Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde å Alleqvia 16—17 Jannari).
Edgång i det förut refererade målet rörande förrummadt underhållande af vinterväg var till detta sammanträde ålagd enkefru von Corswant, Stafva i Barlingbo, Hon uteblet.

Landtbrukaren Per Stare, Burge i LummeIunda, hade instämt Landrbrukaren Herman Landergren, Lunds i Martebo, med yrkan om ersättning af 85 kr. för en gärdesgård och ett par grindar som svaranden skulle ha bortfört från Burge ägor. Svarinden nekade icke för att ha tagit bort den ifrågavarande tunen äfvensom flyttat ett par grindar, men ansåg sig ha haft rätt dertill, enär den jord, hvarpå da befunno sig, föret genom skifte tilldelata Burge från egendom, hvaröfver svaranden rådde, hvadan de voro hans tillhörighet såsom varande lösegendom, Två vittnen hördes å kärandesidan, som intygade att svaranden bortfört tunen och grindarne samt att destått på Burge hemmans jord. Uppskof för vidare bevisning till tredje sammanträdet.

Målet mellan hemmansägarne Oskar Nyström, Helvigs i Fole och Karl Larsson, Bondarfve, dersammastädes,rörande srsättning för det Larsson såsom syssloman vanskött Nyströms utmätta gård Lilla Helvigs, förekom. Käranden hörde nu två vittnen, Karl Nilsson och Elof Östergren, hvilka varit närvarande då Karl Larsson för Nyström uppläst sitt förordnande som syssloman, vid hvilket tillfälle Larsson också, enligt deras uppfattning, förbjudit Nyström att taga nåzon befattning med egendomen. Svaranden bestrad detta; han hade endast förbjudit Nyström att förskingra något från hemmanet. Käranden erhöll uppskof för vidare bevisning till första rättegångsdagen af andra sammanträdet.

Dålig hushållning. Handlanden Karl Eriksson å Katthammarsvik var till detta sammanträde instämd att svara I åtskilliga skuldfordringsmål. Enär han uteblef utan visadt förfall dömdes han till sammanlagt 80 kronors böter.

Om en ko, som han förvärfvat af ett fattighjon i Roma, har sakföraren A. K. Stenmark nu en längre tid legat i tvist med Roma fattigvårdsstyrelse, som ansett sig på grund af till fattighjonet utgifna försörjningsbidrag, ha bättre rätt till kreaturet. Till detta rättegångstillfälle hade svaranden, Roma fattigvårdsstyrelse, genom nämdeman P. Johansson, Vellarfve, inkallat fyra vittneo, af hvilka dock tre förklarades jäfviga, enär de voro jordägare inom Roma kommun. Det fjerde hade bevittnat köpeafbandlingen mellan fattighjonot och käranden men hade ej fått någon uppfattning om huruvida det gälde ett verkligt eller blott fingeradt köp såsom svaranden ville anse det. Efter ömsesidiga slutpåståenden öfverlemnades nu målet, hvari utslag faller vid tredje sammanträdet.

I målet mellan kapten Frang Claassen och verkstadsägaren J. Vigström i Fole, angående den förut vidlyftigt omtalade förlagsinteckningen och bankaktien hördes vid detta sammanträde å Vigströms sida såsom vittne ingeniör O. Johansson från Visby, hvilken berättade, att major Olaassen vid ett tillfälle till honom sagt att Vigström ibland plägade låna penningar å växlar på hans, Claassens namp, samt att han för dessa affärstransaktioner hade af Vigström såsom säkerhet mottagit en förlagsinteckning. Yttrande i saken meddelas vid tredje sammanträdet.

För ärekränkning hade pigan Karolina Eriksson, nu tjenande vid Hulte i Bare, iastämt husbonden Adolf Englund, Lera i samma socken. Hon yrkade 100 kr. i skadestånd.
Ärekränkningen skulle ha bestått deri, att svaranden beskylt käranden för att under de två sista åren ha från honom, under det hon var i hans tjenst, stulit åtskilliga saker. Svaranden ersände och anhöll att detta mål måtte få hvila, till dess utslag hunnit falla i det mål, hvari Eaoglund just till åtal anmält Karolina Eriksson för de åsyftade stölderna, hvilket af rätten medgats.
— Samma kärande hade också instämt drängen Vilhelm Karlsson med yrkan om ansvar och 100 kronors ersättning för ärekränkviog, bvilken bestått deri, att svaranden i försegladt bref till käranden beskylt henne ör att ha: tagit ett par strumpar och en blå näsduk. Äfven han erkände beskyllningen och fick målets behandlivg uppskjuten iör att under tiden hinna stämma käranden för den påbördade stölden.

Fattigvårdsmål. Efter medgifvande af kammarrätten hölls vid detta rättegångstillfalle, på begäran af Visby fattigvårdsstyrelse, vittvesförhör med åtskilliga personer för att få utrönt, hurnvida icke f. fältmusikanten målaren Ferdinand Lundgren, som åtrvjutit fattigunderstöd af Visby stad haft hemortsrätt i Othems eller Lärbro kommuner. Då vittnen, som bördes voro handl. J. N. Myrsten, sjömännen Ludvig Hammarström och Karl Ruthström samt arbetaren Johan Edberg, alla å Slite, hvilka meddelade, att Lundgren visserligen under sitt kringstrykande lif de senaste tjugu åren då och då några dagar eller någon dag uppehållit sig å Slite, dit han mest kommit för att supa upp sina slantar, men att han aldrig haft någon som helst stadigvarande bostad derstädes. Uppskof för hörande af änan ett på annan ort vistande vittne.

För att erhålla redovisning för en å auktion hösten 1889 försåld häst hade hemmansägaren Johan Källgren, Klintagårda instämt hemmansägaren L. Högberg, Viis i Veskinde. Svarandén medgaf att han verkligen på auktion försålt en häst för Källgrens räkning, men att käranden sjelf ropat in den, hvadan ingen redovisning kunde ifrågakomma. Något yrkande derom hade ej heller gjorts förrän nu. Käranden bestred att ha inropat hästen, utan hade den af Högberg sålts till en person å Lickershamn. För att styrka detta erhölls uppskof till första rättegångsdagen af andra sammanträdet.

Med yrkan om äktenskapsskilnad på grund af horsbrott hade laxfiskaren Karl A. Hövqvist i Visby instämt sin hustru Anna Maria Högqvist, hvilken vid brottets beså ende vistats i Endre, Svaranden erkände hvad som lades henne till last och medgaf skilsmessan, — Utslag afkunnas vid andra sammanträdet.

