Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Othem: födda 19, döda 11, inflyttade 74, utflyttade 105, vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,007.
Boge: födda 8, döda 6, inflyttade 22, utflyttade 19, vigda 1 par; ökning 5; folkmängd 472.
Follingbo: födda 9 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 90 (54 m. 36 qv.), utflyttade 90 (49 m. 41 qv.), vigda 7 par; ökning 4; folkmängd 474 (237 m. 237 qv.).
Akebäck: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade & (2 m. 3 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigda 0 par; minskning 1; folkmängd 158 (78 m. 80 qv.) Gothem: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 6 4 m. 2 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.) utflyttade 37 (19 m. 18 qv.), (vigda 5 par; minskning 2; folkmängd 6386 (305 m. 331 qv.).
Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 1 (man), inflyttade 18 (7 m. 11 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.); vigda 2 par; ökning 10; folkmångd 292 (139 m, 153 qv.).
Eskelhem: födda 17, döda 11, inflyttade 39, utflyttade 51, vigda 3 par; minskning 6; folkmängd 757.
Tofta: födda 10, döda 7, inflyttade 12, utflyttade 25, vigda 3 par; minskning 10; folkmängd 734.
Sjonhem: födda 4, döda 2, inflyttade 22, utflyttade 32, vigda 2 par; minskning 8; folkmängd 304.
Viklau: född 1, död 1, inflyttade 14, utflyttade 19, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 206.
Rone: födda 21 (11 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 32, utflyttade 54, vigda 4 par; minskning 13; folkmängd 1,044.
Eke: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 1 (qv.), inflyttade 17, utflyttade 31, vigda 1 par; minskning 10; folkmängd 243.
När: födda 19 (9 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 25, utflyttade 53 vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,082.
Lau: födda 9 (5 m, 4 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 15, utflyttade 24, vigda 2 par; minskving 12; folkmängd 517.
Kräklingbo: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 25 (13 m. 12 qv.), utflyttade 15 (6 m. 9 qv.), vigda 0 par; ökning 16, folkmängd 423 (202 m. 221 qv).
Ala: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 20 (9 m,. 11 qv.), vigda 0 par; minskning 6; folkmängd 296 (135 m, 161 qv.).
Anga: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 24 (8 m. 16 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.), vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 303 (148 m. 155 qv.).
Hafdhem: födda 12, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 45, vigda 4 par; minskning 12; folkmängd 681 (324 m, 357 qv.).
Näs: födda 4, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 20, vigda 1 par; minskning 0; folkmängd 408 (202 m. 206 qv.).
Grötlingbo: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 10 (2 m, 8 qv.), inflyttade 20 (9 m. 11 qv.), utflyttade 22 (7 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 630.
Fide: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m. 5 qv.) inflyttade 14 Å m. 10 qv.), utflyttade 8 (4 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 3 folkmängd 322.
Östergarn: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 24 (11 m. 13 qv.), vigda 2 par; minskning 9; folkmängd 681 (332 m. 350 qv.).
Gammalgarn: födda 10 (7 m, 3 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 13 (8 m. 3 qv.), vigda 1 par; ökning 11; folkmängd 471 (230 m. 241 qv.).
Ardre: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 27 (9 m. 18 qv.), utflyttade 40 (14 m. 26 qv.), vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 498 (224 m. 274 qv.).
Sanda: födda 17 (5 m. 12 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 38, utflyttade 47, ökning 2, folkmängd 827 (374 m. 453 qv.).
Mästerby: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 22, utflyttade 23; minsNnlg 2; folkmängd 393 (188 m. 205 qv.).
Vestergarn: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 m., inflyttade 28, utflyttade 24; ökning 2; folkmängd 339 (169 m. 170 qv.).
Endre: födda 8 (6 m, 2 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 40 (22 m. 18 qv.), utflyttade 48 (26 m, 22 qv.), vigda 1 par; minskning 7; folkmängd 348 (169 m. 179 qv.).
Hejdeby: födda 3 (1 m. 2 qv.), död 1 m., inflyttade 12 (7 m, 5 qv.), u:flyttade 28 (17 m. 11 qv.); minskning 14; folkmängd 194 (95 m. 99 qv.).

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Mönstring med beväringsmän inom Hafdhems

kompaniområde, nr 188, kommer att förrättas:
Fredagen den 19 innevarande December kl. 10 f.m. vid Sandesrum i Grötlingbo med dem, som äro boende inom socknarne Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide, samt
Lördagen den 20 i samma månad kl. 10 f.m. med dem, som äro boende inom Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar vid Lingsarfyérum i Vamlingbo,
Burgsvik & Fide den 10 December 1890.
Hugo Wennemo,
Befälhatvare för Hafdhems kompaniområde nr 188.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Folkhögskolebestyrelsen

