Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Sextio år fyller om torsdag fru Signe Östergren, maka till hemmansägaren Rudolf Östergren, Djupvika i Östergarn.
Femtio år fyller på torsdag fru Margit Larsson, Stora Gudings i Vallstena. Femtioåringen är född vid Botvaldavik i Gothem, där hennes föräldrar ägde en jordbruksfastighet, men flyttade i unga år tillsammans med familjen till Slumbra i Vallstena. Sedan 1925 är hon maka till hemmansägaren Gunnar Larsson och har sedan dess varit husmor vid Gudings, vilken uppgift hon skött på ett utomordentligt sätt. Kunnig i hemslöjd och husligt arbete har hon skapat trevnad omkring sig i den gamla—traditionsrika gården och på komma gång genom sitt rättframma och flärdfria väsen gjort sig omtyckt av alla.
Kranskötaren vid Bläse kalkbruk Emil Johansson, Lickedarve i Fleringe, fyller femtio år på torsdag.
Torsdagen den 25 september fyller stationsföreståndaren vid Havdhems station Harry Svensson, femtio år. Han är född i Lummelunda och kam i tjänst vid Gotlands järnväg år 1914 samt har innehaft olika befattningar vid järnvägen i bl. a. Visby och Stånga. År 1943 kom han till Havdhem som stationsföreståndare. Femtioåringen har gjort sig omtyckt som duktig och plikttrogen och har gjort sig omtyckt och uppskattad av trafikanter och andra med vilka han kommit i beröring.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 23 September 1947 N:r 217
Prisutdelning och samkväm. Trafikdagens anordningar på lördagen kunde som förut meddelats genomföras på ett lyckligt sätt, vilket i lände M. H. F :s avdelning härstädes till heder. Efter uppvisningens slut samlades en del MHF-are och inbjudna till ett enkelt samkväm med kaffe på Gamla Borgmästargården. Här förekomfi också musik av en kvartett, ett anförande om MHF:s arbete av förbundssekreterare Runblom — man, fick bl. a. veta, att förbundet nu går i mot 15,000 medlemmar — och prisutdelning för den tillförlitlighets- och orienteringstävling, som MHF hade på försommaren. Många vackra priser delades ut, och åtskilliga av pristagarna fick själva välja sina tro-feer i prissamlingen. Att pristagarna hyllades med hjärtliga applåder säger sig självt. MHF :s vandringspris tilldelades Evald Olsson, Alva, tävlingens segerherre med 21 prickar. Inalles delades ut 18 hederspris, skänkta av firmor och föreningar. Senare på kvällen vidtog middag i samma lokal. Ett 50-tal medlemmar deltog och hälsades välkomna av hr A. J. Pettersson, som också framförde ett varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till dagens evenemang. Även tävlingsledningen och de duktiga medlemsvärvarna avtackades vederbörligen, och det meddelades under kvällens lopp, att omkring 35 medlemmar anskaffats under sommaren. De duktigaste medlemsvärvarna var hrr A. J. Pettersson, Sam Kollberg, Eric Gomgir o. Gust. Carlsson, och av dem fick nu hr Gomgir mottaga MHF:s trafiklilja i guld för sin vackra insats. Bland kvällens talare märktes hr Aug. Jacobsson, Havdhem, som framförde medlemmarnas tack till styrelsen för energiskt arbete, och hr Runblom, som tackade för dagens lyckade arrangemang och för trevlig samvaro. För övrigt förekom musik och allsång under den bästa stämning.
