Åtgärder mot arbetslösheten.

Länsstyrelsen förordar vägarbetet Endre—Vallstena.
Stockholm, 14 dec. (H. B.) De såsom statliga reservarbeten föreslagna företagen med breddning och förbättring av vägen Fjells i Endre socken till Allekvia i Vallstena socken och vägen Fiells till Röstäde i Ekeby socken (Östergarnsvägen) förordas livligt av länsstyrelsen i Visby, som samtidigt påpekar, att situationen på arbetsmarknaden, särskilt inom industrierna på norra Gotland, under den senaste tiden betydligt försämrats.
Vallevikens cementfabrik i Rute har alldeles stoppat driften, och vid Slite cementfabrik är arbetsstyrkan betydligt begränsad och på nyåret väntas ytterligare inskränkningar. Kalkbrotten ha delvis ännu kunnat hålla arbetet i gång, om än med mindre arbetsstyrt kor än annars, men inom kort väntas arbetet bli nedlagt på flertalet platser. På grund av de berörda kommunernas redan förut svaga ekonomi komma mycket stora svårigheter att uppstå för att under den kommande vintern bistå de arbetslösa. Genom arbetslöshetskommissionens ingripande skulle emellertid en välbehövlig och på många håll efterlängtad lättnad i förhållandena inträda.
Länsstyrelsen vitsordar vidare, att ett starkt behov föreligger att ombygga de vägsträckor, varom mu är fråga. Vägarna äro synnerligen smala och krokiga, och då de genomlöpa en god jordbruksbygd, är en omläggning väl motiverad, även om de f. n. huvudsakligen tjäna ett mera lokalt trafikbehov. Genom vägarnas iståndsättande torde de i större utsträckning komma att användas såsom genomfartsled till Gothem och östra Gotland. Omläggningen av de båda vägarna har beräknats till. resp. 234,200 och 27,300 kr.
Den s.k. Östergarnsvägen, som förmedlar förbindelsen mellan Visby och Katthammarsvik samt övriga platser i Östergarns socken, är att betrakta som en av länets huvudvägar, påpekar biträdande vägingeniören, kaptenen E. Wiborgh, i ett bifogat yttrande. Den föreslagna omläggningen av denna väg å sträckan mellan Fjells och Röstäde måste anses såsom, i hög grad av behovet påkallad, då vägens linjeföring här är synnerligen otillfredsställande. VägenFjells—Allekvia leder genom ett i allmänhet ganska tätt bebyggt iordbruksdistrikt och torde under skördetiden ha att upptaga en relativt stor trafik, huvudsakligen bestående av hästfordon, en trafik, som särskilt öm hösten under då pågående betkampanj kan betraktas som betydligt påfrestande. Vägen är där jämte mycket smal och har synnerligen otillfredsställande linjeföring. En omläggning och förbättring synes därför vara väl motiverad. Delsträckorna Fiells—Ekeby kyrka och Ekeby kyrka—Säggeby kunna antagas komma att ingå som led i en framtida huvudförbindelse mellan Visby och Gothem, vilken från Säggeby torde böra framdragas över Nederbjers och Hägvalds i Vallstena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 december 1932
N:r 291

De ringmärkta fåglarnas vandringar.

Årets rapporter om ringmärkta fåglar ha varit synnerligen sparsamma, men en del meddelanden om sådana ha dock kommit Gotlands Allehanda till del. Professor L. A. Jägerskiöld i Göteborg har meddelat oss, a tt den fiskmås, som i början av juli infångats vid stranden i Gothem, kort förut (på midsommardagen) blivit ringmärkt vid Botvaldavik, medan den gräsand, som den 1 aug. sköts i Lina myr, såsom unge ringats i samma myr den 18 juni 1931. Båda fåglarna ha ringmärkts av hr Emrik Stenberg, Timans i Hörsne.
En stare, som i juli infångades vid Möllgårds i Hörsne, var märkt i England — vid Great Budworth, Cheshire — den 19 dec. 1931.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 december 1932
N:r 291

Kronoskatten.

