Medeltredingens årsmöte

i Mästerby skolhus 22 Aug.
Under förmiddagens lopp anlände så småningom en stor del utaf tredingens medlemmar samt dessutom inspektören kyrkoh. Uddin och komminister Ekman jämte några andra utom kretsen stående lärarinnor, lärare och skolvänner.
Till ordf. för dagen valdes skoll. Lindah och till sekreterare skoll. Rosvall från Eskelhem. Öfvergick man så till behandling af del till centralstyrelsen hörande ärenden. Resultaten blefvo följande:
1.) Kretsen beviljade centralstyrelsens embetemän ansvarsfrihet för år 1887.
2.) Vid val af fyra ledamöter i centralstyrelsen för åren 1889, 1890 erhöll A. F.Skoglund i Bränkyrka 8 röster, Emil Hammarlund, Stockholm 8 röster, K. O. Sjölander i Asker 7 röster, J. J. Dahlström, Stockholm 5 röster, A. M. Stefanson, Stockholm 3 röster samt 8.
A. Viderbeck 1 röst, hvarvid således de fyra förstnämda blefvo valda.
3.) Val af tre revisorer för 1888 utföll sålunda: Alexander Jonsson, Stockholm, P. L gerblad, Tumba, och G. M. Celander Arboga hvardera 6 töstet samt Aug. Viderbeck och A. Bergman hvardera 1 röst.
4.) Vid beslut om arvoden åt sekreteraren och kassaförvaltaren för 1888 enade sig mötet i centralstyrelsens hemställan, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren måtte utgå med samma belopp som under de föregående åren näml. med 200 kr. för den förre och 100 kr. för den senare.
5.) Val af nämd för insamlande inom kretsen af material till en svenska undervisningens historia företogs. Nämdens första omsorg blifver att skaffa sig fullständig kännedom om hvilka källor till denna historia, som inom hvarje församling äro till finnandes, t. ex. skildringar af ännu lefvande personer, företrädesvis lärare och prester, skriftliga framställningar: husförhör och andra kyrkoböcker, protokoll vid biskops- och prost-visitationer, sockepstämmor, gamla skolreglementen, skoltal, donation-bref m. m. samt derom vederbörligen underrätta central!s:yrelsen. Följande folkskoll. blefvo härtill valde: Björkegren, Sjonhem, Bandelin, Vänge, J. Björkander, Väte, Lindahl, Atlingbo, L. P. Qviberg, Gammalgarn, Lindström, Björke, Lithberg, Vall, V. Karlssop, Gothem, Nyström, Mästerby, Sahlstep, Stenkumla, Boberg Fröjel, K. J. Björkander, Hörsne samt f. d. folkskol!. Enderberg, Endre och Dahlgren, Dalhem.
6.) Angående uttalande i fråga om läsebok för folkskolan enade sig mötet med kyrkoh.
Uddin uti att till regeringen ingå med anhållan att utsätta ett visst pris till den eller de personer, som frambragte det bästa i den vägen.
Den sista af centralstyrelsens frågor, näml. uttalande i fråga om skol-helsovården, sammanföll i hufvudsak som det hör på mötet framstälda diskussionsämnet:
Hvad kan skolläraren göra för befordran af hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan? Härom yttrade sig följande af de på mötet närvarande.
Thimgren. I och med detsamma som samhället infört skoltvång, har det åtagit sig ansvaret för detta skollifs inflytande på bernens kreppsutveckling samt dermed äfven törpliktelse att göra nämda inflytande så hälsosamt eller åtminstone gå litet hälsovådligt, som möjligt. Hvad folkskolan särskidt anginge, så fannc3 det många seker, som nogsamt vittnade, att denna samhällets förpliktelse hittills blifvit på ganska otillfredsställande sätt uppfyld. Här funnos tyvärr mångenstädes mörka, trånga och dåligt inredda skolsalar, ofullständiga ventilati.nsapparater; på vissa ställen avvändes skolsalen äfven till afklädnings- och matrum m. m. Icke alla dessa hinder kunde skolläraren undanrödja, men hvad han kunde göra, det vore att tillse att barnen finge en lämplig omväxling mellan det kroppsliga och det intellektuela. Och detta had ej liten betydelse för barnens välbefionaude. Förordade en omväxling med sång, gymnestik, elöjd och trädgårdsskötsel.
