Auktion vid St:a Ryftes i Fole.

Genom offentlig auktion, som tisdagen d. 8 April från kl. 10 f.m. kommer att förrättas vid St:a Ryftes i Fole, låta borgenärerna uti landtbrukarne Johan Wisselgrens och C. J. Wisselgrens konkursmassor till den högstbjudande försälja all lösegendom, bestående af silfver, såsom en förläggarsked, ett fickur, mat- och téskedar, koppar-, malm- och jernsaker at flere slag; möbler, såsom en schiffonier, byråar, matbord, skrifbord, sängställen, en skänk, stolar och soffor; diverse laggkärl, jagtgevär, studsare, en vätstol, golfmattor, ettiparti böcker och taflor; sängkläder och linne; åker- och körredskap såsom vagnar, kälkar, en ressläde, klösgoch jernpinnharfvar, vänd- och spetsplogar, mullfösor, vrång- och foderhäckar, ett tröskverk, en halmskak, vindmaskin, hötjagor, grepar, skyfflar, selar, oxok, sväoglar och kettingar; smedjeredskap af bälg, städ,skrufstycke, hammare och tänger, stenbrottstänger och släggor, något snickareverktyg och några häckar höstsädesbalm; kreatur såsom ett par hästar, ett par oxar, flere st. kor, ungnöt, får, svin och höns samt några bisamhällen m. m.
Äfvenledes försäljas några radsåningsmaskiner och hästrefsor. Endast kände och fullt vederhäftige köpare erhålla anstånd med betalningen till den 1 nästkommande September; andre betala gevast eller ställa godkänd säkerhet.
Fole den 26 Mars 1884.
OTTO OLOFSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Mars 1884
N:r 26.

Endast tre kyrkoherdar,

nämligen E. F. Berglund i Östergarn, J.N. Jone son i Fardhem oeh P. R. Kullin i Vamlingbo, hafva anmält sig villige att till: handabålla postsparmärken och sparkort till försäljning. På vederbörande pastorers framställning hafva derjämte folkskollärare G. A. Ljungberg i Fole, N. A. Ohlsson i Grötlingbo, A. Bolin i Källunge och Karl Thomasson i Hangvar samt folkskollärarinnas Berta Berglund i Fide förklarat sig benägne att åtaga sig vämda uppdrag.
Kyrkoherden i Fole skrifver angående denna sak till domkapitlet, att han inom sitt pastorat sedan år 1872 mottagit och ännu mottager årligen flere hundra kronor för insättning i sparbank, hvarvid äfven små belopp af barn och tjenstefolk lemnas, hvadan redan tillfälle finnes för pastoratets invånare att placera sina besparingar, pålgrund hvarafhan anser det obehöfligt att gå menigheten tillhanda med försäljning af sparmärken och sparkort. Men då möjligen, säger hr kyrkoherden, bland skolbarnen det kunde åstadkomma en täflan, om för dem sådana sparmärken och sparkort funnes att tillgå, har han vidtalat en folkskollärare att på försök mottaga försäljning af dylika märken och kort.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Mars 1884
N:r 20.