För uppbärande af nästlidne års kronoutskylder inom Norra fögderiet äro följande tider och ställen bestämda:
1876 Februari den 10 kl. 3 e. m. med Visby norra socken hos landtbrukaren Ljungberg vid Hästnäs.
d. 11 kl. 10 f. m. med Roma och Follingbo pastorater vid Hagvards.
d. 12 kl. 10 f. m. med Fohle och Veskinde pastorater vid Stenstugu.
d. 14 kl. 10 f. m. med Källunge och Hejnum pastorater vid Guthe.
d. 15 kl. 10 f. m. med. Martebo och Stenkyrka pastorater i Tingstäde sockenstuga.
d. 16 kl. 10 f. m. med Hangvar pastorat i handlanden Vestbergs lokal vid Kappelshamn.
d. 17 kl. 10 f. m. med Lärbro pastorat vid Norrgårda.
d. 18 kl. 10 t. m, med Fårö pastorat å forna värdshuset vid Fårösund,
d. 19 kl. 10 f. m. med Rute pastorat dersammastädes.
d. 21 kl. 10 f. m. med Othem pastorat hos värdsbusidkaren Andersson å Slite.
d. 22 kl. 10 f. m. med Hörsne och Gothem pastorater vid Magnuse.
d. 23 kl. 10 f. m. med Barlingbo och Endre pastorater vid Qvie.
d. 29 kl. 10 f. m. med Sjonhem och Dalhem pastorater vid Gandarfve i Dalhem.
Mars d. 1 kl. 10 f. m. med; Vänge pastorat dersammastädes,
d. 2 kl. 10 f. m- med Östergarn pastorat vid Kräklings.
d. 3 kl. 10:f. m. med Kräklingho pastorat å samma ställe.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Beredskapsarbeten å fornminnen.

Ytterligare arbeten till 80,000 kr. på Gotland ?
På fornminnesvårdens område öppna sig stora möjligheter för utförande av beredskapsarbeten. Riksantikvarien har också med behjärtande härav hos rikskommissionen för beredskapsarbeten föreslagit utförande av 25 företag till en sammanlagd kostnad av 1,113,000 kr. Företagen ha därvid indelats i fyra grupper, avseende skilda slag av restaurerings- och skyddsåtgärder. Den första gruppen omfattar sålunda vallgravar vid forna befästningsanläggningar, nu igenrasade, för vilka föreslås urschaktning av fyllningsmassor jämte bortfraktande av desamma. Andra gruppen upptager hopsjunkna eller delvis spolierade vallanläggningar vid forna befästningar, vilka kunna återställas genom grövre gråstensmurningsarbeten och schaktningar. Till tredje gruppen hänföras ruiner av byggnadsverk, vilka äro i behov av skyddsåtgärder i form av röjning, upprensning och schaktning samt förstärkningsmurning och gjutning. Den fjärde gruppen slutligen avser röjningsarbeten m. m. vid fasta fornlämningar, såsom gravhögar m. fl. Hit hänförs särskilt mindre röjningar och restaureringar av fornlämningar, vilka arbeten kunna anordnas i närheten av de flesta större platser i södra och mellersta delarna av Sverige (med undantag för Skåne).
Till de mera kostsamma av nu föreslagna arbeten hör restaureringsåtgärder å Bohus fästning, vilka ensamma kosta en halv milj. kr., arbeten vid Axvalls slottsruin för 100,000 kr. samt arbeten vid Visby ruiner och Varbergs fästning för vardera 80,000 kr. I samtliga företag går merparten av kostnaden till arbetslöner, och för alla arbeten gäller, att de kunna påbörjas omedelbart.
De arbeten, som föreslagits här på Gotland, upptaga inom grupp III för ringmuren och vissa kyrkoruiner i Visby rensnings-, rengörings- och murningsarbeten samt schaktningar och stenbrytningar för en kostnad av 80,000 kr. Arbetet beräknas draga en tid av tio månader och sysselätta c:a 25 man. Vidare föreslås i samma grupp för kastalerna vid Sundre, Fröjel, Gothem, Gammelgarn och Lärbro rengörings-, murnings- och betongarbeten för 10,000 kr. Arbetena beräknas pågå tre månader och sysselsätta 10 á 12 man.
Beträffande arbetena å ringmuren och kyrkoruinerna påpekar riksantikvarien, att dessa arbeten äro tänkta utöver vad som i samråd med drätselkammaren i Visby tidigare föreslagits vid Visborgs slott. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 december 1932
N:r 287

