Herrar Hvitbetsodlare.

För bestämmande af den areal, som i år får odlas, hvilken, enligt hvad förut är meddeladt, kommer att blifva densamma som 1914 eller 10 % minskning å nu gällande 5 års kontrakt, kommer som vanligt sammanträden att hällas i de betödlande socknarna.
Vid dessa sammanträden skola 5 års kontrakten medhaf vas för att å dessa anteckna den bestämda odlingsarealen för året äfvensom möjligen önskad ändring af rekvirerad gödning
Gödning för i år kan dock endast levereras om det är möjligt att få gödningslasten till Gotland.
Anmålning om nya odlare emottagas ej.
Vid dessa sammanträden utbetalas en efterlikvid af 13,5 öre pr 100 kg. förra året & tillåten areal odlade och levererade Hvitbetor. Kassa sammanträden hållas:
i Barlingbo stationshus Onsdagen den 3 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Endre Komm:-rum Onsdagen den 3 Februari Kl. 10,30 f. m.
i Ekeby Skola Onsdagen den 3 Februari Kl. 12 midd,
i Dalhem Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 1,30 e. m,
i Halla Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 4 e. m.
i Roma Torsdagen den 4 Februari Kl. 2 e. m.
i Warplösa för Björke socken Torsdagen den 4 Februari Kl. 5 e. m.
i Ganthem Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 9 f. m.
i Hörsne Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 11 f. m.
i Wallstena Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Källunge Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 3 e. m.
i Roma Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 7.30 f. m.
i Eke Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 9.30 f. m.
i Grötlingbo Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 11 f. m.
i Hafdhem Lördagen den 6 Februari 1,30 e. m.
i Akebäck Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 12 midd,
i Follingbo Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Wisby it Stadshotellet Tisdagen den 9 Februari Kl. 5 e. m.
i Stenstu i Westerhejde Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Stenkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 10 f. m.
i Träkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 12 midd.
i Wall Komm: rum Onsdagen den 10 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Hogrän Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 e. m.
i Buttle Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 7,30 f. m.
i Bjerges Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 9 f. m.
i Guldrupe Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 12 midd.
i Wiklau Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 1.30 e. m.
i Lau Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 9 f. m.
i När Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 10 30 f. m.
i Burs Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 1,30 e. m.
Om ytterligare sammanträden annonseras Fredagen den 12 Februari. Roma i Januari 1915.
Svenska Sockerfabriksaktiebolaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Gotlandskyrkornas brandförsäkringsvärde

varierar enligt officiella handlingar högst väsentligt. Visby domkyrka står främst med ett värde af 250,000 kr. I norra kontraktet kommer Lärbro kyrka därnäst med 90,800 kr. I mellersta kontraltet anteckna vi: Dalhems kyrka 125,000 kr., Roma och Klinte hvardera 75,300, Gothems med landsbygdens största ringklocka 60,000 kr., Hogrän 50.000 med en kyrkkassa af kr. 56,261 kr., Atlingbo 30,000 kr. med en kyrkkassa på 20,000 kr. I södra kontraktet står Öja kyrka högst med ett försäkringsvärde af 100.000 kr.; därnäst kommer Hemse med 80,000 kr., Burs med 69,000 kr. Stånga med 65,000 kr., Lau, Hafdhem och Grötlingbo, (»söderns domkyrka») med hvardera 50,000 kr., Hablingbo med 47,500 kr., däri inräknad 7,500 kr. lösegendom, som troligen ej ingår i de öfrigas försäkringsvärde. Lägst försäkrad af öns alla kyrkor är Fleringe med endast 7,000 kr. värde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Dödsfall.