Borgenärerna

uti styckjunkaren Johan Wisselgrens vid Stora Ryftes i Fole socken konkurs kallas att sammanträda å Gotlands hypotekstörenings kontor i Visby lördagen den 1 nästkommande Mars kl. 10 f.m., för att öfverlägga och besluta i ärenden, som boet och dess förvaltaing röra, äfvensom för att bestämma underhåll åt gäldevären.
Bro den 9 Februari 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti hemmansegaren C. J. Wisselgrens vid Stora Ryftes i Fole konkurs kallas att sammanträda å Gotlands hypoteksförening kontor i Visby lördagen den 1 nästkommande Mars kl. 1/2 11 f.m., för att öfverlägga och besluta i ärenden, som boetoch dess förvaltniog röra, älvensom för att be stämma underhåll åt gäldenären.
Bro den 9 Februari 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgevärerna i hemmansegaren J.N. Budins, Stenstuga i Anga, konkurs och gäldenären kallas bärmed till sammanträde å gästgifvaregården i Vänge måndagen den 3 inst. Mars kl. 10f. m, för att besluta om boets förvaltning, underhåll åt gäldenvären, rättegång för indrifning af fordran, jämte andra konkarsboet rörande: frågor.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Borgenärerna uti J. W. Högvalls, Diskarfve i Roma, konkurs älfvensomgäldenären kallas att sammanträda å Börskällaren i Visby Torsdagen den 13 nästkommanda Mars kl. 11 f.m, för att öfverlägga och besluta hvad åtgärder som böra vidtagas i anledning af en tillfälligtvis nu yppad förmodas tillgång i konkorsboet m. m.
Bro den 18 Februari 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti handl. Oskar Forsbergs i Lärbro socken, denna dag började, konkurs kallas att den 16 nästkommande April före kl. 12 på dagen inför dombafvanden i Gotlands norra härad & tiogsstället Alleqvia sina tordringar bevaka.
Visby den 13 Februari 1884.
DOMHAFVANDEN.

Borgenärerna uti arbetskarlen S. M. Larssons på Pilmyr i Veskinde socken den 22 sistl. Januari började konkurs kallas att den 5 nästkommande Maj före kl. 12 på dagen inför domhafvanden i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia siva fordringar bevaka.
Visby den 12 Februari 1884.
DOMHAFVANDEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Februari 1884
N:r 15.

Borgenärerna

uti styckjunkaren Johan Wisselgrens vid Stora Ryftes i Fole socken konkurs kallas att sammanträda å Gotlands bypotekstörenings kontor i Visby lördagen den 1 nästkommande Mars kl. 10 f.m., för att öfverlägga och besluta i ärenden, som boet och dess förvaltning. röra, äfvensom för att bestämma underhåll åt gäldenären.
Bro den 9 Februari 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Februari 1884
N:r 14.

Borgenärerna

uti styckjunkaren Johan Wisselgrens vid Stora Ryftes i Fole socken konkurs kallas att sammanträda å Gotlands bypotekstörenings kontor i Visby lördagen den 1 nästkommande Mars kl. 10 f.m., för att öfverlägga och besluta i ärenden, som boet och dess förvaltning röra, äfvensom för att bestämma underbåll åt gäldenären.
Bro den 9 Februari 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti hemmansegaren C. J. Wisselgrens vid Stora Ryftes i Fole konkurs kallas att sammanträda å Gotlands hypoteksförening kontor i Visby lördagen den 1 nästkommande Mars kl. 1/2 11 f.m., för att öfverlägga och besluta i ärenden, som boet och dess förvaltning röra, äfvensom för att be stämma underhåll åt gäldenären.
Bro den 9 Februari 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Februari 1884
N:r 13.

Märkliga gotländska jordfynd.

