Etikett: Havdhem

Havdhem socken ligger på södra Gotland.
Gårdsnamn: Allmungs Lilla, Allmungs Stora, Anningåkre, Antarve, Bols, Burge, Gimbrings, Hajslunds Lilla, Hajslunds Stora, Havor, Hemöstris, Kulle, Kvinnegårde, Kälder, Libbenarve Lilla, Libbenarve Stora, Lingvide, Livsungs, Nickarve, Prästgården, Rangvalds, Rommunds, Rosarve Lilla, Rosarve Stora, Sigers, Sigters, Snauvalds, Snevide, Spenarve, Uddvide.

Publicerat

Gotlands fiskare.

Enligt § 3 uti förslaget till bolagsordning för Gotlands läns Fiskeriförsäkringsbolag kan bolaget ej träda i verksamhet, förrän försäkringar tecknats för minst 30,000 kronor af minst 50 försäkringstagare.
För att utröna möjligheten för bolagets tillkomst har beslutats att göra en försöksteckning af försäkringar, innan beslut enligt § 4 om bolagets bildande fattas. Teckningslistor hafva sålunda nu utsändts till följande personer.
Handlanden Gustaf Du Rietz, Gåsemora, Fårö.
Handlanden O. Larsson, Mölner, Fårö.
Fiskaren Joh. Lindholm, Broa, Fårö.
Handlanden K. F. Smitterberg, Fårösund.
Fiskaren John, Sundgren, Lergraf.
Fiskaren L. N. Olsson, Slite.
Fiskaren J. A. Sandelius, Boge.
Fiskaren L. Klintbom, Boge.
Fiskaren O. N. Söderström, Gothem.
Handlanden O. W. Lindahl, Katthammarsvik.
Fiskaren G. Rosvall, Härvik.
Fiskaren Carl Gottberg, Rodarfve, Härvik.
Fiskaren Emil Siggelin, Härvik.
Fiskaren J. Nordberg, Rommunds, Gammalgarn.
Handlanden J. G. Claudelin & C:o, Ljugarn.
Fiskaren N. Hallqvist, Påvala, När.
Handlanden E. Krokstedt, När.
Fiskaren Karl Ulmstedt, Ronehamn.
Konsul G. Cranmér, Ronehamn.
F. d. lotsförman J. P. Södergren, Grötlingboudde.
Hemmansägaren L. N. Hansson, Rembe, Vamlingbo.
Handlanden C. A. Wessman, Vamlingbo.
Fiskaren Joh. Pettersson, Stenstugu, Vamlingbo.
Handlanden Viktor Hansén, Burgsvik.
Tulluppsyningsman A. W. Lundqvist, Burgsvik.
Nämdeman H. N. Hansson, Burgsvik.
Landstingsman Th. Gardell Näs.
Handlanden K. Blomgvist, Hafdhem.
Handlanden Carl Andersson, Eksta.
Fiskaren J. Pettersson, Gustafs, Fröjel.
Fiskaren L. J. Bökelund, Fröjel.
Handlanden E. Smitterberg, Klintehamn.
Handlanden O. H. Nyman, Vestergarn.
Fiskaren A. R. Widing, Vestergarn.
Fiskaren Reinh. Myhrgren, Vestsrgarn.
Fiskaren A. Myhrström, Vestergarn.
Fiskaren Knut Ekman, Gnisvärd.
Fiskaren Herman Toften, Gnisvärd.
Nils Fribergs skeppshandel, Visby.
Fiskaren Edv. Wigström, Lickerahamn.
Fiskaren John Pettersson, Hallshuk.
Handlanden Fritz Kahl Kappelshamn.
Handlanden J. Bäckvall, Storugns.
Fiskaren A. N. Bolin, Ahr.
Ägare af fiskebåtar och fiskeredskap uppmanas att snarast möjligt hos någon af här uppräknade innehafvare af teckningslistor teckna försäkringar.
Beträffande de med dylik försäkring förenade fördelar hänvisas till vid teckningslistorna fogade förslag till bolagsordning äfvensom till de i samtliga Visbytidningar den 21 november 1914 införd a referaten öfver landskamrerare J. G. Löwgrens föredrag på olika platser å Gotland rörande bolagets förutsättningar m. m.
Visby den 15 februari 1915.
K. P. Kuliander.
Lotslöjtnant. Fiskeritillsyningsman.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41

Publicerat

Väg- och vattenbygnaderna i länet.

Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40

Publicerat

Domkapitlet har bifallit

en från pastorsämbetet i Hafdhem inkommen anhållan, att Hafdhems och Näs församlingar jämväl under år 1915 måtte sammanlysas till gemensam högmässogudstjänst i sådan utsträckning och för sådant ändamål, som omförmäles i 1907 års prästmötesberednings protokoll §1 mom. 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 februari 1915
N:r 35

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets 2:dra sammanträde; ordförande ord. domhafvanden.)
För misshandel mot juden Israel Krosefsky från Visby är som bekant handl. Charles Blomqvist i Hafdhem tilltalad. Utslag föll vid detta sammanträde, Blomqvist frikändes från ansvar, men ådömdes 10 kronors böter för själfsvådligt förfarande. Krosefsky tillerkändes 15 kronor för inställelse och protokollslösen m. m., hvilket belopp Blomqvist dömdes pliktig att förskjuta.

För djurplågeri, bestående däri att vid plöjning användts en häst, behäftad med öppet sår i lokstaden, dömdes husbondesonen Oskar Ahlin från Kodings i Hemse till 15 kronrs böter.

För fylleri dömdes en person från Eskelhem att böta 10 kronor.

Expropriation af jord för Västerhejdebanan. Trafikaktiebolaget Västerhejde-Visby hade instämt jordägarna A. B. Visby Badhotell, Otto Österdahl, Aryld Karlsson, C. F. Lundqvist, K. Kallenberg, O. J. F. Sandalius och Anton Fornberg, samtliga v d Vible i Västerhejde, L. Munthe, Maria Vedin K. Sillen, Alex. Johansson, Herman Nilsson, Oskar Mattsson och E. Lyberg, samtliga vid Nygårds i Västerhejde, samt K. G. Tiberg och Johan Olsson vid Bjers i samma socken med yrkande, att rätten mätta utse expropriationsnämd för expropriation af hord från deg nämda jordägarna för bolagets järnväg.
Till ledamöter af denna expropriatronanämd utsågos nämdemannen Joh. Olsson, Rovalds i Eskelhem Kl inte M. E. Svallingson i Klinte och förste landtmätaren O. Bolin t Visby. Edgångsdag bestämdes till nästa sammanträde.

Öferfallet på mejeripigan i När. Med yrkande om ansvar för förargelsebeteende har som bekant jalim. åkl., kommissarien Emil Eneman, instämt hemmasönerna O. Haglund och E. Karlsson från Alvase i När. för det de midsommaraftonen i fjor 4, all män väg inom När hindrat mejeribiträdet Beda Karlsson att åckal färdas vägen fram; svarandena skulle hafva rifvit sönder mejerskans kläder, slagit ett spann vatten öfver henne och tilltalat henne otidigt.
Vid ransakningen igår hade af svarandena blott Häglund iakttagit inställelse. Karlsson ligger mobiliserad och hade av denna orsak uteblifvit.

Två vittnen, hemmansägaren Carl Friberg från Mattsarfve Lau och husbondesonen Axel Nilsson, Alvare i När hördes. Ingendera af dam hade emellertid hvarken hört eller sett något af det som lades svarandena, till last ,med undantag af att vatten blifvit häIdt öfver Beda Karlsson. Hvem som hält vattnet öfver henne hade vittnena emellertid ej sett. Hvad gälde okvädingsorden framhöll det sistnämda vittnet, att det var Bada Karlsson själf som utfarit med sådana, några andra dylika ord hade, efter hvad han hört, icke blifvit fälda. Det segslitna målet förekommer åter 8 mars.