Trafikpropaganda även på landsbygden. I samband med trafikdagen hade landsfogden i länet anmodat landsfiskalerna att ordna med trafikupplysning även ute på landsbygden. Sålunda hade bl. a. polismännen inom Hemse landsfiskalsområde sammankallats till Hemse på lördagen, varvid under landsfiskalens och polismannens ledning trafikpropaganda var anordnad för skolbarnen och allmänheten. För skolbarnens dej hade folkskollärare Kupper och kolleger till honom välvilligt ställt sig till förfogande och skolbarnen fingo under förmiddagens lopp genomgå en del trafikprov efter vilka det hölls kritik. Det kan i sammanhanget meddelas, att samtliga skolbarn hade sina cyklar i full trim med bl. a. både ringklocka och \”kattöga\”. Senare på dagen blev det allmänhetens tur att få sig en duvning i trafikens mysterier. Redan i fredags hölls liknande trafikpropaganda med skolbarnen i Havdhem i samband med en utflykt. Ledare voro polismännen Lennart Hoas, Havdhem, och Egon Obrelius i Burgsvik. Landsfiskal Nordbeck i Hemse har förklarat, att han ämnar fortsätta med trafikpropagandan inom övriga skoldistrikt i sitt landsfiskalsdistrikt.
Trafikdagen i Klintehamn som i lördags var anordnad i samhället missgynnades delvis av vädrets makter men kunde ändå genomföras programenligt. Till en början höll läraren Einar Smith en trafiklektion med skolbarnen, och eleverna i klass 6 körde sedan en bana i samhället förbi eri del besvärliga passager och med en hel del listigt utplacerade fallgropar, som en del gladeligt ramlade i medan andra hade bättre tur. De övriga eleverna körde samma slinga gruppvis och instruerades av de utplacerade poliserna, hur de skulle uppträda under olika situationer, en praktisk övning, som säkerligen hade god nytta med sig. På biograflokalen visades därefter ett par instruktiva trafikfilmer och landsfiskal Justus Jakobsson redogjorde i ett anförande för de viktigaste punkterna i vägtrafikstadgan, illustrerat med belysande exempel från trafiklivet. Fyra ungdomar, Anne-Marie Eriksson, Vivi-Anne Johansson, Vilgott Lund och Sven Jakobsson, som med 4 prickar placerade sig främst i trafiktävlingen, fick hämta var sin bok som belöning. Under återstoden av dagen var det åtskilliga, som fick pröva på hur det kändes att bli fast för polisen, men det var en välvilligt inställd myndighet som ingrep med instruktion och påpekanden, allt med tanke på trafikanternas egen säkerhet i fortsättningen.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 23 September 1947 N:r 217
En av Havdhems mera kända och uppskattade män, Aug. Jacobsson, fyller sextio år den 24 september. Hr Jacobsson är född i Spenarve i Havdhem, men 1912 flyttade han som nygift till Allmungs, en vacker gård, som han köpte av Oskar Mattsson. I sin ungdom skaffade han sig en god utbildning, dels som elev vid Hemse folkhögskola och ett par år som lantbrukselev i Danmark. Som lantbrukare har han i varit en föregångsman, och trots många uppdrag vid sidan av gårdens skötsel, har han hunnit med att sköta sin gård. Han har naturligtvis haft synnerligen god hjälp då det gäller gårdens skötsel, i sin präktiga och arbetsamma maka och sina båda söner. En av sönerna är ingenjör i Smålandsstenar, och sonen Gösta med maka står för skötseln av gården. Som vidsynt jordbrukare har hr Jacobsson alltid insett nyttan och betydelsen av maskinell utrustning, och maskiner har han skaffat på nästan alla områden inom jordbruket. Att bygga och reparera har alltid legat för hr Jacobsson och som en följd härav står hans gård i Allmungs som en mönstergård med präktiga hus överallt. Det är alldeles givet att en man med sådan begåvning och sådana förutsättningar