Om gotländska fornsaker hafva nyligen flere värderika skrifter utkommit, författade af riksantiqvarien Hans Hildebrand, hvars arbetsförmåga såsom författare i\’ sanning synes täfla med hans beläsenh t och lär dom. Vi nämna i främsta runmet bans i Vitterhets-, historie- och antiqvicets-aka daniens »Månadsblad» införda, at sju, större och mindre, förträffliga teckningar illustrerade beskrifning öfver en del af det i denna tidning förut kortligen omtalade; rika och praktfulla Dune-fyndet. Angående omständigheterna vid detta fynd anför hr H.:
»År 1881 hade, så har för mig berättats, en. hemmansegare i Dune gård, i Dalhems socken, vidtalat en arbetare, att å hans egor gräfva ett dike, Arbetaren åtog sig att fullgöra uppdraget, men sköt upp, ehuru påminnelser icke fattades. Jordegaren tröttnade till slut -att vänta och att påminna; han vände sig till en annan arbetare med sin beställning, och denne lofvade att infinna sig en viss dag på bestämdt klockslag. Den förre fick höra talas derom; och förargades, att ett arbete, för hvilket han hade visat så stor likgiltighet, skulle gå honom ur händerna, Han infann sig på ort och ställe en half timme före den andre, satte spaden i jorden och — fann en skatt, som inbragte honom i lösen af staten 2,000 kronor. Det beter på Gotland, att ingen annan hitter skatt än den som skall leta. Hvem kan undra, om sådana fynd-omständigheter som dessa gifva styrka åt den rådande fa????s???en?»
För attaren anser, att skatten varit gömd i en jernbeslagen träkista, men endast-en del-af jernet hade trotsat förstöringen i jorden. Proligt synes, att skatten blifvit nedgräfd på 1300-talet, måbända i sammanhang med den oro, som öfvergick Gotland efter midten af nämda århundrade. Flere af de funva föremålen äro dock afgjordt äldre. »Förmodligen» — säger författaren — »hafva vi här för oss en familjeskatt, i hvilken flere ätteleds dyrbarheter samlats, för att, efter att i ott eller annat århundrade hafva: gladt sina egare, anförtros åt jordens skydd, intill dess, efter nya århundradens förlopp, skat ten af en tillfällighet bragts i dagen för att sprida ett välkommet ljus öfver forna tiders smak, vanor och färdigheter».
Bland de talrika sakerna i detta fynd voro nio silfverkärls sat hvilka författaren till en början utförligt beskrifvit trenne, synnerligen utmärkta dels för skönhet, dels för kulturhistorisk märklighet i öfrigt.
Nr 1 bland; .dessa, en in- och utvändigt förgyld skål (af nära 4 tums diameter) med låg fot samt med ett mycket egendomligt och, liksom skålens yttre, rikt och smaktullt orneradt nandtag, anser förf. vara ett alster af österländsk konstslöjd och förfärdigadt i det af Araber och Morer under medeltiden inkräktade Spanien, till hvilket antagande förf. kommer deraf, att, bland andra skäl, de mynt, som i fyndet förekommo, bära arabiska inskrifter och att de alla äro präglade i Spanien utom ett, som tr från ett mynthus å NordAfrikas vestra kust, I sällskap med dessa mynt har kärlet sannolikt kommit till Gotland. — Utrymmet förbjuder, att redogöra för de lika rika som vackra ornav enten å såväl detta som de» följanue kärlen; I »Månadsbladet» äro de åskådliggjorda geno a finaste tenitt, och man ser dem med verklig beunCan. Men, såsom ett kuriosum vid nr 1 må nämnäs, att sedan kärlet fått nordisk egare, bar denne: under bottnen ristat en vårdslöst utförd fem-udd och i skålens inre botten med nordiska runor ristat en, såsom den lärde förf. meddelar, i flere länder uti både Enropa och Afrika fordom och ännu bruklig trollformel, hvilken; med vanliga bokstäfver återgifven, har följande utseende:
Såsom synes, ligger det mystiska i denna s. k. trollformel deri att om man läser på vanligt sätt eller baklänges eller rätt ned eller rätt upp, så får man alltid samma ord. Förf. omtalar, att i ett litet, af en bonde i traktén af Salzwedel i Tyskland skrifvet häfte med hvarjehanda trollformler, finnes uppgifvet ett medel mot vattuskräck, bestående deruti, att man mellan två brödskifvor lägger ett papper med ifrågavarande formel och & den ena yttre sidan ristar 3 sneda kors och å den andra en fem-udd. Det sistnämda tecknets förmenta mystiska betydelse, såsom afvärjande det ouda, är allbekant. Den såsom nr 2i hr Hildebrands beskrifning på Dune-fyndet betecknade silfverskålen visar i det derpå nedlagda arbetet ett ännustörre mästerskap än nr 1. Dess päronformiga, utböjda fält, af hvilka enhvar innehåller en fantastisk djurfigur, och dess öfriga ornament hafva en kraftfull och särdeles vacker karaktär i romansk stil. Förgyllningar och emaljer öka prakten. Hfter jämförelser med snarlika skålar i franska muséer förklarar förf. denna skål vara af franskt ursprung.