Klander af syneförrättning. På ansökan af delägarna i Nederburge, KyIa och Myra gårdar i Fardhem hade lantbrukarigenjören E. Berggren i Visby med biträde af godemän verkställt och den 15 augusti 1914 afslutat syförrättning, afseende torrlägning af öanka marker tillhörande ofvannämda hemman i Fardhem. Hemmansägaren Carl Medbom, Qvie i Fardhem, har nu väckt åtal mot dessa delägare med klander af nämda syneförrättning och yrkande att i synemännens utlåtande måtte göras en del ändringar och rättelser röranda ett avloppsdike. Käranden och de af svarandena, som förenat sig med käranden, yrkade för frågans afgärande häradssyn, hvilken ock bestämdes skall äga rum. Utslag 8 mars.

Dömd värnpliktsvägrare. En eldare Lindsäth från Upsala, hvilken inkallats till militär. tjänstgöring vid Västmanlands trängkårs sjukvårdskompani i Västerås, har för vägran att ikläda sig ,uniform af krigsrätt blifvit dömd tre månaders straffarbete. Vägran har ej skett af religiösa skäl utan ,därför att det stred mot Lindsäths rättsuppfattning och emedan han var fredsvän och antimillitärest. Lindsäth, som förut varit stamanställd, har införpassats. till länsfängelset för straffets aftjänande.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 9 februari 1915
N:r 32

Publicerat

Herrar Hvitbetsodlare.

För bestämmande af den areal, som i år får odlas, hvilken, enligt hvad förut är meddeladt, kommer att blifva densamma som 1914 eller 10 % minskning å nu gällande 5 års kontrakt, kommer som vanligt sammanträden att hällas i de betödlande socknarna.
Vid dessa sammanträden skola 5 års kontrakten medhaf vas för att å dessa anteckna den bestämda odlingsarealen för året äfvensom möjligen önskad ändring af rekvirerad gödning
Gödning för i år kan dock endast levereras om det är möjligt att få gödningslasten till Gotland.
Anmålning om nya odlare emottagas ej.
Vid dessa sammanträden utbetalas en efterlikvid af 13,5 öre pr 100 kg. förra året & tillåten areal odlade och levererade Hvitbetor. Kassa sammanträden hållas:
i Barlingbo stationshus Onsdagen den 3 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Endre Komm:-rum Onsdagen den 3 Februari Kl. 10,30 f. m.
i Ekeby Skola Onsdagen den 3 Februari Kl. 12 midd,
i Dalhem Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 1,30 e. m,
i Halla Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 4 e. m.
i Roma Torsdagen den 4 Februari Kl. 2 e. m.
i Warplösa för Björke socken Torsdagen den 4 Februari Kl. 5 e. m.
i Ganthem Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 9 f. m.
i Hörsne Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 11 f. m.
i Wallstena Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Källunge Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 3 e. m.
i Roma Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 7.30 f. m.
i Eke Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 9.30 f. m.
i Grötlingbo Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 11 f. m.
i Hafdhem Lördagen den 6 Februari 1,30 e. m.
i Akebäck Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 12 midd,
i Follingbo Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Wisby it Stadshotellet Tisdagen den 9 Februari Kl. 5 e. m.
i Stenstu i Westerhejde Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Stenkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 10 f. m.
i Träkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 12 midd.
i Wall Komm: rum Onsdagen den 10 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Hogrän Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 e. m.
i Buttle Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 7,30 f. m.
i Bjerges Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 9 f. m.
i Guldrupe Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 12 midd.
i Wiklau Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 1.30 e. m.
i Lau Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 9 f. m.
i När Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 10 30 f. m.
i Burs Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 1,30 e. m.
Om ytterligare sammanträden annonseras Fredagen den 12 Februari. Roma i Januari 1915.
Svenska Sockerfabriksaktiebolaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Publicerat