Lindahl. Jämförelsevis kan skolläraren härvidlag ej göra mycket, utan ganska litet. Han hade alldeles för liten makt. Kan för skolråden endast påpeka bristfälligheter. Nyttigt vore att hafva ändamålsenliga bänkar. Skoll. kan dock släppa in frisk luft samt få barnen att iasttaga .snygghet, ordning och skick. En eller flere timmar borde man undervisa i helsovård. Tillgång på friskt vatten borde finnas. Framför allt renlighet. Det funnes flere skolor, der skurning företags endast 1 gång, säger en gång, i terminen och härmed proportionsvis städning. Undrade öfver att menskligheten verkligen vore så frisk, som den är.
Kyrkoh. Uddin: Många oegentligheter hos en sak kunde framdragas. Man finge härvidlag hålla sig endast till de största. Bortsedt från alla öfverdrifter, är det bästa att hålla skolsalarne rena. Läraren bör tillse, att den person, som fått i uppdrag af städa skolan, verkställer detsamma ordentligt. I annat fall anbålla hos skolrådet att få en annan städerska. Läraren borde angående de brister han finner underrätta skolinspektören, hvilken då tillskrifver skolrådet derom. Ägde klagomålet skäl för sig, och vore det ej allt för obilligt, hoppades han, att skolrådet nog efterkom lärarens önskan, En nödvändig sak vore, att hafva golfven oljedränkta och att dubbeltönster under den kalla årstiden isattes, dock skulle det alltid gifvas tillfälle till ventilation. Talaren hade midsommartid besökt en skola i södret, i hvilkens sal innanfönstren ännu ej voro uttagna. Den osundaste luft herskade derinne. Förordade renlighet i allt samt träds och buskars planterande omkring skolan.
Dahlström från Hejde. En omväxling borde man hafva mellan själs- och kroppsarbeten.
Trädgårdsskötsel, slöjd och gymnastik borde ej öfvas på fristunder, utan på ordinarie tid.
Tostämde föröfrigt liksom äfven de öfriga närvarande med de föregående talarne.
Mötets resolution blef om berörda ämne följande:
Skolläraren äger för närvarande för liten makt för att på kraftigt sätt ingripa uti samt befordra hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan. Dock skall han tillse och laga att renlighet herskar såväl inom som utom skolsalarne, att ventilation verkställas i skolan mt tillbålla barnen renlighet, snygghet och tukt.
Bestegs så talarestolen af kyrkoh. Uddin, som höll ett föredrag om Luthers ord: En skollärare som ej kan sjunga ser jag ej på. I hufvudsak yttrade talaren härom föjjande: Såvgens varma och flitiga öfvande i skolan vore af stor vigt. Bland alla sköna gåfvor en allvis försyn skänkt oss, intoge utan tvifvel sångföreningen främsta platsen. David förnöjde ju äfven med sin sång och sitt harpospel den nedstämde Saul. Och genom sina spalmer var det, som Luther vann sina framgåagar, tröstande de sorgsna, styrkande de svaga. Katolska kyrkau föker ju äfven under sitt mörka välde medels sin tjusande sång locka till sig vår kyrkas bekännare. Ifrån en annan sida bestormas vår kyrka af sekterna med deras sång. Vår kyrkosång, som talaren stälde högt i den vägen, borde derför uppryckas till lif. Hvar och en kyrkobesökare borde sjunga med. Kyrkorgeln borde endast vara tjenare, ej berre. Men huru skulle man få våra församlingsmedlemmar att sjunga med? Jo, i skolan skulle sången utbildas. Honom tycktes det vara en skön mission att lära slägten efter slägten våra härliga koraler. Psalmerna blifva aldrig slagdängor. En stark, samfäldt uppstämd koralsång är det mest bitande svärdet på gudsförnekarnes hjertan. Men sången fordrade ett friskt och gladt sinne. Kunde man derför icke alltid sjunga af glädje, borde man sjunga af plikt. Lydnad vore bättre än offer, Och äfven fosterländska sånger borde komma till heders, ty bland dem funnos perlor af sällspord skönhet.
