Styrelsen

för Gotlands södra härads brandstodsförening har 27 nysslidne Maj tillerkänt brandskade-ersättning åt nedannämde delägare:
Hemmansägaren Johan Lindström Gustafs i Fröjel 24 kr., skolrådet i Alskog församling 47 kr., hemmansägaren Frans Nyström Ruvier i Alskog 12 kr., handl. E. R. Söderlund i Hejde kr. 710: 25, hemmaasägarne Nils Jacobsson Maldes i Stånga 104 kr., G. Jacobsson Snoder i Sproge 15 kr., Nils Magansson Rodarfve i Fardhem 10 kr., Mårten Mårtensson Krokstäde i Tofta kr. 46: 75.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Juni 1889
N:r 65

Skogseld

utbröt i lördags förmiddag å skogssträckan mellan Levide och Hejdes gård i Fröjel och spred sig hastigt öfver mer än 3 tunanlands vidd.
Så snart branden. varsnades, började genast ringning i så väl Klinte som Fröjels kyrkor och båda socknarnes brandsprutor ryckte at till eldstället jämte en stor myckenhet folk.
Elden hade då hunnit göra ganska stora framsteg och det såg rätt hotande ut, enär skogen var tät och vinden låg på åt det blott en half fjerdingsväg derifrån belägna Hejdes, som, om elden ej, tack vare energiska ansträngvingar, kunnat dämpas, troligen blifvit utsatt för den största fara.
Sent på attonen till söndagen lyckades man bli herre öfver elden. Vakt går dock fortfarande kring det nedbrända skogsstycket.
Skogen, som nedbrunnit, tillhörde dels hemmansägarev Rudolt Jacobsson, Mallgårds, dels Hejdes gård.
Elden tros ha uppkommit genom vårdslöshet vid tyning.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

Landsbygden.

Södra Gotland, 30 Mars.
Vårsådden är nu i full gång på söder, nära nog öfverallt. Redan esistl. påskafton var en landtman från Vamlingbo sysselsatt med att så hafre, på högländ jord naturligtvis.

Fisket af strömming, har ej hittills krönta med önskad framgång, oaktadt flere fångstförsök blifvit verkstälda på olika platser.

Vid offentlig auktion i Vamlingbo kyrkomagasin, såldes sistl. tisdag ett parti (100 hektoliter) korn, som betingade ett pris af 8 kr. 15 öre för hektoliter (= 3,821 kubikfot) på samma ställe lade kronobetjeningen för några dagar sedan beslag på gamla målkärl, hvilka förvarades i magasinslokalen.

Ett hastigt sjukdomsfall inträffade i förflutna veckan, då en landtman från en af socknarne, hvilken ett godt stycke från hemmet, i en äng var sysselsatt med något arbete, träffades af ett plötsligt slaganfall, så att han blef liggande på stället utan förmåga att röra sig. Ensam, som han vid tillfället var, observerades den sjuke omsider af en granne som händelsevis passerade förbi platsen, och hvilken genast skyndade hem efter skjuts och forslade honom till närmaste bostad, der han ännu qvarligger utan hopp om vederfående. Tillkallad läkare lär hafva förklarat att lunginflammation och flere invärtes åkommor äfven tillstött, hvilket ännu mer förvärrar den ejukes tillstånd.

Bra tur hade för några dagar sedan en fiskare från trakten, då han om morgonen kom för att vittja sina ryssjor. Det befans nämligen att, bland många andra fiskar, äfven en säl hade inkrupit i en af de största ryssjorna, der han dock med lifvet fick plikta för sin näsvishet. Tilläggas kan att det ej var någon liten unge, ty den fångade ägde omkr. 12 kilo epäck och dertill en vacker hud. Förliden höst fångades en likadan fisk nära nog på samma plats af samma fiskare.

