Från landsbygden.

Hemse, 2 Okt.
Gotländska missionsförbundet höll härstädes i lördags och i söndogs sitt qvartalsmöte i missionshuset. Först predikade pred. Ahlqvist öfver orden: Jesus Kristus densamme i går och i dag och desslikes i evighet. Sedan talade pred. Eriksson med text ur Es, 43 k. och sist den på grund af sjukdom på Hemsemötena länge saknade bokhandlare Wassberg med ledning af Es. 54 k.
På e.m. börjades ett samtal öfver 1:sta frågan på programmet : Kan ett rättfärdigt lif i det yttre hos en menniska alltid utgöra bevis för att hon äfven är rättfärdig inför Gud, Om så icke är, huru kunna då förstå Matt. 7:1 och 1 Joh, 3:7. Många yttrade sig.
Första delen af frågan besvarades nekande. Derefter predikade pred. Skedin med text ur 146 Ps, och T. Jacobsson ur senare delen af samma Ps. Under tiden hade ombudskonferensen börjat i lilla salen, Derifrån anteckna vi att en predikant Söderqvist blef antagen t. v. för Visby.
På söndagen då mycket mera folk var samladt än på lördagen börjades mötet af prod.
J. Jacobsson och fortsatte pred. Skedin att tala öfver dagens text Matt. 6: 24. Dorefter höll pred. Elfström ett godt missionsföredrag berörande särskildt Judemissionen som talaren sade närmast med anledning deraf, att tvänne judar nu resa omkring och predika, Han hämtade texten ur Rom, 9:25 som gaf anledning att anbefalla judemissionen i de kristnas åtanke. Derefter talade P. A. Wassberg med text hos Es. 35 k.
Med tåget reste nu en stor del mötesdeltagare, De qvarvarande samtalade derefter öfver frågan: hvad hafva vi särskildt att iakttaga för att den fria andliga verksamheten på vår ö måtte fortgå i ena sundt evangelisk riktning? Denna fråga torde nog ej vara slutdiskuterad är. Mycket betonades särskildt att taga vara på ungdomen, framtidens hopp.
Mötet afslöts derefter af pred. Ahlqvist med text i Ebr. 13 k.

Ett groft våld föröfvades i måndags qväll mot handl. Johan Bokström härstädes. Genom några bultningar på fönstret till hans bostad lockades hr B. ut medtagande en lykta, tillhörig en jernvägens tjensteman. Kommen ti!l kyrkogården ryckte fridstöraren lyktan till sig och slog den derpå i ansigtet på hr B, som lär fått tänder inslagna, öfre läppen klufven och näsan förstörd. B. vårdas nu på Visby lasarett.

Stortorgdagen i dag var talrik besökt, Kreatursprisen höllo dock någorlunda balansen. Hästar såldes från 25 till 210 kr. st., efter ålder och storlek, oxar (mest till slagt) 100 och 145 kr., kor från 30 till 65 kr. Dessutom hade en mängd handtverkaro såsom guldsmeder, bleckslagare, skräddare och andra åtskilligt att bjuda på. — På öl och vin var det dock framför a!lt stor åtgång. Några gingo också med blödande näsor och trasiga plagg, bevisande att de varit i krakel.

Herr Nils Eneqvist, Davide i Rone, har anhållit att vid årets slut blifva entledigad från sin befattning som kompromisssarie för Hemse ting i södra brandstodsföreningen.

