Etikett: Fårösund

AIK tog även budkavlesegern.
Men VIF IV hotade svårt. – Bra bana med svårfunnakontroller.
Det blev inte tredje gången gallt i budkavlen för Visby IF:s första lag men det var i alla fall bra nära att ett annat av klubbens lag skulle ha uppehållit traditionen från föregående år. Det fattades emellertid fattiga två minuter och dem hade AIK:s första lag till godo. Det var alltså hrr Ahrling, Fohlström och Löfqvist som togo hem segern i gårdagens tävling trots att två av dem satte bort en timme vardera med att leta efter kontroller.
Banan gick med start vid en av Tjeldersgårdarna i Boge och första växeln låg vid Medebys i Gothem. Därifrån följdes samma bana avigt till altrå största delen och andra växeln låg vid Tjelders. Tredje sträckan var i stort sett lik den första och målet låg vid Medebys.
Redan vid halv 7-tiden gick färden från A 7, där kapten Leijonhufvud och hans medhjälpare höll upprop och ordnade för avfärden. Det visade sig att fyra lag inte kunde ställa upp och det blev alltså 39 lag som tävlade. Då bil- och busskaravanen kommit till. Hörsne slöto sig slitebor och kustartillerister till de övriga och därefter bar det iväg norrut på Gothemsvägen. Vid Tjelder i Boge blev det start för första sträckans män och kl. 9,31 skickades första man i väg. Startmellanrummet var två minuter och före kl. 10 voro alltså samtliga lag ute i terrängen.
Första kontrollen blev redan den en svår stötesten för de tävlande. Den angavs vara en jordhöjd 2,600 m. VSV från starten men som jordhöjden var felritad på kartan ställde detta till en massa trassel för första sträckans män. Ahrling i AIK och Löfkvist i VIF letade ungefär en timme efter den skärmen och de fingo allt större och större sällskap. Till slut fann man dock skärmen efter åtskilliga bedrövelser och de båda ovannämnda löparna höllo sedan i hop hela sträckan. Andra kontrollen låg c:a 2,000 m. åt SO vid, bäckupprinnelsen norr första a i Botvald Där ifrån var det nära tre kilometer åt OSO till tredje, åskröken 1,000 m. S Bryggans fiskeläge. Också här var det många som fingo leta både länge och väl, då kontrollen var mycket svår att upptäcka och terrängen var villsam. Fjärde kontrollen var bäckkröken 2,800 m. rakt syd och sedan var det bara 700 m. kvar till målet.
Andra sträckans män hade samma kontroll som första sträckans tredje, d. v. s. åskröken, sedan gick man till bäckupprinnelsen norr om Botvalda och därifrån gick man 1,500 m. NN0 till den mindre av de två jordhöjderna intill sockengränsen, som var sista kontrollen. Tredje sträckans män sluppo första sträckans första kontroll och gingo i stället till sockengränsknäet en kn. NV Tjelders och därifrån på den förutnämnda bäckkröken samt i fortsättningen på samma bana som för första sträckan.
Strax före kl. 11 kom efter lång väntan de första löparna till växel I och bäst av dessa var furir Viderström i lag 19, ett av A 7:s fältpostlag, med tiden 1,48. Kort efteråt kommo VIF:s tredjelag med tiden 1,52 och Bror Andersson i Slite I med 1,54. Kl. 11,46 anlände Ahrling och Löfkvist, den senare hade bästa tiden med 2,21 och Ahrling 2,35. 1 18:s förstalag hade 2,39 vid första växeln. I regel hade man tappat bort sig på första och tredje kontrollerna, medan den andra och sista inte vållat några nämnvärda svårigheter.
De flesta löparna ansågo skärmarna vara alltför väl gömda bland träden, då de ibland ej voro synliga på 15-20 meters avstånd. En orientering mellan kontrollerna med endast 15 meters miss kun-de alltså få till följd att löparen fick leta efter kontrollen under ytterligare en timme innan han hittade den intill den plats han först befann sig.
På andra sträckan hade AIK satt in finorienteraren Thure Fohlström och han förde sitt lag upp till andra plats före A 7:s fältpostlag nr 19, bestående av furirerna E. Viderström, T. Hallgren och S.-0. Pettersson, som nu ledde med 17 minuter. Fohlström gjorde en fin insats och vann denna sträcka på 8,5 km. med 1,21. Första sträckan var längst, 11,5 km. och don sista mätte 10,5 kilometer.
A 7 ledde som sagt genom furir Hallgren men Fohlström tog in precis en halvtimme av deras försprång och lämnade resten åt Löfqvist. Fältpostlagets sammanlagda tid efter två sträckor var 3,39, AIK hade 3,56, VIF IV hade 4,34, Slite I och VIF I hade båda 4,37, AIK II 4,39, VIF 111 4,41, 1 18 4,43 och A 7 14,51 för att ta några land de bästa.
Mellan kl. 3 och halv 4 väntade man första man i mål men det dröjde en bra stund över halv 4-slaget utan att något hände och man ställde in sig på att vilket lag som helst kunde vinna. Äntligen döko några löpare upp och det visade sig vara två AIK-are nämligen Löfqvist och Strandberg i lag I resp. III. \”Löken\” hade då varit ute i två och en halv timme, varav en timme gått åt vid andra kontrollen, som han cirklat kring åtskilliga varv. Sedan dessa båda kommit i mål uppenbarade sig ett slitelag och ett VIF-lag som klarat av första sträckan efter c:a 6 timmar. Tappert och energiskt gjort!
Sedan kom det en och annan löpare ända fram till kl. 5, då det var precis nedmörkt. En del tvingades bryta när endast den sista lätta kontrollen återstod och inalles var det 10 lag som fullföljde. Bästa sträcktid på sista sträckan fick Sven Strandberg på 1,52 och en annan god prestation gjordes av John Eklund, som klarade sträckan på 1,55. Det var hans lag som råkade ut för de två olycksminuterna och hamnade på andra plats och tragedien för Eklund blev så mycket större som han hittade kontrollerna fint men inte orkade springa för fullt, då han förut varit krasslig.
VT lyckades genomsnittligt bäst i tävlingen, då klubben fick in fyra av sina fem lag, AIK fick in två av sina fyra – de andra två måste bryta vid sista kontrollen – KA 3 fick in ett av tre, A 7 tre av tio och 1 18 inget av sina 14 startande lag. Fjolårets segrande lag kom på sjätte plats, Gustaf Carlsson anlände just som prisutdelningen var över. Denna ägde rum vid 5-tiden, och där fick segrande lag dels en lagplakett och dels individuella DM-tecken, andralaget fick pokaler och tredje laget A 7:s bronsmedaljer. Bertil Björck tackade tävlingsledaren och banlä,-aren kapten Kr. Leijonhuvud för en utmärkt bana och en trevlig tävling och ett taktfast leve avslutade denna tävlingsdag.
Vädret var ganska kyligt och ibland kom det småskurar med snöblandat regn, på morgonen var det kraftig frost i skogen och vattensamlingarna voro isbelagda. Löparna måste under tävlingen ta sig över Gothemsån och detta klarades med växlande lycka. Kårens radiobilar skötte på ett utmärkt sätt förbindelserna mellan kontroller och växlar och man kunde följa tävlingens förlopp vid åtskilliga punkter på banan.