Fabrikör J. F. Strömberg i Haparanda afled i morse kl. 5 i en ålder af 72.
Den bortgångna hedersmannen har flera gånger besökt Gotland, där han har 2 döttrar bosatta, den ena gift med landtbrukare Larsson i Hafdhem och den andra med boktryckerifaktor N. H. Holmgren i Visby. Han sörjes jämväl af 2 söner, den ene i Schweiz och den andra tullkammarskrifvare i Göteborg.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 januari 1915
N:r 19

På inbjudan af hushållningssällskapets

beredningskomité för husdjursskötseln och mejerihandteringen har i dag på middagen hållits ett sammanträde å Arbetareföreningens lokal med medlemmar i styrelserna för mejerierna på Gotland för att samråda om väckt förslag att ordna en smörprisstatistik för Gotland.
Sammanträdet, som var besökt af ett 20-tal personer öppnades af dir. N. Broander, som i ett kort hälsningstal framhöll, att meningen med en smörprisstatistik vore att de olika mejerierna skulle meddela mejerikonsulenten hvad de ha för pris på sitt smör. Mejerikonsulenten räknar sedan ut medelpriset, hvilket därefter offentliggöres i ortstidningarna. Nyttan af en dylik statistik är att den kan vara en god vägledning för dem, som ha att sälja smör.
Sedan dir. Broander utsetts att leda sammanträdets förhandlingar, föredrog han en del uppgifter rörande den af en del län å fastlandet anordnade smörprisstatistiken.
Härefter diskuterades frågan om ordnandet af en smörprisstatistik för Gotland, hvarvid ett par talare förordade bifall till det väckta förslaget, medan hr A. Nyberg, Hesselby, däremot stälde sig något tveksam beträffande nyttan af en sådan statistik för Gotland. Hr H. Hermansson, Hafdhem, framhöll, att införandet af en statistik vore ägnadt att väcka förtroende såväl de olika mejerierna sinsemellan som mellan dessa och leverantörerna. Ytterligare ett par andra talare yttrade sig i samma riktning och poängterade ånyo nyttan af en statistik, som i synnerhet troddes komma att göra särskildt godt för de nya mejerierna.
Sedan diskussionen afslutats, beslöto de närvarande att uttala sig slöto de närvarande att uttala sig för anordnandet af en smörprisstatistik för Gotland. Förslaget kommer nu att bli föremål för hushållningssällskapets vidare behandling.
Sex mejeriföreningar voro representerade vid mötet, som drog en tid af halfannan timme.
Vid mötet diskuterades vidare ett par andra önskemål rörande mejerihandteringen, särskildt kylningsfrågan. På hemställan af ordf. beslöt mötet att ingå till styrelsen för Gotlands järnväg med framställning om anskaffandet af flere kylvagnar för transport af smöret under sommarmånaderna. Mejerierna skola själfva åtaga sig kostnaderna för vagnarnas isning.
I samband härmed bragtes på tal frågan om uppförandet af ett kylhus, rymmande c:a 1,000 drittlar. Tidpunkten för uppförandet af ett kylhus ansågs emellertid icke ännu vara inne, men i stället beslöt mötet att hos Finska ångfartygsaktiebolaget i Hälsingfors göra framställning därom, att – i händelse bolaget kommer att upptaga trafiken mellan Gotland och England – kylningsmaskiner måtte installeras å de båda af bolagets båtar, som förmedla trafiken å nämda trade.
Till sist diskuterades ett par smärre frågor af ekonomisk natur.

Gotlands Allehanda
Lördagen 16 januari 1915
N:r 12

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets 1:sta sammanträde; ordförande ord. domhafvanden.)
Han som begår hemfridsbrott i sömnen. Sjömannen Johan Oskar Melin från Hemmungs i Sanda står som belkant tilltalad för hemfridsbrott hos sjökaptenen Nils Jönsson å Klintehamn. Han hade en natt i somras, då klockan var ett, inkommit på sjökapten Jönssons gård, då fru Jönsson var ensam hemma, och tagit i fönster och dörrar i afsikt att komma in. Fru Jönsson hade af bullret vaknat, och sedan en stege rests upp mot huset, förmedelst hvilken en person praktiserat sig in på vinden, hade hon förskräckt rusat upp och hoppat ut genom ett fönster på motsatta sidan och väckt gårdsfolket. Då Melin märkte sig vara upptäckt, hade han hållit händerna för ansiktet och flytt öfver ett plank och sprungit han.
Målet förekom nu åter hvarvid Melin som f. n. är ute på sjön, liksom vid förgående rättegångstillfällan företräddes af sin fader. Denne vidhöll sina förut meddelade uppgifter, att sonen var sömngångare. Han mindes aldrig hvad han under dylika »sömnvandringar» utförde. Dock ville han nu medgifva att sonen vid tillfället varit berusad. Det hade kommit i dagen, att han aftonen före hemfridsbrottet druckit konjak, i hvilken blandats sprit. Han hade sedan lagt sig vid vägen och insomnat, men hvad som sedan tilldragit sig visste Oskar Melin ingenting om. Han kunde således icke medgifva, hvad som lades honom till last.
Några läkarebetyg, utvisande att Melin skulle lida af sömngångarsjuka, kunde ej förebringas, då två läkare, till hvilka Melin vändt sig med begäran härom, vägrat afge betyg; detta emedan de ej haft tillfälle studera sjukdomsfallet hos Melin.
Ett vittne hördes, som intygade, att Melin en gång kommit uppför trappan till vittnets bostad och ville komma in, sägande sig vara i Landskrona på ett där bekant, angifvet ställe.
Åklag., som var af den meningen, titt Melin icke var sömngångare, utan helt enkelt vid ifrågavarande tillfällen varit berusad eller möjligen blott spelat komedi, öfverlämnade målet, liksom äfven svar. Utslag afkunnas 8 mars.