»Burskretsen» höll 28 Sept. sitt höstmöte i Garda nya och tidsenliga skolhus. Sedan ordföranden förrättat bön och helsat de mangrant församlade kretsmedlemmarne välkomna, höllos två lektioner, nämligen i katekes at skollärare H. P. Gardell, Lye, hvilken behandlade Kristi öfverstepresterliga embete, och i geografi af skollärare O. Lindgren, Alskog, som valde »landskapet Östergötland». Derpå följde kritik och protokollsjusteriog, hvarefter man skrod till slutbehandling af följande fråga: »Stå hem och skola i det förhållande till hvarandra, som de böra, och om ej så är förhållandet, hvilka åtgärder böra vidtagas för att en sådan samverkan må komma till stånd?» Frågan, inledd at skollärare J. P. Eaström, Stänga, hade nämligen förut varit föremål för öfverläggning under kretsens vårmöte; och då samma fnåga under tiden äfven varit diskuterad under stiftsmötet, föreslogs å ena sidan, att kretsen med anslutning till detta senare mötes diskussion öfver frågan skulle anse frågan slutbehanudlad, men å andra sidan yrkades, att kretsmötet skulle afgifva ett svar på frågan, alldenstund stiftsmötet egentligen blott behandlat en annan sida af saken. I enlighet med detta yrkande uppstod en stunds öfverläggning öfver frågan, hvarefter följande resolution antogs såsom svar: »För att en rätt samverkan mellan hem och skola skall åskadkommas, råste folket upplysas om det gemensamma må!, hvartill båda sträfva; och kretsen uttalar som sin åsigt, att en bland de mera verkande bjelpmedlen för bibringandet af en sådan insigt vore anordnandet af s. k,. »föräldramöten», för så vidt skolrådsordförandena dervid godhetsfullt ville medverka och vid dessa möten leda dithörande öfverläggningar.» Efter två timmars middagsrast fortsattes förhandlingarna med diskussion öfver följande af skollärare H. P. Gardell, Lye, inledda fråga: »Är det i skolor, der skolgången särskildt under vissa tider af året är ojämn, fördelaktigt att för dessa tider anordna tillfällig hvarannandagsläsning?» Etter en liflig öfverläggning, hvarunder betonades den skadliga inverkan, sony en ojämn skolgång utöfvar på skolundervisningev, och tramhöllos de fördelar och olägenheter, som kunna uppstå af en sådan hvarannandagsläsning, enades man om följande resolution: »Anordnandet af en tillfällig hvarannandagsläsning anser kretsen vara fördelaktigt för skolor, der behofvet påkallar en sådan och säker utsigt fiunes till att skolförsummelserna under tiden för denna hvarannandagsläsning alldeles försvinna.»
Slutligen behandlades följande fråga: »Äro de i en del skolor anordnade repetitionskurserna till gagn eller skada för skolan?» Referent var skollärare Qviberg, Garda. På denna fråga afgafs efter en stunds diskussion detta svar: »Kretsen uttalar som sin åsigt, att en sådan repetitionskurs verkar skadligt för den egentliga folkskolan och är till föga gagn för repetitionskursens deltagare.»
Vid derpå företaget val af styrelse för nästa tvåårsperiod omvaldes enhälligt den afgående styrelsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Oktober 1889
N:r 114

Vår första maltkornsutställning

har i dag öppnats här i Visby och glädjande att omtala har tillslutningen från kornodlarnes sida visat sig vara ganska stor. Ej mindre än 76 utställare äro representerade.
På grund af de kända ogynsamma väderleksförhållandena har det gotländska kornet, liksom föröfrigt fallet varit i de flesta provinser, ej i &r blifvit fullt så vackert till utseendet som det visat sig att vi under andra omständigheter kunna frambringa. Det oaktadt torde denna vår maltkornsutställning öfver Nufvud taget kunna anses vara ganska god och några prof fionas, som kunna sägas vara af ganska vacker beskaffenhet. Anmärkningsvärdt är att koroprofven från Lärbro socken visa en i ögonen fallande ljusare färg än de öfriga.
Önskligt hade varit om flare af utställarne gifvit tillkänna huru stora partier af den utstälda varan fiavas till salu. Detta har iakttagits af högst få, men är nvaturligtvis af ganska stor vigt för blifvande affärer.
Någon prisutdelning kommer, som bekant, ej nu att ske här, utan skola de prof, som af utställningens pröfningsnämd godtagas, undergå kemisk analys, hvarpå de blifva föremål för prisbedömande vid förnyad utställning. Slutligen sändas profven genom hushållningssällskapets försorg till Svenska Bryggareföreningen i Stockholm, som sedan i Januari månad utställer dem tillsammans med andra svenska kornprof.
Såsom extra utställgingsföremål vid den nu öppnade utställningen må nämnas npågra väldiga exemplar af foder- och sockerbetor från Vellarfve i Roma samt rofvor från Suderbys i Vesterhejde, äfvensom torfströ från Skäggs i Veskinde.
De i utställningen deltagande kornodlarne äro:

