Allmän vänligt är den grund,

på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygdt och har man sökt närma sig det system, som gifter de värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skulle enligt förslaget bestå
linie och lanatvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de båda förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda bären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedd att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvuret. icke på förhand tilldelades annat befäl än det, som inom densamma kunde bland do värupligtigs vara att illgå.
Vid fotfolkets indelning har man i förslaget till svensk härordning sökt så mycket som möjligt behålla den gamla historiska regementsindelningen och dermed äfven bevara den gamla regementsandan och de gamla ärorika minnena, hvarigennm äfven öfvergången från den gamla till den nya ordningen underlättas. Man har ock härigenom vunnit likdelar att i allmänhet kunna bibehålla regementenas nuvarande namn eller ock gifva dem sådana, de en gång egt och som redan tillhöra krigshistorien. Denna grundsats har ock tillämpats på öfriga vapenslag. Allt hvad svensk mandom uträttat, alla de bragder, häfderna förvara från en tid, då vårt fosterland på krigets blodiga stråt gick främst bland Europas folk, de tillhöra våra regementen. Denna stolta anor skola öfvergå på de nya regementena och tjena som föedömen fök kommande slägten, som följa de gamla frejdade fanorna.
Åtskilliga rubbningar i den gamla regementsindelningen hafva emellertid icke kunnat undvikas, emedan de nya måste grundas på folkmängden och inom några landskap hittills inga landtförsvaret tillhörande trupper varit förlagde. Så har af Blekinge med tillhjelp af Skånes nordöstra del, bildats ett område för Blekinge regemente. I Westernorrland har blifvit förlagdt ett regemente med provinsens namn och Gotland har fått sitt eget regemente — hvilket nog, om tillfälle kommer att gifvas, äfven skall veta att skaffa sig ärorika minnen — Deremot skulle Bohusläns regemente återgå till kavateri och Smålands grenadierer, en afsuten del af provinsens gamla rytteri, endast fortlefva i Smålands husarregemente, under det att i Mälare dalen, der trängsel uppstår, Lifregementets grenadierkår, utvidgad till regemente, får utbyta större delen af sitt gamla område emot Stockholms stad.
Fotfolket skulle efter denna indelning, med tillägg af ett från hela landet uppsatt Gardes regemente, bestå af 26 regementen, hvardera med 2 linie och 2 landtvärnsbataljoner, utom de 4 norrländska, hvilka endast erhålla 1 1/2 linie och 2 landtvärnshataljoner samt Gotlands regemente med 1 linje och 1 landtvärnsbataljon.
Efter sin folkmängd, skulle Gotland med samma utskrifningsgrund som i det öfriga landet, icke lemna mera än en linie och en landsvärns-bataljon, och dessa svagare än vid de öfriga regementena, enär på dn dessutom måst, uppsättas en artilleristyrka. Detta oaktadt har ingen tvekan hos komiterde uppstått om billigheten och ändamålsenligheten af att genomföra den allmänna härordningen äfven på Gotland, i stället för att derstädes skapa en undantagsordning, hvilken, hvad förändringar den än kunde undergå, så vidt den icke gjordes mera betungande, alltid blefve mindre tillfredstrillande än den nya härordningen, sedan denna sålänge varit tillämpad, att äfven landstormen bestode af män, hvilka i linien erhållit en verklig soldatbildning. Derigenorn att det på manskap svagare Gotländska regementet erhåller lika kadrer med öfriga regementen, kan det vid utomordentliga tillfällen lemna något befäl till landstormen.
Fotfolkets regementen skulle således efter den föreslagna indelningen räkna 49 linie och 51 landtvärnsbataljoner eller tillsamman 100 bataljoner.
Bataljonens indelning i 4 kompanier har blifvit bibehållen såsom varande en godkänd taktisk och ekonomisk anordning.
Under hvarje regemente borde äfven höra den inom dess utskrifningsmråde befintliga landstorm, hvilken dock under fredstid icke ålägges någon tjenstgöringsskyldight.
Med afseende fästadt på såväl strategiska som geografiska förhållanden är svenska hären indelad i sex arméfördelningar.
Gotland räknas till den närmaste fördelningen på fastlandet d. v. s. 2:a arméfördelningen, som skulle omfatta utom Gotland största delen af Småland samt Östergötland.
För att bereda Stockholm en behöflig garnisonstyrka har 4:de arméfördelningen, åt hvilken företrädesvis hufvudstadens och Mälaredalens försvar är är anförtrodt, fått sig tillagdt ett fotfolksregemente mera än de öfriga fördelningarne hvilket regemente blifvit kalladt Svea lifgarde. De bedrifter, som utförts af Lifgardet, äro så ärofulla att de böra, så länge landet hyser vördnad och kärlek till sin hugstora forntid tillförsäkra detta regemente ett rum bland svenska härens på stora minnen så rika regementen och ingsn trupp kan vara lämpligare till garnison i sveriges hufvudstad än ett Konungens garde. Då emellertid för detta regemente icke kunnat beredas ett särskildt utskrifningsområde utan att en allt för stor rubbning i de öfriga fotfolksregementenas indelning deraf skulle föranledas, hafva komiterade tillstyrkt att Lifgardet skulle sammansättas af manskap från landets alla utskrifningsområden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Fall af smittkoppor