För misshandel mot joden Israel Kosefsky från Visby står som bekant handl. Charles Blomgvist i Hafdhem tilltalad. Misshandeln hade skett vid Spenarfve i Hafdhem, dit K. inkommit med ett paket varor, som han radat upp på verandan för några karlar i gården, bland hvilka en sade sig viljs köpa nåra saker. Under tiden hade B., som ar ägare till gården, anländt och tillsagt K. att aflägsna sig med sina varor, hvilket tydligen ej genast föll K. i smaken. B. ledde då K. nedför verndatrappan och skulle, enligt stämningen, ha skickat sakerna efter samma väg.
Vid handläggningen af målat i går hördes tre vittnen, bland dem fjärdingsmannen Hafdell i Hafdhem, som brättade om hur det tillgick, då Krosefsky kommit till honom och bedt honom gå till Spenarfve och plocka ihop hans saker, detta emedan han själf icke vågade dit af fruktan att få stryk.
Utslag i målet faller 8 februari.

En kanonsalut med efterspel. Allm. Åkl. hade efter angifvelse af landtbrukaren Gustaf Nyman, Sjövik i Västergarn, instämt fiskaren Karl Nyman i Stelor och fiskaren Ernst Olsson i Ammor, båda i Västergarn, fiskaren Olof Siltberg och fiskaren Konrad Melin båda i Sanda, samt sjömannen John Viktor Gahnström från Othem med yrkande af ansvar för begånget hemrfridsbrott söndagen 27 december.
Angifvaren var personligen tillstäds, och svarandenas talan fördes af advokaten A. C. Stenmark.
Svarandena skulle nämda dag, då bröllop firades vid Sjövik å Västergarn ha aflossat fyra skott med en gammal skeppskanon som blifvit förd till platsen, hvarigenom efter första skottet fem fönsterrutor i gården sprungit och efter fjärde skottet sex rutor. Svarandena hade, sedan första skottet lossats uppmanats att aflägsna sig från gården, men det oaktadt fortsatte de med kanonaden, hvarigenom de i väsentlig grad inverkade störande på högtidens frid.
Svarandena framhölld, att de kommit till Sjövik för att »se brud» och ej alls i afsikt att verka fridstörande. De skulle vid tillfället varit nyktra. De erkände, att af dem vid tillfället avlossades fyra skott; Siltberg afsköt två Olsson tredje skottet, Karl Nyman hälpte till med att ladda fjärde skottet, under det att Malin och Gahnström ej tagit del i skjutningen. Melin hade dock hjälpt till med att föra skeppskanonen till Åkebro, några hundra meter från Sjövik. Ingendera Skulle emellertid fört krut till platsen.
Svarandeonbudet gjorde gällande att skjutningen vid bröllop på Gotland är en gammal tradition och äfven om seden ej direkt bör tagas i försvar, gör den ej anses brottslig.
Målet uppsköts till 8 mars.
Ofvannämde sjömannen John Viktor Gahnström från Närs i Othem hade instämt landtbrukaren Gustaf Nyman å Sjövik med ykande af ansvar för våld. Nyman skulle ofvannämda afton ha tilldelat Gahnström ett par kraftiga örfilar sedan han först med ord gifvit Gahnström och hans kamrater en kraftig läxa. Nyman bestred misshandeln. Sedan han förestält Gahnström dennes fridstörande beteende och Gahnström därvid visat sig påträngande och ohöflig, hade svar. endast fattat Gahnström i kragen och försökt köra bort honom.
Målet, som behandlades i sammanhang med föregående mål, uppsköts till 8 mars.