inom jordbruket skulle kunna fylla viktiga uppgifter på områden som faller utanför jordbrukets område. Redan som 30-åring invaldes han som ordförande i Havdhems kommunalnämnd — 1917-28. Sedan har han under årens lopp mottagit en lång rad förtroendeuppdrag, av vilka han fortfarande innehar de flesta. Sålunda är han ordförande i styrelsen för Gotlands Andelsmejeri och ledamot i dess arbetsutskott, ledamot av Mejeriförbundets styrelse, ledamot i styrelsen och kassör i Gotl. södra härads kreatursförgäkringsförening, ordförande och kassör i Brandstodsföreningen Hjälpsamhet, ledamot i styrelsen för Gotlands brandkårsförbund, ledamot i Egnahemsnämnden och länsnykterhetsnämnden, vice ordförande i styrelsen för länets lantmannaskola och ordförande i dess arbetsutskott, ordförande i vägsynenämnden i södra häradet samt ordförande i fastighetstaxeringsnämnden i södra distriktet, kronoombud i inkomsttaxeringsnämnden, ägo-delningsnämndeman, ledamot i styrelserna för tingshusbyggnadsskyldige i södra häradet och Handelsbankens hemsekontor, ordförande i folkpartiets valkretsförbund, i Havdhems kommunalfullmäktige och kommunalstämman, vice ordförande i kommunalnämnden och i folkskolestyrelsen, vidare ordförande i styrelserna för Havd-hems sockens sparbank och Havdhems andelstvättförening, ledamot i kristidsnämnden och ordförande i Havdhem-Eke kristidsförbund. Vidare är han ersättare för ordföranden i södra boställsnämnden samt har tidigare under åtta år tillhört landstinget och varit ordförande i GLC:s lokalavdelning i Havdhem under en följd av år tills avdelningen upplöstes. Som av ovanstående torde framgå är hr Jacobsson en mångbetrodd person, för viken man såväl inom som utom hemkommunen hyser stor aktning och sätter värde på hans goda insatser för det allmännas bästa. Också lyssnar man alltid villigt till hans väl avvägda, vinnande och kloka inlägg och förslag. Kommen från ett baptistiskt hem var det helt naturligt ett han skulle följa i sina fäders spår. 1910 förenades han med Havdhems baptistförsamling, där hans tid, kraft och begåvning kommit till användning alltsedan dess. Sedan många år är han medäldste i församlingen och dess v. ordf. och under församlingens vakansperioder har han ofta fått bära det största ansvaret för ledningen. Som söndagsskolman är han, nästan oöverträfflig. Under nära 40 år har han varit söndagsskolans föreståndare. Inom det gemensamma baptistiska arbetet på Gotland har han under många år varit ledamot i dess styrelse och ännu tjänar han som GB-missions kassör. Sedan ett flertal år tillbaka är han ledamot av samfundets missionsstyrelse i Stockholm. Överallt inom det baptistiska arbetet har han blivit uppskattad och alltid har han insett det som en ära att föra kristendomens och församlingens talan. När han nu fyller Mna 60 år kan han se tillbaka på ett synnerligen rikt och gagnande liv. Han kan även se framåt, ty han är ännu en man med obrutna krafter. Säkerligen komma många gotlänningar och hans många vänner och bekanta över vattnet ett lyckönska honom, då han går in i sitt sjunde decennium.
Gotlands Allehanda Lördagen den 20 september 1947 N:r 215
Vid årets köpmannakongress utgöres Gotlands köpmannaförbunds representanter av hrr Gösta Björstam, Visby, Sven H. Svensson, Stånga, och Åke Hultgren, Visby, med hrr Knut Ericsson, Fårösund, John Nyqvist, Burgsvik, och Sven Westberg, Klintehamn, som suppleanter. Bland Sveriges speceri- och livsmedelshandlaref örbunds representanter märkes hr Einar Broander, Havdhem. (P.)
Gotlands Allehanda Måndagen den 15 September 1947 N:r 210
Andelstvättanstalt och brandstation i samma länge.Tegelfabriken i Havdhem.