Klander af bouppteckning, Sjökaptenen O. N. Herlitz, nu boeode i norra Amerika, hade instämt sin svåger hemmansägaren Alfred Pattersson, Lilla Ryftes i Fole, enär denn» ej uppgifvit allt i boet efter sin aflidne fader Mårten Pettersson, utan undangömt och förtegat åtskilliga saker, såsom 8 1/2 aktier i Gotlands enskilda bank, en at Alfred Petterson till fadern utgifven köpeskillingsrevers å 4,750 kr., 1/6 i en vatterqvarn, ett par vagnar, en bäst, en oxe, ett par kor och åtskilligt bohag dessutom. Svarandsn redogjarde för saken sålunda: han hade af sin pu aflidne fader köpt 2 gårder för sammanlagdt 10,000 kronor, hvilka skulla gäldas så, att sonen öfvertog en skuld å 1,000 kr. till Visby stads drätselkammare oeh lemnade köpeskillingsrevers å det öfriga, 9,000 kr. Denna vore för länge sedan infriad dels genom be talning af, dels genom öfvertagandet af ansvarighet tör fadrens skulder och hade denne rédan 1889 årerstält reversen till sonen, hvilken då förstört den, Rörande aktierna och det öfriga ingafs ett skriftligt intyg från rikedagsman P. Larsson, hvaraf framgick, att de omhandlade 8 1/2 aktierna ej varit inbetalta utan öfverlemnats till sonen såsom valuta för en inteckning i egendomen å 4,250 kr., som fans såsom säkerbet för da samma. Lösegendomen hade Mårten Pettersson till största delen redan under sin lifstid fördelat mellan sonen och dottern, så att vid hans död fans ej qvar att dela annat än hvad som upptagits vid bouppteckningen. Af den ifrågavarande vattenqvarnen hade fadren ägt 1/3, hvaraf han sålde hälften till sonen. Återstoden tog aldrig fadren bsfattning med, utan sköttes den af sonen, som skattade för den, på grumi hvaraf han ansett sig vara des3 ägare, helst fadren sagt, att sonen gerna kunda taga den andra sjettedelen också. Svaranden tillade att det bohag, som anmärkts icke vara iofördt i bouppteckningen hade ansetts vara hans moders, enkan Mårten Pettersons, enskilda egendom.
Kärandens ombud anmärkte, att Alfred Patterson köpt gårdarne af fadern genom att öfvertaga en inteckning å 4,250 kr. (säkerheten för aktierna) samt en skuld å 1,000 kr. till Visby drätselkammare, hvarjämte han utgifvit köpeskillingsrevers & 4;750 kr. HEaligt hans åsigt hade svaranden genom att jämte inteckvingen öfvertaga aktierna erhållit dubbel valuta för detta värdepapper, som ju dock ytterst grundade sig på jordegendomen. Äfven bestred han Alfred Petterssons rätt till den omhandlade sjettedelen af qvarnen.
Svaranden förklarade sig villig att genast beediga bouppteckningen med tillägg af ifrågavarande qvarndel, men kärandeombudet anhöll om, för att bereda svaranden tillfälle att betänka sig, om uppskof till första rättegångedagen af andra sammanträdet, hvilket beviljades.

»KKKK—SSSS». Norske göteborgsgrossbandlaren hr H. H. Christensen hade i höstas rest omkring i våra bygder och kommersat bort norsk fetsill af prima qvalitet med de välkända märkena 3 öch 4 K sam! 48. Dervid hade han också besökt handelsidkerskan Johanna Hök å Kappelshamn, hvilken gifvit bonom en order på 15 tunnor af varan, hvilka skulle kosta 178 kronor. När hr Christensen sedan gaf sig af märkte fröken Hök att han gjorde sin affärsresa tillsammans med en person, med hvilken hon haft något affårskrångel. Detta gjorde, att hon drog öronen åt sig och skref till hr Christensen, att hon icke ville ha hans sill, då hon hört att den ej skulle vara så bra som han uppgitvit. Härpå svarade hr Christensen, att han icke ville veta af någon »kontramendation». Fröken Hök vidblef ytterligare i ett annat bref att hon ej komme att mottaga sillen. Då blef br Christensen rasande. Han skref: »De skal have silden. Det anstår ikke et menneske at fragå sine handlingar og allra minst en fröken. Jeg vil absolut, at ret skal vare ret, og vil de ikke betale deres sild, skal jeg have domslut i höjeste instance, inden jeg gir mig.» Så kom sillen med skonerten »David» till Kap pelshamn 21 Oktober förlidet år, slogs upp och befans vara oduglig till menniskoföda, hvilket under edlig förpliktelse intygades af 5 personer. Detta intyg delgafs br Christensen. Då svarade han: »Iatet srligt menneske vil kuvne sige, att de ej fået prima vare og jeg godkjender ikke nogot indtyg om motsatsen. De personer forstå sig slet ikke på sidt».
Svaranden hörde som vittnen två personer; särskildt den ena intygade att sillen i alla femton tunnorna varit oduglig, både som rå och kokt. Den var rutten, röd och svart in vid benen. Kärandeombudet bestred svarandens rätt att kontramendera sin order äfvensom vittnesmålen och intyget om sillens oduglighet samt förvisade ett annat intyg om att varan vid inlastningen varit utmärkt, Detta intyg bestreds af svarandeombudet. För ytterligare bevisning erhöll käranden uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Ärekränkning. Hemmansägaren Johan Flodman, Nors i Veskinde, hade instämt skomakaren O. Sjögren, Klintegårda och t. f. kronolänsman Arvid Jacobsson för det de ärekränkt honom, den förre genom att utsprida, att Flodman mot honom en afton förötvat groft våld å Lummelundsvägen samt fråntagit honom en rulle läder, den senare, emedan han på grund af avgifvelse från Sjögren, hållit polistörbör med Flodman om der påstådda stölden, Länsman Jacobsson bestred åtalet, då han endast gjort sin plikt och fick uppskof i målet, intill dess hans åral mor Flodman för våld å Sjögren blifvit utageradt.

För oloflig jagt hade landtbrukarne L. Högberg, Viis och A. Hoffman, Norrgårda i Veskinde instämt hemmavsägaren J. N. Källgren för oloflig jagt å deras marker. Källgren jämte en del andra jordägare i Veskinde ha enligt kontrakt upplåtit jagträtten i socknen åt kärandena, Dock skulle upplåtarne äga rätt att sjelfva parsonligen jaga å sina egna marker, Kiillgren sade sig ej ha förstått kontraktet så, utan att han hade haft lof att personligen jaga på alla de andras mark också. Doek hade han ej gjort det mer än två gånger i sällskap med Högberg och dennes dräng, För att styrka, det svaranden flara gånger jagat ensam, fick kårandeombudet uppskof till andra rättegångsdagen at tradja sammanträdet.

För stöld hade t. f. kronolänsman Arvid Jacobsson, efter angifvelsa af husbonden Adolf Englund Lera i Endre, instämt pigan Karalina Eriksson med påstående att hon måtte ställas till ansvar derför att hon under de senaste två åren, då hon varit i Englunds tjenst frånstulit honom åtskillig ull, mjölk, kaffa, socker, korf, lärft, hvetemjöl och afkokebröd, Karolina Eriksson bestred angifvelsen. Uppskof för bevisning.