Dåligt intresse för kommunalsaker, tyckas en viss kommuns medlemmar vara i besittning af, ty då förliden vecka extra kommunnalstämma var utlyst för val af taxeringsnämd, infann sig ingen mer än ordföranden, hvilken, sedan han tåligt bidat en stund, måste sända bad efter en i närheten boende arbetare och ett fruntimmer, hvilka voro röstberättigade, för att således få ärendet afgjordt.

Ejsta, 30 April.
Olyckshändelse med dödlig utgång. Skomakarehustrun Boberg i Fröjel begaf sig i lördags eftermiddag till Ejsta i något ärende. Under vägen får hon åka med husbondesonen Jakob Jakobsson i Bjerges af sistnämda socken. Hästarne skyggade för en upplagd stenhög vid vägen så att de kommo i sken. Innan kort blefvo de åkande kastade af vagnen med den sorgliga påföljd att hustru Boberg slog hufvodet i en sten. På qvällen afled hon.
Körsvennen lär ej farligt skadat sig. Hästarne fasttogos först vid Bopparfve.
Makarne B. ha tillsammans ett minderårigt barn. Mannen är döfstom.

Tillbud till en större eldsvåda. I en flygelbyggnad, tillhörig hemmansägaren Georg Jakobsson, Snoder i Sproge, kom elden lös för några dagar sedan. Pigans kläder, som å voro brandförsäkrade, uppbrunno jämte åtskilligt annat af mindre värde. Inonan kort blef elden släckt. Der ligga dock flere större byggnader bredvid hvarandra så nära, att emellan somliga endast finnes en smal gåugstig, hvarför hela gården lätt kunnat blifva lågornas rof. Nu blef blott den ifrågavarande flygelu något nedrökt invändigt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 1 Maj 1889
N:r 49

Genom offentlig auktion,

som lördagen den 4 Maj från kl. 10 f.m. förrättag vid Hedes i Fröjel låte: Nils Jacobsson derstädes i anseende till bustruns frånfälle till den bögstbjadande försälja följande lösegendom, såsom guild, silfver, den aflidnas gånogkläder, möbler, flere slag; kreatur: 3 st. arbetshästar, 2 par dragoxar, flere goda mjölkkor samt vågra får med ungar m. m., som ej så noga kan antecknas. Kände inropare erbålia 5 månaders betalningsavståod, andre betale kontant
Fröjel den 23 April 1889.
P. ENEQVIST.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Till den qvinliga kursen

vid folkhögskolan, hvilken tager sin början 24 dennes, ha följande 24 lärjungar antagits:
Anna Josefina Elisabet Thomasson, Gullgarda i Rone; Alma Margareta Jakobsson, Jakobs i Eksta; Selma Larsson, Klinte i Gammelgarn; Hanna Olofsson, Burge i Hablingbo; Maria Karolina Nilsson, Lukase i Hablingbo; Maria Hoenrietta Cederlund, Kälder I Hafdhem; Laura Katarina Karolina Lindvall, Kälder i Hafdhem; Maria Karolina Josefina Pettersson, Qvarna i Vamlingbo; Anna Cecilia Elisa Lundgren, St. Ryftes i Fole; Maria Kristina Jakobsson, Smissarfve i Silte; Auna Augusta Båtelsson, Hemdarfve i Silte; Anna Bandelin, Vanges i Burs; Adelina Ahlström, Ansarfve i Fröjel; Augusta Nilsson, Alstäde i Fröjel; Julia Hermanna Josefina Löfqvist, Ansartvei Fröjel, Emeli Maria Kristina Pettersson, Gudings i Eke; Ananda Andersson, Qvie i Lojsta; Augusta Johanna Ingegerd Olsson, Sudergårda i Bara; Emma Maria Antoinetta Jakobsson, Akebäck; Josefina Elisabeth Jacobsson, Sixarfve i Alskog; Anna Margareta Henrietta Jakobsson, Herrvide i Stånga; Hilda Maria Eugenia Jacobsson, Botvalde i Stånga; Anna Olivia Nilsson, Jufves i Sanda och Anna Johanna Amalia AhIgren, Nystuge i Sanda.
Sex stycken hade dessutom lemnat in skriftlig anmälan, men kunde ej mottagas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 April 1889
N:r 44

