.
Svaranden anhöll genom ombud om 14 dagars uppskof för svaromåls afgifvande, hvilket bifölls af rätten.
Södra häradsrätten.
Med för stöld häktade pigan Josefina Elisabet Bogström hölls i lördags ransakning å länsfängelset.
Hon erkände att hon vid olika tillfällen innevarande år från sin husbonde handlande Malkan i Gröttlingbo tillgripit en sockertopp, bomullsgarn, fyra säckar, en käffekanna, 2 spilkummar och ett par skålpund bomull, hvilket allt värderades till 20 kronor 29 öre. Det stulna hade hon inlemnat på ett par ställen i Gröttlingbo och hos arbetare Niklas Olsson i Hemse, med hvilken hon enligt sin uppgift skulle gifta sig. Hon bad ångerfullt om förlåtelse för sitt brott.
Hennes dom lydde på fyra månaders straffarbete och ett års vanfräjd.
Qvinnan är född 1849 i Hejde. Hon har aldrig gått i folkskola men kan dock läsa innantill. Sedan hon fylde tio år, har hon varit i tjenst på åtta olika ställen på södra Gotland.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 12 September 1887.
N:r 73.
(Intryck vid deras första åskådande.)
»Ni bör ovilkorligen gå dit ut till södra byrummet och se på pärkspelet i dag», sade man till mig. »Det är något för Gotland så egendomligt, att Ni aldrig kan göra Eren föreställning derom, förrän Ni sett det med egna ögon. Det är den årligen förekommande täflingen mellan »våg» från olika socknar, och tillställningen får på samma gång något af en folkfests karaktär.»
Nåväl, jag begaf mig tidigt på eftermiddagen ut till valplatsen för den intressanta idrotten. Jag behöfde ej gå vilse: svenska flaggor, svajande från högalstänger, visade mig snart stället. Fästande Visby bollklubbs märke med det blå bandet i knapphålet, steg jag innanför inhägnaden. Den vidsträckta platsen vimlade af folk, än i grupper än spridda om hvarandra. En herre i blågul jokeymössa kommer artigt emot mig och erbjuder sig att visa mig omkring. Här och der varseblir jag en hop unge män, alla i skjortärmarne, somliga istrumpfötterna och som i en viss regelbunden »spridd ordning» synas röra sig fram och tillbaka. Och emellan dem flyger då och då i högre eller lägre lyror en brunaktig boll. Man spelar pärk.
För att få någon riktig uppfattning af spelet föreslår min ledsagare att jag skall följa två täflande partier till slutet. »Här ha Vi t. ex. »Idrottsklubben och Mästerbyborna»; de anses för de styfvaste. Se blott på deras pärkkarlar, d. v. s. anförare», förklarar han.
Jag stannar och söker följa de olika skiftningarna i spelet. Beskrifva det behöfver jag ej, ty mina läsare känna det väl. Men min beundran kan jag ej underlåta att uttrycka öfver den vighet, smidighet och styrka, som utvecklades på båda sidor. Och hvad som föreföll egendomligt var att se äldre, nästan gråskäggiga män deltaga i den uppfriskande leken.
Spelet var ändligen slut. Båda partien hade fått »vunnet». Mästerbyborna hade afgått med seger i första instansen. Men nu beror det på »frispelet», upplyser min meddelare. »Det segrande partiet har rätt att välja en lek, som måste upptagas af de besegrade».
Mästerbyborna gingo afsides och öfverlade. Om en stund skickade de fram sin pärkkarl, som tillkännagaf att de valt »fingerkrok». Nu går segern »Idrottsföreningen» ur händerna sade jag — det var ej meningen att witza —, men mot landtbornas härdade och seniga fingrar, ansåg jag studenternas och läskarlarnes ej kunna mäta sig.
»Fram med er nu då!» ropade emellertid en starkt bygd student.
Mästerbybornas pärkkarl kom fram, satte sig på marken och sträckte fram högra armen, »Ska\’ vi sitta? Nej, vi ska\’ naturligtvis dra öfver axeln.» »Vi bruka så hemma hos oss.» »Hvem tusan kan hålla stången mot Ilva era knep derute på landet.» Allmänt skratt af de kringstående åskådarne.
Men Mästerbybon har rätt att välja och han sitter qvar. Motståndaren måste foga sig. Man tar spjärn mot hvarandras fötter, spottar på fingrarne, fattar tag och i ett nu ligger Mästerbybon rak lång på marken. Han hade blifvit besegrad. Ännu tre andra besegras af Idrottsföreningen — och partien stå jämt. Idrottsföreningen väljer nu till frispel kappspringning, och äfven der afgår den segrande.
Dagens täflingar äro slutade för dessa och rockarne tagas på.