Samme åklagare hade justämt hemmansägaren Joban Flodman, Nora i Veskinda med yrkande om ansvar för det han aftonen 2 December 1892 på Lummelundsvägen öfverfallit och misshandlat skomakaren O. Sjögren samt fråntagit honom en läderrulle.
Sjögren berättade att han sagde dag varit inne i Visby, der han blifvit varnad för Flodman, hvilken blifvit förargad på Sjögren emedan denne ej kommit och arbetat hos honom.
Flodman skulle ha sagt, att Sjögren skulle få så mycket, att han måsta ligga lika länge som han låtit Flodman vänta på arbete, Då han på aftonen gedan befann sig på hemvägen och bunnit Stenkrogen, fann han Flodmans skjuts stående der. För att undvika bråk, fortsatte Sjögrom vägen, men då Flodman, som gick bredvid sin skjuts, kom strax efter, gaf han Sjögren ett slag med piskskaftet i hufvudet. Sjögren började springa, tills han föll omkull, då han fick ytterligare slag och sparkar. Derpå for Flodman sin väg, medtagande läderrullen.
Sjögren gick då in till hemmansägaren Olof Pettersson, Bläsnungs. Han var då blodig och sönderrifven omtalade öfvervåldet och bad Pettersson jämte dennes måg Oskar Nybarg att följa bonom ut och leta efter läderrullen, som också mycket riktigt fans jämte mössan.
Derpå fortsatte Sjögren sin väg, under tiden letande efter en knif, som han tappat, Då kommer Flodman ånyo jämte sin dräng för att öfverfalla honom, men dålemnade Sjögren sin läderralle i sticket och gat sig på schappen, Flodman hade tagit läderrullen och kastar in den i skogen. Sjögren hade aldrig återfått den.
Svarandens ombud bestred alltsammans. Hade Sjögren den 2 Dec, varit ute och fått stryk, inte hade det varit af Flodman.
Nu hördes vittnen. Ludvig Högberg, som hört att Sjögren skulle ha fått stryk af Flodman, hade tillfrågat denne derom, men han hade nekat på det bestämdaste, Olof Pettersson hade ej sett att Flodman mis-handlat Sjögren, endast att denne varit blodig. Detsamma vittnade Oskar Nyberg. Arbetaren Joban Martellör hade den omstämda aftonen jämte Flodman hållit utanför Stenkrogen, der Sjögren bedt Martellör att få åka, hvilket, denne dock, på inrådan af Flodman, vägrat. På vägen hade han sedan kört förbi Sjögren. Strax efter hade Flodman kommit, Något skrik eller väsen hade Martellör ej hört.
För vidare bevisning fick åklagaren uppskof. Hans yrkande om svarandene personliga inställelse bifölls ej.

För våld mot arbetsförmannen Isak Svensson, Martebomyr, hade åklagaren instämt arbetarne Aug. Fredr. Björklund från Visby och P. L. Johansson från Hangvar. De hade dels knuffat omkull, dels inne i »Heitmans fort» med näfvarne trumfat på Svensson.
Björklund uteblef och Johansson nekade samt yrkade ansvar å Svensson för falsk angifvelse.
För vidare bevisning och Björklunds inställelse uppsköts målet till första rättegångsdagen af andra sammanträdet.

Södra häradsrätten.
Vårtingets första sammanträde öppnades i måndags. Tingspredikan hölls af v. pastor Lindforss, hvarefter tingsfrid pålystes af domhafvanden och vårtinget förklarades öppnadt.

Jonas Nilsson, Nasume, Tofta, skulle i dag med ed fria sig från åtalet om oloflig jagt, men uteblef. Utslag afkunnas vid nästa sammanträde.

För utfående af undantag hade J. P. Jakobsson, Bockes i Fröjel, instämt sin måg Lars Nyman, Nymans i samma socken. Käranden företedde en lång lista på hvad han ville ha, men medgaf på samma gång att »di kastar på mi så mycket, att jag inte vet hvar jag skall göra af ’et». Svaranden medgaf en del af de gjorda yrkandena, men bestred de flesta. Fem vittnen hördes för att få utredt huru mycket rätteligen tillkom gubben. Utslag afkunnas å första dagen af tredje sammanträdet.

Rest å utflyttningsbidrag, 18 kr., hade Jakob Vesterlund, Mafrids i Vestergarn, yrkat utfå af Kristian Hansson, Krokstäde. Svarande nekade betala, emedan vissa bygnader, hvilkas uppförande varit vilkor för utflyttningsbidragets utbetalande, ännu ej blifvit uppförda. Utslag vid tredje sammanträdet.

Ärekränkning. Viha förut nämt, att Petter Lydahl. Mannnegårda i Lye, instämt hustru Tina Westberg med yrkande om ansvar för att denne skulle utspridt ett rykte att Lydahls hustru å en torsdag i Hemse stulit ett par kardor. Till i dag voro två vittnen inkallade, men de hade ingenting hört Svaranden begärde 50 kronor i ersättning för hvad hon utstått till följd af åtalet. Utslag vid tredje sammanträdet.

Afträda de af jord. Målet Olof Isenberg, Hemse, mot Aug. Melin om afträdande af s. k. Tingsåker under Likmide hemman, hvilket mål vi förut omnämt, förevar idag. Svaranden erhöll ytterligare uppskof för att genom utdrag af lagfartsprotokollet styrka, att uti Isenbergs köpebref uttryckligen säges, att vid köpet Tingsåker undantagits.

Slagsmål. Kronolänsman Lindström hade, såsom vi förut omtalat, yrkat ansvar i Arvid Lindqvist, Roos i Grötlingbo, för att denne vid ett bröllop i socknen med öppen knif tilldelat Axel Pettersson ett hugg öfver näsan och på annat sätt våldfört sig mot Axel Larsson. Läkares intyg om omfånget af Petters sons skador företeddes. Å svarandesidan hördes fyra vittnen, som skulle intyga att Pettersson först retat Lindqvist och att denne huggit till för att värja sig. Johan Hallgren, Norrqvie, Joh. Romdahl, Rofvalds, och Niklas Pettersson, Kattlunds, berättade att Pettersson på ett våldsamt sätt tagit Lindqvist i hakan och nacken samt kört honom upp mot en tun. De hade för resten ej sett hura vid slagsmålet tillgick. Lars Olsson hade dessutom hört P. säga till L: »kom hit, så vill jag vrida nacke af dig, din d-l» och sett honom tilldela Lindqvist tre slag i hufvudet med handen. Målet öfverlemnades å båda sidorna. Utslag afkunnas vid tredje sammanträdet.

Barnuppfostringsmålet mellan Anna Bokström, Klinte, och Jakob Hägg, Loggarfve, behandlades åter. Käranden framhade två vittnen, men de kunde inte annat upplysa i saken, än att Anna och Jakob »gått i sällskap». Som dessa voro de bästa vittnen, hon kunde förete, öfverlemnades målet. Utslag faller vid nästa sammanträde.

Kronolänsman Svallingsons åtal mot P. Pettersson, Nasume i Tofta, för olofligt skytte, förklarades på grund af svarandens frånvaro från orten hvilande och beroende på ny anmäan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1893
N:r 10

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 December 1892.

Endre: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (1 m. 5 qv.), inflyttade 56 (27 m. 29 qv.), utflyttade 39 (19 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 357, ökning 16.

Hejdeby: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 13 (9 m. 4 qv.), utflyttade 12 (7 m, 5 qv.), vigda 1 par, folkmängd 190, ökning 4.
Pastoratets folkmängd 547.

Grötlingbo: födda 13 (6 m. 7 qv.), döda 13 (9 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 31 (14 m. 17 gv.) vigde 7 par, folkmängd 623, minskning. 13.

Fide: födda 6 (4 m, 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 319.
Pastoratets folkmängd 942.

Hafdhem: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 34 (19 m. 15 qv.), utflyttade 34 (18 m. 16 qv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.

Näs; födda 5 (1 m, 4 qv,), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 2 qv., utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), folkmängd 390, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,058.

Roma: födda 12 (10 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 65 (28 m. 37 qv.), utflyttade 63 (27 m. 36 qv.), vigde 4 par, folkmängd 574, ökning 10.

Björke: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.), utflyttade 35 (16 m. 19 qv.), folkmängd 180, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 754.

Fardhem: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 25 (16 m. 9 qv.), vigde 3 par, folkmängd 337, minskning 4.

Linde: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 2 m., inflyttade 52 (27 m. 25 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 6 par, folkmängd 297, ökning 38.

Löjsta: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 23 (8 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 283, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 917.

Ejsta: födda 10 (4 m, 6 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 11 (6 m. 5 qv.), utflyttade 19 (9 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 598, minskning 10.