Det om klarbet i åskådning och en sällsynt förmåga att framställa sina tankar vittnande föredraget åhördes med spänd uppmärksamhet. Och hvad talet verkade, visade sig, då efter några minuters förlopp »Vår Gud är oss en väldig borg» med »Guds ord och löfte skall bestå» dånade från det i närheten liggande templets läktare mäktigt fram mellan hvalfvets åldriga väggar med en kraft, som endast ett sådant föredrag kunde åstadkomma. Och när sedan nere i koret »Integer vite» utan ord, sakta, mildt, kanske vemodsfullt framsjöngs, hördes det som ett gillande eko af talarens ord.
Sedån härefter middag intagits ute i ett för tillfället i den grönskande ängsträdgården uppfördt paviljongstält, började efter en liten frist eftermiddagens förhandlingar med diskussionsämnet: Är fortsättningsskolan nödvändig, och om så är, huru bör den organiseras ?
Härom yttrade sig först
Nyström. Fortsättningsskolan vore på grund af vissa skäl lika nödvändig som småskolan.
Åldern för barnen i fortsättningsskolan borde ligga mellan 14 till 18 års ålder. I en fortsättningsskola borde strängt hållas på, att inga andra fingo bevista densamma än de, som som hade godkändt afgångsbetyg från folkskolan. Aftonskola vore ej fullt tjenlig. Fortsättningsskolan borde ej vara obligatorisk, utan stå på fri grund. Ville att undervisning i geografi deri skulle inrymmas.
Talade härefter kyrkoh. Uddin, skoll. Thimgren, Lindahl, Rosvall, Qviberg från Garda, Dahlström från Hejde samt faojunkare Karlström från Atlingbo i ungefär samma anda som inledaren.
Resolutionen blef derför: Fortsättningsskolan är nödvändig. Barn med godkändt afgångsfå här utvidgad undervisning i de ämnen, som folkskolstadgan ålägger. Skolan bör fortgå i 6 veckor, hvaraf en månad tages af vanlig skoltid med förutsättning, att skolgången blefve jämnare uuder de 7 öfriga månaderna.
Härefter framstäldes det sista och tredje diskussionsämnet: Hvilka äro de förnämsta orsakerna till gymnastikens låga ståndpunkt, och hvad bör göras för dess befordran? Denna fråga inleddes af Zindahl: Folkskolan såsom gymnastiklokal vore otillräcklig och alldeles för liten, Barnen vore olämpligt klädda, Med afseende på fötternas beklädnad varieradeklädedrögtena mellan läderstöflar, skor, träbottnar. Huru gymnastisera med en sådan blandad hop? Skullegymnestiken verka gagneligt, borde lämpliga redskap anskaffas, och åt lärarne sjelfva gifvas en större öfning i gymnastik. Sedan flere talare yttrat ungefår detsamma, instämde mötet i följande resolution: Skollärarne få försöka skaffa sig Liedbecks gymnastiklära och med tillhjelp deraf gymnastisera med barnen, men synnerligast är det vigtigt, att en auskulteringskurs i gymnastik upprättas för lärarne.
Härefter valdes till ordf. i stället för Lindahl, som nedlade sitt ämbete, Thimgren från Roma och till justerare af dagens protokoll Nyström och Sahlsten irån Stenkyrka. Nästa tredingsmöte utsatte att hållas i Gothem. Härefter tackade den afgående ordf. alla de personer, som hedrat mötet med sin närvaro, nedkallande till sist öfver mötet Herrens välsignelse.
Efter mötet slut bjöds på för/riskningar ute i den täcka trädgården, men ej endast på materiela förfriskningar, utan äfven på sånvg af en dubbelqvartett, sovi ej tystnade förr än i uppbrottets stund. Och tacksamhetstal till värden och sångarne saknades ej heller vid skålarne. Och under allt detta var nejden upplyst af kulörta lyktor, hvilkas sken då och då bleknade bort för bengaliska eldar, som med sitt ömsom starka, ömsom bleka, men i bådadera fallen behagliga färgspel gjorde naturens skönhet ännu mera storartad och inhöljde allt i ett romantiskt skimmer.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Gotlands folkmängd

utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Från landsbygden.

Levide, 11 April.
Till ägodelningsrättsledamot efter P. Rosendahl, Rosarfve i Hafdhem, som afsagt sig förtroendet, valdes vid södra häradsrättens sammanträde 10 dennes nämdeman O. R. Pettersson, Liffride i Stånga. Närmast i röstetal kom hemmansägaren Oskar Petterson, Odivalls i Linde. Röster tillföllo dessutom S. Petterson, Robenartve i Garda, och F. Hermanson, Hafvor i Hafdhem.
Efter valet bjödos valmännen pånågra enkla förfriskniogar, hvarvid tal höllos och skålar föreslogos för den nye ledamoten af O. Petterson, S. Norrby och nämdeman Sahlsten.
Värden tackade och sade sig efter förmåga vilja skydda den fattiges rätt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Borgenärerne

i Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs kallas härigenom att sammanträda å handlanden Emil Krokstedts i När kontor fredagen den 30 innevararande månad kl. 9 f.m. för att emottaga redovisnirg öfver boets förvaltnicrg och granska upprättadt utdelningstörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Anderssons, Bota i Garda, konkurs kallas härigenom att sammanträda vid Frendarfve i Garda onsdagen den 28 innevarande December kl, 12 på dagen för att emottaga redovisning ötver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Bergmans, Frendarfve, i Garda, konkurs kallas att sammanträda vid Frendarfve onsdagen den 28 innevarande månad kl, 10 f.m. för att emotfaga redovisning öfver boets förvaltning och granska utdelningsförslaget.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Per Perssons, Bosarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 innevarande December kl. XI fm, för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningstörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Johan Olssons, Smiss i Lye, konkurs kallas att sammarträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningstörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i husbondeenkan Lovisa Ablberga, Heffride i Lye, konkurs, kallas härigenom att sammanträda vid Smiss i Lye oasdagen den 28 inneva rande December kl. 3 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelniogsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks torsdagen den 29 dennes kl. 9 f.m, för att emottaga redovissing öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnivgsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Olof Jacobssons, Rotarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl. 1 på dagen för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnings förslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Jacobssons, Medebys i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammantiäda å Burge gästgitvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. X f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i kaptenen J. N. Sommars konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgilvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. XI f.m. för att emottaga redovisniog öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdeloingsförslag.
Alfva den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Petter Hemmins, Rigges i När, konkurs kallas att sammanmanträda å handlanden Emil Kroksteds, i När, kontor fredagen den 30 dennes kl. X f.m,. för att emottaga redovisning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Kreditorerna i förre bonden Olof Nilssons vid Petsarfve i Eke, konkors varda härigenom kallade till sammanträde å Ronehamns värdshus onsdagen den 28 dennes kl. 3 eftermiddagen för att emottaga redovisning för konkursboets förvaltning, granska upp rättadt utdelninogsförslag samt bestämma arvode.
Rone & Eke den 7 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