(bref till Gotl. Alleh.) hafva förekommit inom Etelhems socken. I ett hushåll ligga 5 personer sjuka. Äfven inom Gards lärer ett fall hafva förekommit.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 5 Januari 1876
N:r 1

Taxeringskommitéernas sammanträden.

Kongl. Majt:s befallningshafvande hafva bestämt att, för bevillningsärendenas behandling under år 1875, länet skall indelas i följande distrikter, inom hvilka taxeringskomitéer böra sammanträda å nedan nämnda tider och ställen nämligen i:

Norra fögdriet.
Juni d. 21 med pastoraterna inom Endre och Dede ting vid Hagvards;
Juni d. 22 med pastoraterna inom Bro och Lummelunds ting vid Myrväller;
Juni d. 23. med pastoraterna inom Rute och Forssa ting å Slite värdshus;
Juni d. 23 med pastoraterna inom Bäls och Lina ting vid Guthe; och
Juni d. 26 med pastoraterna inom Halla och Kräklinge ting vid Gandarfve gästgifvaregård.

Södra fögderiet.
Juli d. 12 med pastoraterna inom Burs och Garde ting i Lye skolhus;
Juli d. 13 med pastoraterna inom Hoburgs och Gröttlinge ting i Grönlingbo skolhus;
Juli d. 14 med pastoraterna inom Habblinge och Hemse ting i Alfva skolhus;
Juli d. 13 med pastoraterna inom Hejde och Fardhems ting å Burge gästgifvaregård; och
Juli d. 16 med pastoraterna inom Stenkumla och Banda ting i Stenkumla skolhus.
Inom båda fögderierna kl. 10 f. m. hvarje dag.

Visby stad.
Juni d. 10 kl. 9 f. m. med Strand- och Norder-rotarne,
Juni d. 11 kl. 9 f. m. med St. Hans- och Klinte.rotarne,
samt store staden boende och öfrige dithörande personer. Förrättningarne hållas på rådhuset.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 April 1875
N:r 31.

Garda. Garda Tjärfabrik.

Garda. Garda Tjärfabrik.

Inneh. Tyko Jacobsson. Robbenarve. Garda. Tel. 97. bost. 26.
Innehavaren var verksam vid sin faders lantbruk till år 1940, då han startade sitt nuvarande företag. Firman startades under relativt blygsamma förhållanden med tillverkning av bilkol, för vilket ändamål en kolugn anlades. År 1942 byggdes nuvarande fabriksfastighet, inrymmande två stora tegelugnar, fyra retorter, hissanordningar m.m. Drivkraften utgöres av två elmotorer. Rörelsen förfogar över ett halvt tunnland lageryta. Råvaran utgöres av torra furustubbar, vilka bearbetas på platsen. De transporteras sedan till fabriken där tjära och terpentin utvinnes ur desamma. Försäljningen omfattar alla slags gengaskol, träkol för värmepannor, tjära och terpentin. Bland firmans kunder märkas bl. a. Skogsägarnas Olje A.-B i Stockholm. I företaget äro femton personer anställda.