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Slutransakning har i dag hå\’lits med för förfalskning häktade K. J. Löfqvist från Hägvide i Lärbro. I skrifvelse förklarade målsägarne, att de aldrig gifvit Löfqvist i uppdrag hembära deras bref, och den tilltalade sjelf medgaf att något löfte hade han ej haft, men det hade brukats så. Såväl åklagaren som svaranden öfverlemnade målet och dömdes Löfqvist för förfalskningarne och undaphållande af andras bref till 3 år 6 måRE straffarbete samt 6 års vanfräjd derutöfver.

Södra häradsrätten.
För skogsåverkan hade hemmansägaren Lars Nyman från Bockes i Fröjel instämt hemmansägaren Jakob Pettersson derstädes, men sedan återtagit sitt yrkande. Häradsrätten lät bero härvid, men som svaranden erkänt att han olofligt afverkat och bort\’ört från kärandens skog ved, balkar, slipers och stängselvirke, dömdes han att ersätta detta med 20 kronor samt utgifva kärandens kostnader i målet.

För barnuppfostringsbidrag hade pigan Jakobina Gardelin från Tiffride i Stånga instämt båtsmannen Johan Käck. Svaranden ålades edgång.

För egenmäktigt förfarande hade skolläraren A. Lingström i Klinte i egenskap af syssloman i aflidne hemmansägaren Oskar Jakobssons från Gustafs i Fröjel konkurs instämt hemmansägarne Gustaf Larsson från Alstäde och Lars Nyman från Bockes i Fröjel. Mot den förre hade ej talan fullföljts. Men som Nyman erkänt, att, sedan Oskar Jakobsson genom förskrifning såsom säkerhet för borgen, som Niklas Nymander och Gustaf Larsson iklädt sig å en af Oskar Jakobson till Oskar Pettersson från Gustafs utgifven skuldsedel lemnat ett par draghästar, en kooch en qviga, hvilken förblifvit i Jacobssons vård samt efter Nymanders död dennes och Nymans fader såsom ende arftagare jämte i Gustaf Larsson inlöst förbindelsen, Nyman och Gustaf Larsson i April månad detta år, trots förbud af O.
Jacobssons moder tagit och bortfört Nymans en häst värd 20 kr. och en ko värd 40 kronor, dömde häradsrätten Nyman för det han egenmäktigt skilt annan vid dot han innehar att böta 25 kronor och att ersätta eller återetälla de bortförda kreaturen samt att betala Lingströms rättegångskostnader.

För olofligt begagnande af hästar och vagn tillhöriga Jakob Petter Pettersson, Sibbjens i Vamlingbo, dömdes drängen Johan Nyström från Vamlingbo prestgård att böta 5 kronor.

För misshandel dömdes skomakaren Oskar Jakobsson från Lavide att böta 25 kronor.
Han hade 5 Sept. detta år å allmänna landsvägen vid Hemse i berusadt tillstånd tilldelat Karl Ekström från Hallvide i Eke en spark på benet och ett slag för munnen.

Faststält har hofrätten södra häradsrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse ålades att med ed fria sig från att vara fader till ett af ogifta Johanna Jakobsson framfödt barn och öfver hvilket utslag Bokström besvärat sig.

Norra häradsrätten.
För olofligt afvikande ur tjenst dömdes pigan Hilda Friberg, Vestöös i Hall, att böta lönens halfva belopp, 24 kronor.

Tagit oloflig väg öfver en mark kallad Vikemyr, tillnörigt hemmanet Vika i Boge, och detta så att marken tagit skada, dömdes bemmansägaren Olof Bogren att böta 5 kronor och Josefina Ahlberg 10 kronor.