Rosenkrandserne och Reformationstiden,

Ett blad ur Gotlands häfder
af Alf. S.
Donna kyrkliga omstörtning väckte oro i allas sinnen ty en troslära, som i ett halft årtusende rotfäst sig i folkets hjertan, kan ej så lätt utplånas. Det fordras lång tid, innan den kan helt och hållet ersättas af en annan. Denna oro var dock ej den enda, som under reforrationstiden upprörde folkets inre. Det fans ock en annan, en helt och hållet verldslig, som splittrade Gotlands folk i två fiendtliga, mot hvarandra hätska partier, och denna var den gamla oenigheten mellan stadens och landets inbyggare, hvilken hotade att utbryta i öppna fiendtligheter, liksom förhållandet varit 1288 eller 240 &rtillförne. Genom landsherrons kloka bemedling bilades dock densämma. Strelow berättar derom sålunda:
»År 1529 efter sådan förberörd skada och fejd på Gotland (svenskarnes infall 1524, Lybeckarnes 1509 och 1525) har hastigt uppkommit en så dyr tid, som aldrig förr varit.
En tunna råg, som förut kuade köpas för 16 eller 18 skilling darske, kostade 8 eller 9 daler, så att det var stor eländighet bland den fattiga allmogen och det stod på i 2 år. Borgarne i Visby voro utarmade, kunde icke undsätta landsboarne, men ville dock icke tillstädja tillförsel af främmande vidare än deras previlegier medgåfvo. Bönderne företogo sig att sälja och köpa hvar köp bäst stod att få, hvilket Visby borgare ej ville tillåta. Var ock ett hemligt hat angående hvad fienderna bade plundrat i Visby och ansågo bograrne sig berättigade att taga igen sitt eget hvarest de funno det. Herr Henrik Rosenvkrands höll med borgarne och deras parti. Landsdomaren Laurits Isem med de andra domarna voro deremot. Hela landet församlades rustade, emedan de blifvit storligea hotade och undsagde af borgarena, vid Roma kyrka, dit herr Henrik Rosenkrands kommit och ändtligen bragt det så långt, att deras fullmäktige skulle komma till Visby, der borgmästare, råd och menighetens fullmäktige skulle möta.»
Detta tilldrog sig 1532 och det möte, som landsherren föreslagit, hölls i hans egen närvaro, som sannolikt väl behöfdes för att lugna de uppretade sinnena, onsdagen näst efter pingst på »Gutestuen» i Visby, der gotländska landstingen den ti den höllos. Strelow har anfört den öfverenskommelse, som då afslutades mellan staden och landet. Jag vill ej här afskrifva den, utan blott omnämna, hvilka de follmäktige voro, som afslöto den, ty de voro säkerligen på sin tid män af anse ende, kända för heder och klokhet. Af landets 9 fullmäktige voro 7 domare, nämligen landsdomaren och de 6 Settingsdomrarne. Detta gifver mig anlelning att med några ord vidröra landets då varan de judiciella indeluing, som ligger till grund för den nu varande. Från de äldsta tider Gotland varit bebygdt och odladt har det varit indeladt i 3 Tredingar och 20 Tingslag (de senare lära dock ursprungligen varit 21). När Gotland var en stat för sig med egen lag voro Tredingarne det lilla örikets landskap, tingslagen dess härader (»hunderi» (hundrad) kallas de i Gutalagen, liksom fordom häradena i Svea rike.) Dessa tingslag eller härad utgjorde sannolikt ursprungligen hvar för sig en liten domsaga med sina tingsdomare från tingets underafdelningar, fjerdungar, tredungar eller hälfter. Hvarje tredings tingslag hade sin förening i tredingstinget, som var en högre domstol och tredingstingen hade sin uti »Gutu-al-tinget» (alla gutars ting) hvilket var hela landets högsta myndighet. Tingens, Tre dingarnes och Gatn-al tingets sammanträden voro förenade med offringar, alltså heliga förrättningar.
Sedan kristendomen blifvit allmän, offriogar och andra hedniska bruk afskaffade samt folkmängden förökats, höll os ej längre tings-sammankomster med hvarje tingslag, ehuru tingslagen fortfarande utgjorde tredingarnes underafdelningar och landets administrativa indelning, TI stället uppstod en py indelning sålunda, att hvarje treding tudelades och dessa tredingshälfter kallades »Sjettungar», »Sellingar», d.v.s. sjettedelar af landet. Hvarje »Setting» blef en liten domsaga. Denna Settingsindelning med sina settingsting ägde bestånd ända tills Gotland blef svenskt 1645, hvarefter settings-indelningen och settingsdomare afskaffades samt häradshöfdingar kommo i de forna Landsdomarnes ställe, i början en för bela ön, liksom landsdomarne varit, men ifrån 1682 en för norra, en för södra delen af ön, hvarefter man, ungefär vid midten af 1700-talet, började kalla domsagorna för härad, hvilken sena re benämning rätteligen betyder tingslag, »hunderi» och lär välingen handling kunna uppvisas som är 200 år gammal och som talar om Gotlands Norra och Södra Härad. De 6 Settingarna voro följande:

I norra tredingen
Rute Setting: Rute, Forsa och Bäls tingslag;
Bro Setting: Lummelunds, Bro och Endre tingslag.

I Medel Tredingen
Kräkling Setting: Dede, Halla, Lina och Kräklinge tingslag.

I Södra Tredingen
Hoburgs Setting: Hoburgs, Eke, Hablinge och Ejsta tingslag;
Burgs Setting: Hemse, Burgs och Garda tingslag.
Hejde Setting: Stenkumla, Banda och Hejde tingslag.

Sedan landet blifvit indeladt i 2 domsagor eller så kallade härader bildades Norra domsagan af Norra tredingen och Kräkinge Setting samt Södra domsagan af Södra tredingen och Hejde Sätting, På reformationstiden var Settingsindelningen gällande och Ssttiogsdomare funnos, en i hvarje Settivg, samt för hela landet en Landsdomare, hvilken åtföljde Länsherren när han drog kring landet för att afgöra de rättegångsärenden, som skjutits under honom.
De män, som voro landets domare och förde landets talan vid sammankomsten i »Gutestuen» år 1532 uppräknas i den öfverenskommelse, som då träffades, i följande ordning:
Lauritz Issem (Isume i Atlingbo) Landsdommer, Laurits Hulte (Endre—Bro Sestting) Ilian Skimmings (Skynnings i Flerioge—Rute Setting), Peder Kirkebinge (Gothem—Kräklinge S.) David i Rune (Davide i Rone—Burgs Setting), Nils Siffride (Fide eller Wamlingbo, Hoburgs S.) och Peder Waldby (Wallbys i Hogrän — Hejde Setting) Settingsdomare.
Utom desse 7 domare voro 2, som kallas »skattskyldige bönder på Gotland», landets fullmäktige, nämligen Nils Hind (månne gården Hindsarfye eller Hintser i Gothem?) och Kristen Glested (GHästäde i Lärbro).