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 Oktober 1889
N:r 113

För Sveriges sparbanker

och i syfte att så vidt på lagstiftningens väg kan ske i möjligaste måtto trygga de sparpengar, som landets relativt mindre bemedlade invånare af en karg arbetsförtjenst kunna samla för att möta ålderdomens eller nödens dagar, ha på de senaste årtiondena regering och riksdag gemensamt samverkat. En frukt af detta arbete var 1875 års sparbankslag, visserligen bristfällig i mycket, men dock ett afgjordt framsteg i kontrollväg. Emellertid ha dessvärre här och der i landet beträffande skötseln af dessa sparinrättningar missförhållanden yppats, ledande till en önskan att utöfver den sedvanliga årliga granskningen af bankens egne revisorer åstadkomma en mera skärpt kontroll. Det var i sådant syfte, som fjorårets riksdag beslöt åt länsstyrelserna uppdraga att föranstalta om särskilda inspektioner genom utsedda ombud, som kunde anses förtrogna med sparbanksverksamhet i allmänhet och i besittning af den kännedom om lokala och personliga förhållanden, att de kunde bedöma värdet och halten af de förbindelser, i hvilka sparbankernas medel placerats. Till inspektörer för Gotlands län i detta syfte utsåg länsstyrelsen för södra häradet kronofogden Bokström och för det norra häradsskrifvare Nordahl. Särskildt erhöllo dessa ombud i uppdrag att undersöka, huruvida grundad anledning förekomme till befarande af det i sparbankslagen paragr. 5 omförmälda missförhållande mellan tillgåogar och insatta medel eller att de förra icke uppsinge till 95 procent af de senare, i hvilket fall lagen bestämmer, att banken skall ställas under utredning.
Rosultatet af södra häradets inspektörs verksamhet föreligger nu i form af särskildt afgifna berättelser öfver inspektion uti hvarje af häradets sparbanker nämligen Vamlingbo, Stenkumla och Träkumla, Mästerby, När, Garda, Fardhem, Burs, Eskelhem, Atlingbo, Hogrän, Sanda, Klinte, Alskog samt Lau.
Åt alla dessa sparbanker anser sig inspektören kunna gifva det vitsord, att grundad anledning till befarande af ofvan omförmälda missförhållande icke förefinnes,
Så långt är ju allt godt och väl. Men då man tager närmare kännedom om de ställningar och förhållanden, som under denna inspektion på ett och annat ställe yppats, må man väl säga, att den qvast, som härigenom satts i gång, redan vid sitt första framträdande sopat bort en hel del oegentligheter och verkat både positivt för tillfället och preventivt för framtiden.
Så befans exempelvis på ett par ställen, att för vissa förbindelser gravations: bevis alldeles saknades eller voro föråldrade. Detta har under inspektionens lopp rättats. På ett annat ställe låg som säkerhet för ett jämförelsevis större belopp endast en lifförsäkring, som nu ut: bytts mot antaglig säkerhet. Å ett tredje ställe saknades förbindelse & ett enligt anteckning utlemnadt lånebelopp o. s. v.
Rörande förhållandet i Stenkumla och Träkumla sparbank säger inspektören:
Reverserna utgjordes till största delen af förbindelser med säkerhet af borgen och till någon del af inteckningar i jordbruksfastighet. Jag har icke anledning antaga att dessa förbindelser, såvida icke en skyndsam indrifning skulle blifva af nöden, skola komma att orsaka insättarne någon afsevärd förlust, men då endast en mycket ringa del af dessa förbindelser äro så beskaffade, att de i härvarande bankinrättningar kunna belånas, och då flere insättare hafva jämförelsevis höga fordringsbelopp, det högsta utgör 2,361 kr., kan banken af denna anledning råka i förlägenhet, hvarför missförhållandet borde af styrelsen i tid uppmärksammas.
Huruvida det gagn, denna sparbank bereder, verkligen uppväger olägenheterna af ett borgensskrifveri, som banken synes hafva inom nämda socknar uppdrifvit, besväret med den obetydliga bankens förvaltning och riskerna för såväl förtroendemännen som insättarne, torde, anser inspektören, vara en sak förtjent af det allvarligaste öfvervägande.
Om Mästerby sparbank göres ungefär liknande anmärkning angående rätt stora tillgodohafvanden på vissa händer bland insättarne, hvilka medel skola efter fyra månaders uppsägning tillhandahållas, hvarigenom förlägenhet för bankei skulle kunna uppstå. Att om reversutgifvaren reser till Amerika eller gjort konkurs, skulden bör indrifvas eller ny revers anskaffas, har den bankens styrelse icke ansett nödigt.
I Atlingbo, der protokoll öfver styrelsens sammanträden icke föres, göras åtskilliga anmärkningar mot bokföringen, i hvilken önskas större reda och kontroll.
I Burs, den största bland landtsparbankerna, med en ansvarighetssumma af 193 tusen kronor, påpekas de stora insättningarne på enstaka händer — 39 personer hade att fordra tillsammans 82 tusen kr. — ett missförhållande som af styrelsen bör i tid uppmärksammas. Ty sparbanken är ju icke de stora kapitalisternas bank, utan de smås. När en insättniog i sparbank nått ett eller annat tusental, bör den göras fruktbärande på annat sätt.
En annan omständighet, som Gotlands Allehanda för sin del skulle vilja påpeka, är den onaturligt stora skilnaden mellan lån mot endast namnsäkerhet och mot inteckningar eller annan realsäkerhet. Att en sparbank har utlånat 32 tusen kr. mot säkerhet af förstnämda slag och endast 9 tusen mot inteckning, en annan 25 tusen af förra slaget mot 9 tusen af det senare, en tredje 33 tusen mot 8 o. s. v. kap, om en skyndsam realisering skulle påkallas, vålla en betydande eko nomisk omstörtning bland de »ringar» af borgensmän, som bildat sig omkring en del sparbanker såsom medelpunkt.
Emellertid är denna inspektion för södra häradet nu afslutad. Man må hoppas, att den skall leda till önskade ändrin gar i anmärkta afseenden och till ökad trygghet för de många tuseutal, som icke hafva någon annan än sparbanken att anförtro sina under svett och möda förvärfvade små besparingar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 September 1889
N:r 111

