Briggen Nordenskjöld,

som i början af innevarande månad skall öfverföra till Fårösund artillerimateriel och red skap för de arbeten, som der skola utföras, började i torsdags att utrustas i Karlskrona.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 April 1886
N:r 28.

På kanonbåten Skagul,

som nästa månad väntas till Fårösund, äro kommenderade: schef kapten L. Palander; officerare: löjtnant H. R. Hamilton och underlöjtnant A. F. Gyllenkrook;
styrman underoffic. K. Rodehn;
artilleri-konstapel underoffic. af 2 gr. K. A. Svedberg;
skeppare underoffic. af 2 gr. F. E. Lindgren;
redogörare underoffic. af 2 gr. A. Pettersson; maskinister underoffic. af 2 gr. F. F. Fébr och underoffickorp. Brusquini.
— På briggen Nordenskiöld som likaledes skall till Fårösund, äro kommenderade: under-officerarne af 2 gr. J. Carlsson som artillerikonstapel, O. A. Lundin som skeppare.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Mars 1886
N:r 24.

Arbetena vid Fårösund.

Briggen Nordenskiöld stäldes från och med gårdagen till varfsschefens i Karlskrona förfogande för öfverförande till Fårösund af så väl en del artillerimateriel som de redskap, hvilka erfordras för utförandet af anbefalda arbeten derstädes. Briggen skall förses med en månads proviant och erhålla följande besättningslista: schef, 1 löjtnant, 4 underofficerare, 41 gemenskap; tillsammans 46. Löjtnant K. F. Asker skall vara schef å briggen samt leda arbetena vid Fårösund i öfverensstämmelse med utfärdad instruktion.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Mars 1886
N:r 22.

Våra ångbåtars inseglingsförmåga

för sistl. år framgår af nedannämda siffror:

I afseende på förhållandet mellan intägten af person- och godstrafiken ställa sig siffrorna sålunda:

Högsta beloppet för passagerare har inseglats af »Gotland» med 25,097 kronor och för gods af »Klintehamn» med 33 354 kronor.
Följande varor hafva med bolagets ångbåtar utskeppats nämligen 154,052 kubikfot spanmål, 13,790 kubikfot potatis, 224 centner mjöl och gryn, 381 centner smör, 2,701 centner kött, 905 kubikfot strömming, 1,311 kistor ägg, 111 hästar, 394 nötkreatur och 285 tunnor cement.
»Gotlands» turer på Vestervik hafva inbragt omkring 1,270 kr. samt »Klintehamns» turer på Storugus omkring ett tusen kronor i nettoinkomst.
»Visby> har under året gjort 130 enkla resor och öfverfört sammanlagdt 3,825 passagerare, af hvilka 1,543 hade hytt- eller salongsplats och 2,282 fordäcksplats, samt derjämte 138 passagerare mellan Stockholm och Södertelje samt 318 mellan Kalmar och Borgholm. Fartyget har dessutom företagit tre lustresor, nämligen två till Fårösund och en till Klintehamn samt en extra tur till Fårösund för afhämtande och öfverförande af trupper till Stockholm.
»Gotlands» enkla resor mellan Visby och Stockholm utgöra 113 samt mellan Visby och Vestervik 26. Mellan de förstnämda bägge orterna hafva öfverförts 3,585 personer, hvaraf 1,827 hytt- och salongs- samt 1,758 fördäckspassagerare, samt dessutom 76 mellan Stockholm och Södertelje; mellan Vestervik och Stockholm hafva förts 30 samt mellan Vestervik och Visby 404 passagerare. För aflemnande af trupper och persedlar har en extra tur gjorts från Stockholm till Fårösund.
Under året har »Tjelvar» gjort 117 enkla resor och fört 3,725 passagerare, af hvilka 1,547 erlagt afgift tör hytteller salongsplats samt 2,178 för däcksplats; dessutom hafva 371 personer förts mellan Kalmar och Borgholm.
»Klintehamn» har till 25 sistl. November företagit 64 enkla resor mellan Gotland och Stockholm, hvaraf 46 turer omkring hela ön, 8 till och från vestra sidan samt 10 till och från östra sidan af ön. Å linien Stockholm—Gotland hafva 1,931 personer öfverförts, nämligen 908 bytt- eller salongs- och 1,023 däckspassagerare; dessutom 13 mellan Stockholm och Södertelje samt 628 mellan de gotländska landthamnarna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Dödsfall Kristina Maria

