Återförvisadt mål.

Uppå de besvär G. N. Westerman Siffride med flere hos kammarkollegium anfört mot länsstyrelsens utslag 4 Okt. 1888, i fråga om ordnande af vinterväghållningen inom Fide socken, har kommarkollegiet meddelat gemom utslag, att som klagandenas i målet förda talan uppenbarligen afser att vinna ändring i den genom k. m:ts bfhds kungörelse I Dec. 1879 faststälda reglering af snöskottningsbesväret inom socknen, men länsstyrelsen till följd af den uppfattning af målet, som hos densamma gjort sig gällande, icke i öfverklagade utslaget meddelat något yttrande angående berörda fråga, pröfvar kollegiet skäligt, med upphäfvande af förevarande utslag, visa målet åter till länsstyrelsen, som har att detsamma ånyo företaga och dermed vidare lagligen förfara.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 17 Juli 1889
N:r 80

En bro

å allmänna landsvägen mellan Andersegift i Fide och Vestra Kors gata i Hafdhem kommer att omläggas om torsdag. Då kan i stället begagnas vägen genom Grötlingbo socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Juni 1889
N:r 72

Förteckning öfver landtmätaremedhjelpare

och elever tjenstgörande i Gotlands län år 1889:
Förste landtmätare: L. T. Jacobson, Bolex i Eskelhem.
Komm.-landtmätare: F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn; K. M. R. Strömberg, Skäggs, Veskinde; J. O. Sylvan, jägmästare, Visby; K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem; Oskar Warfvinge, Visby; E. A. Arnelius, kapten, d:o; Ax. Ytterberg, d:o, d:o; Hugo Wennemo, kapten, Fide, Burgsvik; A. R. Kruuse, frih. major, Visby: V. Schyl, Klintehamn.
Vice komm.-landtmätare: Fr. L. Walgrén, kapten, Visby.
Medhjelpare: hos förste landtmätaren L. T. Jacobson, löjtnanten Gust. Köhler;
hos kommissionslandtmätaren F. R. Cedergren, löjtnant K. Bolin; hos kommissionslandtmätaren K. M. R. Strömberg, kapten Abr. Lange och löjtnaut G. Sahlin; hos J. O. Sylvan, e. o. jägmästaren A. H. Nyman; hos E. A. Arnelins: löjtnanterna Gust. Köhler och E. L. Löwenberg; hos K. G. Kökeritz ; löjtnant K. Bolin; hos A. R. Kruuse: löjtnant E. L. Löfwenberg; hos V. Schyl: e. jägmästaren A. H. Nyman.
Elev: hos J. O. Sylvan, underlöjtnant Sam Sylvan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Juni 1889
N:r 65

Lägenhetsöfverflyttning.

Länsstyrelsen har begärt domkapitlets yttrande öfver en väckt fråga om att från en till annan af socknarna Öja, Hamra, Fide, Vamlingbo och Sundre få öfverflytta åtskilliga lägenheter, som för närvarande ligga utom den socknens område, dit de höra.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Maj 1889
N:r 51

Ploglagsfrågan.

Sedan Jakob Carlsson, Fide, och Jakob Larsson, Kopparfve, hvilka hos kammarkollegium anfört besvär emot k. m:ts bef:s i Gotlands län 23 Oktober sistlidet år meddelade utslag, i fråga omsnöplogsindelning inomLau socken, numera enligt ett med k. m:ts bef:s skrifvelse 19 Januari d. å. till kollegium inkommet skriftligt förklarande återkallat dessa besvär, har, vid ärendets föredragning, kollegium funnit skäligt låta vid den gjorda återkallelsen bero.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 April 1889
N:r 40

Gotlands folkmängd

utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

På grund af broars omläggande

inträffa väghinder:
tisdagen och onsdugen 15 och 16 en bro å kommunikationsvägen från Näs kyrka till landsvägen, då i stället gamla prestvägen kan begagnas;
samma dagar en bro å kommunikationsvägen från Burge till Hestlunds i Hafdhem, då i stället kan begagnas vägen förbi vestra korsgata;
torsdagen och fredagen 17 och 18 en bro utanför Fagerdala i Fide, då kommunikationsvägen genom Fide i stället kan begagnas.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 11 November 1887.
N:r 90.

Inget pastorat i s:a kontraktet ograverat vid omregleringen?

I södra kontraktet av Visby stift skall enligt departementets utkast till ny pastoratsindelning de nio pastoraten minskas till sju. Pastoraten skulle enligt detta utkast bli följande:
Fardhems pastorat skulle tillföras Levide och Gerums församlingar o. få en kyrkoadjunkt. Eksta skulle som förut nämnts, gå till Klinte.
Ardre skulle föras till Garde pastorat, som därigenom likaledes skulle kunna få en kyrkoadjunkt.
Närs och Burs pastorat skulle sammanslås till ett pastorat med komministratur troligen i Burs.
Hemse pastorat skulle minskas med Eke men få behålla sin komminister.
Hablingbo och Silte skulle bilda pastorat tillsammans med Näs.
Havdhems pastorat skulle bestå av Havdhem, Grötlingbo och Eke.
Öja pastorat skulle som nu ha kyrkoherde och komminister men utökas med Fide församling.

Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.

Från landsbygden.

Sydvestra kusten, 14 Maj.
Gotlands kartläggning
för rikets ekonomiska kartverk och vårt militärkartverk pågår för närvarande som bäst vid sydvestra kusten inom Hablingbo och Silte socknar. Hemse socken kartlägges äfven för samma ändamål. I Fide synes mätningen redan vara fullbordad. Inom Hablingbo socken hade förrättnings ingeniören ett vidsträckt område att upptaga, samt alla större vägar utmed gränslinierna och alla bygnader. Såsom ett bevis på arbetets snabbhet i utförandet kan anföras, att i dag lördag uppmättes alla krökningar och landtuddar vid sjökusten ända från Nissevik till Siltegränsen, en längd af omkring 1 1/2 mil med endast 2 biträden, Tio timmar om dagen synas desse män vara under arbete.

Den långvariga torkan
synes inverka på hela växtligheten af alla sädesslag; isynuerhet korn- och hafrebrodden som märkbart lida. Ena stark hagelby drog fram i dag vid vestra kusten, som sedermera öfvergick till regn.

Rik fårafve.
Såsom ovanligt kan nämnas, att å en bondgård i Hafdhem i en fårabjord, tillhörig en hemmansägare, framfödde tre tackor hvardera icke mindre än 3 ungar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Maj 1887
N:r 39.

Från landsbygden.

Hemse, 10 Maj.
Vattenbrist
är det allaredan mångenstädes, så att en och annan måste köra vatten till kreaturen. I dag på morgonen fingo vi en liten »växtmyr», men dock otillräcklig för att lemna något för brunnarne.

Festligt emottagande.
I söndags qväll vid elfvatiden ankom hit från Slite öfver Barlingbo med extra tåg doktor Nyberg med sin brud. Oaktadt den sena timmen voro vid tågets ankomst flera hundra personer närvarande. Derefter troppade folkmassan ut åt läkarebostället, som af hemmavarande vänner blifvit klädt och smyckadt, hvilket företedde en ståtlig anblick af flaggor och vimplar samt kulörta lyktor. Kronan på verket satte dock det praktfulla fyrverkeriet af bengaliska eldar och smattrande raketer, som på åskådarne gjorde ett behagligt intryck. Det hela slöt efter ungefär en timmes förlopp, då folkmassan skilde sig åt, belåtne med sin afton.

Hemse arbetareförenings understödskassa
är namnet på en härvarande förening, hvars syftemål är att bilda en sjuk- och begrafaingskassa, der hvarje medlem under sjukdom har att uppbära; penningebidrag, med fem kronor i veckan, dock frånräknade de sex första dagarne. Vid medlems död erlägges af hvarje efterlefvande médlem 50 öre. Inträde i föreningen vinner hvarje man eller qvinna inom Hemse och Alfva socknar, som erlägger en bestämd afgift. Föreningen, som är nybildad, räknar redan ett stort antal medlemmar af alla samhällsklasser. Den lilla afgift, man här erlägger, är för den friske en småsak, men mången gång kan den vara för den sjuke en välkommen hjelp.

Kärleksäfventyr med snöpligt slut.
Om en viss småländing, hvarom här länge varit tal, vill jag nämna några ord, emedan slutstrofen i dagarne utspelts. Den här ifrågavarande personen hitkom för ett par år sedan, då han såsom varande kunnig i ett yrke blef antageu hos en mästare, hvilken så att säga födde upp ormen vid sin egen barm. Länge hade vår man ej varit på stället förr än denne kom i ett intimt förhållande till mästarens kära hälft, Hvilket förhållande häraf uppstod i familjen kan man lätt tänka sig; det gick ända derhän att mästaren måste taga till reträtten och söka sig annan bostad. Detta var nog också det första mästerstycket vår gesäll utförde — Men i förra månaden tog saken en annan vändning, ty gesällen gjorde ett grepp som var förbjudet, så att han fick göra bekantskap med rättvisan och hvad följden blef veta vi redan: katastrofen med åtta månaders fängelse.

En ilsken orm.
Följande historia torde förtjera omnämnas. Den förefaller otrolig men är dock öfverensstämmanne med verkliga förhållandet.
För en tid sedan hände sig en dag, att en person, som var ute på jagt, kom i delo med en huggorm af värsta. slag, ty denne lät ej skrämma sig utan började eftersätta jägaren med otrolig hastighet, så att denne3ej hann vända sig om och gifva honom en salut. Så fortsattes jagten en stund, tills skytten fick så långt försprång att denne hann ge reptilen en svärm hagel, som bokstafligen förvandlade honom till trasor.

Strömmingfisket
på ostkusten är nu ganska gifvande och storamängder utbjudas här dagligen. I förra veckan såldes här strömming för 20 öre valen.

Fide, 10 Maj.
Det största sandstensblock,
som hittills veterligen blifvit upptaget ur stenbrotten: här, forslades häromdagen till Hemse jernvägsstation, f. v. b. till Visby, af en hemmansägare vid Sigdarfve i Näs, för god betalning. Men så var det heller ingen annan i orten, som ville eller kunde åtaga sig samma forsla för tyngdens skull, som sannerligen fordrade verkligt starka redskap och dragoxar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.