Sproge: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 10 (6 m. 4 qv.), utflyttade 19 (8 m. 11 qv.), vigde 5 par, folkmängd 359, minskning 10.
Pastoratets folkmängd 957.

Eskelhem: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 17 (8 m. 9 qv.), inflyttade 31 (20 m, 11 qv.), utflyttade 43 (22 m. 21 qv.), vigde 6 par, folkmängd 719, minskning 23.

Tofta: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 28 (11 m. 17 qv.), utflyttade 39 (24 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 708, minskning 11.
Pastoratets folkmängd 1,427.

Garda: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 2 m., inflyttade 21 (9 m. 12 qv.), utflyttade 31 (19 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 456, minskning 8.

Etelhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 12 (4 m. 8 qv.), inflyttade 31 (14 m. 17 qv.), utflyttade 41 (20 m. 21 qv.), vigde 1 par, folkmängd 502, minskning 14.
Pastoratets folkmängd 958.

Kräklingbo: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 10 (6 m. 4 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 401, minskning 5.

Ala: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 11 (7 m. 4 qv.), utflyttade 14 (8 m. 6 qv.), folkmängd 304, minskning 4.

Anga: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 8 (4 m. 4 qv.), utflyttade 10 (1 m. 9 qv.), vigde 2 par, folkmängd 286, minskning 10.
Pastorats folkmängd 991.

Hörsne med Bara: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 3 (2 m, 1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 23 (I1 m. 12 qv.), vigde 5 par, folkmängd 375, ökning 0.

Burs: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 22 (8 m, 14 qv.), inflyttade 47 (23 m. 24 qv.), utflyttade 44 (22 m. 22 qv.), vigde 6 par, folkmängd 798, minsknning 8.

Stånga: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 13 (5 m. 8 qv.), inflyttade 52 (28 m. 24 qv.), utflyttade 29 (9 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 665, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,463.

Alskog: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 15 (7 m. 8 qv.), inflyttade 22 (9 m. 18 qv.) utflyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 468, minskning 8.

Lye: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 (1 m. 6 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 8 (5 m. 3 qv.), vigde 2 par, folkmängd 292, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 760.

Östergarn: födda 21 (9 m. 12 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 16 (6 m. 10 qv.), utflyttade 25 (15 m. 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 679, ökning 2.

Gammalgarn: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 7 (5 m. 2 qv.), utflyttade 11 (9 m. 2 qv.), vigde 1 par, folkmängd 472, minskning 4.

Ardre: födda 4 m., döda 8 (2 m. 6 qv.), inflyttade 13 (3 m. 10 qv.), utfyttade 16 (6 m. 10 qv). vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,634.

Vänge: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 9 (1 m. 8 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 40 (21 m. 19 qv.), vigde 4 par, folkmängd 539, minskning 3.

Buttle: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 4 (2 m. 2 qr.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 1 par, folkmängd 349, ökning 5.

Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 14 (7 m, 7 qv.), folkmängd 277, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 1,165.

Klinte: Födda 23 (16 m. 7 qv.); döda 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 143 (68 m. 75 qv.), inflyttade 91 (38 m. 53 qv.), vigde: 3 par, folkmängd 1,178, minskning 49.

Fröjel: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 17 (4 m. 13 qv.), inflyttade 29 (12 m, 17 qv), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 9 par, folkmängd 577, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,755.

Öja: födda 17 (9 m. 8 qv.), döda 15 (7 m.
8 qv.), inflyttade 46, (24 m. 22 qv.), utflyttade 45 (20 m. 25 qv.); vigde 4 par, folkmängd 897, ökning 3.

Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m, 5 qv.), inflyttade 45 (24 m. 21 qv.), utflyttade 15 (9 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 27.
Pastoratets folkmängd 1,254.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 43 (21 m. 22 qv.), utflyttade 33 (19 m. 14 qv.), vigde 4 par, folkmängd 424, ökning 10.

Träkumla: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 5 (1 m. 4 qv.), utflyttade 10 (8 m. 2 qv.), vigde 2 par, folkmängd 208, minskning 6.

Vesterhejde: födda 15 (7 m. 8 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 51 (25 m. 26 qv.), utflyttade 69 (30 m. 39 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,111.

Rone: födda 20 (11 m. 9 qv.), döda 19 (6 m. 13 qv.), inflyttade 87 (38 m. 49 qv.), utflyttade 82 (40 m. 42 qv.) vigde 6 par, folkmängd 1,036, ökning 6.

Eke: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 2 m., inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 4 (3 m. 1 qv.), folkmängd 241, ökning 7.
Pastoratets folkmängd 1,277.

Lärbro: födda 24 (12 m. 12 qv.), döda 19 9 m. 10 qv.), inflyttade 91 (37 m. 54 qv), utflyttade 73 (39 m. 34 qv.), vigde 6 par, folkmängd 1,296 ökning 23.

Helvi: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.) utflyttade 14 (5 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 440, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,736.

Dalhem: födda 9 (6 m. 3 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 35 (17 m. 18 qv.), utfyttade 35 (18 m,. 17 qv.), vigde 7 par, folkmängd 487, minskning 1.

Ganthem: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 18 (6 m. 12 qv.), utflyttade 14 (9 m. 5 qv.), vigde 2 par, folkmängd 294, ökning 5.

Halla: födda 2 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 213, minskning 2.
Pastoratets folkmängd 994.

Källunge: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflyttade 30 (12 m. 18 qv.), vigde 2 par, folkmängd 248, ökning 4.

Vallstena: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 20 (7 m. 13 qv.), utflyttade 20 (11 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 344, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 592.

När: födda 13 (8 m. 10 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), inflyttade 24 (18 m. 11 qv.), utflyttade 65 (34 m. 31 qv.), vigde 10 par, folkmängd 1,029, minskniog 48.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 4 par, folkmängd 505, minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,584.

Follingbo: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 7 (2 m, qv.), inflytade 68 (37 m. 31 qv.), utflyttade 75 (42 m. 33 qv.), vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 3 personer.

Akebäck: född 1 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 7 (3 m. 4 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 145, minskning 6 personer. Pastoratets folkmängd 628.

Hejde: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 35 (14 m. 21 qr.), utflyttade 43 (23 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 603, minskning 3.

Väte födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.) utflyttade 20 (12 m. 8 qv.), vigde 5 par, folkmängd 582, ökning 2. Pastoratets folkmängd 1,185.

Sanda: födda 16 (10 m. 6 qv.), döda 21 (7 m. 14 qv.), inflyttade 50 (17 m. 33 qv.) utflyttade 51 (22 m. 29 qv.), vigde 4 par, folkmängd 822, minskning 6.

Mästerby: födda 5 (2 m, 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 21 (13 m. 8qv.), utflyttade 28 (12 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 381, minsknivg 11.