För fylleri var en person, hemmahörande i Eskelhem, instämd. Han erkände. Utslag faller vid nästa sammanträde.

För djurplågeri hade allm. åkl. instämt husbondesonen Oskar Ahlin från Kodings i Hemse. Haft hade vid plöjning användt en häst, behäftad med öppet sår i lokstaden, och visat tredska mot gifna tillsägelser att använda bringsele å djuret eller spara detsamma, tills såret blef läkt. Han erkände. Utslag faller vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 januari 1915
N:r 8

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914-1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Alskog: Födda 2 (1m. 1k.), döda 7 (2m. 5k.); inflyttade 8 (6m. 2k.), utflyttade 18 (8m. 10k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 388 (200m. 188k.); minskning 15.

Lye: Födda 7 (3m. 4k.), döda 4 (3m. 1k.); inflyttade 28 (14m. 14k.), utflyttade 14 (4m. 10k.); vigda intet par; folkmängd 31 dec. 345 (161m. 184k.); ökning 17.
Pastoratets folkmängd 733; ökning 2.

Barlingbo: Födda 19 (12m. 7k.), döda 11 (8m. 3k.); inflyttade 56 (27m. 29k.), utflyttade 47 (29m. 18k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 503; ökning 17.

Ekeby: Födda 6 (3m. 3k.), döda 8 (4m. 4k.); inflyttade 9 (4m. 5k.), utflyttade 13 (5m. 8k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 349.
Minskning 6.
Pastoratets folkmängd 852; ökning 11.

Burs: Födda 16 (8m. 8k.), döda 11 (3m. 8k.); inflyttade 22 (11m. 11k.), utflyttade 36 (20m. 16k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 832; minskning 9.

Stånga: Födda 7 (2m. 5k.), döda 14 (6m. 8k.); inflyttade 24 (13m. 11k.), utflyttade 31 (15m. 16k.); vigde 2 par; folkmängd 697; minskning 14.
Pastoratets folkmängd 1,529; minskning 23.

Dalhem: Födda 13 (6m. 7k.), döda 5 (4m. 1k.); inflyttade 30 (10m. 20k.), utflyttade 22 (7m. 15k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 601; ökning 16.

Ganthem: Födda 6 (2m. 4k.), döda 4 (2m. 2k.); inflyttade 19 (8m. 11k.), utflyttade 26 (13m. 13k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 293; minskning 5.

Halla: Födda 7 (3m. 4k.), döda 5 (4m. 1k.); inflyttade 32 (16m. 16k.), utflyttade 34 (23m. 11k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 317; hvarken ökning eller minskning.
Pastoratets folkmängd 1,211; ökning 11.

Endre: Födda 13 (8m. 5k.), döda 7 (5m. 2k.); inflyttade 41 (22m. 19k.), utflyttade 53 (28m. 25k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 340; minskning 6.

Hejdeby: Födda 11 (6m. 5k.), döda 5 (2m. 3k.); inflyttade 30 (13m. 17k.), utflyttade 26 (15m. 11k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 252; ökning 10.
Pastoratets folkmängd 592; ökning 4.

Fole: Födda 9k., döda 8 (2m. 6k.); inflyttade 13 (4m. 9k.), utflyttade 24 (8m. 16k.); vigde inget par; folkmängd 31 dec. 423; minskning 10.

Lokrume: Födda 4 (2m. 2k.), döda 4 (1m. 3k.); inflyttade 47 (26m. 21k.), utflyttade 38 (22m. 16k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 430; ökning 9.
Pastoratets folkmängd 853; minskning 1.