Prislistan fick följande utseende:
1) AIK I (R. Ahrling, T. Fohlström, G. Löfqvist), 6,27,00.
2) VIF IV (E. Rosendahl, E. Olsson, J. Eklund), 6,29,00.
3) AIK III (G. Johansson, K.-A. Booberg, S. Strandberg), 6,49,00.
4) VIF III 7,18,50, 5) A 7 18312, lag II, 7,35,20, 6) VIF 1 7,38,20, 7) KA 3, lag III, 7,45,40, 8) A 7, lag 1, 7,57,00, 9) A 7 18322, lag 1, 7,58,40, 10) VIF V, 8,42,00.

Flygets lag fick andra pris.
Västmanlands flygflottilj och Göteborgs örlogsdepå möttes på lördagsmiddagen på Hjorthagens idrottsplats i matchen om andra pris i den militära fotbollturneringen. Resultatet blev att flyget vann med 4-1, halvtid 2-0.

Tipsraden.
Brage-AIK 3-2. 1
Elfsborg-Malmö FF 2-1. 1
Gårda-Landskrona 0-1. 2
Hälsingborg-Göteborg 3-1. 1
Sandviken-Norrköping 3-2. 1
Sleipner-Degerfors 3-3. X
Djurgården-Hammarby 2-2. 1
Sundbyberg-Sandv. AIK 2-4. 2
Karlskoga-GAIS 1-2. 2
Kristianstadsk.-Halmia 2-3. 2
Landora-Olofström 2-1. 1
Malmök.-Höganäs 3-1. 1
Nynäshamn-Reymersholm 1-6.
Halmstad-Värnamo 1-0.
Arvika-Lundby 3-2.
Kalmar AIK-Malmö Bl 4-2.
Örn-boxarnas gästspel.
Bra uppvisningar på A 7 i går.