Vestergarn: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.), utflyttade 31 (15 m. 16 qv), vigde 5 par, folkmängd 329, minskning 11. Pastoratets folkmängd 1,552.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Januari 1893
N:r 2

Till ordförande

i nedannämda socknars kommunalnämder och fattigvårdsstyrelser hafva blifvit valde: i Fröjels kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse f. skolläraren J. N. Booberg i Linde seckens kommuvalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Karl Lindvall Salands i Gammalgarns kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse husbonden Oskar Eskelund Eogmans i Akebäck sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Joban Endrell Bäcks i Vall sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse bemwmansägaren Karl Kristensson Medebys i Sproge kommunaloämd hemmansägaren Klas Larsson Snoder i Sproge fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Johan Larsson Tibbles i Hall sockens kommunvalnämd och fattigvårdsstyrelse kyrkvärden R. P. Lindberg Gannarfve;
i Hangvars kommuvalnämd hemmansägaren J. Ström Tibbler i Hangvarsockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren A. Eriksson Hätftings i Rute sockens kommunalnämd oth fattigvärdsstyrelse hemmansägaren Otto Ahlquist Alby i Dalhems kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Johan Jakobsson Dunegårda.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 December 1892
N:r 201

Mantals- och skattskrifningarna i Gotlands län för 1892

förrättas:
I norra fögderiet:

Nov. 14 kl. 9 f.m, med Källunge pastorat vid Gute i Bäl; Nov. 14 kl. 11 f.m. med Hejnum d:o dereammastädes; Nov. 14 kl. 2 e.m. med Fole d:o i Fole sockenstuga; Nov. 15 kl. 9 f.m. med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga; Nov, 15 kl. 12 på dagen med Barlingbo d:o dersammastädes; Nov. 16 kl. 9 f.m, med Hörsne pastorat i Dalhem sgockenstuga; Nov. 16 kl.
11 f.m. med Dalhem d:o dersammastädes; Nov. 17 kl. 9 f.m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga; Nov. 17 kl. 1 e.m. med Roma d:o dersammastädes; Nov. 18 kl. 9 f.m, med Sjonhem d:o vid Kyrkljufves i Vänge; Nov. 18 kl: 11 f.m. med Vänge d:o dersammastädes; Nov. 19 kl. 9 f.m. med Östergarn d:o vid Ganne; Nov. 21 kl. 11 f.m, med Kräklingbo d:o vid Kräklings; Nov. 22 kl. 10 f.m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga; Nov. 23 kl. 9 f.m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn; Nov. 24 kl. 9 f.m, med Lärbro d:o i Lärbro gockenstuga; Nov. 25 kl. 9 f.m, med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund; Nov. 26 kl. 10 f.m. med Fårö d:o i skolhuset vid kyrkan; Nov. 28 kl. 9f.m. med Hangvar d:o vid Snäckers; Nov. 29 kl. 10 f.m. med Stenkyrka d:o vid Grausne; Nov. 30 kl. 9 f.m. med Martebo d:o i Martebo sockenstuga; Nov. 30 kl. 1 e. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga; Dec, 12 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.

I södra fögderiet:
Nov. 16 kl. 8 f. m. med Alskog pastorat i Garda skolhus; Nov. s d. kl. 1/212 f. m. med Garda d:o å samma ställe; Nov. 17 kl. 9 f. m. med När d:o i När sockenstuga; Nov. 18 kl. 9 f. m. med Burs d:o i Burs skolhus; Nov. 19 kl. 9 f. m. med Rone d:o i Rone d:o; Nov. 21 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Hemse d:o; Nov. 22 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o; Nov. s. d. kl. 12 midd. med Hafdhem socken i Hafdhem sockenstuga; Nov. 23 kl. 8 f.m. med Näs socken i Hafdhem sockenstuga; s. d. kl. 11 f.m. med Grötlingbo pastorat i Grötlingbo sockenstuga; Nov. 24 kl. 9 f.m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo skolhus; Nov. 25 kl. 8 f.m. med Öja d:o i Öja cockenstuga; Nov. 26 kl. 8 f.m. Levide d:o å Burge gästgifvaregård; s. d. kl. 11 f.m. med Fardhem d:o å samma ställe; Nov. 28 kl. 8 f.m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus; g. d. kl. 1 e.m. med Fröjel socken i Klinte skolhus vid kyrkan; Nov. 29 kl. 1/29 f.m. med Klinte d:o å samma ställe; Nov. 30 kl. 8 f.m., med Sanda pastorat i Sanda gockenstuga; Dec. 1 kl. 9-f.m. med Hejde d:o i Hejde sockenstuga; Dec. 2 kl. 9 f.m., med Eskelhem d:o i Eskelhem skolhus; Dec. 5 kl. 9 f.m. med Vall d:o i Vall sockenstuga; s. d. kl. 1/2 12 f.m. med Atlingbo d:o å samma etälle; Dec. 7 kl. 9 f.m. med Stenkumla d:o i Stenkumla skolhus; Dec. 15 kl. 5 e.m. med Visby södra landsförsamling å södra häradsskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 November 1892
N:r 172

Från landsbygden.

Vamlingbo, 28 Oktober.
En egendomlig olyckshändelse timade bärstädes för ett par dagar sedan. En stenhuggeriarbetare råkade nämligen vid inträdet i en gå k. materialbod stöta emot ett ofvanför dörren hängande bandtorsksnöre med den påföljd att detsamma föll ned, dervid sjelva kroken fastaade i ena ögat på mannen så fast att man genast måste forsla honom till läkekunnig person för att få denna loss, dervid en stort sår som häraf uppsto d måste sys tillsammans.
Ännu igår syntes vårsädesstackar i en åker i en grannsocken.

Fröjel, 29 Oktober.
Ett ståtligt bröllop i dagarne tre har här ägt rum, i det dottren till hemmansägaren Stenberg, Stenstuge, i onsdags sammanvigdes med husbonden R. Lindström, Lingvide, Hemse.
Brudgummen, hvilken på eftermiddagen med sitt följe uppkom till brudens hem, mottogs der af densamma, hvarid bruttbonden hölle tt kortare tal, som å andra sidan besvarades af skaffaren, Bröllopsgården var prydd med granar samt kulörta lyktor och öfver dörren tronade i de svenska färgerna brudparets namnskiffer.
En massa menniskor från alla kanter voro ditkomna för att som vanligt se brnd, och under det brudpare: omgifna af sina tolf par tärnor och marskalkar var ute för att visa sig, atbrändes ett vackert fyrverkeri.

Klintehamn, 29 Okt.
Stortorgdag hade vi här i går, men det var ingen lif och lust som det annars brukar vara på Oktobermarknaderna. Det ruskiga vädret gjorde mycket till, Det regnade och blåste samt var föröfrigt för fotvandrare rätt besvärligt att komma fram på de bottenlösa gatorna, hvarför Klintehamn denna tid är utmärkt. Trots detta hade några sko-, korg- och kammakare från staden samt några karamellförsäljerskor dristat sig hit, men hade de ej gjort stor marknad. På kreatur var klen tillgång, endast några kor betingade ett pris af mellan 60—80 kronor. Några slagsmål mellan för mycket upplifvade tjensteandar, som naturligtvis höra till ordningen eller rättare oordningen på sådana dagar, ägde äfven rum, men slöto de dock endast med en blodig näsa och några blågula ögon.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Oktober 1892
N:r 168

Hafvet har åter kräft offer.

Lördagen 8 dennes på eftermiddagen begaf sig fyrvaktaren Laurin å Stora Karlsö jämte en hos honom arbetande skomakare i båt från ön för att segla till Klinte och upphandla läder. De landstego på kusten söder om Klinte och begåfvo sig till handelsplatsen, der de gjorde sina uppköp, hvarefter de med skjuts begåfvo sig af till det ställe, der de lagt båten.
Redan på söndagen väntade man Laurin och hans följeslagare åter till Stora Karlsön. Men de hördes ej af, oaktadt dagarne gingo. Man begynte då ana, att någon olyckshändelse inträffat, hvilket väl också får anses vara fallet, ty ännu har icke det ringaste sports om de båda männen. De ha antagligen ensamma fått utkämpa en sista strid med det upprörda hafvet, sedan deras farkost på något sätt förolyckats. Huru vid den sorgliga händelsen tillgått, torde väl aldrig blifva uppdagadt.
I onsdags uppsatte fyrmästaren å Stora Karlsö rapport om förhållandet, hvilken i lördags sändes med en förbiseglande fiskare som signalerats an. Underrättelse om tilldragelsen har först i dag anländt hit.
— Skomakarens namn var Jobansson och han var hemma vid tegelbruket i Fröjel.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Oktober 1892
N:r 160

Idrottstäflingarna på Visborgs slätt.