Den såsom nr 3 bet :knade skålen är större än de förut nämda (de: har näml. en diameter af 19 cm). Isynuerhet dess botten har synnerlig märkvärdighet, Öfver en rund skifva böja sig sex rundlar, och öfver dem höjer sig en sexuddig skifva; hvars uddar fylla de inre vinklarna mellan rundlarna och fortsättas med om hvarandra snodda stänglar, som breda ut sig och sina blad i de yttre vinklarna. Å det cirkelrunda midtstycket mellan de nämda sex rundlarna är ingraverad bilden af en konung sittande på en tron med en yxa i ena handen — antagligen den norske konung Olof den helige, Gotlands förste kristendomsförkunnare. De sex rundlarna innehålla följande graverade figurer: bröstbilden af en engel evangelisten Johannes sinnebild örnen — evangelisten Lukas sinnebild oxen — en bröstbild af: aposteln Bartolomeus, som i handen håller den knif, hvarmed (enligt den fromma sägnen) hans hud flängdes från kroppen — eyangelisten Markus sinnebild lejonet och Matteus dito engeln. Inom ett citkelruudt band, som löper omkring midtstycket läses:
+1HESUS: GVZ: SUN WARI: MED: VS d, v. s.: Jesus Guds son vare med oss.
På flere figurer och på bottnens släta ytor har, såsom några lemningar visa, funnits emalj, Man finner på denna skål visserligen icke samma beundransvärda finhet i arbetet, som på de tvänne förut omnämda, men inskriften är af stor märkvärdighet. Enär den icke, såsom trollformeln på nr 1, är med lätt hand svagt inristad, utan tillhör skålens ursprungliga anordning, så bevisa de gutniska ordformerna, att man här har ett arbete af en gurcnisk silfversmed. Andra föremål i Dune-fyndet, som sannolikt också äro af gutnisk tillverkning, visa väl större finhet, men af denna silfverskål kan man emellertid draga den vigtiga slutsats, att Gotlands guld- och silfversmeder kunde uttöra emalj-arbeten.
Författaren har lofvat, att framdeles i en specialbeskrifning redogöra för Dunefyndets hela. innehåll. Och det utomordentligt: vackra och rikhaltiga fyndet förtjenar en sådan, och den skall helt säkert väcka stort uppseende långt utom i Skandinaviens gränser.
I ett annat nummer af ofvannämda »Månadsblad» har samme författare utförligt redogjort för ett vid Hejs\’unds i Hafdhem sistlidet &r gjordt silfverfynd, hvilket ytterligare bevisar, hur skickligt och smakfnllt man i Norden, ungefär vid slutet af 1000-talet, förstod att bearbeta de ädla metallerna. I detta fynd fans en armbygel af sällsynt slag, med inslagna vackra sirater; en. armring, flätad afsilfvertrådar lagda så, att ringen är treryggad; fyra snodda fingerringar (bland dem en af guld); sju hängsmycken, bestående hvart och ett af en kullrig bergkristall i silfverinfattning, hvilka smycken förf. anser hafva varit, alla sju, trädda på ett snöre, å hvilket de hållits i sär genom mellan dem påträdda, runda eller åflångt runda silfverperlor, af hvilka 17 förekommo i fyndet, dessa perlor ärd af tunt silfverbleck med pålödda ytterst fina trådar och korn, som bilda ornma out af mycien skönhet. För öfrigt faunos der 3 arabiska mynt försedda med öglor och särskildt märkliga, emedan de äro förgylda. Aderton teck ningar förklara de förnämsta föremålen i detta dyrbara fynd.
Vidare: förekommer i »Månadsbladet» en. af prof. Es. Tegnér och riksantiqvarien Hildebrand författad redogörelse för ett vid Båtels i Hafdhem gjordt fynd af arabiska eller vanligen s. k. kufiska silfvermynt, hvilket myntfynd är ett af de största, som någonsin anträffäts. i svensk jord.
Dot innehåller nämligen ej mindre än 2,266 myntnummer, deraf 220 alldeles hela, och de öfriga sönderbrutna. Denna de tunna myntens sönderbrytning var vanlig och behöflig, när liqviden erlades efter vigt, och icke . efter stycketals-räkning. Dessa här funna mynts ålder ligger mellan år 715 och 969 efter Kristus. De äro präglade i de arabiska kalifståderna Samarkand, Taschkönd, Bokhbara, Bagdad, m.fi. För öfrigt funnos i fyndet mynt från Byzantz och från Köln, Mainz, m, fl. tyska städer, samt en stor mängd ornerade armringar, armbyglar, söljor, bängsmycken och perlor, allt af silfver.
Till ytterligare bevis på den prisvärda uppmärksamhet, som från Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens samt riksantiqvariens sida egnas åt Gotlands fornminnen, må nämnas, att af planschverket Teckningar ur Svenska siatens historiska museum, utg. af B. E. och H. Hildebrand, innehåller det nyss utkomna 3:e häftet (12 sidor text och 5 planscher, folio) första afdelningen af en redogörelse för »Gotlands jernålder». Man finner här ett par hundra vackra teckningar af märkliga föremål, funna vid L:a Sojvide och Bjerby i Sjonhem, på Vallstena-rum, vid Smågårda i Tofta, Enges i Burgs, Bjestafsi Sanda, Bjerges i Lau, Nybjers i Hörsne, Fridhem, Granskogs i Dalhem, Russhage i Stenkyrka; Kroks i Lokrum, Bjers i Guldrupe, .Gandese i Ganthem, Kallings i Follingbo, Lilla Fole i Fole, Endregårda och Bäcks i Endre, Sigvards i Eskelhem, Alands i Hogrän; Liffride i Alskog, Sandagårda i Sanda, och dessutom från fiere icke bekanta fyndställen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Februari 1884
N:r 10.

