Riksdagsmannavalet i södra häradet.

1) J. Larsson, Smiss i Alskog 1 röst.
2) Joh. Uddin, Ungbåtels i Stånga 1 röst.
En valsedel kasserades.
3) En valsedel kasserades.
4) 5 sedlar kasserades.
5) Alla 7 kasserades emedan I. ej betalt kommunalutskylderna för Öfverburge såg. En sedel kasserades dessutom.
6) Joh. Uddin 3 röster.
7) d:o 1 d:o
8) do 1 d:o En sedel kasserad;
två aflemnade blanka.
9) En sedel kasserad. . Siege
10) Joh. Johansson d. ä 1 röst
11) d:o 1 d:o
12) Konsul Cramér, Rone, 1 röst; 3 sedlar kasserade.
13) En sedel kasserad.
14) d:o d:o.
15) En kasserad; en blank
16) En kasserad.
17) d:o
18) Kyrkoh. Gadd i Öja 1 röst.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1896
N:r 135

Valmötet i Burgsvik.

I går afton samlades valmän från de 5 sydligaste socknarna i metodistkapellet å Burgsvik för att öfverlägga om kandidat för de mera frisinnade vid stundande val.
Till ordförande valdes Jak. Hansson, Linhatte i Hamra, Efter en stunds diskussion begärdes att hr Johansson, Gardarfve, som af flere talare förordats och själf var närvarande vid mötet, skulle framlägga sina åsikter. Hans program var i bufvudsak följande: för status quo i tullfrågan, för streckets sänkande till 500 kronor; absolut emot allmän rösträtt; för måttliga anslag till försvaret men mot allt slöseri och mot 60 millioners lånet; för lokalt veto i rusdrycksfrågan.
Herr Ol. Nilsson, Bjerges framlade såsom ombud från ett fyrtiotal valmän i Vamlingbo en af dessa uppsatt skrifvelse, som framhöll ungefär detsamma som herr Johansson i sitt program. Desse valmän önskade herr Johansson till kandidat.
O. Jakobsson, Ungbanse, framhöll det stora slöseriet med statens medel och önskade en kandidat, som vore sparsamhetsvän; förordade herr Johansson, Gardarfve, ansåg en landtbrukare lämpligare än en statens ämbetsman, då valmännen iöfvervägande grad utgjordes af bönder. På ytterligare anhållan förklarade herr Johansson sin anslutning till landtmannapartiets program i dess moderata delar.
Olof Nilsson, Bjerges: Många voro mot streckets sänkning till 500 kr., men tal.
ansåg det som rätt och billigt. Ansåg det underligt att landtmän ville rösta på en ämbetsman. Tyckte vi hade nog af prester i riksdagen, visade huru prester inom sina församlingar voro för höga anslag, trodde att de nog skulle följa sin vana i riksdagen.
Herr Johansson, Gardarfve sade sig vilja påpeka att han vore mot all undantagslagstiftning; påpekade förhållandet med ecklesiastikboställenas underhåll här på Gotland.
Mötet uppsatte derefter enhälligt herr Joh. Johansson, Gardarfve som mötets kandidat.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Augusti 1896
N:r 125

Från landsbygden.

Burgsvik, 20 Juni.
Var försiktig vid badning. Då en person från en angränsande socken, som i lördags var sysselsatt med arbete å härvarande skeppsbro, under middagsrasten skulle, i den kvalmiga värmen, taga sig ett bad vid bryggan, råkade han första steg han tog ut i vattnet, trampa på en uppåtstående glasbit, hvilken djupt sönderskar foten, orsakande häftigt blodflöde och svullnad, så att mannen deraf blifvit urståndsatt till arbete.

Blodförgiftning. En pojke i Vamlingbo råkade för några dagar sedan under arbete i ett stenröse få en törntagg i ena knäet. Taggen utdrogs genast, men häftiga plågor inställde sig, derunder knäet betydligt svullnade, så att den skadade måst intaga sängen.