Den för i sommar ovanligt vackra perioden hade, när det led mot lördagen, hunnit göra mer ån en betänksam, rörande vädret dagen derpå. Barometern föll och det blåste rätt friskt. Hvad månde vatten skulle bära i sitt sköte?
Det var derför med en oförstäld glädje man i går morgse skådade ut mot den klara, blå himlen och mot den spegelblanka hafsytan som knappast då och då lätt rördes af en krusning.
Nå, 1892 års drottstäflingar skulle sålunda åtminstone i afsesnde på väderleken icke stå sin föregångare efter.
Det var tidigt nog lif och rörelse i staden. Från arla morgonstund rullade den ena skjutsen efter den andra in genom stadsportarne. Man hade kanske åkt hela natten, ty ända upp ifrån Fårö och ned ifrån Fröjel hade folk infunnit sig för täflingarna. Kl. strax efter 9 inkom ett 33 vagnar långt extratåg från Hemse, medförande omkring 1,450 personer. Det var så fullt med passagerare från alla stationer, att när man kom till Barlingbo fans ej rum för flere, utan måste man, ef ter att ha lemnat lasten i Visby, köra tillbaka till Barlingbo efter de qvarlemnade.
Ett par timmar före den utsatta tiden för täflingarnas början begynte folk strömma nt till idrottsplatsen. Den var belägen på samma plats som år 1890 eller söder om den väg, som leder från landsvägen upp till lägret samt sträckte sig ända uppåt skogen med en omkrets af inemot 1,000 steg. Planen var inhägnad med dubbla rader af pålar och utspända ståltrådlinor. Svajande flaggor och väl!diga skyltar betecknade de olika ingångarne för de i täflingen deltagande äfve som för åskådarne. Östur ut på platsen hade sekretariatet och den talrika prisdomarkåren hvor sitt tält, hvarjämte för dess räkving fans i ett tredje en liten restauration.
Vid 10-tiden svepte en kall dimma öfver slätten och höljde den i en tät slöja. Der skingrades dock, och efterlemnade för en stund en välbehöflig svalka, ty solen gassade ganska hett i vindstillan.
Då klockan hunnit den utsatta tiden, samlades så småningom de prisdomare, som efter komiterades anmodan åtagit sig sitt ingalunda lätta uppdrag. De voro:

i Bakpärk:
Handl. R. Snöbohm, Klinte
Handl. J. N. Myrstén, Slite
Handl. Gustar Cramér, Rone
Handl. J. L. Kahlqvist, Visby
Handl. J. Ödin, Visby

Frampärk:
Lektor M. Klintberg, Viby
Handl. L. Cramér, Ronehamn
Bankbokh. Ant. Pettersson, Visby
Länsman M, E. Svallingson, Klinte
Fanj. N. Hägg, Bjerges.

För pärkkarlarne:
Kaptev J. Facht, Fröjel
Doktor Ad. Hauffman
Kamrer J. E. Ihre, Visby.

Varpa:
Riksdagsman P. Larsson, Fole
Handl. J. Johansson, Visby
D:r O. Klintberg, Visby
Stadskassor Chr. Ekelund, Visby
Skoll. P. Nordin, Veskinde
Handl. J. Munthe, Visby
Fabr. J. Stenström, Visby
Handl. R. Va?ér, Visby
Bokh. K, Cedergren, Visby
Löjtnant Axel Broander, Visby
Löjtnant C. Vickatröm, Visby
Styckjunkare O. Johansson, Visby
Handl, J. Broander, Rone
Skoll. P. Mörrby. Boge
Veterinär J. Hederstedt, Visby.

Femkamp:
Öfverstelöjt. Schartau
Öfverstelöjt. von Vegesack
Konsul Björkander
Löjtnant Engström

Stångstörtning:
Notarien V. Engström
Lindtbr. L, J. Ekelund, Dalhem
Bokhandl. V. Nyberg

Höjdsprång:
Löjtnant E. Nordberg
Ing. A. Sylvan

Längdsprång:
Kapt. E. Fanehjelm
Handl. J. Munthe

Höjd- och längdsprång med staf:
Löjtnant Vickström
Bokh, J. P. Eklund.

Kapplöpning:
Löjtnant Broander
Veterinär Hederstedt.

Dessutom hade kapten L. Sellergren utsetts till ordnare af alla täflingar utom boll och varpa.
Det dröjde något, innan alla de täflande bunnit anmäla sig, antecknas och erlägga sina afgifter. De blefvo slutligen ett ganska stort antal i bakpärk 105, i frampärk 42, i varp, 189 samt i öfriga täflingar 57, så att tillsammans ut gjorde de täflande, enligt anmälningarna 393.
De anmälda bollspelarna utgjordes af lag från bär nedan uppräknade socknar, hvilka efter lottkastning spelade mot hvarandra såsom de äro hop-parade och har pärkkar lens namn utsatts för att närmare beteckna laget:

i frampärk:
J. Johansson, Utalskig
P. F. Johansson, Hablingbo
J. Jacobsson, Enggårda Rone
Karl Petterssor, Bölske Eke
O. Lindberg, Gudings Alfra
L. Dahlgren, Stånga

Bakpärk:
J. Hammargren, Östergarn
L. J. Grauberg, Dalhem
Karl Olsson, Sanda
F. Nilsson, Halla
Aug. Pettersson, Follingbo
R. Löfvenberg, Fårösund
V. Ljungberg, Visby
E. A. Borglund, Katthammarsvik
Karl Karlsson, Fröjel
Hj. Hellgren, Östergarn
A. Andersson, Ejsta
K. Jacobsson, Hexarfve Butle
O. Eklund, Ryftes Fole
N. Bronleaus, Stenkyrka
O. Larsson, Lummelunda
E. A. Berglund, Katthammarsvik

Varpan kastades af 63 olika partier mot 8 olika mål.
Snart nog voro täflingarna i full gång och idrottsplatsen företedde då en särdeles liflig tafla. På flere ställen voro pärkarne utlagda. Här gick bakpärkens höga yror, der hade man tilfälle att se de snarfva huggen och det säkra mötandet i frampärken. Det var ett gnoende fram och tillbaka i skjortärmar och strumgsockor. Visst kändes det litet svettigt emellanåt, men det brydde man sig föga om, utan gick på bara.
På ett par andra ställen befanno sig varpkastarnes grupper. I år hade med afseende härpå ett par förändringar vidtagits, Dels hade de hårda, omöjliga målstickorna från 1890 utbytts mot böjliga vidjor, dels skulle lagets alla tre deltagare kasta 20 kast, af hvilka sedan det bästa på hvardera sidan mättes. Afståndet var 20 meter.
Under flere timmar pågivgo nu täflingarne egentligen utom annan omväxling än att de spelande grupperna ombyttes. Så småningom bade skaror af åskådare infunnit sig, deras antal ökades alltjämt och torde nog kunnat uppskattas till inemot 4,000 personer.
I pärken bedömdes, såsom år 1890, efter poäng, hvarvid
0—3 betecknade dåligt spel
4—7 betecknade godt spel
7—8 betecknade mycket godt spel
9 betecknade utmärkt spel
10 betecknade högst berömligt spel