Att min kära hustru Kristina Maria efter flere års lidanden afled vid Fårösund den 2 Mars 1886 i en ålder af 59 år, 4 månader och 12 dagar, sörjd och saknad, tillkännagifves härmed slägt och vänner.
Nils Åkesson.
Ps. 473 v:na 1 och 2.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Mars 1886
N:r 20.

Från landsbygden.

Norra Gotland, 28 Febr.
Huru kan det väl komma sig, att så sällan någon underrättelse från norra delen af »gutön» låter sig synas i vårt »Allehanda?» Skulle väl vi lefva så stilla och tillbakadraget, att vi ej skulle kunna hafva något att förtälja? Å, nej! Nog väga väl vi också några uns i samhällets vågskål så väl som de södra öborna, och nog kunna vi liksom de skrifva om snö, köld och rapphöns.
Men fast vi ej kunna skryta med att tåget staunar i snödrifvor och att köpingar skola organiseras, så kunna vi i stället framrulla storartade taflor, der fästningsverk uppföras, minor anläggas, och, stolta pekande på platsen, säga: se här den del af Gotland, som mest tilldrager sig vederbörandes omtanke, och se här det ställe, som i sitt framtida sköte kanske bär allas våra öden.
Till detta torde vi framdeles återkomma; vi vilja nu blott framhålla, med hvilken oro och bäfvan våra »rädda» emotse sommaren, ty då skall kriget börjas, mena de, alldenstund så stora kostnader nedläggas på försvarsverk vid Fårösund för statens räkning.

Kölden är här som på söder lika stark, om ej värre, ty vi äro litet längre från solen och hafva inga lokomotiv, som utsända sina varma ångor. Dock — fritt sagdt — skulle ett sådant snart behöfvas här, ty en god del af året skulle det hafva förtjenst med införandet af all hypoteksräntor till sta\’n, hvilka nu blifva oss öfvermäktiga. Och då dessa ej längre kunna honoreras, hvad skola vi då göra? Jo, då blifva vi torpare åt hypoteket. Sköna framtidsperspektiv !

Nu har en åtta dagars tid samfärdseln mellan Fårön och »storlandet» försiggått på den rätt säkra isen, som betäcker sundet; dock körde en person ner sig på densamma i går med helt par hästar, men lyckligtvis blefvo alla räddade, Äfven en stor del af Slitevik och Kyllejvik har gått till hvila, då deremot Kappelshamnsvik ännu glittrar med sina 1ekande vågor i det klara solskenet, som nu om dagarne varit rådande.

I somras hade man verkligen anledning att förmoda, att inga rapphöns funnos på norra Gotland, men nu kan man på de snötäckta fälten se dem gruppvis springa omkring, stela af köld och utsvultna, lefvande vittnen på jägaregillets tvetydiga åtgärd, då den på ön inplantar djur, som hvarje år i 3 till 4 månaders tid måste lida brist på allt, värme och föda.

I går var s. k. kretsmöte mellan norra Gotlands skollärare i Lärbro skolhus, der bland annat behandlades irågorna, huru en skollärare skall bevaras från sleutrian och hura de mera begåfvade skolbarnen böra behandlas.

Apropå Lärbro, så kan jag berätta, att den socknen består sig med ingenting mer och ingenting mindre än — en egen hektograferad tidning. Den utkommer till ett pris af 40 öre om året hvarje lördag och är ämnad att vara ett organ endast för socknen. Och redan deraf synes det ju, att vi ej äro så »likfram», och jag tror näppeligen att någon annan socken kan uppvisa motstycke dertill.
Parvus.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Mars 1886
N:r 18.

