Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Gnisvärd
Gnisvärd är en ort i Tofta socken utmed den gotländska västkusten cirka 15 kilometer söder om Visby.
Från Klinte skrifves: En dag helt nyligen styrde från Tofta socken tvänne älskande sin kosa åt Klintehamn för att inför kronofogden derstädes knyta Hymens band, Resan vardt i de första stadierna lyckosam, men vare sig nu att de eljes godmodiga gotlandskamparne, som fått förtroendeuppdraget att föra kontrahenterna till bestämmelseorten, under sitt sakta lunk kommit under fund med resans mål, och af någon politisk finkänslighet icke ville befrämja en praktisk tillämpning af nyare reformer eller andra hemliga orsaker lågo till grund för deras handlingssätt, nog af, komna till »Åkebro» i Vestergarn protesterade de på det mest slående sätt emot allt vidare framåtskridande på giftermålsvägen. Den ena kamraten var så »inpiskad» att frånspänning blef det enda argument, han antog; den andra deremot, troligen mindre konservativ, lät beveka sig att under nytt kamratskap fortsätta den »morsomme» brudefärden, Utan vidare äfventyr ankom man till kronofogdekontoret, »giftades» med juridisk noggrannhet och de tu voro nu ett. De sätta sig åter upp på hjuldonet och aftåga. Men lifvets torra prosa kunna de ej längre fördraga. Nej, de nygifta vilja företaga en. poetisk lustfärd — se, hafvet vinkar dem! — som en stormil rullar ekipaget ut öfver Östersjöns stelnade våg och de stålskodda fålarne, eldade af samma poetiska makt, rusa frastande fram öfver Rans silfvertak, som gälde det lifvet. Emellan Vestergarns holmar i riktning mot Gnisvärds fiskläge går stråten med så oförminskad fart, att mången strandbo, som ej anade situationen mumlade något om den »flygande holländaren». Detta äfventyr var då åtminstone icke en invention af de fyrbenta. Den, som i »Jorden rund på 80 dagar» följt med bantåger öfver den der hängande bron, som hvarje ögonblick hotade att ramla i strömmen, torde lätt förklara, hvarför vårt brudpar använde så starkt ångtryck på sin rullande isfärd, och vi lyckönska dem, att icke vikingabragden jämte den mera skämtsamt började brudfärden ändade med ett tragiskt dop, ty vi tro, att detta snarare berodde på lycka, än förutseende, alldenstund »den falska Ran» redan då härutanför lurade på stilla fotvandrare och dess mer på dem, som med klumpiga hjul vågade dunka på hennes slottstak. R-l.
Gotlands Allehanda Lördagen den 23 April 1881 N:r 32
I anseende till afslutadt arbete vid Gnisvärd låta A. Johansson och S. J. Törenqvist genom frivillig auktion, som förrättas vid Gnisvärd den 28 Juni kl. 12 midd., till den högstbjudande försälja ett parti plank, bräder, kärror, skyfflar, mudderskopor, korphackor, jernspett, sladdpumpar, diverse tåg och spik samt 2:ne flottor. Säkre och af mig godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 28 Juli; andra ställe borgen eller betala kontant. Tofta den 23 Juni 1880. JAKOB VESTBERG.