En ovanlig fångst fick en fiskare i Hamra härom dagen å sina nät, då de efter genomgången färgning voro uthängda på gården till torkning. En betlande gammal gumma, som är litet skral både i syn och gerningar, kom gående in på gården och utan att uppmärksamma näten styrande sin kosa rätt på desamma, dervid hon fastnade i dem och vid sina försök att frigöra sig ur den intrasslade härfvan allt djupare insnärjde sig. Vid hennes höga rop om hjälp kom ägaren till stället och fick, sedan han måst på flera ställen sönderrifva näten, klargöra den ovanliga och förskrämda fångsten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juni 1896
N:r 94

Vid premieringsmötet

inom Hoburgs och Grötlingbo ting 19 dennes voro utställda 1 tjur och 30 hondjur. Af dessa prisbelönades:

Tjur:
Johan, P. Jespersson, Hafdhem, Burge 3:e 5 kr.

Kor:
Kali, P. Olsson, Vamlingbo, Bonsarfve, 3:e 5 kr.
Beda, G. Larsson, Öja, Bobbenarfve, 3:e 5 kr.
Gertrud, lots Jakobsson. Faludden, 3:e 5 kr.
Stjärna, N Larsson, Botvide, 2:a 10 kr.
Vira, O. Olsson, Bobbenarfve, 3:e 5 kr.
Rosa, enkan Dabling, Gissle, 3:e 5 kr.
Thea, J. Jakobsson, Strands, 3:e 5 kr.
Hjärta, J. Jakobsson, Strands, 3:e 5 kr.
Kamilla, J. Jakobsson, Strands, 3:e 5 kr.
Mia, J. Jakobsson, Strands, 3:e 5 kr.
Lisa, N. Johansson, Fide, Bredqvie , J. Jakobsson, Strands, 3:e 5 kr.
Dafva, N. Söderberg, Öja, Botarfve, 3:e 5 kr.
Brissa, J. Zakrisson, Vamlingbo, Vesslands, 3:e 5 kr.
Perla, J. Zakrisson, Vamlingbo, Vesslands, 3:e 5 kr.
Netta, K. Andersson, Sigsarfve, 3:e 5 kr.
Sigga, N. Olsson, Hamra, Salmunds, 3:e 5 kr.
Skoga, N. Olsson, Hamra, Salmunds, 3:e 5 kr.
Rosa, G. Pettersson, Öja, Botvide, 3:e 5 kr.
— Vid premieringsmötet inom Burs och Garda ting 20 dennes utställdes 5 tjurar och 23 hondjur, af hvilka prisbelönades:

Tjurar:
Modig, J. Pettersson, Lye, Lillrone, 2:a 10 kr.
Brumma, J. Hansson, d:o Lyrungs, 3:e 5 kr.

Kor:
Krusa, J. F. Krusell, Garda, Siudarfve, 3:e 5 kr.
Vega, O. Olsson, Alskog, Orleifs, 3:e 5 kr.
Lilli, O. Olsson, Alskog, Orleifs, 3:e 5 kr.
Ulla, Krist. Nilsson, Garda, Smiss, 3:e 5 kr.
Diana, P. Ablbom, Lye, Lyrungs, 2:a 10 kr.
Mona, K. Nilsson, Garda, Bofride, 3:e 5 kr.
Fläcka, K. Larsson, Garda, Tellsby, 3:e 5 kr.
Hedina, K. Björkander Garda prestgården, 3:e 5 kr.
Lilli, J. Ahlgren, Alskog, Bofride, 3:e 5 kr.
Blomma P. Larsson, Garda, Hemmor, 3:e 5 kr.
Prisa, Aug. Nilsson, Stånga, 2:a 10 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juni 1896
N:r 94

Från landsbygden.