Befästningarnavid Fårösund.

För uppförande af ett jordbatteri å 6 st. 12-centimeters kanoner vid Fårösund samt 2 blockhus för tändning af minlinier och ytterligare ett batteri vid norra inloppet till Fårösund har k. m:t anvisat 30,354 kr. 99 öre.
För anläggning af ett batteri vid södra inloppet erfordras ännu 15,500 kr.
De officerare, som för närvarande äro beordrade att utföra detta arbete, hafva fått sig ålagdt att hafva befästningarna färdiga och kanonerna placerade till 1instundande Maj.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Februari 1886
N:r 14.

Dödsfall Anna Maria Mathilda

Att den Högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår kära dotter Anna Maria Mathilda, som efter ett tvåårigt lidande fridfullt afled vid Fårösund den 11 Februari 1886, djupt sörjd och saknad af föräldrar och syster, varder endast på detta sätt deltagande slägt och vänner tillkännagifvet.
Josefina Wallin, L. P. Wallin.
född Alfvegren.

Jobs bok 1: 21 v.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Februari 1886
N:r 14.

Gotlands ekonomiska förhållanden

under sistl. år skärskådades i föregående nummer hufvudsakligen med hän syn till handel samt utförsel och införsel Ett närmare omnämnande af dess öfriga näringar göra vi nu, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1884 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 kof: far samt 34 slupar och jakter, eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 ton,bafva under året förolyckats 2 skepp och 1 skonert om 1,231,34 ton, 1 skonert om 115,02 slopats och 5 skonertar om 403,70 ton sålts; under året hafva deremot inköpts 1 skepp, 1 brigg, 2 skonertar och 1 slup om tillsammans 659,47 ton, hvarjämte tontalet till följd af ommätning af en del fartyg bar ökats med 85,89 ton. Vid senaste årsskifte bestod således Gotland handelsflotta af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 35 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 35 slupar och jakter eller tillsammans 89 fartyg af sammanlagdt 8,722,72 ton, hvadan antalet fartyg minskats med fyra och tonantalet med 1,005.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligen under året underhållit handelsförbindelse, hafva varit: Lule, Skellefte, Hernösand, Sundsvall, Söderhamn; Gefle, Öregrund, Köping, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Södertelje, Ny: köping, Oxelösund, Norrköping, Linköping, Mem, Valdemarsvik, Vestervik, Figeholm, Oskarshamn, Påskallavik, Mönsterås, Borgbolm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Råå, Helsingborg, Engelholm, Halmstad, Varberg och Göteborg samt Nystad, Kronstadt, Björneborg, Narva, Kövigsberg, Danzig, Rostock, Lybeck, Neustadt, Holtenan, Kiel, Flensburg, Apenrade, Horsens, Svendborg, Karstrup, Köbenhavn, Helsingör, Stavanger, Wisbeach, Grimsby, Hull, Suaderland, Blytb, Newcastle, Loudon, Bremen, Trouville, S:t Valery, Lissabon, Kadiz, Gibraltar, Torrevieja, Kagliari, Filadelfia, S:t Tomas och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgår genom följande öfversigt öfver inoch utgångaa fartyg under året 1883—1885:

Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro alltså näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med år 1884 fjorton till sexton fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot.
Beträffande landthamnarne hafva under sistli. år smärre reparationer verkstälts å brobygnaderna vid Kappelshamn, Fårösund, Slite och Klinte för en sammanlagd kostnad af 2,185 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens och de utrikes båkmedlens minskning under år 1885 är att tillskrifva f de i allmänhet tryckta konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i ntlandet.
Rörande tullbevakningen på ön upprepar och vidhåller tullkammaren hvad den förut anfört angående det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningsperso:nalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta bebofs afbjelpande.
I länets kreatursförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 643 st. hästar för 170,200 kronor och 837 st. nötkreatur för 83,908 kronor eller tillsammans för 25 ,108 kronor, utvisande en minskning af 22,075 kronor mot år 1884.
Hvad öns fiskeriräring angår, gom fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön långst kusterna af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, har densamma äfven under år 1885 varit otillräcklig för befolkniogens behof undantagandes inom Burgsvik, Rone, Ljugarn och Katthammarsviks tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit tämligen gyn: samt. Laxfisket utanför Visby, som idkats endast under höstmånaderna med tvänne båtar, har varit ganska ringa och medfört ej obetydlig förlust för båtägarne, hvaremot detta fiskeinom Ljugarns distrik gifvit ett mycket godt resultat, i det att der fångats omkring 7,660 kilogram lax För strömmingsfiskets uppbjelpandet hafva äfven under är 1885 undersökningar på statens bekostnad pågått med den förut omnämda sankeapparaten, af hvilken sju nya exemplar med tillhörande termometrar anskaffats och utdelats till begagnand9 vid: drifgarnsfisket vid vestra och östra kusterna. Apparatens användning har i allmänhet af fiskarena omfattats med intresse och densammas praktiska nytta är numera vitsordad af flere bland dem. Intet anslag till förbättrande af öns fiskehamnar har under året utbetalts.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och närhet: två kalkungnar, hvaraf en obegagnad, en cementfabrik, ett jerngjuteri, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, fyra garfverier, tre färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, två större och fyra mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri, ett tegelslageri, äfvensom ett jervgjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, i hvilka fyra sistnämda anläggningar rörelsen tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett färgeri, tre garfverier, ett tegelbruk, en kalkugn, en vattensåg med en mjölqvarn, tvänne vattenmjölqvarnar, tvänve vädermjölqvarnar, en ångsåg i förening med två mjölqvarnar, ett mejeri, ett större ångbrävneri i förening med ångsåg och Ångqvarn samt ett skeppsvarf; i Burgsvik distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med gryaverk och valk; i Rone distrikt: två garfverier, tre färgerier, ett mindre ångsågsverk och ett stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: fem ångsågar, några mjölqvarnar samt tjugu kalkugnar, hvilka sistnämda numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt:
endast några kalkugnar, som dock under under året icke begagnats; i Slite distrikt: ett skeppsvarf, sex kalkugnar, två ångsågar och en ångqvarn; i Kyllej distrikt: tio kalkugnar, af hvilka endast tre under året begagnats; i Fårösunds distrikt: elfva kalkugnar, hvilka nästan varit obegagnade under året, ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med ånga, samt ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med vatten (bägge dessa qvarn- och sågverk nybygda); i Kappelhamns distrikt: sju kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn samt en ångsåg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Februari 1886
N:r 10.

Auktion.

Tisdagen den 19 i denna månad kl. 12 middagen anställes både å tullkammaren härstädes och vid tullinspektionen å Fårösund offentlig auktion för upplåtande till den minstbjudande af åtskilliga reparationsarbeten å tullinspektorsbostället vid Fårösund; och meddelas till hugade spekulanters känne dom följande:
att den, som vid anktionen standar för lägsta anbudet, bör vid auktionstillfället afltemna till vederhäftigheten styrkt borgen af tvänne personer, de der borga en för bägge och bägge för en såsom för eget åtagande såväl för arbetets ordentliga \”verkställande i enlighet med besigtningsinstrumentet och inom föreskrifven tid samt af fullgoda materialier som ock för det förskott af högst balfva \’entreprenadsumman, hvilket vid kontraktets afslutande kan få lyftas;
att Tullkamaren förbehåller sig rättighet att, eburu klubbslag skett, pröfva och bestämma, haruvida de gjorda anbuden kunva antagas eller icke, samt
att kostnadsförslag öfver samtliga arbetena ätvensom förslag till arbetskontrakt finvas till påseende såväl härstädes som hos tullinspektionen å Fårösund;
Ötriga vilkor blifva vid auktionerna tillkännvagifna.
Visby Tallkammare den 11 Jan. 1886.
J. F. LYTH. JOH. FR. HAGSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 Januari 1886
N:r 4.