För olofligt tillarepp var Maria Lind från Lilla Vellarfve i Roma instämd. Då åklagaren ej kunnat lagligen styrka förbrytelsen, kunde Lind ej fällas till ansvar.

Till tio kronors böter dömdes hemmansägaen A. P. Björkander, Björkarfve i Björke enär han låtit under en längre tid sina kreatur beta på frånskiftad mark. Likaledes fick han lemna 10 kronors ersättning för betet.

Till edgång dömde häradsrätten hemmansägaren Alfred Holmberg, Ytlings i Bro, hvilken instämts för barnuppfostringsbidrag af ogifta Augusta Elander, men nekat för faderskapet.

För ärekränkning dömdes hemmansägaren Oskar Nyström, Hellvigs i Fole att böta 25 kronor. Han hade beskylt arbetaren Johan Östergrens hustru Elisabst Östergren för att ha mjölkat svarandens i bet gående kreatur.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 November 1888
N:r 96

Auktion vid Gustafs i Fröjel.

Genom offentlig auktion, som hålles vid Gustafs i Fröjel onsdagen den 31 Oktober kl. 11 f.m., låta borgenärerna i Oscar Jacobsson konkurs försälja all konkursmassans såväl fasta som lösa egendom, den förra utgörande 11/120 mtl Gastafe med åbygnader och växande gröda, den senare bestående afi2:ne silfverskedar, 1 snusdosa af silfver, jercsaker, blecksaker, möbler, några träkärl, diverse redskap, hvaribland 1 tröskverk, 1 vindmaskin, 1 hackelsemaskin m. m., 1 parti kalksten, 1 väderqvarn och 1 strandbod samt 2 små tjurar, ett parti otröskad råg m. m, Fastigheten utbjudes kl. 1 e.m. Betalnings- jämte öfriga vilkor för densamma skola. före utropet tillkännagifvas. Å de gjorda anbuden å fastigheten förbehålles pröfniogsrätt. För lösegendomen lemnas åt säkre och godkände inropare anstånd med betalningen till den 2 Januari nästa år.
Klintehamn den 23 Oktober 1888.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 Oktober 1888
N:r 86.

Borgenärerna

uti urarfvakonkursen efter aflidne hemmansägaren P. Pettersson på Lauks i Lokrume kallas att sammanträda: å handlanden Tycho Klingwalls kontor i Visby torsdagen-deno 4 nästkommande Oktober kl. 11 f.m.; för att öfverlägga och besluta i ären: den som boet och dess förvaltning röra.
Bro den 14 September 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Hemmansägaren Oskar Jacobssons; Göstafs i Fröjel konkursmassas borgenärer varda härigenom kallade att sammanträda å Bönders i Klinte socken lördagen den 6 instundande Oktober kl. 1 e.m. för att besluta dels om realiseriog af massans tillgångar, dels huruvida rättegång bör anställas eller icke för återvinning af diverse lösegendom.
Klinte den 19 September 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Medeltredingens årsmöte