Gotlandskyrkornas brandförsäkringsvärde

varierar enligt officiella handlingar högst väsentligt. Visby domkyrka står främst med ett värde af 250,000 kr. I norra kontraktet kommer Lärbro kyrka därnäst med 90,800 kr. I mellersta kontraltet anteckna vi: Dalhems kyrka 125,000 kr., Roma och Klinte hvardera 75,300, Gothems med landsbygdens största ringklocka 60,000 kr., Hogrän 50.000 med en kyrkkassa af kr. 56,261 kr., Atlingbo 30,000 kr. med en kyrkkassa på 20,000 kr. I södra kontraktet står Öja kyrka högst med ett försäkringsvärde af 100.000 kr.; därnäst kommer Hemse med 80,000 kr., Burs med 69,000 kr. Stånga med 65,000 kr., Lau, Hafdhem och Grötlingbo, (»söderns domkyrka») med hvardera 50,000 kr., Hablingbo med 47,500 kr., däri inräknad 7,500 kr. lösegendom, som troligen ej ingår i de öfrigas försäkringsvärde. Lägst försäkrad af öns alla kyrkor är Fleringe med endast 7,000 kr. värde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Publicerat

Dödsfall.

Fabrikör J. F. Strömberg i Haparanda afled i morse kl. 5 i en ålder af 72.
Den bortgångna hedersmannen har flera gånger besökt Gotland, där han har 2 döttrar bosatta, den ena gift med landtbrukare Larsson i Hafdhem och den andra med boktryckerifaktor N. H. Holmgren i Visby. Han sörjes jämväl af 2 söner, den ene i Schweiz och den andra tullkammarskrifvare i Göteborg.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 januari 1915
N:r 19

Publicerat

På inbjudan af hushållningssällskapets

beredningskomité för husdjursskötseln och mejerihandteringen har i dag på middagen hållits ett sammanträde å Arbetareföreningens lokal med medlemmar i styrelserna för mejerierna på Gotland för att samråda om väckt förslag att ordna en smörprisstatistik för Gotland.
Sammanträdet, som var besökt af ett 20-tal personer öppnades af dir. N. Broander, som i ett kort hälsningstal framhöll, att meningen med en smörprisstatistik vore att de olika mejerierna skulle meddela mejerikonsulenten hvad de ha för pris på sitt smör. Mejerikonsulenten räknar sedan ut medelpriset, hvilket därefter offentliggöres i ortstidningarna. Nyttan af en dylik statistik är att den kan vara en god vägledning för dem, som ha att sälja smör.
Sedan dir. Broander utsetts att leda sammanträdets förhandlingar, föredrog han en del uppgifter rörande den af en del län å fastlandet anordnade smörprisstatistiken.
Härefter diskuterades frågan om ordnandet af en smörprisstatistik för Gotland, hvarvid ett par talare förordade bifall till det väckta förslaget, medan hr A. Nyberg, Hesselby, däremot stälde sig något tveksam beträffande nyttan af en sådan statistik för Gotland. Hr H. Hermansson, Hafdhem, framhöll, att införandet af en statistik vore ägnadt att väcka förtroende såväl de olika mejerierna sinsemellan som mellan dessa och leverantörerna. Ytterligare ett par andra talare yttrade sig i samma riktning och poängterade ånyo nyttan af en statistik, som i synnerhet troddes komma att göra särskildt godt för de nya mejerierna.
Sedan diskussionen afslutats, beslöto de närvarande att uttala sig slöto de närvarande att uttala sig för anordnandet af en smörprisstatistik för Gotland. Förslaget kommer nu att bli föremål för hushållningssällskapets vidare behandling.
Sex mejeriföreningar voro representerade vid mötet, som drog en tid af halfannan timme.
Vid mötet diskuterades vidare ett par andra önskemål rörande mejerihandteringen, särskildt kylningsfrågan. På hemställan af ordf. beslöt mötet att ingå till styrelsen för Gotlands järnväg med framställning om anskaffandet af flere kylvagnar för transport af smöret under sommarmånaderna. Mejerierna skola själfva åtaga sig kostnaderna för vagnarnas isning.
I samband härmed bragtes på tal frågan om uppförandet af ett kylhus, rymmande c:a 1,000 drittlar. Tidpunkten för uppförandet af ett kylhus ansågs emellertid icke ännu vara inne, men i stället beslöt mötet att hos Finska ångfartygsaktiebolaget i Hälsingfors göra framställning därom, att – i händelse bolaget kommer att upptaga trafiken mellan Gotland och England – kylningsmaskiner måtte installeras å de båda af bolagets båtar, som förmedla trafiken å nämda trade.
Till sist diskuterades ett par smärre frågor af ekonomisk natur.