Lösen för fynd,

att lyftas landskansliet af: arbetaren Lars Ahlström 14 kronor för ett Östromerskt, kejsaren Anastasii, guldmynt, funnet å Botes i Etelhem socken; — gossen Julius Pettersson 3 kr. för en jernyxa, funnen vid Stumle i Alfva; — arbetaren Anton Carlsson 3 kr. för 2 kufiska mynt, funna vid Tofs i Hejde; — Johan Hallgren 3 kr. för en rund söndrig spännbuckla af brons; — drängen Albert Appelqvist 2 kr. för en ringsölja af brons; — snickaren Lars Ahlqvist 3 kr. för en flätad sönderrifven armring af brons, funnen i Linde; — Per Hemmingsson, Gervide en kr. för en utböjd ringsölja af brons, funnen i Gothem; — Wilhelm och Carl Gezelius 8 kr. för en brynsten af qvarts, en pincett af brons samt ett nyare hänglås och en nyckel, båda söndriga, af jern funna i Lärbro; — gossen Jacob Larsson Hallfoser 5 kr. för en bit af en spännbuckla, en nyckel m. m. af brons och jern, diverse perlor och bitar af ett lerkärl, funna i Dalhem; — Olof Ahlgren 8 kr. för en benkam, 2 söljor af brons, en yxa af jern samt bitar af ett lerkärl, funna å Hemse annexbemman; gossen Jacob Larsson Hallfoser i Dalhem 4 kr. för en söndrig lerkruka; — arbetaren Otto Wessman och Elias Björkander 18 kr. för 10 kufiska mynt och 3 bitar af d:o samt en spännbuckla af brons, fonna i Fohle socken; — Jacob Lagergren 8 kr. för ett bronsspänne af ovanlig form och en pyare bronspjes, funna i Gammelgarn; — Johan Blomberg Stentolby 4 kr. för 1 jernyxa funnen i Fohle; — drängen Joh. Carlqvist 2 kr. för en nyare spjutspets af jern, funnen i Wallstena.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 24 December 1875.
N:r 102.

Dödsfall Johan Bingmark

Att Fanjunkaren och Svärdsmannen Johan Bingmark efter långvarigt lidande stilla och fridfullt afsomnade vid Kyrkebinge i Gothem, tisdagen den 16 Nov., efter en lefnad at 63 år, 7 mån. och 9 dagar, sörjd af Maka, Son samt talrika Slägtingar och vänner, varder härmed tillkännnagifvet.
HELENA BINGMARK.
S. Ps. nr 482 v. 6.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 20 November 1875.
N:r 92.

Lösen för fynd

att lyftas å landskansliet: af gossen August Nilsson vid Båtare i Gothem 4 kronor för en bronssölja och 4 perlor, Johan Hagvall, Kallings i Follingbo 6 kronor för en liten rund broche och en afbruten nyckel af brons, Daniel Rask Söjvide i Sjonhem 10 kronor för åtskilliga halfperlor m. m. af brons samt bitar af harpix, drängen Theodor Larsson Gerete i Follingbo 8 kronor för 155 tyska m. fl. mynt samt bitar af sönderhuggna tenar och ringar af silfver, Johan Pettersson Broungs i Stenkyrka socken 25 kronor för 158 tyska m. fl. mynt samt beslag af d:o, Olof Bingström 55 kr. för 382 tyska m. fl. mynt samt bitar af d:o, funna i Stenkyrka; samt gossen Olof Nicklas Olofsson 2 kronor för en liten sölja af brons, funnen vid Nybingels i Gothem.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 13 November 1875.
N:r 90.

Lösen för fynd

att lyftas å landskansliet, af hustru Johanna Nyberg å Pilgårda i Boge 7 kronor, för en spännbuckla, en sölja och en nål; Olof Pettersson Lundbjers 10 kr., för en pincett af brons, August Sandelius Norrbys i Othem för en liten sölja af brons; Johan Johansson Ekeskogs i Kräklingbo 16 kr. för en spiralten af guld; arbetaren Carl Löfgren 10 kr. för diverse svärd och andra vapen af jern, fragmenter af brons, perlor m. m. funna å Wallstena rum; And. Peter Jacobsson Lingsarfve i Eskelhem, 8 kr. för en sköldbuckla, 4 ringar af jern m. m.; Per Assarsson Hallbjens i Guldrupe 8 kr. för en liten bronsklubba; Jacob Johansson Hallbjens 4 kr. för en jernyxa; Daniel Rask 2 kr. för bitar af en lerkruka m. m. funna i Sjonhem; af densamme 8 kr. för en pincett af brons; af densamme 8 kr. för en söndrig sporre af brons, ett vigtlod m. m.; af J. Jacobsson Lilla Båls i Bäl 4 kr. för en spjutspets at jern; af P. Malmqvist 9 kr. för en liten lerkruka, bitar afjernsvärd och ett bronsbeslag; Oscar Gezelius 8 kr. för en jernyxa och 2 bronssöljor, funna vid Seigs i Hellvi; Olof Hansson Petearfve i Ardre 4 kr för en stenyxa; C. J. Högberg Antsarfve i Fole 5 kr. för två perlor m.fl. saker af olika ålder; O. M. Mårtensson Kisslings i Fole 3 kr. för en liten stenyxa; P. Andersson Bothers i Hejnum 8 kr. för 2 bronsnycklar; Lars Larsson Högvalls i Wänge 5 kr. för en liten flintmejsel och ett i tu brutet silvermynt (kufiskt) Arbetaren And. Laurin 3 kr. för en skadad nyckel af brons funnen å Rosenbys i Eskelhem; af Jonas Larsson Gudings i Wallstena 4 kr. för en rund spännbuckla af brons; C. J. Högberg i Fohle 5 kr. för en bit at en bronsknif och två jernlänkar; L. Pettersson Högvalls i Wallstena 2 kr. för perlor, bitar af bronsbeslag m. m.; Lars Nilsson Smiss i Garde 3 kr. för en armring af brons; Gabriel Söderberg Hallegårda i Halla 5 kr. för en nyckel af jern; drängen F. Myhrström vid Smiss i Garde 3 kr. för tre pilspetsar af jern; Peter Jacob Pettersson Westringe i Lärbro 5 kr för en ring och en knapp m. m. af brons; Hustru Helena Stenbom Lilla Ryttes i Fole 475 kr. för en armring af en tjock guldten; Jonas Båtelsson Dickarfve i Linde 14 kr. för ett östromerske kejsaren Anastasii guldmynt funnet i Linde; Enkan Maria Norrby 18 kr. för ett guldbrakteat funnen å Kejlungs i Lärbro; Jacob Olsson 18 kr. för en östromerske kejsaren Zenos guldmynt och en nyare fingering af silfver, funna vid Insarfve i Gothem; Otto Wessman 4 kr. för två kufiska mynt och en bit af ett bronsemycke, funna vid Kisslings och Öster Ryftes i Fole; Alfred Bergström 60 kr. för 170 anglosachsiska m. fl. mynt och bitar af silfver, fanna å Sudergårda i Hellvi; samt Johan Bäckström 25 kr. för en rund spännbuckla af brons med\” ornamenter af silfver och tunnt guldbleck, funnen å Austris i Tingstäde.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 23 Oktober 1875.
N:r 84.