Stadens fullmäktige voro följande:
Å Rådets vägnar: Assar Nielsson, borgmästare, Jörgen Jude, (Jute?) rådman; Å Wisby menighets vägnar Hans Tydsk, Lasse Fynbo, Jacob van Lander, Kristen Grenskow, Matts Kannestöber och Gregers Widts — borgare.
För att döma efter namnen måtte desse hedervärde Wisby-boar varit af tyskt eller danskt ursprung, ty namnen Tydsk, van Lander och Widts tyckas antyda tysk nationalitet eller härkomst, liksom namnen Jude (d. v. s. Jyde eller Jatländing icke Jude, som på danska heter Jöde), Fynbo och Grenskow visa danskt ursprung.
Henrik Rosenkrands\’ höfdingetid var, såsom nu visats, en märkelig tidpunkt i Gotlands historia, men lång blef denua höfdingetid icke, ty genom en olyckshändelse omkom han 6 December 1537. Strelow berättar derom sålunda:
»År 1537 dödde Herr Henrik Rosenkrantz på Gotland, Sankt Nikolai afton.
En häst sprang honom ihjäl utanför Wisborg när han med sina hofmän var utriden för att förlusta sig, der som stenkor set står, när man drager till Koppersvik».*) Uti Danske Magasin uppgifves något, som åt den hemska tilldrageleen gifver en tragisk-romantisk anstrykning nämligen att Roseokrands ridit ut för att möta sin fästmö Klara Bille.
Henrik Rosenkrands, som alltså varit ogift, men förlofvad med en fröken hörande till en af Danmarks storslägter, har haft 2 syskon, en bror, Kristoffer, och en syster, Else Rosenkrands. Hon, förmodligen äldre än bröderne, var nunna i Mariager kloster och dog 1560. Det,fins ett bref af henne, skrifvet 1538, eller året efter Henrik Rosenkrands död, till brodern Kristoffer, hvari hon råder denne att gifta sig med Henriks efterlemnade fästmö Klara Bille. Om nämda fröken blifvit gift med Kristoffer eller ej vet jag icke, men väl att hennes omkomne fästman fått sin graf uti koret i landets hufvudkyrka, den ståtliga, på minnen så rika Sankta Maria i Wisby, der grafstenen visar Henrik Rosenkrands bild och vapen.
Nu flytta vi oss längre fram i tiden.
Omkring ett århuudrade efter Henrik Rosenkrands höfdingetid fick Gotland ännu en Roaosenkrands till Landshöfding; men det århundrade, som förflutit, hade medfört åtskilliga förändringar, så att när Holger Rosenkrands till Frölinge &r 1633 blef öns styresman voro förhållandenasnågot annorlunda. Kristian 4, en af Danmarks berömdaste konungar, hade 2 gånger, 1597 och 1624, sjelf besökt detta, af moderlandet dittills så försummade och stjufmodeeligt behandlade landskap. Det hade nu sin egen andliga styresman, lutherska läran var nu stadgad och rotfäst i folkets sinnen, ordning och fred hade, efter så mångfaldiga yttre och inre oro: ligheter, kommit till stånd och Länshöfdingarnes allt för stora välde blifvit betydligt inskränkt, ty den lagkommision, som 1618 kom till Gotland och uppehöll sig der från den 6 Augusti till den 2 September, fråntog Länsherrarne dömande makten ech öfverlemnade den till Landsdomaren, såsom det varit i fordom tid samt inrättade ett allmänt Landsting, som 4 gånger om året skulle hållas vid Roma kyrka, der i urgammal tid Gutnal-tinget hållits. Nu kallades landstinget »Gullandske landstinget» och »Gullandsfarernes ting».
Holger Rosenkrands var, förmodar jag, son till det lärda och gudfruktigr Riksrådet Holger Jörgensson & Rosenkrands till Rosenholm, som med sin husfru Sofia Axelsdotter Brahe (danska Braheätten) hade 13 barn. Att vår Holger, som också tyckes varit en gudfruktig herre, varit ett af dessa 13, anser jag troligt, men vet det ej säkert. Hans husfru lär varit af den gamla stolta slägten Tott.
I 12 år hade Holger Rosenkrands styrt Gotland, då, år 1645, som ett tordönsslag den oväntade och för många derstädes ovälkomna underrättelsen erhölls, att Danmark 13 Angusti s. å., vid freden i Brömsebro, måst afstå Gotland, som nu skulle återgå till sitt urgamla moderland. Ena ny Landsherre, en svensk Gouvernör, Amisalen Åke Hansson Ulfsparre, anlände till Gotland 22 September; landet, staden och slottet utrymdes samtidigt af danskarne 31 Oktober till den svenske styresmannen och Gotlands siste danske länshöfding drog bort med hustru och barn.