Gotlands Allehanda
Lördagen 16 januari 1915
N:r 12

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets 1:sta sammanträde; ordförande ord. domhafvanden.)
Han som begår hemfridsbrott i sömnen. Sjömannen Johan Oskar Melin från Hemmungs i Sanda står som belkant tilltalad för hemfridsbrott hos sjökaptenen Nils Jönsson å Klintehamn. Han hade en natt i somras, då klockan var ett, inkommit på sjökapten Jönssons gård, då fru Jönsson var ensam hemma, och tagit i fönster och dörrar i afsikt att komma in. Fru Jönsson hade af bullret vaknat, och sedan en stege rests upp mot huset, förmedelst hvilken en person praktiserat sig in på vinden, hade hon förskräckt rusat upp och hoppat ut genom ett fönster på motsatta sidan och väckt gårdsfolket. Då Melin märkte sig vara upptäckt, hade han hållit händerna för ansiktet och flytt öfver ett plank och sprungit han.
Målet förekom nu åter hvarvid Melin som f. n. är ute på sjön, liksom vid förgående rättegångstillfällan företräddes af sin fader. Denne vidhöll sina förut meddelade uppgifter, att sonen var sömngångare. Han mindes aldrig hvad han under dylika »sömnvandringar» utförde. Dock ville han nu medgifva att sonen vid tillfället varit berusad. Det hade kommit i dagen, att han aftonen före hemfridsbrottet druckit konjak, i hvilken blandats sprit. Han hade sedan lagt sig vid vägen och insomnat, men hvad som sedan tilldragit sig visste Oskar Melin ingenting om. Han kunde således icke medgifva, hvad som lades honom till last.
Några läkarebetyg, utvisande att Melin skulle lida af sömngångarsjuka, kunde ej förebringas, då två läkare, till hvilka Melin vändt sig med begäran härom, vägrat afge betyg; detta emedan de ej haft tillfälle studera sjukdomsfallet hos Melin.
Ett vittne hördes, som intygade, att Melin en gång kommit uppför trappan till vittnets bostad och ville komma in, sägande sig vara i Landskrona på ett där bekant, angifvet ställe.
Åklag., som var af den meningen, titt Melin icke var sömngångare, utan helt enkelt vid ifrågavarande tillfällen varit berusad eller möjligen blott spelat komedi, öfverlämnade målet, liksom äfven svar. Utslag afkunnas 8 mars.

För misshandel mot joden Israel Kosefsky från Visby står som bekant handl. Charles Blomgvist i Hafdhem tilltalad. Misshandeln hade skett vid Spenarfve i Hafdhem, dit K. inkommit med ett paket varor, som han radat upp på verandan för några karlar i gården, bland hvilka en sade sig viljs köpa nåra saker. Under tiden hade B., som ar ägare till gården, anländt och tillsagt K. att aflägsna sig med sina varor, hvilket tydligen ej genast föll K. i smaken. B. ledde då K. nedför verndatrappan och skulle, enligt stämningen, ha skickat sakerna efter samma väg.
Vid handläggningen af målat i går hördes tre vittnen, bland dem fjärdingsmannen Hafdell i Hafdhem, som brättade om hur det tillgick, då Krosefsky kommit till honom och bedt honom gå till Spenarfve och plocka ihop hans saker, detta emedan han själf icke vågade dit af fruktan att få stryk.
Utslag i målet faller 8 februari.