Gotlands Allehanda Fredagen den 25 Juni 1880 N:r 51
Genom entreprenadauktion som förrättas vid Gnisvärds fiskläge i Tofta den 25 Februari kl. 12 midd. 1879 upplåtes till den minstbjudande, uppmuddring at en yta af omkring 140 kub.-famnar samt upptimring af 17 st. båtarmar. Arbetet utbjudes först i mindre lotter och sedan i sin helhet. Inropare vare beredd att ställa antaglig borgen; närmare upplysning lemnas vid auktionstillfället, och förbehålles rättighet att antaga eller förkasta de blifvande anbuden. Bygnadsstyrelsen. Obs.! Proviant finnes på stället till salu.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 12 Februari 1879 N:r 13
skall enligt en av statistiska centralbyrån nu till k. m:t avlämnad redogörelse för år 1938 ha lämnat ett ekonomiskt utbyte av 519,454 kr. på Gotland. För det närmast föregående året uppgick fångstvärdet till över 580,000 kr. De viktigaste fiskena — efter strömming och torsk — inbragte under redogörelseåret 177,230 resp. 120,050 kr. För de viktigare fiskelägena redovisas följande fångstvärden: Skälsö 9,759 kr., Visby 16,290, Gnisvärd 23,464, Västergarn 14;533, Klintehamn 7,603, Djupvik 2,925, Vändburg 4,712, Fluntinge 18,544, Hus 12,947, Herta 13,097, Kapellet 23,406, Djupdy 5,540, Nabben 19,438, Ljugarn 6,145, Sysne 17,156, Herrevik 49,190, Katthammarsvik 10,277, Hangre 17,276, Slite 5,690, Lutterhorn 11,358, Ar 12,158, Kappelshamn 31,466, Hallshuk 19,330 och Lickershamn 6,183 kr. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 25 Juli 1940 N:r 169
Gods och passagerare slungades av flaket. – Tvåpersoner skadade. En tungt lastad tre och ett halvtons lastbil, tillhörig en byggnadsfirma i Stockholm, råkade vid 8-tiden i går kväll ut för en del äventyrligheter på vägen till Gnisvärd. Två personer som jämte ytterligare ett par åkte bakpå flaket, slungades av och erhöll en del blessyrer. En av dem, en visbybo, råkade även fastna i något av godset och släpade med bilen ett stycke, varvid han erhöll så svåra skador att lasarettsvård måste anlitas. Den andre erhöll förband av läkare från Klintehanm. Bilen hade varit inne i Visby och hämtat gods samt var på färd ner till Gnisvärd när den skar ned i vägkanten. Där fortsatte den ett trettiotal meter oaktat bromsarna slagits på. Ifrån vägkanten fortsatte den ut i ett sandlager. Föraren sökte förgäves styra upp bilen på vägen – hjulen slirade och endast framdelen kom upp på vägbanan medan bakvagnen gick på vägslänten. Så fortsatte det åtskilliga meter. Först strax framför en stenbro lyckades föraren få upp vagnen på vägen men kunde inte stanna förrän den tillryggalagt ett fyrtiotal meter. Under den vådliga färden slungades godset av flaket och hamnade litet varstädes. Ett par av de på flaket sittande passagerarna hoppade av, medan de två övriga kastades av vid vagnens slingerbultar. Den av de medföljande personerna som fastnade och släpade efter vagnen ett stycke är från Visby. Olyckan torde ha vållats av att farten varit för hög varigenom föraren förlorat herraväldet över den tunga vagnen. Denna kom undan äventyret med smärre skador. Båda däcken på västra bakhjulet hade emellertid gått ner.
Gotlands Allehanda Måndagen den 15 Juli 1940 N:r 160
Lördagen den 16 april kl. 2 e. ni. låter Gustaf Hansson försälja sina fiskredskap såsom: 21 fots motorbåt med segel, 9 strömmingsgarn, draggar, tågvirke, dragkärra m. m. Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till 1 aug. 1938 eller vid anfordran. C. H. Gahnberg.
Gotlands Allehanda Lördagen den 9 april 1938 N:r 82
Nyanlagd väg till Gnisvärds fiskehamn. Havdhems samhälle får betonggata.
Ladugård vid Hagvards i Follingbo. Den måste rivas när vägen skall rätas.
Vägstyrelsernas utredningar för årets vägbyggen äro nu klara — åtminstone i det allra närmaste, för det kalk ju tänkas att man får rucka på en eller annan detalj i det digra programmet. På olika platser i länet äro förberedande arbeten i full gång. Där ny väg skall anläggas eller där den gamla. vägen får en ny sträckning, pågå röjningsarbeten. Terrängen i det gotländska landskapet är inte särdeles svårgenomtränglig, ty när det skall röjas för nya vägar, behövs inga så tidsödande arbeten som sprängningar av granitberg o. s. v. Men det kan vara ansträngande nog ändå att taga sig igenom kalkstenshällar, skogar och snår. Där och var går kalkberget upp i dagen långa sträckor, så nog måste det sprängas väg ibland. Då vi härom dagen bereddes tillfälle följa med arbetschefen P. M. Bengtsson på en inspektionstripp i Södra häradet, fingo vi se en del av arbeten, som i det närmaste fullbordats och andra vilka påbörjats nu i dagarna. Första etappen är vägkröken vid Vible, där kurvan skall bort och vägen få en ny sträckning till Dyple, ty rak skall vägen vara, där ej oöverstigliga hinder förekomma. Där sikten är fullkomligt fri och vägen är bred, gör det ju inte så mycket, om vägbanan skulle slingra sig en smula. Är kurvan för skarp, rätas den förstås ut. Den nya sträckan mot Tofta går delvis genom skogsmark, som nu avverkats. Enligt vad vår ciceron upplyser oss om verkställes trädfällningen av vägstyrelsen, men markägarna få taga vara på timmer och bränsle. Riseldarna bolma tätt utmed den nyligen upphuggna skogsgatan och hundratals stubbar ha redan lyfts upp. Att bryta stubbar hör inte till lättare arbeten i vanligt fall, men här tycks man klara stubbarna utan större besvär, Vid varje stubbbrytare sysselsättas två man, som vant och behändigt sätter stubbrytarens gripklo mitt om stubben och sedan vinscha upp den. Stubbarna lyftas på detta sätt upp med rötterna.