*) Ett minnesmärke uppsattes nästan alltid der någon genom olyckshändelse eller mord omkommit. I skogen bestod detta minnesmärke af en hop ris och qvistar, som kastats tillsammans ien hög, Denna hög kallas »Kallvarp» och skulle hvar och en, som färdades derförbi öka på högen med en qvist eller risstjelk. Många dylika märken, både stenkors och Kallvarp, finnas ännu qvar. Det som uppsatts till minne af Henrik Rosenkrands, fans qvar i Strelows tid. Man bad vanligen en bön när man gick förbi ett sådant märke.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101

Till ordförande i bevillningsberedningarne

för 1888 har länsstyrelsen utsett: för Visby stad kronofogdon Aug. Bokström, för Norra fögderiet kronofogden D. Callissendorff, för Visby Södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Lefvide, Burs, När, Alskog och Garda pastorater häradsskrifvaren T. Bergman samt för Hafdhem, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Habblingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101

Borgenärerna

i handlanden C. J. Martins konkurs; som anses börjad den 15 i denna månad, hafva genom offentlig stämning kallats att sist torsdagen den 23 Februari 1888 före kl.
12, här å rådbuset, sina fordringar lagligen anmäla och bevaka.
Visby rådhus den 16 December 1887.
På Rådstufvuarättens vägnar:
HJALM. TORPADIE.

Borgenärerna i hustrun Anna Sofia Anderssons med firma: A. Andersson denna dag började konkurs äro genom offentlig stämning kallade att sist torsdagen den 23 Febrnari 1888 före kl. 12, här å rådhuset, sina fordringar lagligen anmäla och bevaka.
Visby rådhus den 16 December 1887.
På Rådstutvnrättens vägnar:
HJALM. TORPADIE.

Borgenärerne i Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs kallas härigenom alt sammanträda å handlanden Emil Krokstedts i När kontor fredagen den 30 invevararande månad kl. 9 f.m. för alt emottaga redovisning öfver boets förvaltoiog och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Anderssons, Bota i Garda, konkurs kallas härigenom att sammanvträda vid Frendarfve i Garda onsdagen den 28 innevarande December kl. 12 på dagen för att.emottaga redovisniog öfver boetsförvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Bergmans, Frendarfve, i Garda, konkurs kallas att sammanträda vid Frendarfve onsdagen den 28 innevarande månad kl. 10 f.m, för att emottaga redovisning öfver boets förvaltniog och granska utdelningsförslaget.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Per Perssons, Bosarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 invevarande December kl. XI f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprätta dt utdelnvingslörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Johan Olssons, Smiss i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnivgsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i husbondeenkan Lovisa Ahlberga, Heffride i Lye, konkurs, kallas härigeovom att sammanträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 3 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks torsdagen den 29 dennes kl. 9 f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Olof Jacobssons; Rotartve i Lye, konkurg, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl. 1 på dagen för att emottaga redovisning öfver boets förvaltviog och granska upprättadt utdelnings förslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Jacobssous, Medebys i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl 2 em. för att emottaga redovisuiog öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammantiäda å Burge gästgitvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. X f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i kaptenen J. N. Sommars konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. XI fm. för att emottaga redovisniog öfver boets förvaltniog och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Petter Hemmins, Rigges i När, konkurs kallas att sammanmanträda å bandlanden Emil Kroksteds, i När, kontor fredagen den 30 dennes kl. X f.m, för att emottaga redovisnivg och granska upprättadtutdelningsförelag.
Stånga dena 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Kreditorerna i förre bonden Olof Nilssons vid Petsarfve i Eke, konkurs varda härigenom kallade till sammanträde å Ronehamns värdshus onsdagen den 28 dennes kl. 3 eftermiddagen för att emottaga redovisning för konkursboets förvaltning, granska upp rättadt utdelningsförslag samt bestämma arvode.
Rone & Eke den 7 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101