Kyrkoherdeinstallation

ägde i går rum i Grötlingbo kyrka då utnämde kyrkoherden O. Jacobsson i Grötlingbo och Fide församlingar installerades i sitt embete af biskopen, som dervid assisterades af kontraktsprosten Alfvegren samt kyrkoherdarne R. Uddin i Sanda, O. Söderström i Rone och J. Svensson i Garda.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 Augusti 1889
N:r 94

Länstäflingsskjutningarne

på slätten vid Visborgs Kungsladugård i dag ha gynnats af vackert väder. Blåvar heller ej så besvärlig som t. ex. i fjor, hvadan resultatet af skjutningen också på det hela taget blef bättre än då.
Skjatplatsen var som vanligt inbägnad med flaggor och vimplar, hvarjämte tre tält voro uppslagna för bestyrelselsens och skyttarnes behof.
Inalles deltogo i skjutningen 112 skyttar. Skjutningen verkstäldes i 6 skyttelag.
Sedan protokollen strax på middagen hunnit granskas och åtskilliga omskjutningar ägt rum, uppgjordes prislistan, hvilken fick följande utseende:

Prisen, tillsammans utgörande 12 om 211 kro.or, mot 487 kronor i fjor, utdelade major Cronstedt. Skyttarnes antal var förra året 175.
Skjutningen var slut vid 2 tiden på e.m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Augusti 1889
N:r 90

Bröllop

firades igår i Garda kyrka, då derstädes sammanvigdes rådmannen i Visby v. häradsh. Hj. Torpadie och fröken Matilda Lyth, dotter af framl. kontraktsprosten dr J. A. Lyth och hans efterlefvande maka, född Eneqvist. Brudparet anträdde igår qväll öfver Kalmar en bröllopsresa till utlandet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 Juli 1889
N:r 84

Ett kommunalmål.