Havdhems stationssamhälle kan numera inrangeras bland öns mest betydande. Sedan länge har detta samhälle i en av Gotlands bördigaste bygder varit säte för omfattande kommersiell verksamhet. Såväl handel som industri är representerade i Havdhem, som nu berikats med ännu ett företag, nämligen en modern tvättanstalt katatbel att betjäna södra Gotlands kundkrets. Havdhems splitter nya andelstvättinrättning har officiellt öppnats med tal av landshövdingen.
Då vi häromdagen besökte Havdhem, var det naturligtvis först och främst för att titta på Sudrets stora moderna tvättanstalt, men även kasta ett öga på andra företeelser i denna vackra bygd.
Tvättanstalt och brandstation under samma tak. Andelstvättföreningens ordförande, lantby. Aug. Jakobsson, Allmungs, som redan då tanken på tvättanstalt blev väckt i dessa trakter, varit en av de drivande krafterna, blir vår ciceron i det nya företaget. — Egentligen var det ingenjör T. Eklund i Etelhem, som inspirerade oss, säger hr J. Det var nämligen han, som gav oss idén och som sedan stått oss till tjänst med många goda råd. Som bekant har ju ingenjör Eklund tagit initiativet för den utmärkta tvättinrättningen i Etelhem, som har haft stor framgång och visat bära sig bra. — Alltnog vi bildade här en kommtté av tvättanstaltsintressenter, och invalde i denna ett par damer och herrar, som fick till uppgift att skaffa önskliga upplysningar. Sedan vi studerat tvättanstalten i Etelhem, inhämtat råd och anvisningar samt sonderat terrängen, bildades Havd-hems Andelstvättförening med direktör Einar Broander såsom ordförande. Direktör Broander har som bekant flyttat till Stockholm och jag har blivit utsedd att axla hans mantel som ordförande. Jag var nämligen vice ordf. vid starten. Föreningens kassör är köpman Gustaf Blomquist, som även är v. ordf. övriga styrelseledamöter är grosshandl. Viktor Hansen, Burgsvik, landstingsman Efraim Larsson, Vamlingbo, och folkskollärare Gust. Englund, Eke. Bygget med tvättinrättningen sattes igång förra året i september och är nu avslutat så när som på några detaljer. Tvätten startade förresten redan för en vecka sedan, så vid invigningen var allt klappat och klart i de stora och ljusa lokalerna. Innan vi se oss omkring i tvättanstalten, bör nämnas att kommunen samarbetar med andelsföreningen, o. har byggt brandstation under samma tak som tvätten. Den bastubyggnad som uppfördes på prästgårdsmarken för ungefär fem år sedan, ligger strax intill den nya byggnaden, och får nu — genom rörledningar — värme från tvättens ångcentral. Det hela är således mycket praktiskt ordnat och väl organiserat.
Hypermodern tvättanstalt. Hr Jakobsson visar oss först mottagningen, d. v. s. den lokal där kläder som skall tvättas lämnas in. Här är tre damer i färd med att märka alla plagg med trådar i olika kulörer, så att var och en av kunderna får rätt tillbaka. Märkningen är visserligen tidsödande men en absolut nödvändig procedur. Från märknings-rummet komma vi in i den stora ljusa tvätthallen, där de nya, blänkande maskinerna är uppställda. Samtliga är från Calor i Stockholm, som svarar för servicen. Tvenne tvättmaskiner är nu installerade en för 14 kilo och en för 24 kilo tvätt, men man väntar ytterligare en tvättmaskin för 24 kilo. Till utrustningen hör vidare 4 blötvagnar, 2 hoar för handtvätt, centrifug, torkmaskin för plagg som inte skall manglas, varmmangel och el. strykjärn etc. Utmed ena lång väggen löper ett bord för handstrykning av sådana plagg som inte kan manglas. Det mesta går naturligtvis genom den väldiga