i Mästerby skolhus 22 Aug.
Under förmiddagens lopp anlände så småningom en stor del utaf tredingens medlemmar samt dessutom inspektören kyrkoh. Uddin och komminister Ekman jämte några andra utom kretsen stående lärarinnor, lärare och skolvänner.
Till ordf. för dagen valdes skoll. Lindah och till sekreterare skoll. Rosvall från Eskelhem. Öfvergick man så till behandling af del till centralstyrelsen hörande ärenden. Resultaten blefvo följande:
1.) Kretsen beviljade centralstyrelsens embetemän ansvarsfrihet för år 1887.
2.) Vid val af fyra ledamöter i centralstyrelsen för åren 1889, 1890 erhöll A. F.Skoglund i Bränkyrka 8 röster, Emil Hammarlund, Stockholm 8 röster, K. O. Sjölander i Asker 7 röster, J. J. Dahlström, Stockholm 5 röster, A. M. Stefanson, Stockholm 3 röster samt 8.
A. Viderbeck 1 röst, hvarvid således de fyra förstnämda blefvo valda.
3.) Val af tre revisorer för 1888 utföll sålunda: Alexander Jonsson, Stockholm, P. L gerblad, Tumba, och G. M. Celander Arboga hvardera 6 töstet samt Aug. Viderbeck och A. Bergman hvardera 1 röst.
4.) Vid beslut om arvoden åt sekreteraren och kassaförvaltaren för 1888 enade sig mötet i centralstyrelsens hemställan, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren måtte utgå med samma belopp som under de föregående åren näml. med 200 kr. för den förre och 100 kr. för den senare.
5.) Val af nämd för insamlande inom kretsen af material till en svenska undervisningens historia företogs. Nämdens första omsorg blifver att skaffa sig fullständig kännedom om hvilka källor till denna historia, som inom hvarje församling äro till finnandes, t. ex. skildringar af ännu lefvande personer, företrädesvis lärare och prester, skriftliga framställningar: husförhör och andra kyrkoböcker, protokoll vid biskops- och prost-visitationer, sockepstämmor, gamla skolreglementen, skoltal, donation-bref m. m. samt derom vederbörligen underrätta central!s:yrelsen. Följande folkskoll. blefvo härtill valde: Björkegren, Sjonhem, Bandelin, Vänge, J. Björkander, Väte, Lindahl, Atlingbo, L. P. Qviberg, Gammalgarn, Lindström, Björke, Lithberg, Vall, V. Karlssop, Gothem, Nyström, Mästerby, Sahlstep, Stenkumla, Boberg Fröjel, K. J. Björkander, Hörsne samt f. d. folkskol!. Enderberg, Endre och Dahlgren, Dalhem.
6.) Angående uttalande i fråga om läsebok för folkskolan enade sig mötet med kyrkoh.
Uddin uti att till regeringen ingå med anhållan att utsätta ett visst pris till den eller de personer, som frambragte det bästa i den vägen.
Den sista af centralstyrelsens frågor, näml. uttalande i fråga om skol-helsovården, sammanföll i hufvudsak som det hör på mötet framstälda diskussionsämnet:
Hvad kan skolläraren göra för befordran af hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan? Härom yttrade sig följande af de på mötet närvarande.
Thimgren. I och med detsamma som samhället infört skoltvång, har det åtagit sig ansvaret för detta skollifs inflytande på bernens kreppsutveckling samt dermed äfven törpliktelse att göra nämda inflytande så hälsosamt eller åtminstone gå litet hälsovådligt, som möjligt. Hvad folkskolan särskidt anginge, så fannc3 det många seker, som nogsamt vittnade, att denna samhällets förpliktelse hittills blifvit på ganska otillfredsställande sätt uppfyld. Här funnos tyvärr mångenstädes mörka, trånga och dåligt inredda skolsalar, ofullständiga ventilati.nsapparater; på vissa ställen avvändes skolsalen äfven till afklädnings- och matrum m. m. Icke alla dessa hinder kunde skolläraren undanrödja, men hvad han kunde göra, det vore att tillse att barnen finge en lämplig omväxling mellan det kroppsliga och det intellektuela. Och detta had ej liten betydelse för barnens välbefionaude. Förordade en omväxling med sång, gymnestik, elöjd och trädgårdsskötsel.
Lindahl. Jämförelsevis kan skolläraren härvidlag ej göra mycket, utan ganska litet. Han hade alldeles för liten makt. Kan för skolråden endast påpeka bristfälligheter. Nyttigt vore att hafva ändamålsenliga bänkar. Skoll. kan dock släppa in frisk luft samt få barnen att iasttaga .snygghet, ordning och skick. En eller flere timmar borde man undervisa i helsovård. Tillgång på friskt vatten borde finnas. Framför allt renlighet. Det funnes flere skolor, der skurning företags endast 1 gång, säger en gång, i terminen och härmed proportionsvis städning. Undrade öfver att menskligheten verkligen vore så frisk, som den är.
Kyrkoh. Uddin: Många oegentligheter hos en sak kunde framdragas. Man finge härvidlag hålla sig endast till de största. Bortsedt från alla öfverdrifter, är det bästa att hålla skolsalarne rena. Läraren bör tillse, att den person, som fått i uppdrag af städa skolan, verkställer detsamma ordentligt. I annat fall anbålla hos skolrådet att få en annan städerska. Läraren borde angående de brister han finner underrätta skolinspektören, hvilken då tillskrifver skolrådet derom. Ägde klagomålet skäl för sig, och vore det ej allt för obilligt, hoppades han, att skolrådet nog efterkom lärarens önskan, En nödvändig sak vore, att hafva golfven oljedränkta och att dubbeltönster under den kalla årstiden isattes, dock skulle det alltid gifvas tillfälle till ventilation. Talaren hade midsommartid besökt en skola i södret, i hvilkens sal innanfönstren ännu ej voro uttagna. Den osundaste luft herskade derinne. Förordade renlighet i allt samt träds och buskars planterande omkring skolan.
Dahlström från Hejde. En omväxling borde man hafva mellan själs- och kroppsarbeten.
Trädgårdsskötsel, slöjd och gymnastik borde ej öfvas på fristunder, utan på ordinarie tid.
Tostämde föröfrigt liksom äfven de öfriga närvarande med de föregående talarne.