Vamlingbo, 29 Mars.
Var försiktig med laddandet af s. k. »centralpatroneri» En yngling här i socknen skulle härom dagen ladda en centralhylsa af messing till ett bakladdningsgevär n:r 12. Den gamla kapseln var urslagen samt en ny isatt och ynglingen skulle »sätta an» krutskottet, hvarvid han satte hylsan i apparaten för kapslars urslående. Då han hade slagit ur den gamla kapseln hade han glömt borttaga densamma ur det i apparaten befintliga hålet. Vid det första slag han slog på laddstocken brann skottet af; ty den gamla kapseln tryckte dervid hårdt emot den nya. Hylsan splittrades och ynglingen fick händerna och ansigtet fulla med krutstänk, Såsom genom att underverk tog dock ej någon skärfva ynglingen.

De blekingska laxfiskrarne hafva redan i år synts segla med sina kuttrar härutanför våra kuster — Dessa äro liksom lärkan vårens första budbärare.

Svanor och vildgäss hafva redan i stora flockar synts flytta norrut.

Hamra, 30 Mars.
Ett talrikt besökt nykterhetsmöte hölls palmsöndagen i Hamra skolhus och inleddes af hr J. Gardelin fr. Hemse med ett uppbyg ligt föredrag öfver 1 Petr. 1:3,4,5 v. Till ordf. för dagen utsågs J. Hansson, Linhatte, och under omväxlande tal och sång, som utfördes af Öja musikkår, dryftades frågan: »Huru och på hvad sätt skola nykterhetsvännerna bäst verka för nykterheten?» Ordföranden framhöll nyttan af föreningar och kyrkoherde Gadd anmärkte att redan i namnet nykterhetsförening låg en framgång. För öfrigt borde man verka både med ord och gerningar, men med hjärtats enfaldighet och i gudsfruktan; icke med öfvermod, framhållande sig bättre än andra, ej tillhörande föreningar, utan med kristlig ödmjukhet; ej för att vinna beröm af menniskor utan af kärlek till saken för dess egen skull, icke med våldsamhet utan på öfvertygelsens väg. Frukterna skulle måhända visa sig långsamt, men det – gällde att ej förtröttas, de komme nog. Sedan andra talare uppträdt och i hufvudsak instämt i föregående, men tillika påpekat nyttan af täta sammankomster och att tillhöra nykerhetsföreningar, framdrog ordf. bibeln som den kraftigaste maning till nykterhet, hvarefter mötet afslöts med bön och sång.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 April 1896
N:r 50