mangeln. Kort sagt, tvättanstalten förfogar över förstklassiga maskiner av modernaste slag, och som inte sliter tvätten. Inredningen är alltigenom en frukt av senaste rön på området. F. n. kan man avterka 180 kilo tvätt pr dag, men när den tredje tvättmaskinen blivit installerad kommer man upp i 250 kilo, vilken kapacitet bör förslå för en stor kundkrets. Den stora tvätthallen förses kontinuerligt med frisk luft tack vare aerotemposystemet, vars fläktar svarar för luftväxlingen, så att arbetet kan utföras i behaglig atmosfär och temperatur. Belysningen är av modernaste slag — lysämnesrör. Intill tvätthallen gränsar en lagerlokal för tvättmedel o .dyl. och slutligen det rum, där föreståndarinnan, fru Gun Larsson, räknar och ordnar den färdiga tvätten i prydliga staplar på hyllorna. Slutligen göra vi en titt in i värmecentralen, där maskinist Allan Jakobsson visar oss den oljeeldade ångpannan, hydrofor o. varmvattenberedaren etc. Från denna viktiga kraftkälla förmedlas varmvatten till brandstationens slangtvätt, varmvatten och ånga till badhuset. För leverans av el-kraft och lyse svarar Gotlands kraftverk. Vattentillförseln är i knappaste laget, när tvätten kör för fullt, men intill tvättens djupborracle brunn har kommunen en branddamm, som rymmer 60 kbm. och i vilken vatten uppsamlas under den del av dygnet som tvättmaskinerna vila. Skulle alltså vattnet inte räcka till ibland får man tillräckligt av denna vara från branddammens vattenreserv. Tack vare vattenreningsaggregat et avhärdas vattnet, så att det ej uppstår kalktvål, som gör kläderna grådaskiga. Nu kan man vara viss om att kläderna blir vita eller behåller sina klara färger. Kalkvattnet på Gotland är som bekant ganska besvärligt och drar mycket tvättmedel. Vattenreningen sparar alltså avsevärda mängder tvättmedel.
\”Röde hanens\” bekämpare. Man kan inte vara nog på sin vakt mot förödande eldsvådor, tänker kommunalmännen i Havdhem, och har därför i samband med andelstvätten uppfört en brandstation i modern stil och med goda resurser. Förutom motoriserad brandspruta har man förvärvat en brandbuss för snabbast möjliga transport av brandmanskap, när det gäller. Vid vårt besök håller man, på att lägga sista hand vid inredningen och när det är klart kommer brandbil och dito buss på rätt plats. Det är en ganskastor hall, som är inredd i modem stil och med service, som fordras för att hålla brandredskap och vad därtill hör i prima skick. I brandstationen finns alltså även en förnämlig slangtork. Vatten — varmt eller kallt — för tvättning av slanggarna får man som redan nämnts från tvätteri. Fläktanordningarna finnas också här och i slangtorken får man även varmluft från tvättens ångcentral.
Bastun. har tidigare omnämnts i denna tidning, varför det inte är mycket att tillägga. Det lilla badhuset har hela tiden varit livligt frekventerat, säger vår ciceron. Nyheten för det lilla inventiösa badhuset är, att det nu får ånga och varmvatten från tvättanstalten. Tvättens yttre mått är 8 X 21 meter och brandstationens 10 X 15 meter. I uppförande kostar tvättanstalten 67,000 kr. och brandstationen 18,000 kr. I statsbidrag får andelsföreningen 10,000 kr. till tvätten och kommunen 6,000 kr. till brand- stationen. Hittills har 250 andelar tecknats, men den som passar på i tid kan ännu förvärva sig några andelar och därmed förmånen av billigare tvätt. Andelsägarna få nämligen sin tvätt billigare än utomstående. Allt tyder på att anläggningen i sin helhet är väl organiserad, varför man vågar förespå ett gott, välförtjänst resultat.