Det var fight i A 7:s gymnastiksal i går eftermiddag, i den form som går under benämningen \”the noble art of selfdefence\”, och huvudrollerna innehades av förmågor från den välbekanta boxarklubben Örnen i Stockholm, som med örn-pappan, Gustaf Martinsson, i spetsen svarade för att det blev god propaganda.
En relativt talrik publik hade infunnit sig, och givetvis var man mest nyfiken på att få se den mycket omtalade Visbypojken Lennart Pettersson i aktion. Han \”upptäcktes\” för cirka ett och ett halvt år sedan av Martinsson och har på kort tid utvecklats till en synnerligen lovande boxare, vilket bäst bevisas därav, att han hemförde juniormästaretiteln i tungvikt i fjol. Och nu kommer han att uppsättas som reserv i landslaget mot Danmark!
Och man kom snart underfund med att Martinssons adept infriade förväntningarna. Han visade sig nämligen vara en välproportionerligt byggd pojke med god räckvidd, det rätta humöret och först och främst en bra teknik, som naturligtvis kan bli ännu bättre. Hans båda motståndare, tvenne bröder Lorensson, voro heller inga duvungar. Den ene av dem, lätttungviktaren Einar Lorensson, var finalist i JM i fjol, och, liksom brodern Harry, en sympatisk boxare av den inom repen så sällsynta typ, som nästan verkar som om han bad om ursäkt om händelsevis en uppercut skulle träffa motståndarens käke. Bröderna Lorensson syntes för övrigt ha perfekt samma stil, om så effektiv låter jag vara osagt. Att vända hela bröstsidan till ger alltför stor träffyta åt motståndaren. Nåväl, man gick inte på för fullt, inte heller i de andra matcherna på ett par undantag när. I welter möttes Bergström, BK Hansa, och Sundvall, Örnen, och här blev det emellertid hårt mot hårt. Sundvall kunde slå hårt och vid ett tillfälle såg det hotande\’, ut, men knockouten uteblev. Matchen såg lite blodig ut, men detta föranleddes endast av en liten rispa på B:s ena kind. Domslutet – Martinsson var själv domare – lydde på seger för Sundvall.
En trevlig uppgörelse blev Alnö-Jansson contra Tore Wass. Den sistnämnde, en lång gänglig yngling, fick ersätta stockholmsmästaren Karlsson, som på grund av sjukdom förhindrats resa med hit ner. Att Alnö-Jansson givit Erik Ågren en hel del besvär i SM kan man förstå. Han var oerhört energisk och rörlig som en gummiboll, men Wass gjorde ett förvånansvärt gott intryck genom sin goda blick för gamet. Han boxades intelligent och gjorde bra ifrån sig.
En rätt livlig match var den första, som gick i fjäder mellan Wolff och Arne Lindström. Den förstnämnde hade fått stilpris vid JM i bantam i fjol. Båda visade friskt humör och gjorde en bra match, även om icke denna gång erbjöds något vackrare stilprov.
Den ur propagandasynpunkt sämsta uppgörelsen bjödo Andersson-Rovkvist, båda Hansa, på. Här glömde man ibland totalt bort garden, vilken som bekant inte är så alldeles oviktig i boxning, och ibland verkade det rena slagsmålet. Men det tar sig väl så småningom. Våra pojkar ha inte samma goda ledning som \”Örnarna\”.
Slutligen möttes bantampojkarna Börje Hansson och Gösta Pettersson, båda från örnen, och dessa visade goda takter.
Som slutomdöme kan man säga, att matcherna i stort sett bjödo på bra boxning. Visserligen är det ur publiksynpunkt \”roligare\” med en eller annan event. knockout – nu förekom endast ett par matcher med domslut – men en uppvisning i stil med gårdagens har en uppgift att fylla såsom propaganda. Och jag tror Martinsson och hans pojkar kunna vara belåtna. De äro välkomna igen.
Martinsson är numera en femtioårs man – det kan man förresten inte se – och det var han som för ett 20-tal år sedan stiftade Örnen. han har emellertid icke endast denna förening att tänka på utan har många järn i elden såsom tränare.
Mr Ernest