Den gamla och den nya vägen till Gnisvärd.
Strax intill arbetsplatsen är raststället beläget, där arbetarna kunna intaga sina medhavda måltider, värma kaffe och njuta en stunds vila vid pauserna. Dessa ”rastställen” bestå av ett litet trähus vari rymmes bord och bänkar. När arbetsstyrkan förflyttas till en annan trakt, flyttar man även den lätt transportabla stugan, som går lätt att placera på en lastbil. Vi fortsätta vår färd mot söder, och kunna utmed vägen se de märken, vilka markera vägbanans breddning eller — på sina håll — nya sträckning. Och så komma vi slutligen fram till den väg, som under vintern anlagts mellan Kroks och Gnisvärd. Den som färdats på den gamla vägen till Gnisvärd, vet hur besvärlig den kunde vara, då väglaget annars var bra. Höst och vår var vägen för bedrövlig, så man kan vara tämligen övertygad om att den nya vägen blir till belåtenhet för alla, som måste färdas till och från Gnisvärds fiskeläge och hamn. Man har förresten redan bett oss överräcka en blomma till vägstyrelsen för det utomordentliga arbetet. Vi överräcka den gärna. Så varsågod …! Under den fortsatta färden mot söder stanna vi en stund vid ett av Södra vägstyrelsens garage i närheten av Klintehamn. Huru dessa äro inredda ha vi en gång tidigare beskrivit och likaså de maskiner, väghyvlar etc., som ha sitt hemvist i garagen. Vid vårt besök var man i färd med att inrätta ett loft, där diverse saker skola förvaras. Väghyvlarna voro ute för att skrapa vägarna, men det fanns ett annat ”vägvidunder”” av ganska egendomlig ras, nämligen en vägvält, som kan drivas antingen med bensin eller med träkolsgas. Föraren av denna motorvält menade att den gick alldeles utmärkt även när man eldade med träkol, bara man hade tillgång på väl harpade lövträkol. Numera använder man dock bensin, som är smidigare att handskas med och är förmånligare ur kraftsynpunkt.
Transportabel raststuga.
Tingstäde, Roma och Havdhem få betongvägar. Bland mera märkliga vägbyggen i år äro planerade betongvägar genom Tingstäde, Roma och Havdhem. Dessa samhällen äro som bekant mycket livligt trafikerade, och behöva säkert permanent vägbeläggning, Arbetena genom Tingstäde samhälle ha pågåtten tid, men ännu återstår en del terrasseringsarbeten innan betongbeläggningen kan ske, Det är ännu icke riktigt bestämt, huruvida det blir betong eller annan vägbeläggning. I Roma har man ännu ej börjat grundarbetet för den nya gatan, men arbetet skall dock utföras under sommarens lopp i god tid före betkampanjens början. I Havdhem äro grundarbetena färdiga och vägarna så gott som klara för att mottaga vibro-betongen. Där har man, liksom på sin tid i Klintehamn, uppställt gruskvarnar och blandningsmaskiner å järnvägsstationens område, så att man har tillfälle att lossa eller lasta materiel på själva arbetsplatsen. Så snart gynnsam väderlek inträffar, torde man vara färdig att börja leverera betongen. Den stort anlagda vägen från Visby genom Follingbo till Roma är inte riktigt som den skall vara ännu, ty i ett par kurvor är sikten hindrad, och något dylikt får naturligtvis icke förekomma på autostradan Visby—Roma. Vid den gamla gästgivaregården i Hagvards har vägen smugit sig alldeles intill en ladugårdsbyggnad, så att den senare nu står så att säga mitt i vägen. Rak måste dock vägen vara, och därför får den gamla ladugårdsbyggnaden ge vika. Ägaren till det Hagvards vars mark tages i anspråk för vägarbetet, lantbrukaren J. Hansén. ämnar uppföra en ny ladngårdsbyggnad å lämplig plats på andra sidan om manbyggnaden.