Men ännu är man i fullt arbete på andra håll; pärkbollarne flyga högt iluften, varpstenarne singla fram mot målet, här drar man hank, här hoppar man kråka. Allt är lif och rörelse, alla äro glada och muntra som det anstår friska och sunda menniskor.
Jag vandrar på måfå rundt kring täflingsplatsen för att se på folklifvet. Det är sig så der tämligen lika öfver allt.
Plötsligt uppfånogar mitt öra några ord: …. »till det rum, der masken icke dör och elden icke utsläckes». Mina ögon vändas åt det håll, hvarifrån orden kommit, och jag ser ou uppe i ett stenrös en skara samlad, som lysnar till en predikant, hvilken i salvelsefulla fraser ordar om menniskornas ondska, om den rätta till flykten, om hvad som väntar syndens trälar-och Guds barn.
Det gör ett egendomligt intryck detta. Midt ibland allt det friska, midt ibland friska hafsvindar, friska viljor och friska sinnen, allt detta osunda, som gör själen sjuk. Men så är det ofta här ilifvet.
Längre bort — hvad nu? Befinner vi oss på den glada Djurgårdsslätten? Man skulle nästan tro det, om ej omgifningarna sade annat. Men här är samma lif, öl och bakelseförsäljande gummor, snattrande qvinnor och skroderande karlar Militärerna med sina »flammor» fattas ej heller, och nu uppfångar också mitt öra de välkända tonerna af
»Säg, vill du väl blifva min maka!»
sjungen af en skrikande röst, ackompanjerad af det ädla instrumentet. Det var en »blind Kalle», som till allmän förnöjelse sjöng sina smäktande visor. gDet blir afton allt mer och mer, skuggorna sänka sig kyliga. Uppe vid prisdomarbordet ha prisen redan utdelats, punschbålarne tömts. Dagen är slutad, och så småningom blir valplatsen öde och tom.
Prisen 10 kr. voro äfven för i år skänkta af sällskapet D. B. V. och utdelades vid 1/2 7 tiden af hr Schenholm, enligt följande prislista, i hvilken de vinnande vågen sättas först och med lutande stil:
Utom dessa pris utdelades följande extra pris å 5 kr. åt notarien R. Wahlstedt, Aug. Pettersson i Mästerby, Olsson i Alfva och N. Hägg, Hakuse i Björke.
I ett kort tal tackade prisutdelaren alla dem, som deltagit i den tilländagångna täflingen, och hoppades att om denna också vore den sista som Visby bollklubb kunde anordna, kärleken till de gamla gotländske lekarne dock icke skulle slappas. Vidare höjdes ett lefve och tvåfaldigt hurra för sällskapet D. B. V. och jägmästare Herlitz föreslog en skål för Visby bollklubb.
Under hela tiden man var samlade kring bålarne, utfördes fosterländska sånger af några valda röster.
Täflingarne, som gynnades af det härligaste väder, hade ej lockat så mycket folk, som föregående år. Med extratåg hade anländt endast 600 personer, mot omkr. 1000 ifjor: Dock torde minst 1,500 personer varit tillstädes på stridsplatsen.
Anordningarne voro goda och ändamålsenliga. Såsom marskalkar tjenstgjorde hrr L. P. Eriksson, John Andersson, J. Eklund och Ödin.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 12 September 1887.
N:r 73.
Mopedfylleri.
En äldre man inom Romadistriktet hade den 23 aug. i år efter att ha förtärt omkring 20 cl. brännvin åkt med moped från Visby på vägen mot Follingbo. Någon hade lagt märke till att färden gått vingligt och rapporterat saken för polisen. När mannen anhölls luktade han sprit och blev underkastad blodprovstagning vilket visade att hans promillehalt uppgick till 1,39. När han anhölls hade han i sin ägo c:a 80 cl, kvar av den brännvinsliter han under dagen inköpt.
Åkl landsfiskal Önnered yrkade nu ansvar på mannen för rattfylleri och krävde att den sprit som vid tillfället tagits i beslag skulle förklaras förverkad. Sedan rätten överlagt dömdes svar för rattonykterhet till 75 dagsböter.
Bilkörning utan körkort.
En fastlänning som inflyttat hit hade under år 1958 vid upprepade tillfällen fört sin hustrus bil oaktat hans körkort var indraget för en tidigare åtalad rattfylleriförseelse. Svar var n åtalad för olovlig körning och hans hustru för att hon utlånat bilen till honom, Båda erkände genom ombud och bötade mannen 50 och hustrun 30 dagsböter.
Trafikkrock i Hejde.
Den 17 april inträffade i vägskälet vid Forsa i Hejde en sammanstötning mellan tvenne personbilar varvid materiella skador för cirka 3.000 kr uppstod på bägge fordoren.