Borgenärerna

i handlanden J. P. Stengårds på Slite konkurs kallas härmed att sammanträda & värdshuset på Slite torsdagen den 31 dennes kl. 3 e.m; för att höras och fatta beslut om några vigtiga angelägenheter, som röra konkursboet.
Slite den 24 Janbari 1884.
CARL LYBERG.
sysslomar.

Samtlige borgenärer i styckjunkaren Johan Visselgrens, Stora Rytftes i Fole denna dag började konkurs varda härigenom kallade att rist innan kl. 12 på (dagen onsdagen den 19 nästkommande Mars inför domhbafvandev i Gotlands Norra härad å Alleqvia tiogställe sina fordringar i konkursen lagligen anmäla och bevaka.
Visby den 17 Januari 1884.
DOMARE-ÄMBETET.

Samtlige borgenärer i hemmansegaren J. N. Budins, Stenstu i Anga, denna dag började konkurs varda härigenom kallade att sist innan klockan 12 på dagen onsdagen den 26 nästkommande Mars inför domhafvanden i Gotlands norra härad &å Alleqvia tingsställe sina fordringar i konkursen lagligen anmäla och bevaka.
Visby den 22 Januari 1884.
DOMARE-ÅMBETET.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 26 Januari 1884
N:r 8.

Auktion Stora Hellvigs i Fole.