Havdhems stationshus grundligt moderniserat. När vi förr nämnde \”Burgsviksexpressen\” fr. Visby skedde det kanske med en aning ironi, ty så förfärligt hastigt gick det ju ej, men helt säkert så fort, som förhållandena medgav. Sedan rälsbussarna kommit till kan med fullt fog talas om expressfart, för det tar numera inte lång stund att färdas från norr till söder eller vise versa. Då vi i veckan hastade söderut, hamnade vi just på en rälsbuss och någon timme därefter i Havdhem. Vårt ärende i denna sudermetropol gällde inte stationen, men icke förty stannade vi ett slag. för det måtte ha hänt någonting där sedan sist vi gästade samhället. Jo, det var stationshuset, som inte var sig likt. Exteriören har kanske inte förändrats så mycket, men interiören desto mer. Stins Harry Svensson visar oss omkring i det moderniserade stationshuset och man kommer genast underfund med, att här har utförts ett ganska märkligt arbete. Först och främst kan nämnas att centraleldning installerats, vilket garanterar jämn och behaglig värme i såväl bostads-som expeditionslokaler och allmänhetens väntrum. Trägolvet har ersatts med gjutna golvplattor och i toaletterna är väggarna klädda med emaljerade träfiberplattor. Dylik sanitetsanläggning har ingen annan järnvägsstation på Gotland. Det är väl endast Busseentralen i Fårösund, som kan uppvisa liknande komfort. Stinsen myser av belåtenhet, när han talar om hur trevliga bostadsrummen nu blivit. — Och så har vi fått badrum också, säger han… Så tacka vi för titten, och går vii dare över stationsplanen, vilken är så nyskyfflad o. nykrattad, som om man väntade kungabesök.
Fodertorken har rekordår. Fodertorken i Havdhem har allt sedan tillblivelsen varit till mycket stor nytta för gotländska lantbrukare. Där har torkats grönfoder, fröer etc. och omsättningen har ökats undan för undan. Årets kampanj, som ännu ej är avslutad, visar redan att frekvensen är åtskilligt större än förutvarande säsonger. — Vi ha nu kommit i fatt med leveranserna, säger föreståndare Gösta Mårtensson i Havdhem. När vi höll på med luzerntorkningen ringde man och ville torka höstrågs, men nu ha vi avverkat alla leveranser av luzern och oljeväxtfröer. Ännu vänta vi förstås en del partier vårraps och senapsfrö. Det har gått lätt att torka fröet i år, tack vare att det varit så torr väderlek under skördandet. Vi få vidare veta att man i år åstadkommit cirka 400,000 kilo luzernmjöl och torkat 300,000 kilo höstraps och hittills cirka 125,000 kilo vårraps och senap. Fodertorken har varit i gång hela tiden sedan starten i juni på så när en vecka. För att hinna med de väldiga leveranserna har man fått arbeta under dygnens alla ljusa timmar. I detta sammanhang kan nämnas att raps- och senapshalm, som är otjänligt som foder, användes som bränsle i torkens eldstad.
Gotlands Nya Tegelbruks A.-B., som också sorterar under Centralföreningen och således är de gotländska lantmännens eget företag, har stora beställningar på byggnadstegel och rör. — Här liksom på andra områden är det brist på arbetskraft, som hindrar ökad produktion, säger direktör Gustaf Nelson i Centralföreningen. Men vi ha tillverkat tegel och rör i den omfattning det varit oss möjligt. Tegelbruket, som levererat teglet till bl. a. tvätten och brandstationen har strykande åtgång på produkterna, men man förstår att det under nuvarande förhållanden inte är möjligt att forcera leveranserna. Tegelmästare Algot Boman upplyser oss om att håltegeltillverkningen, som man började med förra året, har slagit väl ut. Det nya hålteglet som har en volymvikt av 1,3 kg. har samma mått som vanligt tegel men är genomdraget av 78 hål om en kvadratcentimeters storlek. Det är just håligheten som gör att detta tegel får betydligt större isoleringsförmåga än det kompakta, som väger 1,7 kg. Hr B. upplyser oss om att även den nya prästgården i Rone är uppförd av håltegel från Havdhem. Det rör sig ganska livligt på flera håll i Havdhem. Och nämnas bör även i detta sammanhang, att postkontoret håller på att byggas om. Det blir bl. a. modern inredning med postfack etc. Posthuset är beläget i samhällets centrum strax intill där de breda allfarvägarna korsa varandra. Geo.