Hos k. m:t hafva kyrkoherden J. Svensson med flere medlemmar af Garda församling anfört besvär deröfver att sedan å kyrkostämma hvaruti till handläggning förekommit, utom annat, en af entreprenören för nya skolhusbygnaden O. Björkman Se anhållan att till den betingade entreprenadsumman, hvilken vore för låg, erhålla ett så stort tillskott, som kunde motsvara kostnaden för bygnadens afrappning utvändigt, församlingea med 788 röster mot 250 beslutit att lemna Björkman en ersättning af 100 kronor utöfver entreprenadsumman.
Hans Olofsson jämte åtskilliga andra förgamlingsbor besvärade sig häröfver hos länsstyrelsen under yrkande, att enär kyrkostämman icke ägt behörighet att på kommunens bekostnad tilldela entreprenören någon särskild ersättning utöfver den öfverenskomna entreprenadsumman, och någon grund för den beviljade gåfvans uttaxerande eller någon tid för dess erläggande icke blifvit bestämd, samt härtill komme dels att omröstningen vid stämman blifvit begärd af en, till följd af ufaktlåten betalning af kommunalutskylder;j icke röstberättigad församlingsmedlem, dels ock att sådana icke röstberättigade personer fått med sina röster bidraga till det öfverklagade beslutets fattande, samma beslut måtte, såsom olagligt och kränkande de hos k. bfh. klagandes enskilda rätt, upphäfvas.
Då det icke kunde anses ligga utom kyrkostämmans befogenhet att besluta ett sådant tillskott för utförande at arbete för församlingen, och detta beslut fattats med röstöfvervigt, äfven om från de för bifall afgifna rösterna frånräknades de, som afgifvits af tvänne församlingsmedlemmar, hvilka skulle hafva häftat i skuld för oguldna kommunalutskylder, fann länsstyrelsen skäl icke förekomma att i detta beslut göra ändring.
Kammarkollegium har med anledning af fullföljd talan ansett att, enär med O. Björkman i behörig ordning träffats öfverenskommelse derom, att denne skulle åt församlingen uppföra ifrågavarande skolhusbygnad mot erhållande af det belopp, hvarför han vid hållen entreprenadauktion erbjudit sig att utföra berörda arbete; alltså och då det såvidt visadt blifvit, icke lagligen ålåge församlingen att för skolhusbygnaden vidkännas någon kostnad utöfver den sålunda till siffran bestämda entreprenadsumman, samt kyrkostämmans beslut om utgörande af ytterligare ersättning till entreprenören såluoda kränkte klagaudenas enskilda rätt, hvadan kammarkollegium jämlikt 42 paragr. kyrkostämmoförordv. fann skäligt att med ändring af länsstyrelsens utslag, förklara samma kyrkostämmobeslut icke vara för de klagande församlingsmedlemmarne bindande.
K. m:t har nn låtit handlingarne i detta mål sig föredragas samt dervid inhämtat, att församlingen å kyrkostämma 17 Mars 1887, med anledning af en utaf Björkman framstäld anhållan om tillskott till entreprenadsumman af det belopp, som kunde motsvara kostnaden för bygnadens afrappnivg utvändigt, hvartill Björkman ej anse:t sig förpliktad enär hen icke fått verkställa berörda arbete under det år, då bygaaden uppförts, förklarat, att församlingen, sedan bygnaden blifvit fullt färdig, ville taga berörda framställning i öfvervägande; att å ifrågavarande kyrkostämma 25 Okt. 1887 meddelats, att den s.k. bygnadskomiténa varit af den åsigt, att Björkman ej haft skyldighet att utföra mera arbete å bygnaden än som under bygnadsåret fått göras, hvadan komitén till honom utbetalt entreprenadsumman; samt att åsist omförmälda kyrkostämma, efter det upplyst blifvit, att bygnaden då mera vore färdig och vunnit godkännande, församlingen fattat det öfverklagade kyrkostämmobeslutet; och har k. m:t i betraktande af härå sålunda samt för ötrigt i målet förekommit skäligt med ändring af kammarkollegii utslag fastställa länsstyrelsens utslag.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Burs och Garda tings hushållsgille

sammanträdde i fredags i Etelhems skolhus, hvarvid värvoro omkr. 30 ledamöter.
Vid premieringen voro utstälda 3 tjurar, 1 ungtjur, 17 kor och 4 qvigor; deraf prisbelönades:

Nöt:
Pryd, tjur, O. R. Pettersson, Liffride, Stånga 2:dra pris 10 kr.
Bellman, tjur, J. Uddin, Ungbåtels, Stånga 2:dra pris 10 kr.
Hjerta, ko, L. Hansson, Burs2:dra pris 10 kr.
Blomma, ko, A. Brun, L:a Rone i Lye 2:dra pris 10 kr.
Netta, ko, Joh. Olsson, Kyrkeby, Etelhem 2:dra pris 10 kr.
Rosa, ko, O. M. Hoffman, Tenglings, Etelhem 3:dje pris.
Eva, ko, Gust. Hallbom, 3:dje pris
Blomma, ko, Joh. Olsson, 3:dje pris.
Malla, ko, dens, 3:dje pris.
Nora, ko, A. Berglund, Bjerges i Lye 3:dje pris
Blända, ko, dens. 3:dje pris.
Sterna, ko, O. R. Pettersson, 3:dje pris.
Burga, ko, dens. 3:dje pris.
Aua, ko, dens. 3:dje pris.
Freja, ko, O. M. Hoffman, 3:dje pris.

Får:
Baggar öfver 1 år:
Cheviot, Johan Uddin, Uagbåtels, Stånga 1:a pris 20 kr.
Blandad ras L. P. Bodin, Båtesi Eskelhem 3:e prig 5 kr.

Tackor.
Tre tackor af bl. ras J. P. Pettersson, Kyrkeby 2:a pris 10 kr.
Fem tackor, 6 lam, Ekman Nygårds i Garda 2 pris 10 kr. (extra pris.) Anmälda voro 19 djur.
Vid sjelfva gillessammanträdet framhölls, utom hvad vid föregående gillen förekommit, fördelen af tjurars hållande till arbete i åkern och exempel anfördes på huru svårbandterliga djur härigenom blifvit spaka.
Hr Hofman-Bang anförde i afseende på vägunderhållet att åtskilliga förbättriogar deruti syntes böra här vidtagas. Man hade tillfredsställande vägar egentligen blott der man påförde slagen gra: vit eller godt grus. Här använde, man kalksten, hvaraf man finge mycket och besvärande dam eller efter regn en icke mindre svår äfja I denna äfja nedsölades man om hösten påfyllningen och finge derigenom i höjden växande vägar, men visst icke goda. Tillrådde bruket af granitfyllning; sedan denna söndersmulats, toge man begärligt vara på den fina massan såsom godt gödningsämne för åkern. I hvarje fall borde äfjan undanskaffas före vägpåfyllningen.
Kronofogde Bokström förklarade, att drätselkammaren i Visby ville företaga experiment i don anförda riktningen på stadens vägar.
Till gillets ordförande återvaldes O. R. Pettersson, L\’ffride i Stånga.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Juni 1889
N:r 71

Från landsbygden.

Slite, 8 Juni.
Ett åskväder af ovanlig häftighat, åtföljdt af duktiga regnskurar, drog under gårdagens lopp häröfver, och nådde mellan kl. 10 och 11 f.m sin största styrka, då flere åskelag inträffade. Så träffades en å Slite backe stående väderqvarn, hvars ena vinge splittrades, hvarefter strålen banande sig väg invid axeln, följde väggen nedåt och utgick genom ett miadre hål på dörren. Förntom den något splittrade vingen och litet frånslitet murbruk, uppstod ingen vidare skada.
Åskan slog dessutom ned i ett par telegrafstolpar och krossade en telefonhatt, dock utan att något afbrott på linierna uppstod.
Efter den långvariga torka,som hela våren varit rådande, var gårdagens ymniga regnskurar särdeles kärkomna, och utsigterna för en god skörd hafva pu mycket ljusnat här i trakten.

Garda, 8 Juni.
I år liksom föregåsnde år slår näktergalen sina drillar i en af de natursköna ängarno vid An\’sarfve gård i Garda socken, der han, gömd bland bnuskarnes blad, hvarje natt låter höra sin sångförmåga. Den lille nattsångaren har också att glädja sig åt en talrik publik, hvilken nästan hvarje qväll från när och fjärran samlas för att i den stilla milda sommarnatten höra den berömde sångarens konserter, och ett och annat utrop af beundran öfver de rika modulationerna i konstnärens sång, afbryter stundom tystnaden hos den uppmärksamt lyssnande folksamlingen.
Den lille sångaren låter för öfrigt alls icke störa sig, äfven om någon gång från haus publik bifallsyttriogarne skulle blifva tämligen högljudda. Tvärtom tyckes detta egga honom till större ansträngninger.