När i bakpärken den första omgången spelats, sågo de täflandes meritlista ut på följande sätt:

Östergarn (Hj. Hellgren) 42 poäng
Sproge (O. Göransson) 41 poäng
Visby (W. Ljungberg) 40 poäng
Follingbo (A. Pettersson) 40 poäng
Butle (Jakobsson) 40 poäng
Halla (Nilsson) 39 poäng
Dalhem (Granberg) 39 poäng
Östergarn (Berglund) 35 poäng
Sanda (K. Olsson) 34 poäng
Fole (Eklund) 33 poäng
Fröjel (K. Karlsson) 31 poäng
Stenkyrka (Brouneus) 31 poäng
Östergarn (Hammergren) 30 poäng
Fårösund (Lefvenberg) 29 poäng
Lummelunda (Larsson) 28 poäng

Häref uttogos nu till förnyad täflan de 6 lag som fått högsta poängen. Deras inbördes förhållande bestämdes genom lottkastning. Åter gingo de underlägsna ut och slutligen qvarstodo till sluttäflan lagen från Dalhem och Halla, at hvilka det sistnämda efter en hård och vacker strid blef segraren. De båda ! gen hade då varit i oafbruten kamp från kl. 1/2 1 på dagen och när segern var vunnes närmade sig klocka. 7. Det är vackra prof på uthållighet, och huggen föllo icke mindre skarpa mot slutet än i början.
I frampärk hade prisdomarnes protokoll efter första dusten detta utseende:

Hablingbo (P. F. Johansson) 35 poäng
Alfva (O. Lindberg) 34 poäng
Alskog (J. Johansson) 29 poäng
Rone (J. Jacobsson) 25 poäng
SiåLga (L. Dahlgren) 23 poäng
Eke (K. Pettersson) 15 poäng

Vid omspel täflade sedan Rone och Hablingbo, Alskog och Alfva. Alskog och Hablingbo gingo ut och striden stod mellan de båda qvarvarande, dervid Alfva blef den vinnande i 2 pärkar.
Vid en jämförelse med poängtalet för de spelande år 1890 fina vi att detta då i allmänhet var högre än i år. Detta får emellertid icke förklaras som skulle de spelande icke varit lika duktiga i år, utan beror alldeles säkert derpå att prisdomarena — och detta med fullt fog — i år varit mera s’rärga och njugga på utdelandet af höga poängsiffror. Derom torde ej råda mer än en mening, att särskildt gårdagens bolltäfli gar voro, med ett eller annat undantag, goda och jämna, atvisande, att det gamla spelet börjar komma till heders igen i bygderna.
Uoder det att de sista pärkarne pågingo på norra delen af fältet, hade man på den del, som låg åt skogen, arordnat hvad vid »vågen» plägar kallas

frispel,
d. v. s. språng i höjd och på längd, med eller utan staf, kapplöpning och stångstörtning. Dessa täflingar följdes med stort intresse, och flere af de deltagande visade dervid prof på en styrka och en vighet, som voro förvånansvärda. Särskild uppmärksamhet tilldrogo sig bröderna G. och Hj. Nilsson från Mästerby, hvilka båda blefvo fyrfaldiga pristagare, d. v. s. i allt hvad hopp och språng hette.
Det tycktes också, som om den gamla kämpaleken »störta stång» ånyo började komma till heders, ity att icke mindre än 13 personer deltogo i densamma. Och itt icke kraftigt folk saknas på Gotland, derom har denna täfling nogsamt vittnesbörd. Stången var en riktig liten telefonstolpe, men den bröts upp af alla de anmälda om än i ett par fall med möda samt kastades i allmänhet mycket väl. Särsklidt de båda pristagarne skötte stången som en leksak.

Femkampen
kom till slut. Intresset för densamma var synnerligen fligt öfver allt, både bland täflare och åskådare. Till den samma hade anmält sig 8 personer, men 4 afstodo genast, så att sålunda endast lika många återstodo. Och dessa gingo oförtrutet till leken.
Första profvet var längdkastning med varpa af 1,7 kgs. tyngd. Dervid kastade sergeant Ahlfvengren 26,30 meter, Hj. Hellgren, Östergsrn, 24,35 m., A. Hellgren, Östergarn, 23,75 meter., E. Herliz, Visby, 20 m.
Då täflarne icke voro flere än fyra, kunde ingen utgå, utan fortsatte alla 4 med stångstörtnisg. Dorvid kastade Hj. Hellgren 8,18 meter, serg. Ahfvengren 7,76 meter, A. Hellgren, 7,17 meter och E. Herliz, 4,64 m.
Nä ta prof var längdspråvg och nådde serg. Alhfvengren i medeltal 3, 49 meter, A. Hellgren 4, 13 m. och Hj. Hellgren 4, 60 m.
Dessa tre sprungo nu i kapp, hvarvid A. Hellgren sprang 100 meters bana på 13, 1 sek. och Hj. Hellgren på 13, 2 sek.
De båda bröderna skulle nu slutligen brettas med liftag, i hvilken idrott de icke voro alls hemma. De togo dock några kraftiga tag efter anv: ning och efter att åtskilliga gånger ha taumlat om med hvarandra, öfvervann den 18-årige A. Hellgren sia broder och blef alltså segraren i den första gotländska femkampen.
Innan man hunnit till denna slutpunkt för täflingarna, hade klockan blifvit nära 1/2 8. Sedan alla de täflande uppstälts på två led med front åt skogen, framro pades dagens pristagare och

Prisutdelningen
ägde rum samt förrättades af landshöfding Poignant,som dervid yttrade några varma ord om betydelsen icke blott för Gotland utan för fosterlandet af de nationell gotländska idrotternas öfvande, hvarpå prisen efter den uppgjorda prislistan tillstäldes de vinnande.

Bakpärk:
Första pris. (Vi by bollklnbbs vandringspokal och mosskulturföreningens pris om 100 kronor) tillföll Halla bollspelare: F. Nilsson, Dalbo (pärkkarl), J. Petrersson Broa, E. Sundell Tule, Karl Hagström Hallgårds, Lars Larsson, J Hellgren och O:ot Nilsson Dalbo.
Andra priset (en silfvertumlare och 30 kronor) erhöll Dalhems bollspelare: Lars Granberg Granskogs (pärkkarl), O. Hallin Dune, A. Vickman, Herman Björklund Granskogs, P. Pettersson Hallstäde, A. Nilsson och R. Nilsson Granskogs.
Två extra pris om hvartdera 10 kronor tilldelades a bollspelar: (C. Andersson Ejsta O. Göranson Sproge G. Engström Ejsta, N. Siltberg, A. Cedergren, J. Jacobson och J. Larsson Sproge) samt Follingbo bollspelare (Aug. Pettersson Lillvede, O. Jacobsson Väte, J. Johansson Klintehamn, J. Henriksson, H. Johansson Väte, G. Norrby Klintehamn och N. Pettersson Mästerby).

Frampärk:
Första pris (en silfvertumlare och konsul E. Lijewalchs pris om 100 kr.) tillföll Alfva bo!lspelare: O. Lundberg Gudings i Alva (pärkkarl) V. Eneman, V. Lange, Valtr. Pettersson, Karl Siltberg J. Kristofferson och Lars Siggelin, Alfva.
Andra pris (en tumlare af silfver och 30 kronor Ronebornas pris) tillföl Rone bollspelare: J. Jakobsson Enggårda (pärkkar!), T. Hagvall, H. Hallbom, J. Hansson, Hans Hansson, O. Broander, Ronehamn, och Nils Broander Eke.