Genom offentlig auktion, som förrättas vid Stora Hellvigs i Fole lördagen den 2 nästk. Februari från kl. 10 f.m., låter ingeniören O. Johansson i anseende till fasta egendomens försäljning och aflyttning från orten till den högstbju dande försälja all vid egendomen befiotlig lösegendom, bestående af: kreatur, såsom 4 st. bästar, 2:ne kor, 3 st. qvigor, som snart skola kalltva, köroch åkerbruksredskap, såsom en större lastvagn, en enbets- och 3:ne arbetsvagnar, flere par kälkar, mullfösor, vändoch spetsplogar, klös- och krokpinnharfvar, en amerikansk hästräfsa, foderhäc-kar, låogstegar, vrånghäckar, gödselkärror, arbetsselar, grimmor, hästtäcken, täckgjordar, ryktdon; sörpbingar, stora mjölbingar, nötbindsel, jernspett, spadar, skyfflar, grepar, yxor, liar, 2:ne vindmaskiner, svänglar m, m,; smides- och snickareverktyg, såsom smedstäd, bälg; hammare och tänger m m. hyfvelbänk, sågar, hyflar och stämjern, ett större parti höstsädeshalm och något möbler, samt mycket annat, som ej så noga kan specificeras. För vederhäftighet kände köpare erbålla betalningsanstånd till den 1 västk. September, andra måste ställa nöjaktig: säkerhet eller betala genast.
Hörsne den 16 Januari 1884.
Etter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Lör dagen den 19 Januari 1884
N:r 6.

Auktion Nystuge i Tingstäde.

Tisdagen d. 22 dennes från kl. 9 f. m. låter hemmansegaren A. Olsson, Nystuge i Tinogstäde, genom frivillig auktion försälja ett stycke skog iStorhagen i mindre lotter och sedan i sin helhet, äfvensom omkring 40 st. ekar i Storängen; egaren förbehåller sig pröfniogsrätt att antaga eller förkasta skeende anbud. Atfverkningen skall ske inom ett år. Säkre inropare erhålla betalningsanstånd tillyden 1 Maj. detta år, andra endast mot borgen.
Öster-Ryftes. i Fole den 15 Januari 1884.
N. M. ÅBERG.

Gotlands Allehanda
Lör dagen den 19 Januari 1884
N:r 6.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Fole socken: födde 11; döde 4; inflyttade 47; utflyttade 36; folkmängd 31 December 470; ökning 18.
Lokrumme socken: födde 15; döde 6; inflyttade 87; utflyttade 43; folkmängd 31 December 3899; ökning 8.
Östergarns socken: födde 16; döde 13; inflyttade 18; utflyttade 27; folkmängd 31 December 717; minskning 6.
Gammalgarns socken: födde 12; döde 9; inflyttade 15; utflyttade 21; folkmängd 31 December 464; minskning 38.
Ardre socken: födde 11; döde 10; inflyttade 21; utflyttade 84; folkmängd 31 December 500; minskning 12.
Vamlingbo socken: födde 19; döde 8; inflyttade 45; utflyttade 39; folkmängd 31 December 744; öknivg 17.
Sundre socken: födde 4; död 1; inflyttade 18; utflyttade 12; folkmängd 31 December 235; ökning 9.
Rute socken: födde 9; döde 7; inflyttade 20; utflyttade 44; folkmängd 31 December 660; minskning 22.
Fleringe socken: födde 7; döde 8; inflyttade 17; utflyttade 33; folkmängd 31 December 372; minskning 17.
Bunge socken; födde 9; död 1; inflyttade 34; utfyttade 30; folkmängd 31 December 495; ökning 12.
Gothems socken: födde 9; döde 2; inflyttade 18; utflyttade 31; folkmängd 31 December 625; minskning 6.
Norrlanda socken: födde 8; döde 8; inflyttade 12; utflyttade 21; folkmängd 31 December 806; minskning 4.
Roma socken: födde 9; döde 10; inflyttade 68; utflyttade 81; folkmängd 31 December 499; minskning 14.
Björke socken: födde 4; död 1; inflyttade 16; utflyttade 26; folkmängd 31 December 202; minskning 7.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.