Järnvägsmötet

i går på Burgsvik var besökt af omkring 70 personer från Grötlingbo, Öja och Vamlingbo. Äfven ett par intresserade från Hafdhem hade infunnit. Kyrkoberde N. P. Gadd valdes till ordförande för dagen. Till sekreterare utsågs kontorsskrifvare S. Lindström.
På förslag af ordföranden utspann sig först en särdeles liflig diskussion om järnvägens nytta och nödvändighet. Samtliga talare, ordf., kyrkoherdarna Kullin, Jacobsson, handlandena Hansén, I. T. Jacobsson, Malkan och Krusell och hemmansägaren J. Jakobsson, Stockvike, m. fl. skärskådade järnvägsfrågan från olika synpunkter och yoro samtliga af den åsigten att en järnväg till Burgsvik vore ett verkligt tidsbehof och nära nog ett lifsvilkor för denna sydliga genom sina svåra och långväga kommunikationer tillbakasatta landsända. Också blef ett högt och enhälligt ja svaret på ordförandens fråga om de närvarande ville vara med om byggande af bandelen Hafdhem—Burgsvik.
Vidare uttalades önskvärdheten af att om Visby—Hemse järnväg ville bidraga med 1/4 delen af kostnaden, såsom redan beslutats rörande järnvägssträckningen till Hafdhem, samtliga af järnvägen intresserade socknar förenade sig om byggande af hela bandelen Hemse—Burgsvik, hvilket vore paturligast och bäst främjande ändamålet.
Kom så frågan med huru stor summa hvarje af företaget intresserad socken ville bidraga. Sedan ordföranden framlagt en tablå öfver bland annat de särskilda socknarnas taxeringsvärde, tillhopa utgörande 4,289,000 kr. och fyrktal som tillhopa belöper sig till omkring 31,000 fyrk antogs kunna päräknas. från Sundre 5,000 kr., Vamlingbo 15,000 kr. Öja 30,000 kr. Fide 5,000 kr. Grötlingbo 15,000 Näs 10,000, Hafdhem 20,000, Hablingbo 10,000, Eke 5,000 och Hamra 6,000 k. eller tillsammans 121,000 kr. Huruvida Alfva skulle vilja bidraga till järnvägen var ovisst.
Betodlingen kom äfven på tal vid mötet och var allmänna meningen den att många, skulle med glädje hälsa den tid, då äfven de kunde få vara med derom och nämdes, huru redan det första året sockerbruket kom till stånd äfven från detta aflägsna »suder» kunnat sändas en hel fartygslast af betor till Visby. Och lämplig jord för betodling saknades visst icke förutom de många hundra tunnland utmärkt myrjord, som redan var afdikad och delvis odlad.
Till sist utsågs en komité — en från hvarje socken — som har att draga försorg om utstakning och kostnadsförslag för järnvägen, och som skall verka i socknarna för frågans framgång och i öfrigt företaga de förberedande åtgärder som äro behöfliga. Till ledamöter utsågos hemmansägaren Alfred Johansson, Vestergårda i Sundre, kyrkoherde Kullin i Vamlingbo, handlanden Hansén, Burgsvik, hemmansägaren Oskar Vestberg, Norrgårda i Hemse och kaptenen H. Vennemo i Fide. Dessa personer erböllo ock i uppdrag att se till att ett ombud från hvardera socken utsågs för att närvara vid det inför landshöfdingen den 4:de nästinstundande April i Visby utlysta järnvägsmötet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Mars 1896
N:r 47

Auktion Sallmunds i Hamra.

Genom offentlig auktion, som förrättas hos husbonden Olof Olofsson, Sallmunds i Hamra, tisdagen den 31 innevarande Mars och börjas kl. 10 f, m.; kommer till den högstbjudande att försäljas bemälte Olofssons till borgenärer afträdda lösörebo, bestående af guld, silfver, koppar, järnoch blecksaker; möbler såsom en byrå, bord, sängar och stolar m. m., sängkläder och linne; porslin och glas; en del träkärl och andra husgerådssaker; åkerbruks- och körredskap såsom harfvar, vänd- och spetsplogar, kornvält, tröskverk och vindmaskin, vrång- och toderhäckar, handredskap, 3 par arbetsselar, 1 lastvagn, arbetsvagnar och kälkar, kreatur såsom 2:ne” hästar, hvaraf en i 3:dje året, 1 stoföl, 2:ne kor, 2:ne kvigor, 1 kvigkalf och 2;ne grisar; ett parti hårdvallshö i mindre utrop; hälften i en fiskbåt och 6 strömmingsgarn; resfäll m. m. Af mig kände inropare lemnas betalningsanstånd till d 1 Okt detta år.
Domerarfve i Öja d. 23 Mars 1896.
Efter anmodan.
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Mars 1896
N:r 47

Järnvägsmöte.

De personer inom Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar, som intressera sig för att få den nu påtänkta järnbanan till Hafdhem utsträckt till Burgsvik, torde sammanträda uti Öja skolhus på Burgsvik torsdagen den 26 Mars kl. 2 e. m. för att diskutera denna viktiga fråga.
Intresserade.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Mars 1896
N:r 44

Järnvägsmöte.