Pärkkarlar:
Första pris (en silfverkanna): J. Johansson., Utalskog i Alskog för frampärk och samma pris (en större poka.) åt Hj. Hellgren, Skaks i Östergarn för bakpärk.
Dessutom tilldelades extra pris åt F. Johansson, Burge i Hablingbo, Karl Jacobsson, Hexarfve i Butle, Anders Andersson, Burge i Ejsta (hvar och ex 10 kr.) samt K. Olsson, Nystugu i Sanda och A. Pettersson, Lillvede i Follingbo (hvardera 5 kronor.)

Varpa:
1:a pris 40 kr.: smed. Hesselgren, skom. Österberg, skom. Vesterberg, Visby för 331 centimeter.
2:a pris 20 kr.: Fanj. Petterson, G. Fagerlund och A. Jupiter, Stenkumla för 365 c. m.
3:e pris 15 kr.: A. Larsson, Bolin och V. Vesterlund, Alfva för 383 c.m.
4:e pris 10 kr.: H. Johansson, Eke, J. Johansson och J. Häglund, Hemse, för 390 c.m.
5:e pris 5 kr.: N. Elgstrand, K. Veström, K. Bergström, Burgsvik, för 401 c. m.
6:a pris 5 kr.: K. Johansson, O. Verkander, O. Nygren, Fårö, för 402 c. m.
7:e pris 5 kr.: J. P. Johansson, O. Johansson, A. Nilsson, Bäl, för 402 c. m.

Stångstörtning:
1:a pris (en silfvertumlare och 25 kronor) åt volontär Francke vid Gotlands infanterireg:te för 7,87 meter.
2:a pris 10 kr. sergeant Ahlfvengren, Hejde, för 7,68 m.

Längdsprång:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 4,52 m.
2:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 4,51 m.

Längdsprång med staf:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 6,05 m.
2:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 6,02 m.

Höjdsprång:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 127 c. m.
2:a pris volontär Francke för 120 c. m.

Höjdsprång med staf:
1:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 2 m. 28 c. m.
2:a pris G. Nilsson, Mästerby för 2 m. 16 c. m.

Kapplöpning
1:a pris: Reinhold Nilsson, Endre 100 meters bana på 13,1 sek.
2:a pris: Rudolf Eneman, Alfva 109 meters bana på 13,2 sek.
(I alla dessa täflingar utgjordes första priset af en silfvertumlare och 5 kr. samt andra priset af endast en silfvertumlare.)

Femkamp.
De gotländska damernas hederspris (en silfverpokal och 50 kr.) tilldelades A. Hellgren, Skaks i Östergarn.
Ett extra pris på 20 kronor erhöll Hj. Hellgren Östergarn.
Sergeant Ahlfvengren tilldelades ett extra, på täflingsplatsen insamladt pris af 25 kronor.
Pristagarne helsades med ljudliga bifalls och hurrarop.
Snart nog efter prisutdelningen var hela den stora idrottsplanen tom. Här och der gingo några arbetare rifvande upp pålar och tagande ned tälten. Den andra stora idrottstäflingen på Gotland var nu snart ett minne blott.
Men ävnna en stund ville man åväljas vid detsamma och derför tågade man ner till paviljongen, der, efter intagen supé, en stor del af dagens prisdomare, arrangörer och taåflande samlades och fördretvo några angenäma timmar under tal och sång. Så utbragtes skålar för Gotland, den gotländska idrotten, pristagarne för dagen, prisdomarena, bestyrelsen, konsul E. Liljewalch och brukspatron G. Benedicks, som med frikostiga bidrag främjat täflingarne, för öfriga som lemnat tillskott tl priskassan, för gotlär dska qvinnorna m, fl. På hvarje tal följde en sång och det hela var en särdeles anslående afslutning på den i allt lyckade dagen.
Under festen ingick ett varmhjertadt telegram från gotländingar i Stockholm, hvilka, samlade till fäderneärfda lekar, sände broder] ga helsningar. »Länge lefve fosterön och dess idrotter.» Och med ett instämmande i denna önskan torde denna lilla redogörelse kunna afslutas.
Såsom bevis på det intresso teflingarna öfverallt väckt, må nämnas att följande tidningar låtit sig vid de samma representera: Stockholms Dagblad, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Tidning för Idrott, Göteborgs Handeletidning, Nya Pressen i Helsingfors och en finskspråklig tidning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1892
N:r 116

Dödsfall Niklas August Ingmansson

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade make Hemmansägaren Niklas August Ingmansson, som stilla och fridfullt afled vid Rotvide i Fröjel onsdagen den 20 Juli 1892 kl. 6 e.m. i en ålder af 58 år, 1 månad och 13 dagar, djupt sörjd och saknad af mig, barn, slägt och många vänner varder, endast på detta sätt tillkännagifvet.
Kristina Ingmansson.
Sv. Ps. 480.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1892
N:r 112

Styrelsen för Gotlands södra härads brandstodsförening

har vid ordinarie sammanträde den 30 nysslidne Maj handlagt och beslutat i följande ärenden:
1:o Faststäldes de sedan föregående sammanträden inlemnade försäkringshandlingar. Enligt deröfver fördt protokoll ökades föreningens försäkringsbelopp med 26,661 kronor;
2:o Ersättning för under tiden timade brandskador tillerkändes åt nedannämda delegare:
a) hemmansägaren Oskar Anderson Mickels i Silte 784:50
b) enkan Johanna Henriksson Tenglings i Etelhem 7:c) hemmansägaren Jakob Jakobsson Maldes i När och dennes dotter Sofia Öström 53:75
d) hemmansägaren Jakob Olsson Bringsarfve i Eskelhem 16:e) smeden Kristoffer Lindgren Halor i Rone 15:f) arbetaren Oskar Pettersson Tass i Hejde 631:92
g) hemmansägaren G. Göransson Bredqvie i Fide 15:h) arbetaren Olof Ledin Stenhuse i Sanda 1,057:25
i) hemmansägaren Fr, Johansson Tjengvide i Alskog 7:50
Summa brandskadeersättningar 2,587:92
3:o Till betäckande af förenämda brandskadeersättningar och andra föreningen tillkommande utgifter beslöts att sammanskott, två (2) öre pr 100 kronor försäkringsvärde, skall at socknarnes värderingsmän i stadgad ordning uppbäras och till föreningens kassaförvaltare, A. Lagergren, Kyrkebols i Garda, aflemnas lördagen den 2:dra nästkommande Juli. — Med stöd at brandstodsreglementets 19 § och med hänsyn till de vid ersättningsfrågans behandling antydda giltiga skäl affordrag at Oskar Andersson Mickels i Silte och bang hustru, Josefina Andersson, bevis om aflagd vådaed innan ersättningen utbetalas.
4:o På grund af dagens bolagsstämmobeslut, inkomna ansökningar, lokala förbållanden samt gällande försäkringsvärden placerades de reserverade brandsprutorna sålunda: Hogrän socken 2, Eskelhem 4, Tofta 3, Hejde 3, Väte 3, Fröjel 3, Ejsta 1, Linde 1, Garda 2, Etelhem 1, Alskog 1, När 1, Lau 2, Burs 3, Rone 3, Hafdhem 5, Näs 3, Grötlingbo 3, Vamlingbo 4. — Genom brefkort, som tillsändas sockenvärderingsmännen, lemnas underrättelse hvarest och när ifrågavarande brandsprutor få afhämtas.
Burs den 4 Juni 1892.
På brandstodsstyrelsens vägnar:
C. H. Löfveberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89