Mötets resolution blef om berörda ämne följande:
Skolläraren äger för närvarande för liten makt för att på kraftigt sätt ingripa uti samt befordra hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan. Dock skall han tillse och laga att renlighet herskar såväl inom som utom skolsalarne, att ventilation verkställas i skolan mt tillbålla barnen renlighet, snygghet och tukt.
Bestegs så talarestolen af kyrkoh. Uddin, som höll ett föredrag om Luthers ord: En skollärare som ej kan sjunga ser jag ej på. I hufvudsak yttrade talaren härom föjjande: Såvgens varma och flitiga öfvande i skolan vore af stor vigt. Bland alla sköna gåfvor en allvis försyn skänkt oss, intoge utan tvifvel sångföreningen främsta platsen. David förnöjde ju äfven med sin sång och sitt harpospel den nedstämde Saul. Och genom sina spalmer var det, som Luther vann sina framgåagar, tröstande de sorgsna, styrkande de svaga. Katolska kyrkau föker ju äfven under sitt mörka välde medels sin tjusande sång locka till sig vår kyrkas bekännare. Ifrån en annan sida bestormas vår kyrka af sekterna med deras sång. Vår kyrkosång, som talaren stälde högt i den vägen, borde derför uppryckas till lif. Hvar och en kyrkobesökare borde sjunga med. Kyrkorgeln borde endast vara tjenare, ej berre. Men huru skulle man få våra församlingsmedlemmar att sjunga med? Jo, i skolan skulle sången utbildas. Honom tycktes det vara en skön mission att lära slägten efter slägten våra härliga koraler. Psalmerna blifva aldrig slagdängor. En stark, samfäldt uppstämd koralsång är det mest bitande svärdet på gudsförnekarnes hjertan. Men sången fordrade ett friskt och gladt sinne. Kunde man derför icke alltid sjunga af glädje, borde man sjunga af plikt. Lydnad vore bättre än offer, Och äfven fosterländska sånger borde komma till heders, ty bland dem funnos perlor af sällspord skönhet.
Det om klarbet i åskådning och en sällsynt förmåga att framställa sina tankar vittnande föredraget åhördes med spänd uppmärksamhet. Och hvad talet verkade, visade sig, då efter några minuters förlopp »Vår Gud är oss en väldig borg» med »Guds ord och löfte skall bestå» dånade från det i närheten liggande templets läktare mäktigt fram mellan hvalfvets åldriga väggar med en kraft, som endast ett sådant föredrag kunde åstadkomma. Och när sedan nere i koret »Integer vite» utan ord, sakta, mildt, kanske vemodsfullt framsjöngs, hördes det som ett gillande eko af talarens ord.
Sedån härefter middag intagits ute i ett för tillfället i den grönskande ängsträdgården uppfördt paviljongstält, började efter en liten frist eftermiddagens förhandlingar med diskussionsämnet: Är fortsättningsskolan nödvändig, och om så är, huru bör den organiseras ?
Härom yttrade sig först
Nyström. Fortsättningsskolan vore på grund af vissa skäl lika nödvändig som småskolan.
Åldern för barnen i fortsättningsskolan borde ligga mellan 14 till 18 års ålder. I en fortsättningsskola borde strängt hållas på, att inga andra fingo bevista densamma än de, som som hade godkändt afgångsbetyg från folkskolan. Aftonskola vore ej fullt tjenlig. Fortsättningsskolan borde ej vara obligatorisk, utan stå på fri grund. Ville att undervisning i geografi deri skulle inrymmas.
Talade härefter kyrkoh. Uddin, skoll. Thimgren, Lindahl, Rosvall, Qviberg från Garda, Dahlström från Hejde samt faojunkare Karlström från Atlingbo i ungefär samma anda som inledaren.
Resolutionen blef derför: Fortsättningsskolan är nödvändig. Barn med godkändt afgångsfå här utvidgad undervisning i de ämnen, som folkskolstadgan ålägger. Skolan bör fortgå i 6 veckor, hvaraf en månad tages af vanlig skoltid med förutsättning, att skolgången blefve jämnare uuder de 7 öfriga månaderna.
Härefter framstäldes det sista och tredje diskussionsämnet: Hvilka äro de förnämsta orsakerna till gymnastikens låga ståndpunkt, och hvad bör göras för dess befordran? Denna fråga inleddes af Zindahl: Folkskolan såsom gymnastiklokal vore otillräcklig och alldeles för liten, Barnen vore olämpligt klädda, Med afseende på fötternas beklädnad varieradeklädedrögtena mellan läderstöflar, skor, träbottnar. Huru gymnastisera med en sådan blandad hop? Skullegymnestiken verka gagneligt, borde lämpliga redskap anskaffas, och åt lärarne sjelfva gifvas en större öfning i gymnastik. Sedan flere talare yttrat ungefår detsamma, instämde mötet i följande resolution: Skollärarne få försöka skaffa sig Liedbecks gymnastiklära och med tillhjelp deraf gymnastisera med barnen, men synnerligast är det vigtigt, att en auskulteringskurs i gymnastik upprättas för lärarne.
Härefter valdes till ordf. i stället för Lindahl, som nedlade sitt ämbete, Thimgren från Roma och till justerare af dagens protokoll Nyström och Sahlsten irån Stenkyrka. Nästa tredingsmöte utsatte att hållas i Gothem. Härefter tackade den afgående ordf. alla de personer, som hedrat mötet med sin närvaro, nedkallande till sist öfver mötet Herrens välsignelse.
Efter mötet slut bjöds på för/riskningar ute i den täcka trädgården, men ej endast på materiela förfriskningar, utan äfven på sånvg af en dubbelqvartett, sovi ej tystnade förr än i uppbrottets stund. Och tacksamhetstal till värden och sångarne saknades ej heller vid skålarne. Och under allt detta var nejden upplyst af kulörta lyktor, hvilkas sken då och då bleknade bort för bengaliska eldar, som med sitt ömsom starka, ömsom bleka, men i bådadera fallen behagliga färgspel gjorde naturens skönhet ännu mera storartad och inhöljde allt i ett romantiskt skimmer.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt har i dag haft att handlägga endast några mindre civilmål.