De personer inom Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar, som intressera sig för att få den nu påtänkta järnbanan till Hafdhem utsträckt till Burgsvik, torde sammanträda uti Öja skolhus på Burgsvik torsdagen den 26 Mars kl. 2 e. m. för att diskutera denna viktiga fråga.
Intresserade.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1896
N:r 42

Länets finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1893 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 537,286 kr., af hvilka 329,869 kr. belöpte sig på landskommunerna och 207,417 kr. på Visby. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktligheter mellan landsbygd och stad ifråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Hyror, arrenden, räntor o. d. utgjorde 4,1 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet och likaledes 4,1 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69,9 procent för de förstnämda, men med blott 50,8 procent för den senare. BStatsbidragen uppgå till 16,5 procent för landskommunerna, men stanna vid 3,2 procent för staden, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 2,8 procent, men stiger för staden till 10,8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig till 600,393 kr. af hvilka 344,973 kr. föllo på landskommunerna och 255,420 på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså en brist af 63,107 kr., af hvilka 15,104 föllo på landskommunerna och 48,003 kr. på staden. Af de enskilda landskommunerna stå, ifråga om större utgifter än inkomster, Grötlingbo främst med omkring 4,000 kr., dernäst Fole med omkring 3,000 kr., Lärbro och Ardre med hvardera omkring 2,000 kr. samt Halla, Mästerby, Hejde och Lau med hvardera omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 110,688 kr. eller 32,1 procent, till folkskolan 160;010 kr. eller 46,4 procent, till fattigvården 43,205 kr. eller 12,5 procent, till sundhetsvård 12,691 kr. eller 3,7 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,116 kr. eller 1,4 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 15,656 kr. eller 6,1 procent, till folkskolan 49,879 kr. eller 19,5 procent, till fattigvården 30,817 kr. eller 12,8 procent, till sundhetsvård 27,087 kr. eller 10,6 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 70,751 kr. eller 27,7 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets komå landsbygden utgjorde de.å kyrkostämma beslutade utgifterna 271,596 kr. och de å kommunalstämma 73,377 kr., hvaremot inom staden endast 64,637 kr. beslutits & kyrkostämma, men 190,783 kr, af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum:mellan lands; kommunerna och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 78,8 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 25,3. I följd häraf uppgingo &. andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumma med endast 21,2 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 74,7 procent.
Vid 1893 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,988,829 kr., deraf 1,015,678 kr. tillhörde landskommunerna och 973,151 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 677,344 kr. på fastigheter och inventarier samt med 338,334 kr, på fordringar och kontanta medel, I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 401,885 kr. samt fordringar och kontanta medel till 571,266 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 510,351 kr. i folkskolehus, 67;832 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030: kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 37,641 kr. i andra fastigheter eller inalles 625,554 kr.
FL dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna, Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,809,102 kr. i kyrkor, 735,590 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 44,325 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 946,465 kr., deraf för landsbygden 131,159 och för Visby 815,306 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 115;539 kr., hvadan skulden under året ökats med 15,620 kr. eller 13,5 procent. Skillnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 14,377 kr., med hvilken summan de förra öfverstego de senares belopp.
För Visby öfverstego de under året upptagna lånen de betalda med 35,806 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 15,137 kr., dernäst Vänge med 14,182 kr,, Rone 9,359 kr. Othem 8,219 kr. och Roma 7,308 kr. Skuldfria voro Akebäck, Veskinde, Martebo, Tingstäde, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Hörsne, Östergarn, Visby Södra landskommun, Vall, Atlingbo, Sanda, Vestergarn, Fröjel, Öja, Hamra, Silte och Stånga.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2,99 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 113: 00, alltså en ganska betydlig skillnad mellan landsbygden och staden. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 23: 12 pr invånare & landsbygden och kr. 134: 09 i staden, kommer behållningen för hvarje person att stanna vid kr. 20: 13 för landsbygden, men uppgå till kr. 21: 09 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 12,9 procent för länets landskommuner och 83,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 48 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 49: 01.
Kommunernas behållning, eller .det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick inom årets slut inom länet till 1,042,364 kr., deraf 884,519 kr. för landskommunerna och 157,845 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1896
N:r 42