Gotlands Allehanda Fredagen den 12 September 1947 N:r 208
Potatis och övriga rotfrukter stod i somras rätt lovande och jordbrukarna närde vissa förhoppningar om ett jämförelsevis gott resultat, ej minst i de trakter där hö- och spannmålsskörden blev minimal. Jordbrukarnas föreningsblad har gjort en rundfråga i de olika länen och det visar sig, att sensommarens långvariga torka fått ödesdigra följder och att man inte på något håll synes komma upp till medelskörd. Här på Gotland har vi som bekant haft en ovanligt bra sommar: vi fick tillräckligt med regn på försommaren och en riktig rotblöta i slutet av juli säger landstingsman Henric Levander, Havdhem. Socker- och foderbetor har därför utvecklats gynnsamt och regnet nu i sept. var uppfriskande efter den långa torkan. Potatis odlar vi i denna trakt bara till husbehov. Oljeväxterna är sent sådda och bör väl ta sig bra efter vätan. Tendensen är för övrigt att oljeväxterna fått ökad areal på vetets och rågens bekostnad. (P.)
Gotlands Allehanda Fredagen den 12 September 1947 N:r 208
Lantbr. Gustaf Nilsson, Aningåkra i Havdhem, blev varmt hyllad på sin femtioårsdag på måndagen. Den egna familjen överlämnade en fåtölj och blommor. Övriga släkten hyllade med presentkort och blomsteruppsats och från grannar mottog jubilaren en subskriberad gåva och en blomsterkorg.
På sin 80-årsdag igår blev lantbr. Hons Holmér, Hägulds i Garda, hjärtligt hyllad av grannarna, som med kyrkoherde Johansson i spetsen uppvaktade och överlämnade en textad adress med penninggåva. Hr Helmer, som är född i Norrlanda, kom i unga år till Garda, och har också under hela sitt liv huvudsakligen varit verksam därstädes. Han har varit jordbrukare och vid siden därom en duktig snickare samt även varit verksam som sågmästare. För åtskilliga år sedan sålde han bort en del av gården och har sedan dess ägnat sig åt skötseln av sin trädgård, vilken inte blott varit en prydnad för socknens centrum utan även för hr Hohner och hans hustru varit en god inkomstkälla med huvudvikten lagd på jordgubbs- och fruktodling. Hr Holmér har glädjen att kunna begå sin 80-årsdag vid god hälsa och man skulle gott kunna räkna med, att han ännu under många år skall få ägna sig åt skötseln av sin vackra trädgård.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 11 September 1947 N:r 207
Sextio år fyller idag fru Ellen Norrby, Nors i Väskinde.
Åttio år fyller idag förste antikvarien d:r Otto Janse, Stockholm. Jubilaren har bl. a. medarbetat i det stora verket om Visby stadsmur och åstadkommit förnämliga forskningsresultat angående Visby och dess uppkomst.
Femtio år fyller på fredag fru Tyra Mattsson, Rosarve i Havdhem. Jubilaren är sedan unga dagar medlem i Havdhems baptistförsamling och har i många år bl. a. varit ledande kraften i församlingens festkommitté.