Stubb-brytaren är en god vägrödjare.
Mera vägsalt. Vägsalt användes förra året i större utsträckning än någonsin förut, vilket visat sig vara av stort värde. Dammet på de kalkbaltiga vägarna är mycket besvärligt för dem; som bo intill vägen liksom för trafikanterna. Under kommande säsong skola vägarna förbi gårdar saltas längre sträckor än förut, så att obehaget av dammoln blir det minsta möjliga. Vägsaltet som är ett mycket effektivt dammbindningsmedel, användes numera ganska mycket även av privata väghållningsskyldige. Bäst är naturligtvis de vägar som ha permanent beläggning, dylika projekt kunna av kostnadsskäl ej komma ifråga för alltför långa vägsträckor. Roma får dock i år permanentbeläggning på vägen genom samhället.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 9 Mars 1938 N:r 56
K. m:t har fastställt överlämnat förslag till taxa å hamnavgifter för Gnisvärd och Herrvik i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag men med däri av kommerskollegium gjorda ändringar. Samtidigt har k. m:t fastställt taxa för hamnavgifter i Visby och de gotländska allmänna lanthamnarna samt de statsunderstödda fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn ävensom taxa å avgifter för Rute hamn. Samtliga taxor skola gälla under åren 1938-42. (P.)
Gotlands Allehanda Fredagen den 10 december 1937 N:r 287
Kommerskollegiet har till k. m:t för fastställelse överlämnat förslag till taxa å hamnavgifter för Gnisvärd och Herrevik i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag men med däri av kollegium gjorda ändringar, vilka ansluta sig dem, som kollegiet föreslagit beträffande de i gårdagens nummer föreslagna hamntaxorna. (P)
Gotlands Allehanda Fredagen den 3 December 1937 N:r 281
Kommerskollegii taxeförslag framlagt. Stockhom, 2 dec. (Press.) Kommerskollegiet har underställt k. m:t förslag till taxa å hamnavgifter i Visby och de gotländska allmänna lanthamnarna samt de statsunderstödda fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn. Kollegiet hemställer om fastställelse å ingivna förslag med däri av kollegiet företagna ändringar att gälla från 1 januari 1938 intill utgången av år 1942. Samtidigt har kollegiet för fastställelse överlämnat förslag till taxa å avgifter för Ruta hamn, varvid kollegiet hemställer om medgivande för a/b Ruteverken att för fartyg, som för bolagets rörelse anlöpa hamnen, under åren 1938-1942 uppbära hamnavgifter i enlighet med den för år 1933 fastställda taxan. likhet med vad fallet var då synes även nu böra föreskrivas, att taxan skall kungöras på föreskrivet sätt.