Sammanträdet i Garda skolhus

3 dennes med sparbanksstyrelserna i angränsande socknar var talrikt besökt.
Sedan inbjudaren förklarat ändamålet med mötet, och ordförande blifvit utsedd, uppstod en liflig diskussion om nödvändigheten af räntefotens sänkande så väl för insättare som låntagare. Hos alla gjorde sig den åsigten gällande, att nedsättning af räntan vore efter nuvarande förhållanden rent af en plikt och ettkraf af tidens ekonomiska förhållanden.
Rörande sjelfva nedsättningen ansåg en del, att sparbankerna borde till en början sänka såväl insättnings- som atlåvingsräntan med en half procent, emedan det var för hastigt att på en gång sänka räntan ned en hel procent, ty detta skulle måhända föranleda rusning af insättarne, hvarigenom sparbankerna skulle få obehag. De flesta ansågo dock, att genom blott en half procents nedsättning vore låntagarne föga bjelpta, och om styrelserna voro ense och kunde genomårifya nedsättning af räntan för alla bankerna samtidigt, så vore faran af rusning ej synnerligen stor, i synnerhet som säkerheten hos den enskilde bra nog hade sjunkit i förtroende och det af be: rättigade skäl, hvarför insättarne nog skulle låta sina penningar innestå i sparbankerna hellre än placera dem hos den lånsökande allmänheten. Det vore för resten ej för bittila att räntenedsättning komme till stånd, utan tvärtom allt för sent, och styrelserna borde ej stå tveksamma i denna fråga, utan taga steget fullt ut. Som sparbankstyrelsernas nu fattade.beslut dock ej kunde blifva i denna sak afgörande, beslöt mötet, att styrelserna skulle till de ordu. kommunalstämmorna i December hvar i sina kummuner inkomma med förslag om räntenedsättning af en procent för såväl insättare som låntagare, och sedan stämmoraa uttalat sina åsigtor, skulle hvarje styrelse till mötets ordf. Skollärare Qviberg i Garda, inkomma med utdrag af kommuaalstämmans protokoll, hvarefter resultatet skulle delgifvas hvarje sparbanksstyrelse, och såvida stämmorna komme till enighet i frågan, skulle denna på ordn. kommunalstämman i Mars följande år framläggas för slutligt afgörande.
Mötet uttalade som ett önskningsmål, att icke blott de representsrade sparbankerna, utan äfven alla de öfriga sparbankerna på Gotland ville vidtaga åtgärder så att en allmän räntenedsättning komme till stånd.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 9 December 1887.
N:r 98.

Borgenärerna.

Det med borgenärerna i Nils Nilssons, Smiss i Garda konkurs, till den 23 dennes kungjorda sammanträde om realisering af boets tillgåogar framflyttas af förekommen anledning till påföljande dag, torsdagen den 24 dennes klockan tio förmiddagen, hvartill borgenä rerna härigenom kallas.
Stånga den 14 November 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Handlanden John Hallbergs borgenärer kallas härigenom till sammankomst i Gotlands Enskilda Banks lokal lördagen den 3:dje instundande December kl. 4 e, m., för att granska redovisningen för boets förvaltning, äfvensom det upprättade utdelningsförslaget, samt höras i andra, konkursboet rörande frågor.
Visby den 17 November 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 21 November 1887.
N:r 93.

Borgenärerna

i Nils Nilssons, Smiss i Garda konkurs kallas härmed att sammanträda i gäldenärens bostad onsdagen den 23 innevarande November kl. 1 på dagen för att lemna sysslomännen föreskrift om realisering af boets tillgångar samt besluta öfver andra frågor, som röra boets förvaltning.
Stånga den 7 November 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. d. hemmansägaren N. Söderbergs konkurs, kallas härmed att sammanträda vid Prestbåtels i Vänge socken fredagen den 25:te innevarande November kl. 3 e.m. för bestömmande at arvode åt förvaltvingsemännen, granskning af räkenskaperna samt upprättadt utdelniogsförslag och om detta godkännes erhålla utdelning.
Kräklingbo den 5:te November 1887.
BERNH. BOLIN,
Rättens ombudsman.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 14 November 1887.
N:r 91.