Lars Brynolf Tyko Jacobsson är född den 30 augusti 1918 och son till lantbrukaren Gunnar Jacobsson o.h.h. Hildur f. Pettersson, samt gift sedan 1939 med Anna-Britta Jacobsson. Barn: Tore, född den 3 mars 1940, och Bo, född den 24 juli 1942.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Garda. Garda Nya Mek. Verkstad.

Innehavare K. G. H. Nyström. Garda Telefon: 34.
Innehavaren var tidigare verksam vid kraftstationen i Garda och arbetade därefter vid Larssons Möbelfabrik. Denna rörelse övergick efter två år i annan ägo och fabrikör Nyström var sedan anställd hos den nya ägaren i fyra år samt reste därefter till U. S. A., där han var verksam inom byggnadsbranschen och det mekaniska facket i tre år. Han erhöll sedan anställning inom ur- och optiska branschen i Norge samt genomgick en ettårig handelsskola därstädes. Nuvarande företag övertog han år 1934. Fastigheten är uppförd 1931 och inrymmer fabrikslokal och smedja. Den är taxerad till 2.000 kr och brandförsäkrad för 4.000 kr. Lokalerna äro stora och ljusa och erforderliga maskiner finnas. Drivkraften utgöres av en bensinmotor. Alla slag av reparationer utföras och i övrigt har firman tillverkning av bilvagnar och cykelsläpvagnar samt handredskap. Två personer äro anställda i företaget.

Karl Gustaf Henning Nyström är född den 11 maj 1906 och son till hemmansägaren Karl Nyström o.h.h. Emma f. Larsson.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Garda. Firma Valter Larsson.

Garda. Firma Valter Larsson.

Snickeri- & Byggnadsfirma. Hägulds. Garda. Tel. 31.
Innehavaren började vid femton års ålder ägna sig åt möbelsnickeri i hemmet och arbetade härmed under cirka tjugo års tid. Han utvecklade sedermera sin rörelse till att även omfatta tillverkning av byggnadssnickerier samt började driva byggnadsverksamhet, och under årens lopp har firman uppfört en mängd privata byggnader såväl inom som utom samhället. År 1930 uppfördes egen verkstad där huvudsakligen byggnadssnickerier tillverkas. Fabrikslokalen är ljus och rymlig och utrustad med erforderliga maskiner av modern konstruktion. Fabrikens specialitet är de s. k. Gotlandshusen, vilka levereras monteringsfärdiga. Gotlandshusen tillverkas efter inlämnade ritningar och förslag. Firman är den enda på Gotland som driver tillverkning av monteringsfärdiga hus och dess tillverkningar levereras över hela landskapet. Tre personer äro anställda i rörelsen.

Karl Valter Larsson är född den 26 september 1887 och son till lantbrukaren Karl Larsson o.h.h. Jakobina Larsson, samt gift sedan 1913 med Ester Elvira Siltberg.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Dödsfall. Jacob August

Att vår ömt och innerligt älskade son Jacob August sistlidne lördag, den 21 dennes på e. m. af våda nedföll och fastnade under ett qvarnhjul, der han, till stor sorg och saknad för oss efterlefvande föräldrar samt mormoder, syskon, slägtingar och talrika barndomsvänner, samma dag påträffades död i en ålder af 15 år, 6 månader och 28 dagar, varder härigenom för deltagande slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Garda den 23 mars 1874.
Helena Maria Cnristiansdotter.
Anders Andersson, Petartve.
Sv. Ps. N:o 470 v. 1.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Mars 1874
N:r 24

Olyckshändelse.

