Visby rådhusrätt.
I sjörättsmålet mellan kapten Cossulich samt kapten Åström och styrman Vestin begärdes igår af båda parterna uppskof, emedan förlikningsförslag blifvit framstäldt.
Jordegaren Enok Stenström var igår instämd, emedan han, stortorgdagen 19 sistl.
September i berusadt tillstånd uppfört sig på ett förargelseväckande sätt samt högljudt beskylt en landtbo för stöld af 100 kronor och en häst, Enär Stenström igår uteblef, utsattes målet till 26 dennes, då han ålades att vid tio kronors vite komma tillstädes.
Klander af testamente. Skomakare I. F. Viberg hade instämt fiskaren O. F. Johansson och dennes hustru med yrkande, att det testamente Vibergs son upprättat till makarna Jobanssons förmån måtte förklaras olagligt, emedan sonen Viberg ej skulle egt sina sinnens fulla bruk vid upprättandet af testamentet, som för öfrigt skulle hafva tillkommit genom tubbande och lockande eller, såsom Vibergs ombud f. artilleristen Flygare flere gånger insinuerat under målets gång, rent af genom förfalskning.
Svarandenas ombud, v. häradsböfding Karl Herlitz, hvilken kärandeombudet förgäfves begärt få hörd såsom vittne, har styrkt, att testamentet i behörig ordning upprättats och bevittnats samt att sonen Vibergs sinnestillstånd enligt företedt läkarebetyg varit fullt normalt.
En mängd vittnen hafva hörts, och hade de flesta af dessa funnit Viberg klok till sinnes; ett par vittnen hade deremot ansett honom vara virrig. Flere vittnen berättade derjämte, att sonen ofta beklagat sig öfver fadrens elakhet.
Då målet igår förekom hördes ett vittne, som sade sig alltid hafva funnit sonen V. klok, hvarjämte vittnet berättade, att käranden före målets början infunnit sig hos vittnet och frågat om vittnet, i fall det blefve process af, ville mot 25 kronors ersättning vittna i målet; kärandeombudet Flygare hade i lördags äfven besökt vittnet och lofvat »bra betaldt», om vittnet ville vittna. Detta sistnämda bestred Fiygare, som sade sig endast hafva erbjudit vittnet lösen för vittnesstämningen, om vittnet utan sådan stämning ville infinna sig inför rätten, jämte den ersättning rätten beviljade.
På kärandeombudets begäran uppsköts målet till 8 instundande December.
I ersättningsmålet, förut närmare omnämdt, mellan bryggare L. Vedin, kärande, samt f. hemmansegare A. E. Jacobsson, Smiss i Grötlingbo, skepparen O. F. Borg i Levide, kronolänsmännen Eneman och Lindström (de båda sistnämde såsom gode män i Jacobssons konkurs), svarandeparter, angående bristande fullgörande af ett befraktningsaftal, mälde Eneman, att han, sedan ansökan om Jacobssons försättande i konkurs inlemnats 12 sistl. Sept., 17 Sept., blifvit af södra häradsrätten förordnad att taga Jacobssons bo om hand, enär J. ej kunnat anträffas med- kallelse, Eneman hade derpå 22 Sept. i Ronehawmn, derslupen Helena låg, underrättat fartygets bofälhafvare nämde Borg, att konkursansökan på J. inkommit, vid hvilket tillfälle Borg uppgaf, att besättningen afmönstrats. Jacobsson hade emellertid fortfarande varit försvunnen och reste omkring än hit, än dit. Den 25 Sept. hade Borg på Hafdhems poststation inlemnat ett assureradt bref till J. med inneliggande 150 kronor, hvilket bref Borg återtog, då han underrättats genom Eneman om J:s konknrs, Oaktadt Borg såles des var underrättadg3om\”J:s ställning, afslötcerteparti här i Visby 30 September. Eneman, som fått underrättelse härom, infann sig 4 Oktober i Ronehamn, då Borg hade kallat ny besättning att påmönstra, och förbjöd fartygets afgång, isynnerhet som ej assurans derå kunde fås, och lemnade fartygets handlingar till dervarande tullstation. Sintligen anförde Enen man, att både Borg och Jacobsson tvifvelsutahaft kännedom om konkursansökan på Jacobsson före certepartiets afslutning, samt förklarade, att han ej vore villig utgifva någon ersättning, enär han handlat lagligt och i en lighet med häradsrättens förordnande.
Borg och Jacobsson förnekade att de haft kunskap om konkursansökan samt ville ingenting ersätta.
För närmare utredning af kärandens ersättningsanspråk uppsköts målet till 3 instundande September.
För mened har, såsom förut nämts, skräddare Lyander instämt skräddare G. Fahrstedt, ogifta. Anna Viberg, hustru Anna Maria Håkanson och enkan Kristina Nilsson. Vidigår företagen jämförelse mellan protokollen i det gamla målet samt hvad svarandena nu och förut anfört inför rätten, befans allt stämma väl öfverens, Svarandena Fahrstedt och Viberg hade iogalunda vittnat, att Lyander misshandlat hustru Fedder; häri instämma äfven de af Lyander sjelf förut åberopade vittnen. Håkansson och Nilsson vidböllo sina aflagda vittnesmål, hvari de sagt sig åsett hustru Fedders misshandling af Lyander; något bevis för falskheten af deras vittnesmål har Lyander ej hittills kunnat förete.
Lyander, som ånyo varnades af rättens ordförande för följderna af detta, såsom hittills utrönts, på så ytterst lösa grunder hvilande åtal, erhöll uppskof för n$a vittnens inkallande till 10 instundande December.
Sjelfpantning. I detta förut vidlyftigt refererade mål mellan makarne Zacharias och handlanden K. J. Oblsson föll igår dom. Rådhusrätten förklarade; att, då ostridigt vore, att båda makarne bebott den förbyrda lägenheten, dessa båda också voro skyldiga att svara för hyran, hvarför svaranden Ohlsson varit i i sin goda rätt att taga i förvar de ifrågavarande möblerna såsom pant för hyran. På grund af målets beskaffenhet qvittades rättegångskostnaderna parterna emellan.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 November 1883
N:r 91.