En kanonsalut med efterspel. Allm. Åkl. hade efter angifvelse af landtbrukaren Gustaf Nyman, Sjövik i Västergarn, instämt fiskaren Karl Nyman i Stelor och fiskaren Ernst Olsson i Ammor, båda i Västergarn, fiskaren Olof Siltberg och fiskaren Konrad Melin båda i Sanda, samt sjömannen John Viktor Gahnström från Othem med yrkande af ansvar för begånget hemrfridsbrott söndagen 27 december.
Angifvaren var personligen tillstäds, och svarandenas talan fördes af advokaten A. C. Stenmark.
Svarandena skulle nämda dag, då bröllop firades vid Sjövik å Västergarn ha aflossat fyra skott med en gammal skeppskanon som blifvit förd till platsen, hvarigenom efter första skottet fem fönsterrutor i gården sprungit och efter fjärde skottet sex rutor. Svarandena hade, sedan första skottet lossats uppmanats att aflägsna sig från gården, men det oaktadt fortsatte de med kanonaden, hvarigenom de i väsentlig grad inverkade störande på högtidens frid.
Svarandena framhölld, att de kommit till Sjövik för att »se brud» och ej alls i afsikt att verka fridstörande. De skulle vid tillfället varit nyktra. De erkände, att af dem vid tillfället avlossades fyra skott; Siltberg afsköt två Olsson tredje skottet, Karl Nyman hälpte till med att ladda fjärde skottet, under det att Malin och Gahnström ej tagit del i skjutningen. Melin hade dock hjälpt till med att föra skeppskanonen till Åkebro, några hundra meter från Sjövik. Ingendera Skulle emellertid fört krut till platsen.
Svarandeonbudet gjorde gällande att skjutningen vid bröllop på Gotland är en gammal tradition och äfven om seden ej direkt bör tagas i försvar, gör den ej anses brottslig.
Målet uppsköts till 8 mars.
Ofvannämde sjömannen John Viktor Gahnström från Närs i Othem hade instämt landtbrukaren Gustaf Nyman å Sjövik med ykande af ansvar för våld. Nyman skulle ofvannämda afton ha tilldelat Gahnström ett par kraftiga örfilar sedan han först med ord gifvit Gahnström och hans kamrater en kraftig läxa. Nyman bestred misshandeln. Sedan han förestält Gahnström dennes fridstörande beteende och Gahnström därvid visat sig påträngande och ohöflig, hade svar. endast fattat Gahnström i kragen och försökt köra bort honom.
Målet, som behandlades i sammanhang med föregående mål, uppsköts till 8 mars.

För fylleri var en person, hemmahörande i Eskelhem, instämd. Han erkände. Utslag faller vid nästa sammanträde.

För djurplågeri hade allm. åkl. instämt husbondesonen Oskar Ahlin från Kodings i Hemse. Haft hade vid plöjning användt en häst, behäftad med öppet sår i lokstaden, och visat tredska mot gifna tillsägelser att använda bringsele å djuret eller spara detsamma, tills såret blef läkt. Han erkände. Utslag faller vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 januari 1915
N:r 8

Publicerat

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914-1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Alskog: Födda 2 (1m. 1k.), döda 7 (2m. 5k.); inflyttade 8 (6m. 2k.), utflyttade 18 (8m. 10k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 388 (200m. 188k.); minskning 15.

Lye: Födda 7 (3m. 4k.), döda 4 (3m. 1k.); inflyttade 28 (14m. 14k.), utflyttade 14 (4m. 10k.); vigda intet par; folkmängd 31 dec. 345 (161m. 184k.); ökning 17.
Pastoratets folkmängd 733; ökning 2.

Barlingbo: Födda 19 (12m. 7k.), döda 11 (8m. 3k.); inflyttade 56 (27m. 29k.), utflyttade 47 (29m. 18k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 503; ökning 17.

Ekeby: Födda 6 (3m. 3k.), döda 8 (4m. 4k.); inflyttade 9 (4m. 5k.), utflyttade 13 (5m. 8k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 349.
Minskning 6.
Pastoratets folkmängd 852; ökning 11.

Burs: Födda 16 (8m. 8k.), döda 11 (3m. 8k.); inflyttade 22 (11m. 11k.), utflyttade 36 (20m. 16k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 832; minskning 9.