Urarfvsansökan efter afl. konsul G. T. Romnahl inlemnades i dag till härvaranderådhusrätt, som förordnade handl. A. Palm till god man.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri dömdes vid det nu afslutade vårtinget arbetaren Kristen Karlsson från Lickershamn att böta 75 kronor. Han hade sistlidne vår vanvårdat, plågat och misshandlat en get samt två hästkreatur.

Ett mera uppseendeväckande mål är det som nu afslutats mellan länsman Smedberg såsom åklagare och barnmorskan Kristina Katarina Viberg från Lärbro socken, hvilken stått till ansvar för vårdslöshet och oskicklighet i utöfningen af barnmorskeyrket.
Under ransakningen har framgått, att Viberg 7 April 1887 på kallelse infunnit sig hos hemmansägaren Carlberg från Hammars i Lärbro för att biträda vid hans hustrus förlossning.
Påföljande dag hade non flere gånger försökt att med tång uttaga fostret under förhållanden, som enligt medicinalstyrelsens utlåtande varit synnerligen egrade att förorsaka fostrets död, om det varit vid lif, och kunnat gifva upphof till sådan skada å modrens födslodelar som kunnat lägga grunden till dea barnsängsfeber, hvari hustru Carlberg aflidit. T illika hade hon underlåtit att efter förlossningen rätta sig efter medicinalstyrelsens cirkulär till rikets barnmorskor 13 Juni 1881, samt hade, ehuru hon under förlossningens lopp insett att fara fans för hustru Carlbergs lif, ej underrättat dennas avhöriga och begärt läkarebjelp eller biträde af annan närboende barnmorska. Genom dessa försummelser hade hon gjort sig skyldig till ansvar för vållande af hustru Carlbergs död — och dömdes på grund häraf att böta för vårdslöshet och oskicklighet i yrket 100 kronor samt för vållande genom försummelse till hustru Carlbergs död 200 kronor eller tillsammans 300 kronor.