Väghinder.

Tisdagen och onsdagen den 21 och 22 uti innevarande månad företages omläggning af en större bro å landsvägen emellan Bopparfve gård i Eista och Fröjel sockens kyrka, till följd hvaraf detta vägstycke blir ofarbart; kunnande i stället begagnas s. k. \”grannlagsvägen\” från Eista kyrka förbi Bockers och Rovide i Fröjel.
Likaledes kommer onsdagen och torsdagen den 22 och 23 i denna månad s. k. Möllgårdsbro å vägen vid Hemse sockens kyrka att iståndsättas, då i stället för vägen emellan Hörsne, Gothem och Norrlanda socknar kan begagnas vägen dels genom Vallstena, dels ock genom Ganthem emellan Kumla och stora Mörby.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 18 September 1875.
N:r 74.

Stenjättarne på Gotland.

Bland de egendomliga naturföreteelser, hvilka icke äro så sällsynta på Gotland, intaga de s. k. stenjättarne ett framstående rum. Också hafva dessa egendomligt smala, höga, bergfasta kalkstensblock hvilka i synnerhet förekomma på öns östra kust, och hvilka bilda dessa ”jättar”, från långliga tider tillbaka tilldragit sig naturforskarens uppmärksamhet, och man vet att de, alltifrån biskop Wallins tid varit bekanta under det betecknande namnet ”stonjättarne”. — Linné begagnade samma benvämning. I sin gotländska resa säger han om stenjättarne vid Kyllej, i närheten af Slite, att de hade \”4 å 6 famnars höjd, stälde i rad liksom rudera efter kyrkor och slott\”. När man var ett stycke ifrån dem sågo de ut som stoder, bröstbilder, hästar och jag vet intet hvad för spöken. Ofelbart är, att alla dessa tillförne varit ett kalkberg, men sedermera, då hafvet ännu stod nästan så högt, som de, och allt vidare, till dess det lemnade deras rötter, blifvit slipade, sönderskurna och formerade af hafvets svallande och brusande vågor till den skapnad de nu äga.\” Brunius omtalar äfven i sin Gotlands Konsthistoria dessa klippstycken såsom \”lemningar af kalkberg, hvilkas lösare delar blifvit af hafvets brytningar bortsköljda och finner dem «dels likna ruiner af fasta borgar och grofva torn, dels uppstå såsom starka pelare\” och hålla från 15 till 40 fot i höjd. \”På högra sidan om vägen, ungefär en halt mil från Slitehamn till Gothem, står icke långt från stranden en mängd dylika klippstycken, hvaribland ett liknar en pelare, som har en klumpformig fot och en uppåt afsmalnande kapitäl. Denne pelare, som är ganska smal, håller ungefär 30 tot i höjd.\” Det är denna grupp, belägen 1/8 mil från Boge kyrka, som här bredvid finnes aftecknad. Företagen mätning af den högsta pelaren gaf 32 fots höjd.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 11 September 1875.
N:r 72.