Stånga: Födda 7 (2m. 5k.), döda 14 (6m. 8k.); inflyttade 24 (13m. 11k.), utflyttade 31 (15m. 16k.); vigde 2 par; folkmängd 697; minskning 14.
Pastoratets folkmängd 1,529; minskning 23.

Dalhem: Födda 13 (6m. 7k.), döda 5 (4m. 1k.); inflyttade 30 (10m. 20k.), utflyttade 22 (7m. 15k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 601; ökning 16.

Ganthem: Födda 6 (2m. 4k.), döda 4 (2m. 2k.); inflyttade 19 (8m. 11k.), utflyttade 26 (13m. 13k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 293; minskning 5.

Halla: Födda 7 (3m. 4k.), döda 5 (4m. 1k.); inflyttade 32 (16m. 16k.), utflyttade 34 (23m. 11k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 317; hvarken ökning eller minskning.
Pastoratets folkmängd 1,211; ökning 11.

Endre: Födda 13 (8m. 5k.), döda 7 (5m. 2k.); inflyttade 41 (22m. 19k.), utflyttade 53 (28m. 25k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 340; minskning 6.

Hejdeby: Födda 11 (6m. 5k.), döda 5 (2m. 3k.); inflyttade 30 (13m. 17k.), utflyttade 26 (15m. 11k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 252; ökning 10.
Pastoratets folkmängd 592; ökning 4.

Fole: Födda 9k., döda 8 (2m. 6k.); inflyttade 13 (4m. 9k.), utflyttade 24 (8m. 16k.); vigde inget par; folkmängd 31 dec. 423; minskning 10.

Lokrume: Födda 4 (2m. 2k.), döda 4 (1m. 3k.); inflyttade 47 (26m. 21k.), utflyttade 38 (22m. 16k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 430; ökning 9.
Pastoratets folkmängd 853; minskning 1.

Fardhem: Födda 9 (7m. 2k.), döda 10 (4m. 6k.); inflyttade 14 (8m. 6k.), utflyttade 12 (8m. 4k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 385; ökning 1.

Linde: Födda 13 (7m. 6k.), döda 5 (1m. 4k.); inflyttade 22 (12m. 10k.), utflyttade 23 (12m. 11k.); vigde inget par; ökning 7.

Lojsta: Födda 7 (3m. 4k.), döda 4 (1m. 3k.); inflyttade 13 (7m. 6k.), utflyttade 7 (4m. 3k.): vigde intet par; folkmängd 31 dec. 309; ökning 9 pers.

Pastoratets folkmängd 1,120; ökning 17.

Garda: Födda 8 (4m. 4k.), döda 7 (3m. 4k.); inflyttade 11 (7m. 4k.), utflyttade 10 (4m. 6k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 456; ökning 2.

Etelhem: Födda 12 (8m. 4k.), döda 15 (8m. 7k.); inflyttade 31 (12m. 19k.), utflyttade 31 (16m. 15k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 577; minskning 3.
Pastoratets folkmängd 1,033; minskning 1.

Grötlingbo: Födda 6 (3m. 3k.), döda 10 (5m. 5k.); inflyttade 16 (6m. 10k.), utflyttade 35 (19m. 16k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 618; minskning 23.

Fide: Födda 2 (1m. 1k.), döda 4 (2m. 2k.); inflyttade 5k., utflyttade 9 (6m. 3k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 281; minskning 5.
Pastoratets folkmängd 894; minskning 28.

Hafdhem: Födda 15 (10m. 5k.), döda 12 (8m. 4.k); inflyttade 45 (22m. 23k.), utflyttade 33 (14m. 18k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 738; ökning 16.

Näs: Födda 7 (6m. 1k.), döda 5 (4m. 1k.); inflyttade 6 (4m. 2k.), utflyttade 10 (4m. 6k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 379; minskning 2.
Pastoratets folkmängd 1,117; ökning 14.

Gotlands Allehanda.
Lördagen 2 januari 1915.
N:r 1

Om Oss Drivs med WordPress