Hamnarbeten för 870,000 kr. I såväl Visby som lanthamnarna planeras omfattande arbeten under de närmaste åren, erinrar kollegiet, kostnaderna härför ha för Visbys del beräknats till 670,000 kr. Beträffande lanthamnarna har hamntaxekommitt&I framhållit, att ett flertal välbehövliga hamnarbeten under den senaste femårsperioden av olika anledningar fått anstå. Vidare uppskov med dessa arbeten anses nu icke kunna ifrågakomma. Kommittén erinrar om, att hamnarna äro belägna vid öppna havet eller eljest med utsatt läge vid oskyddade havsvikar, vilket medför särskilda risker och nödvändiggör skyddsarbeten av olika slag. Verk, ställda summariska överslagsberäkningar visa, att en del av de planerade arbetena komma att draga en sammanlagd kostnad av 730,000 kr. Vad särskilt beträffar Slita hamn, som under den senaste femårsperioden haft ett betydande inkomstöverskott, lär på grund av utvidgning av cementfabriken där kunna komma att erfordras tonnage av annan storleksordning än tidigare, vilket för hamnen kan komma att föranleda väsentliga kostnader för förbättringsarbeten utöver dem, som ingå i nämnda belopp. Under dessa förhållanden har kollegiet, ehuru vissa avgiftssatser i den föreslagna taxan äro höga jämförda med motsvarande avgifter i hamnarna på fastlandet, icke ansett sig bära annat än i något undantagsfall föreslå nedsättning av de i hamntaxeförslaget upptagna avgifterna. Kollegiet kan även i övrigt i stort sett godtaga det framlagda förslaget till gemensam taxa för Visby och lanthamnarna. Beträffande mot taxeförslagen framställda erinringar finner kollegiet det av stadsfullmäktige tillstyrkta ändringsförslaget ifråga av om avgifterna för fisk böra vinna beaktande. Vidare anser kollegiet, att positionen trävaror bör undergå sådan ändring, att även bilade \”trävaror\” hänföras dit. Don av kommunalfullmäktige i Slite föreslagna nedsättningen av avgiften för monteringsfärdiga trähus finner sig kollegiet ej böra förorda bl. a. av det skälet att avgiften för faner, parkettstav, plywood och träfiberplattor, vilka varuslag torde kunna ingå som råmaterial i de monteringsfärdiga trähusen, i taxeförslaget är upptagen till 40 öre per 100 kg. eller samma belopp, som avgiften för trähusen ifråga. Vad beträffar den föreslagna bestämmelsen om höjning av avgiften för fartyg, då på grund av ishinder isbrytarhjälp eller andra åtgärder äro nödvändiga för hamnens öppethållande, lär den enligt vad under hand upplysts vara av betydelse allenast för hamnarna i Slite och Bursgvik och föranleder ingen erinran från kollegii sida. Hamntaxan för Kylley har alltsedan år 1916 på grund av särskilda förklaringar icke varit tillämplig på fartyg, som för Vallevikens cementfabriks rörelse anlöpt Rute hamn, eller å de varor, som för bolagets räkning där lastats och lossats. A/b Ruteverken, som nu övertagit Vallevikens tillverkning, har hemställt om fortsatt befrielse från hamnavgifter till Kylleys hamn för fartyg, som anlöpa Rute hamn, ävensom för varor, som lastas eller lossas där, ävensom om förnyelse av gällande taxa för Rute. Då befrielse i vissa fall från hamnavgifter i Kylley fortfarande synes böra åtnjutas för fartyg och varor i Rute hamn, anser kollegiet lämpligt, att stadgande härom intages. i taxan för Visby och labthamnarna.
Fiskehamnstaxorna. Taxor för fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn synas kollegiet böra fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med taxeförslagen för Gnisvärd och Herrevik, bortsett från varutariffen, som bör upptaga de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade avgifterna för fisk men i övrigt synas böra erhålla en kortare avfattning. I anledning av att lantbruksstyrelsen beträffande vissa andra fiskehamnar på Gotland och i södra Sverige förordat en sänkning_av årsavgiften för sumpar sålunda, att grundavgiften skulle utgå för sumpar med en yta t. o. m. 3 kvm i stället för 1 kvm, synas avgifter för sumpar böra upptagas även i ifrågavarande taxor. Kollegii ändringar och de framlagda taxeförslagen överensstämma sinsemellan utom vad beträffar årsavgifterna samt bestämmelserna rörande vissa avgifter för icke föreningsmedlem ävensom därutinnan, att i förslaget för Västergarn intagits bestämmelse om avgiftsbefrielse för fartyg, som disponeras av ägarna till viss fastighet. Från de av k. m:t fastställda standardtaxorna för statens fiskehamnar i Malmöhus län avvika de nu föreslagna, bortsett från varutariffen, i följande hänseende. Avgifterna för fartyg av 9 tons nettodräktighet eller därutöver ha i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag sänkts för att närmare överensstämma med motsvarande avgifter i förslaget till taxa för Visby och lanthamnarna. Vidare ha införts bestämmelser rörande avgiftsbefrielse resplindring för fartyg, som ankommer från eller avgår till intilliggande lanthamn resp. annan gotländsk hamn. Motsvarande bestämmelser återfinnas i förslaget för Visby och lanthamnarna. Årsavgifterna ha i taxeförslaget upptagits till i vissa fall andra belopp än de i fiskehamnarna brukliga. Slutligen ha intagits bestämmelser om båtlagsavgif ter och avgifter för icke föreningsmedlemmar.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 2 December 1937 N:r 280