har vid sitt senaste sammanträde fördelat statsanslaget (450 kr.) till understöd åt qvinliga elever på följande sätt: Selma Olsson Hablingbo 10 kr.; Desideria Jakobsson Kräklingbo 10; Hulda Konradsson Hablingbo 10; Emma Mattsson Hablingbo 10; Emma Nilsson Hafdhem 10; Matilda Pettersson Väte 20; Maria Johansson Tofta 20; Amalia Lagergren Hafdhem 20; Emma Östergren Vamlingbo 20; Josefina Södergren Vamlingbo 20; Maria Hansson Öja 20; Selma Hansson Bilte 20; Amanda Tomson, Eskelhem 20; Hilda Elisson Klinte 20; Amalia Jakobsson Fide 20; Manna Olsson Ardre 20; Hulda Tomasson Väte 20; Emma Osterman Fide 20; Anna Herlitz Halla 28; Laura Ahlbom Hemse 28; Vilbelmina Falk Stånga 28; Agnes Berggren Fide 28; Johanna Boberg Sanda 28.
Dessa belopp finnas att afhemta hos skolans föreståndare.
Till landtmannaskolan hade 10 anmälningar ingått. Till frielever med understöd af kr. 16: 67 i månaden så länge kursen varar, samt med stipendium af 200 kr. till 18 månaders kurs i Skåne antogos: Rikard Vedin, Etelhem, Gunnar Bodin, Lokrume, Johan Jakobsson, Viklau, Arvid Vittberg, Mästerby, Kristian Johansson, Fardhem och Johan Broström, Fårö.
Dessutom antogs Gustaf Schoug från Östergötland.
Äfvenledes beslöt styrelsen att förnya sin framställning till landstinget om anslag af 250 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 September 1890
N:r 135

Från landsbygden.

Burgsvik, 19 Aug.
Instäld lustresa. Till lustresa med ångfartyget Klintehamn från Burgsvik till Stora Karlsö i söndags hade teckningslistor utsändts i omkringliggande socknar åt norr och söder.
I söndags morgon samlades ock å Burgsviks brygga ett par hundra personer alla med föresats att å Stora Karlsö förlusta sig efter veckans ansträngningar Men stormen gjorde färden om intet.
Förlusta sig måste i alla fall hela lustbesökande sällskapet och samlades å gästgifvaregården, der förtäring intogs och dans arranpgerades i en större dertill förhyrd sal.
Men mången af den manliga delen bland de dansande hade flitigt konsumerat öl och innehållet i medhafda pluntor och då stickord växlats råkade några vildhjernor i slagsmål.
En uog kyrkovärd från en sydlig socken, ville sitt embete likmätigt förmana till sabbatens helgd. Men hans moraler hjelpte ej utan kringklappades han af några bland fridstörarne under öfriges munterhet.

Nervfeber, som på länge ej athörts å söder, bar utbrutit i Fide socken, och rasar der från ena fami\’jen till den andra. Hos ett par tre bemmansägare ha nästan alla arbetsföra personer angripita af feberp, så att slägtingar och grannar måst hjelpas åt att skörda deras åkrar och uträtta mera trängande arbete.
Som glädjande kan dock omnämnas det intet dödsfall afhörts från de sjuka ställena.

Med uppförande af en kapellbygnad härstädes arbetar metodistförsamlingen. Huset tyckes blifva både rymligt och stilfullt.

Södra Gotland, 21 Aug.
En olyckshändelse under pågående tröskning har åter timat i Öja, der en 5 till 6årig flicka, dotter till landtbrukaren V. Jakobson i Unghanse, häromdagen skadade sig mycket illa i ena fotev. Dervid lär ha tillgått sålunda att tistelstången för det dragarepar som flickan körde, föll ned, då den lilla körsvennen råkade få foten emellan dragbommen och tistelstången med nämda olyckliga påföljd. Den skadade flickan transporterades genast till läkaren; Huruvida foten behöfver amputeras eller ej är ännu icke kändt,

Rågsådden, som delvis började på söder i förra veckav, är nu i full gång, tack vare den grundliga »myr» som i förgår erhölls.

Kornet står moget att falla för lien nästan öfverallt. En del har redän afmejats på fälten.

Hveteskörden är nu undanstökad och kan resultatet deraf sägas ha blifvit någet under medelmåttan.

Rågskörden har deremot gifvit mera rikligt om än ej man kan säga att den gifvit synnerligt väl i »måttet».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Augusti 1890
N:r 129

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

\"\"