Båda bilisterna var nu instämdaför trafikvårdslöshet. Den ene av dem företrädd av adv. Kjällman hade syndat mot vänsterregeln o. den andre företrädd av adv. Ljungholm hållit för hög fart i vägskälet där sikten var skymd av buskage och ett backkrön. Båda förnekade ovarsamheten men rätten fann åtalet styrkt beträffande den som syndat mot vänsterregeln till 15 dagsböter medan den andre svar. frikändes.
Vårdslöshet i självdeklaration.
En lantbrukare hade i sin år 1957 avgivna självdeklaration glömt att uppta en inkomstpost på kr 1.550 som han erhållit för en försåld ko. Transaktionen skulle om den ej upptäckts ha medfört en för honom minskad skatt med 404 kr. Svar erkände genom ombud men framhöll att allt hade sin orsak i ren glömska. Omsättningen av hans djurförsäljning hade under året uppgått till 20.000 kr. och detta djur hade ej kommit med i bokföringen.
Slarvet renderade honom 400 kr i böter.
Oregistrerat, oförsäkrat och bristfälligt utrustade motorfordon.
Inte mindre än 12 motorfordonsägare stod vidare under dagens åtalade för att de brukat oförsäkrade bilar, traktorer eller motorcyklar utan att trafikförsäkringsavgifterna betalats. Några hade haft fordonen bristfälliga. En hade färdats med passagerare på sin lättviktare o. s. v.
De dömdes att böta varierande belopp på mellan 20 och 210 kr.
Dagens sista mål gällde en yngling som uppträtt berusad på festplatsen i Västergarn. Böterna blev i detta fall 75 kr.
Mögelvätskan som blev sprit kostade tillverkaren en från fyra till sex månader förlängd villkorlig fängelsedom, medan den för medverkan åtalade fastighetsägaren dömdes till 10 dgb á 5 kr.
Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.
vid länstäflingsskjutningen i fredags afton vardt prislistan i så mån förändrad, att de såsom pristagare i förra rummet omnämda A. Jakobsson, Bäls skyttegille, och G. Andersson, Tingstäde skyttegille, no blefvo uteslutne från pris, hvarjämte ordningen bland dem, som nått samma antal ringar, blef i några fall omkastad. Vid närmare granskning befans att ofvan uämde Jakobsson i stället för föreskrifna åtta skott afskjutit ej mindre än fjorton, hvarjämte en och annan skjutit 9 till 10 skott.
Prislistan ter sig nu efter dessa ändringar sålunda:
Gotlands Allehanda
Måndagen 8 Augusti 1887
N:r 63.
den tredje i ordningen, äger i dag rum invid Visborgs kungsladugård under gynsam väderlek. Skjutningen, i hvilken 340 skyttar deltogo mot 295 sistl. år och 253 år 1885, företogs på 800 fots afstånd med åtta skott för hvarje skytt. Hvarje skottlag ttgjordes af tjugu skyttar, som uppstäldes i linie och samtidigt sköto mot samma antal skottaflor. Vid 2-tiden på middagen, då alla skottlag skjutit, skedde sammanräkningen, hvarvid befans att 59 skyttar, som uppnått 45—61 poäng, skulle varda pristagare. Högsta poängantalet sistl. år var 67; resultatet i sin helbet är dock i &r bättre.
Pris af statsmedel till ett värde af 2,020 kronor utdelades nu till 59 skyttar (sistl. år 2,463 till 71 skyttar och år 1885 kr. 1,849 åt 55 skyttar).
I afton klockan fyra företages omskjutning mellan dem, som uppnått samma antal ringar. Prisntdelningen äger rum vid 6-tiden på e.m. af major Cronstedt. Prisen äro: ett å 100 kronor, ett å 80, ett å 70, ett å 60, ett å 50 kronor, 21 stycken remingtongevär, ett pris å 40 kr., fem st. fickur, fyra å 30 kr., 6 å 20 kronor, 15 å 10 kronor foch två å 5 kranor.
Såsom ledare af skjutningen var jägmästare Sylvan förordnad, biträdd af kaptenerna Lindström, Ternstedt, Aspegren och Vestöö samt bryggare Vedin; markeringen vid skottaflorna leddes af underlöjtnant Engström.
Å det rymliga fältet, der en liflig rörelse isynnerhet på e.m. rådde, voro de tjugu skottaflorna ordnade i linie. Skjutplatsen var omgifven af ett 20-tal flaggor. Utom det festligt prydda skjuttältet voro tre andra tält uppförda, omgifna af flaggor, björkar och granar, samt ett stycke derifrån ett marketenteritält. Före och efter hvarje skottlags skjutning gåfvos signaler med messingsinstrument och trummor. I skjuttältet kunde man medels telefon sämtala med markörerna vid skottaflorna.
Af pristagarne äro de sex försträmde berättigdtile att ifrågakomma såsom deltagare i den stora allmänna täflingsskjutningen, som i höst skall äga rum i hufvudstaden.
*) Förste pristagare i fjor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Augusti 1887
N:r 62.