Fardhem: Födda 9 (7m. 2k.), döda 10 (4m. 6k.); inflyttade 14 (8m. 6k.), utflyttade 12 (8m. 4k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 385; ökning 1.

Linde: Födda 13 (7m. 6k.), döda 5 (1m. 4k.); inflyttade 22 (12m. 10k.), utflyttade 23 (12m. 11k.); vigde inget par; ökning 7.

Lojsta: Födda 7 (3m. 4k.), döda 4 (1m. 3k.); inflyttade 13 (7m. 6k.), utflyttade 7 (4m. 3k.): vigde intet par; folkmängd 31 dec. 309; ökning 9 pers.

Pastoratets folkmängd 1,120; ökning 17.

Garda: Födda 8 (4m. 4k.), döda 7 (3m. 4k.); inflyttade 11 (7m. 4k.), utflyttade 10 (4m. 6k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 456; ökning 2.

Etelhem: Födda 12 (8m. 4k.), döda 15 (8m. 7k.); inflyttade 31 (12m. 19k.), utflyttade 31 (16m. 15k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 577; minskning 3.
Pastoratets folkmängd 1,033; minskning 1.

Grötlingbo: Födda 6 (3m. 3k.), döda 10 (5m. 5k.); inflyttade 16 (6m. 10k.), utflyttade 35 (19m. 16k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 618; minskning 23.

Fide: Födda 2 (1m. 1k.), döda 4 (2m. 2k.); inflyttade 5k., utflyttade 9 (6m. 3k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 281; minskning 5.
Pastoratets folkmängd 894; minskning 28.

Hafdhem: Födda 15 (10m. 5k.), döda 12 (8m. 4.k); inflyttade 45 (22m. 23k.), utflyttade 33 (14m. 18k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 738; ökning 16.

Näs: Födda 7 (6m. 1k.), döda 5 (4m. 1k.); inflyttade 6 (4m. 2k.), utflyttade 10 (4m. 6k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 379; minskning 2.
Pastoratets folkmängd 1,117; ökning 14.

Gotlands Allehanda.
Lördagen 2 januari 1915.
N:r 1

I här förda föreningsregister

har denna dag intagits följande beträffande Strömma handels- och industriförening i Stånga utan personlig ansvarighet, som har sitt säte i Stånga socken:
Föreningens styrelse utgöres numera av handlanden Carl August Jakobsson i Bjerges, Lantbrukaren Hugo Pettersson i Myrungs, Linde socken, Carl August Elfström och Charles Elfström i Oleifs, Levide socken, Lars Theodor Jakobsson i Bosarve, Stånga socken, Arvid V. T. Laurin i Sandarve, Fardhems socken, Hjalmar Johansson i Tings, Kräklingbo socken, Karl Levander i Bole, Havdhems socken och Alfred Hansén i Hällhage, Barlingbo socken, med lantbrukarna Nils Jönsson i Maldes, Stånga socken, Johan Hansson i Lyrungs, Lye socken, Olof Haglund i Hagvide, Stånga socken, Gabriel Jakobsson i Bilds, Vamlingbo socken, och Anton Larsson i Vennes, Sundre socken, såsom suppleanter. Firman tecknas av Carl August Elfström och Lars Theodor Jakobsson var för sig.
Visby å landskansliet den 20 februari 1913,
Landshövdinge Ämbetet
Oscar Melin.
N. Th. D. Westman.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 februari 1913
N:r 45

Telefonledningarna utsträckas.

Gotlands järnväg, som redan har egna telefonledningar längs järnvägslinjerna Visby-Viklau, Hemse-Alfva och Hafdhem-Burgsvik, kommer, enligt af styrelsen fattadt beslut, att efterhand fullborda dessa tatelonledningar längs hela järnvägslinjen. Härigenom, kommer järnvägen så småningom att göra sig oberoende af den nu gillande telefontaxan.
För året komma sålunda nya telefonledningar att upprättas å linjerna Alfva-Hafdhem och Hemse-Etelhem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 februari 1913
N:r 43

Passionsgudstjänsterna

i Hafdhems och Näs församlingar har domkapitlet på därom gjord anhållan medgifvit må tillsvidare hållas på aftnarna i stället förr som hittills på förmiddagarna.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 30 januari 1913
N:r 24