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124

Till den qvinliga kursen

vid länets folkhögskola, som tager sin början i nästa vecka, ha följande 24 lärjungar antagits:
Auna Matilda Josefina Pettersson, Vesterväte i Väte; Emma Augusta Pettersson, Tana i Väte; Kristina Maria Johansson, Östergårda i Tofta, Anna Maria Amalia Lagergren, Sibbenarfve i Hafdhem; Selma Maria Olsson, Stenstu i Hablingbo; Emma Karolina Kristina Östergren, Austre i Vamlingbo; Maria Hansson, Ranarfve i Öja; Desideria Vilhelmina Karolina Jakobsson, L:a Hammars i Kräklingbo; Josefina Charlotta Vilhelmina Södergren, Austre i Vamlingbo; Selma Maria Hansson Högdarfve i Silte; Johanna Amanda Teresia Törnvall, Rovede i Eskelhem; Hulda Maria Katarina Konradssov, By i Hablingbo; Anna Gabriella Hederstedt och Anna Sofia Herlitz, Halla; Anna Lorentina Helena Ahlbom, Haldings i Hemse; Emma Katarina Elisabet Matsson, Domerarfve i Hablingbo; Hilda Karolina Amalia Eliæsson, Snögrinda i Klinte; Margareta Vilhelmina Falk, Strömma i Stånga; Agnes Ingeborg Maria Berggren, Österby i Fide; Hulda Maria Amalia Jakobsson, Frida i Fide; Manna Olina Charlotta Olofsson, Petsarfve i Ardre; Hulda Maria Elisabet Thomasson, Qvie i Väte; Emma Karolina Osterman, Fide, och Katarina Emma Kristina Nilsson, Qvinnegårda i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 April 1890
N:r 57

Landtmätarne,

deras medhjälpare och elever inom länet år 1890 äro: Förste landtmätare L. T. Jacobson, Bolex, Eskelkem. i Und Komm.-landtmätare: F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn, K. M. R. Strömberg, Skäggs, Veskinde. J. O. Sylvan, jägmästare, Visby, K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem, Oskar Varfvioge, Visby, E. A. Arnelius, kapten, Visby, Ax. Ytterberg, kapten, Visby, H. Vennemo, kapten, Fide, Burgsvik, A. R. Kruse, frih. major, Visby, V. Schyl, Klintehamn.
V. komm.-landtmätare F. L. Valgrén, kapten, Visby.
Medhjelpare: hos förste landtm. L. T. Jacobson: löjtnanten Gust. Köhler, komm.-landtm. F. R. Cedergren: löjtnant K. Bolin.
Öfrige medhjelpare: hos komm.-landtm. Strömberg: kaptenen Abr. Lange och löjtnanten G. Sahlin, hos J. O. Sylvan: e. o. jägmästaren A. H. Nyman, kos E. A. Arneliws: löjtnanten E. L. Lövenberg, hoa Ax. Ytterberg: friherre Hj. Åkerhielm.
Elever: hos J. O. Sylvan: underlöjtnant Sam Sylvan, hos Ax. Ytterberg: underlöjtnant Gust. Falk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Mars 1890
N:r 49

Från landsbygden.

Burgsvik, 12 Mars.
Burgsvik mejeriaktiebolag har nu haft sin ordinarie stämma som leddes af kyrkoherden N. P. Gadd.
Sedan styrelsens redogörelse för förvaltningen under räkenskapsåret 1889 och revisionsberättelsen med deri tillstyrkt ansvarsfrihet blifvit föredragna, erhöll den afgående styrelsen med tacksamhet af stämman full ansvars frihet. Af räkenskaperna framgick, att rörelsen gått betydligt framåt, ehuru ännu icke någon egentlig vinst uppstått, men att en icke obetydlig sådan skulle hafva lemnats, om blott mjölktillförseln varit bättre. Till mejeriet hade under året levererats 74,300 liter mjölk för hvilken betalts 4,667: 32 kr. Aktieägare hade i medeltal erhållit 6 1/2 öre pr liter. Till 1 kilo smör hade i medeltal åtgåvt 25 ½ liter mjölk. 2,368,8 kilo skummjölksost hade tillverkate. Öfriga skummjölken hade försålts på platsen, En mängd vassla hade i brist på afnämare måst utslås, Ingen sötmjölksost bade tillverkats, Smöret hade i medeltal betingat 1: 68 pr kilo.
Att mejerirörelsen äfven här på söder är till stor fördel för jordbrukaren torde vara obestridt och mången, som förut hyst misstroende, börjar nu dess bättre inse nyttan deraf.
Anmärkas bör att endast några tå personer levererat mjölk. De hafva således erhållit de 4,667 kronorna, hvarför de för ingen del vilja mista en sådan inkomstkälla.
Sedan den förut varande ordf. i styrelsen kyrkoh. Gadd flere gånger bestämdt undanbedt sig återval, valdes till ordf. handl. J. T. Jacobsson, till verkst. direktör handl. V. Hancén och till öfrige ledamöter Z. Nilsson, Odvalls i Fide samt O. Olsson, Sallmunds och N. Jacobsson, Skogs i Hamra. Till rsvisorer valdes kyrkoh. Gadd, kapten H. Vennemo, Fide, och skoll. P. S. Hartman, Hamra.
Sedan några andra ärenden blifvit behandlade framförde handl. Hansén sitt och öfrige bolagsmäns tack till den afgående styrelsen särskildt dess ordf. för den osparda möda och det ovanliga intresse han visat »Burgsviks mejeri», hvarefter en hvar skildes med gladt hopp att 1890 skall uppvisa vinst.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Mars 1890
N:r 41

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21