Spänstpropagandan.
Två nya föreningar till Gymnastikförbundet.
I Folkspänstpropagandan som fick en bra start på Gotland går bra även i fortsättningen och rapporter om att föreningarna sätta i gång spänstavdelgar inkomma med jämna mellanrum. I Hejdeby där man har två spänstavdelningar har man bildat, en ny förening, Hejdeby gymnastikförening, med fru Inez Lerbom som ordförande och fröken Signe Dahlström som sekreterare, och denna förening har sökt inträde i Gymnastikförbundet. Vidare har Roma idrottsförening sökt inträde i förbundet. I Roma arbetar förutom den manliga spänstavdelningen även en kvinnlig avdelning som sorterar under IOGT-logen.
I Bro har den kvinnliga avdelningen fått en mycket god start. Fröken Elsie Östergren som leder denna rapporterar 18 deltagare. Tidigare år har man haft 10-12 deltagare och då hade man ändå med flickor från Hejdeby, vilka som bekant nu bildat en egen avdelning. Den manliga avdelningen i Bro har inte kommit i gång ännu, men väntas snart komma att sätta i gång. I Levide leder hr G. Sjöberg en manlig spänstavdelning med 18 deltagare. Vidare skall man sätta i gång en kvinnlig avdelning med folkskollärare Ivar Larsson som ledare. I Burs ha både kvinnlig och manlig avdelning kommit i gång, båda med hr K. E. Gannholm som ledare. I den förra är det nio och i den senare tolv deltagare. Övningarna pågå tisdag och torsdag, kvinnliga kl. 19-20,30 och manliga kl. 20,30-22.

43 spänstgymnaster i Källunge, fleraväntas.
En synnerligen vacker spänstrapport har lämnats av fröken Rut Thomsson, Källunge JUF:s energiske och duktiga gymnastikledare, som i höstas deltog i spänstledarekurs vid Lillsved. Hon meddelar att den kvinnliga avdelningen nu arbetar för högtryck. Sedan i somras har avdelningen utökats med 10 nya gymnaster, så att den nu räknar inte mindre än 26 deltagare, en synnerligen vacker siffra om man tänker på de svårigheter som möter folkspänsten på landsbygden i form av långa avstånd, mörka och svåra vägar m. m. En del av deltagarna ha-inte mindre än en hel mil att åka, men övningsbesöken ha i alla fall varit fullaliga alla gånger. Man har nu kommit så långt att\” 26 lejonmärken beställts denna vecka. Arbetet har gått med liv och lust sedan föreningen i höst fått både matta och bomsadel från Gymnastikförbundet. Avdelningen arbetar två gånger i veckan, varannan vecka en gång, tisdagar resp. fredagar kl. 8-9 e. m.
Den manliga avdelningen i Källunge har nu åter kommit i gång. Antalet deltagare är nu 17, men flera väntas till nästa gång. Avdelningen har övning varje torsdag kl. 8-9 e. m. med fröken Thomsson som ledare.
Som synes är \”spänstlusten\” synnerligen stor i Källunge och exemplet manar till efterföljd.

VIF slog Slite med 4-0.
Slutspelat för hösten i Div. 1.

Visby IF överraskade i går med att i höstens sista Div. I-match slå segertippade Slite med hela 4-0. Nu var det i stället Slite som råkat ur slag och inte kunde få i gång något effektivt samspel, som gav resultat. VIF låg över i första halvlek, men någon målspottning i större skala blev det inte fråga om. Det första målet gjorde slitespelarna själva och det andra tillkom på straff sedan en man i hemmalaget i onödan räddat ett målskott med handen. I andra halvlek gjorde VIFarna två \”riktiga\” mål, medan Slitespelarna fortvarande voro ineffektiva.
Ställningen i serien blev oförändrad men poängen är nu följande:
AIK 3 3 0 0 16- 3 6
A 7 3 1 0 2 10-11 2
Slite 3 1 0 2 7-12 2
VIF 3 1 0 2 6-13 2
Norra serien:
Stenkyrka-Fårösund 8-1.
Martebo-Boge 3-3.
Stenkyrka 3 3 0 0 17- 3 6
Fårösund 4 3 0 1 12-11 6
Martebo 3 1 1 1 6- 7 3
Boge 3 0 1 2 5-14 1
Bro 3 0 0 3 3- 8 0
Södra serien:
Hemse-Fardhem 1-1.
Burgsvik-Rone 2-0.
Alva-Klintehamn 5-1.
Vänge-Hablingbo 2-1.
Alva 4 3 1 0 18-6 7
Burgsvik 4 3 0 1 11-10 6
Fardhem 4 2 1 1 15-11 5
Hablingbo 4 2 0 2 15- 7 4
Vänge 4 2 0 2 9-20 4
Ljugarn 3 1 1 1 14- 8 3
Hemse 3 1 1 1 8- 6 3
Rone 3 0 0 3 4-10 0
KIK 3 0 0 3 2-18 0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 oktober 1940
N:r 250