Under gårdagens åskväder slog åskan ned i ett högt träd icke fullt 30 meter bakom Kyrkebols gård i Garda. Stora stycken af bark voro slingrade 10 till 20 meter ifrån trädet, hvilket, der åskstrålen ledt sig fram mellan barken och veden, var alldeles svedt.

Ala, 8 Juni.
I går 7 dennes mellan kl. 12 och 1 middagen gick en häftig storm här öfver, åtföljd af åska och hagel, de senare mycket större än de gamla kronogevärskulorna, På sina etällen kommo haglen i sådan mängd, att de kunde skottas upp med skopa och lågo qvar länge efter det ovädret var öfver. Hagelskuren sönderslog en mängd fönsterrutor, på sina ställen 10 till 12. Man kan trygt säga, att vi ej i Ala haft sådant oväderi mannaminne. Säden ser ut som om den blifvit kullslagen af ett kulregn: — En hel mägd telefonstolpar på linien Ljugarn—Östergarn rampoverades af åskan, på ett ställe 7, på ett annat 5 stycken efter hvarandra.

Stenkyrka, 8 Juni.
Afbruten vakttjenst. En vaktkarl vid en kalkugns bränneri härstädes träffades häromdagen af vansinne.

Sysselsatt vid kalkugnen, sade han sig till närvarande personer, att han skulle gå och se efter elden, och ett, tu, tre försvann han helt och hållet utan att någon märkte det.

Då han ej om en stund blef synlig, började man leta efter honom i skogen utan resultat,

Sedermera hade den stackars dåren ströfvat skogsledes genom Stenkyrka, Hangvar och en del af Hall, der han på en bondgård kl. 8 dagen efter flykten från vaktgöringen kom in i stallet och bad om ett spann för att vattna kon.

Här märkte man strax hans tillstånd och fasttog honom samt förde honom med skjuts till hans land igen. Det är ej första gången plötsligt vansinne påkommit denne man.

Frukt blir ingen i år, mask och torka ha förstört blad och blommor på träden.

Regnet som i fredags flerstädes (exempelvis i Tingstäde och östliga socknar) föll ganska stridt, berörde ej Stenkyrka socken och antagligen ej heller någon socken på öns vestra sida.

Hvetet, som i våras såg tämligen lofvande ut, är nu flerstädes förtorkadt.

Stenkyrka kommuns anhållan till postatyrelsen om poststatations inrättande inom socknen har af sagda embetsverk remitterats till postmästaren i Visby, för dennes utlåtande om saken.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 11 Juni 1889
N:r 66

Förteckning öfver landtmätaremedhjelpare

och elever tjenstgörande i Gotlands län år 1889:
Förste landtmätare: L. T. Jacobson, Bolex i Eskelhem.
Komm.-landtmätare: F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn; K. M. R. Strömberg, Skäggs, Veskinde; J. O. Sylvan, jägmästare, Visby; K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem; Oskar Warfvinge, Visby; E. A. Arnelius, kapten, d:o; Ax. Ytterberg, d:o, d:o; Hugo Wennemo, kapten, Fide, Burgsvik; A. R. Kruuse, frih. major, Visby: V. Schyl, Klintehamn.
Vice komm.-landtmätare: Fr. L. Walgrén, kapten, Visby.
Medhjelpare: hos förste landtmätaren L. T. Jacobson, löjtnanten Gust. Köhler;
hos kommissionslandtmätaren F. R. Cedergren, löjtnant K. Bolin; hos kommissionslandtmätaren K. M. R. Strömberg, kapten Abr. Lange och löjtnaut G. Sahlin; hos J. O. Sylvan, e. o. jägmästaren A. H. Nyman; hos E. A. Arnelins: löjtnanterna Gust. Köhler och E. L. Löwenberg; hos K. G. Kökeritz ; löjtnant K. Bolin; hos A. R. Kruuse: löjtnant E. L. Löfwenberg; hos V. Schyl: e. jägmästaren A. H. Nyman.
Elev: hos J. O. Sylvan, underlöjtnant Sam Sylvan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Juni 1889
N:r 65