Änkefru Hanna Hansson, Ljugarn, fyller den 15 sept. åttio år. Fru Hansson, som är född på Ljugarn, reste vid 18 års ålder över till USA. Efter fem års vistelse i Brooklyn återvände hon emellertid till hemlandet samt ingick efter hemkomsten 1895 äktenskap med sågmästaren Oscar Hansson. Makarna voro från 1895 till 1914 bosatta å Smiss i Garda, men flyttade sistnämnda år till Ljugarn. Fru Hansson är en varmhjärtad missionsvän med en djupt förankrad religiös och ideell livssyn. Hon tillhörde liksom sin man tidigare Evangeliska Fosterlandsstiftelsen men är sedan 1936 ansluten till Ljugarns missionsförsamling av Sv. Missionsförbundet. Hon har även under ett flertal år varit en verksam medlem inom Vita Bandet. Sin åttioårsdag begår fru Hansson vid förhållandevis god kroppslig och andlig vigör.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 10 September 1947 N:r 206
Järnvägsstyrelsen har i en skrivelse till trafikchef C. Gildon, Visby, uttalat sig för utbyte av nuvarande slitna rälser på sträckan Havdhem—Burgsvik mot 24,8 kg. rälser, vilka blir tillgängliga vid pågående rälsutbyten i södra Sverige. Erforderliga växlar måste däremot beställas vid enskild verkstad, och styrelsen räknar med minst ett års leveranstid. Rälsbytet avses skola göras åren 1948 och 1949.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 9 September 1947 N:r 205
Femtio år fyller på måndag tullöveruppsyningsman Ernst Nordin, Fårösund. Han är född i Steninge i Halland, men kom redan som barn till Gotland. Efter att ha genomgått några klasser i högre allm. läroverket i Visby gav han sig till sjöss och seglade några år i långfart på svenska, norska och tyska fartyg. År 1921 avlade han skeppareexamen i Kalmar, men hade tidigare eller år 1917 antagits i lotsverkets tjänst som lotslärling i Visby. År 1923 kom han så i tullverkets tjänst och tjänstgjorde till en början på tulljakten i Klintehamn. Efter ordinarie tjänst vid Kyllej kom han 1930 till kustbevakningen, där han slutade som kustuppsyningsman 1942. Därefter blev han t. f. tullöveruppsyningsman i Klintehamn och är sedan 1946 ord. tullöveruppsyningsman i Fårösund. Jubilaren har också flera hobbies, däribland segling och båtbyggeri — bl. a. bygger han själv sina båtar — och vidare är han på lediga stunder amatörmålare, tre förnämliga hobbies som synes.
Femtio år fyller på måndag hemmansägaren Gustav Nilsson, Anningåkra i Havdhem. Han är född i Grötlingbo och övertog gården i Havdhem efter sin svärfader, Hans Hansson, år 1928.
Smedmästaren Johannes Montelius, Gutebo, Östergarn, fyller på söndag åttio år. Född i Östergarn kom han i tidiga år i smedlära hos sin fader. Efter några år i Amerika återvände han hem och övertog sedermera smedjan efter sin fader och innehade den till i fjol, då han överlät den till sonen Erik. Åttioåringen deltar dock fortfarande i arbetet. Han tillhör sedan ungdomen baptistförsamlingen och har under många år även verkat som dess föreståndare.
Sjuttiofem år fyller i morgon lördag styckjunkaren Gunnar Engström, Visby. År 1891 erhöll han anställning vid A 7, blev sergeant 1903, styckjunkare 1917 samt avgick med pension 1922. Jubilaren, som också är svärdsman, har bl. a. tjänstgjort vid artilleriets skjutskola vid både Malma och Skillingaryd. Vide har han varit biträde till reg.-intendenten och tjänstgjorde då vid kassan. Förra kriget var han adjutant vid ett mobiliserat förband och har även varit köksföreståndare vid A 7 samt reg.-väbel och kasernunderofficer.
I morgon fyller fru Ester Östergren, Bro, femtio år. Femtioåringen, som är maka till lantbrukaren Edvin Östergren, Lilla Åby, är bl. a. en verksam medlem av Bro gamla, syförening samt en glad och gästfri värdinna och duktig husmor.
I dag fyller fru Helny Nilsson, maka till kommunalarbetare Ragnar Nilsson, Visby, femtio år.
Gotlands Allehanda Fredagen den 5 September 1947 N:r 202