Sistlidne lördag den 21 dennes begaf sig husbondesonen Jacob August Andersson vid Petarfve i Garda socken, fram emot middagen, ensam och med en tunna råg på lasset till en fadren tillhörig och ett stycke ifrån gården belägen vattenqvarn för att mala. Då han vid sextiden på eftermiddagen ännu icke var hemkommen, afsände fadren en dräng till qvarnen för att tillsäga sonen, som låtit anteckna sig till nattvardsgång i Garda kyrka påföljande dag, att han ej längre finge qvardröja i qvarnen utan skulle ofördröjligen återvända hem antingen säden var förmalen eller icke. Då drängen framkom till qvarnen, fann han, till sin förundran, qvarnhjulet stillastående ehuru damluckan var öppen, och då han efterforskade orsaken dertill, fick han se sin husbondes son i vattentrumman, i halft liggande ställning, med
fötterna neddragna under vattenhjulet och händerna sammanknäppta om hjulringen, likväl med hufvudet ofvanföre det forsande vattnet, men — död. Då han icke ensam förmådde taga honom upp, skyndade han genast tillbaka till gården för att omtala den sorgliga tilldragelsen för de hemmavarande, hvilka, åtföljda af de närmaste grannarne skyndsamligen begåfvo sig till qvarnen och funno der en bitter bekräftelse på drängens utsago. Enär högst obetydliga märken efter yttre skador funnes på den döda kroppen, är det att förmoda att hans läge, möjligen under en eller annan timme, i det kalla vattnet varit vållande till hans död.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Mars 1874
N:r 24

Att Debetsedlar

å 1873 års Kronanskylder komma att med posten d. 20 d:s härifrån afsändas till kronofjerdingsmännen inom Fardhems, Habblinge, Hemse, Hoburgs, Gröttlinge, Burs och Garda ting, för att de skattskyldige tillhandahållas, varder härmed tillkännagitvet.
Gotlands Södra häradsskrifvarekontor den 17 Februari 1874.
C. A. Ljungholm.
Wisby Landskontor d. 19 Febr. 1874.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 Februari 1874
N:r 15

Innevarande års vapensyner

med de beväringsskyldige på Gotland komma att förrättas på följande tider under nästkommande Mars månad, nemligen med:
Hoburgs kompani: Wamlingbo socken Måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Sundre socken s. d. kl. 11 f. m.; Hamra socken d. kl. 2 e. m.; Öja socken tisdagen den 10 kl. 9 f. m.
Grötlinge kompani: Grötlingbo socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.; Fide socken s. d. kl. 2 e. m.
Hafdhems kompani: Hafdhems socken s. d. kl. 8 f. m.; Näs socken s. d. kl. 3 e. m.
Hemse kompani: Rone socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Hemse socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Alfva socken s. d. kl. 1/2 11 f. m.; Eke socken s. d. kl. 2. e. m.
Hablinge kompani: Ekstad socken måndagen den 9 kl. 2 e. m.; Hablingbo socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Slite socken s. d. kl. 2 e. m.; Sproge socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.
Fardhems kompani: Fardshems socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Linde socken s. d. kl. 11 f. m.; Löjsta socken s. d. kl. 3 e. m.; Leivide socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Gerum socken s. d. kl. 2 e. m.
Burs kompani: Burs socken torsdagen den 12 kl. 9 f. m.; Stånga socken s. d. kl. 1 e. m.
Närs kompani: Närs socken fredagen den 13 kl. 8 f. m.; Lau socken s. d. kl. 1 e. m.
Garde kompani: Lye socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Garde socken s. d. kl. 11 f. m.; Alskog socken s. d. kl. 3 e. m.; Etelhem socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.
Klinte kompani: Klinte socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Fröjel socken s. d. kl. 12 middagen.
Banda kompani: Mästerby socken s. d. kl. 3 e. m.; Sanda socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Westergarn socken s. d. kl. 2 e. m.
Hejde kompani: Atlingbo socken onsdagen den 11 kl, 2 e. m.; Wäte socken s. d. kl. 11 f. m.; Hejde socken s. d. kl. 7 f. m.
Sjonhems kompani: Wänge socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Buttle socken s. d. kl. 2 e. m.; Guldrupe socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Wiklau socken s. d. kl. 11 f. m.; Sjonhems socken s. d. kl. 3 e. m.
Torsburgs kompani: Kräklingbo socken fredagen den 6 kl. 12 middagen.; Anga socken s. d. kl. f. m.; Ala socken s. d. kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1874
N:r 14