Södra häradsrätten.
För oloflig utskänkning dömdes hemmansägaren JohanssonSandelius, Källgårds i Stenkumla, att böta 75 kronor samt att erlägga 56 kronor 25 öre i utskänkningsafgift. Han hade söndagen 26 Februari sålt 2 qvarter bränvin för 60 öre

Förärekränkning, beskyllning för olofligt förhållande till en qvinna, mot hemmansägaren J. G. Jacobsson, Bockes i Fröjel, dömdeshemmansägaren Lars Nyman och dennes hustru Jakobina likaledes från Bockes, att hvardera böta 15 kronor.

För skymford och smädliga yttranden hade handlanden Johan Bokström instämt arbetaren August Olsson och skomakaren Karl Jakobsson, dels samme Olsson instämt handl.
Bokström. Olssons talan mot Bokström ogillades och dömdes Jakobsson och Olsson att hvardera för ofvannämda brott böta 30 kronor.

Till äktenskapsskilnad har häradsrätten dömt mellan Katarina Andersson, Saudqvie i Öja, och hennes man Jakob Andersson, enär denne icke inom utsatt tid infunnit sig för att fortsätta äktenskapet.
Likaledes har till äktenskapsskilnad dömts mellan hustru Augusta Gahnoström, Kyrkebys i Etelhem, och hennes man snickaren Olof Vilhelm Gahnström, enär denne underhållit oloflig förbindelse med ogifta Emma Vahlström från Ronehamn.

För barnuppfostringshjelps erhållande hade pigan Sofia Lundgren från Näs instämt drängen Joan Nyström från Vamlingbo. Lundgrens talan ogillades, enär Nyström gått den föreskrifna värjemålseden.

Edgång ålades smeden Axel Lutteman, hvarigenom han skulle svära sig fri från faderskapet till ett af pigan Johanna Fredrika Gardstedt, Sandegårda i Sanda, 16 Oktober 1887 framfödt gossebarn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.