Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Fardhems socken ligger nordväst om Hemse i södra Gotlands inland.
Gårdsnamn: Gardarve, Gardsby, Gerete, Hallsarve, Hägsarve, Kvie, Myre, Nederburge, Niksarve, Prästgården, Rodarve, Sandarve, Stenstugu, Överburge.
Svea hofrätt har faststält häradsrättens dom mellan sysslomännen i hemmansegaren Hallgrens, Myre i Fardhem, konkurs, och handlanden Johan Bokström i Hemse, hvarigenom Bokström, som kort före Hallgrens konkurs med denne ingått ett lösöreköp för att få en sin fordran å 800 kronor betäckt, förpliktigats att till konkursboet återlemna det köpta eller utge dess värde samt ålagts att utgifva rättegångskostnader med 235 kronor.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Januari 1881
N:r 6
på Gotlands landsbygd 31 Dec. 1880:
Hafdhem: födde 17; döde 12; inflyttade 51; utflyttade 55; folkmängd 739; minskning 2.
Näs: födde 10; döde 5; inflyttade 9; utflyttade 21; folmängd 463; minskning 7.
Fole: födde 15; döde 2; inflyttade 46; utflyttade 43; folkmängd 469; ökning 16.
Lokrume: födde 19; döde 15; inflyttade 39; utflyttade 56; folkmängd 422; minskning 16.
Veskinde: folkmängd 580.
Bro: folkmängd 3811.
Fardhem: födde 5; döde 3; inflyttade 24; utflyttade 40; folkmängd 31 December 1880, 383; minskning 14.
Linde: födde 10; döde 2; inflyttade 25; utflyttade 30; folkmängd 31 December 1880, 361; ökning 3.
Lojsta: födde 8; döde 7; inflyttade 16; utflyttade 36; folkmängd 31 December 1880, 327; minskning 19.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Januari 1881
N:r 6
i Hejde och Fardhems ting kommer att tills vlare under den tid ordinarie innehafvarenförestår kronofogdetjensten i södra häradet att uppehållas af hr Valter Eneman.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Januari 1881
N:r 4
anteckningar af Alf.
Sjonhems-stenarne.
De nu omtalade minnesstenarne från forntiden, alla funna i södra tredingen, likna hvarandra deruti, att de hatva både runinskrift och bilder, hvilka ej antyda kristendom, men väl tyckas hänvisa på myter från Asaläran och på vikingatärder. Gotland har ännu att framvisa ett annat minnesmärke från en tid, som tyckes varit ej långt yngre än vikingatiden, ja, då vikingafärderna ännu ej alldeles måtte upphört i Norden, men kristendomen redan vunnit öfverhanden derstädes, ehuru den icke ännu lyckats alldeles utrota de bruk och tänkesätt, som varit rådande under hednaåldern, utan åtskilligt deraf ännu suttit qvar i folklynnet. Det minnesmärke vi häntyda på, är så till vida olikt dem vi förut beskritvit, att det ej har bildliga framstiällningar utan endast runinskrift och denna tydligen hänvisande på kristendom, men på en kristendom, som ej trängt till hbjertat och lärt sina bekännmare att forlåta, ty den ropar om hämd. Det finnes (eller har funnits, ty möjligen är detta, liksom så många andra, förstördt) uti en annan af landets tordna hutvuddelar: Medeltredingen.
Genom denna huftvuddel stäcker sig inordost och sydvest, tvärt öfver Gotland, från Slite till Klinte, en mer än milsbred dal, som har på sidorna om sig tvänne högland: det sydöstra och nordvestra. I denna dal ligga landets bördigaste och bäst odlade trakter. I en aflägsen forntid har en segelled, åtminstone för mindre farkoster, gått igenom dalen, tvärt öfver landet, ifrån Gothem-stranden på östra sidan till Sanda eller Vestergarns-stranden på den vestra. Fjälemyr, Roma eller Högbromyr, Källunge- och Hörsne- eller Linamyrarne — en gäng insjöar, samt de åar, hvilka sammanbinda dem med hvarandra och med hafvet och som fordom varit långt betydligare än pu, äro lemningar af denna forna farled, förmedels hvilken trakter, som nu ligga längt från hafvet midt upp i landet, då hafva haft gemenskap med hatvet. Romamyr utgjorde då ett medeltredingens medelhaf, liksom Mästermyr var södra tredingens. Härvid denna insjö (Romamyr) hölls hela landets storting Gutn-al-Tinget i Roma. Mäktiga ätter hatva bosatt sig kring detta lilla medelhaf, hvarom namnen Atlingabo och Bardlingabo vittna och en forntida tempelhall torde kanske här en gång funnits; ty sockenhamnet Halla (i katolska registret Halluhallen, salen) gifver anledning förmoda sådant. Skulle en tempelhall verkligen hafva funnits här, så har dock bygden, hvaruti den legat, icke då hetat Halla eller Hallu, hvilket namn säkerligen blott betecknat sjelfva helgedomen, utan bygdelaget har hetat Sjo- eller Sjon-hajm (af Sjo, sjö) d.
v. s. hemmet vid sjön, ett namn, som häntyder på att Roma myr varit en forntida insjö. Att man från den samma haft segelled ut till hafvet kan man af runskriftens innehåll å minnesmärket sluta, ty i det gamla Sjonhem är det som detsamma finnes eller funnits.
Uti Liljegrens Runurkunder och Säves Gutniska Urkunderantöras Runstoder på Sjonhems kyrkogård. Liljegren har funnit 3:ne, tydligen hörande tillsammans; Säve har blott äterfunnit 2:ne. De äro af föräldrar, systrar och farbröder resta öfver 3:ne bröder, som aflidit, en å sjöresa, säkerligen å köp- eller vikingafärd, åtminstone tyckes han blifvit slagen af vikingar, den andre har dött utrikes, den tredje hemma, efterlemnde en dotter. Det är en hel gutnisk ätt med mycket fornåldriga namn, som träder oss till mötes i den gamla minnesskriften, som nog torde härröra från 12:te århundradet och kanske från början af detsamma.
Inskrifterna äro följande :
Å den första (efter Säve): Ropwisl: auk: Ro-
palf: pau: litu: raisa: staina eftir:sii….
Pria: Pina: eftir: Ropfos: han: siku: bla-
kumen: i utfaru
på 2:ne rader, tvärt öfver stenen, står: kup:
haelbin: . . .. .: sial: roPfoar: kuP: swi-
ki: Pa: ar: han: swin
Öfversättn. RoPwisl och RoPalf (det sednare
qvinnanamn) de läto resa stenar efter sö-
(ner deras) trenne. Denna efter Ropfos.
Honom sveko blakemän (blekingsboar?
blå män?) i utfarten (utresan)
Gud hjelpe…. Ropfos själ!
Gud svike dem som honom sveko!
Å den andra (efter Säve): pina: after: a .
……. tapr: a: Witau: systrir:
— r: brupr: pria: ropanpr: auk:
ro pkutr ropar: auk: porstain
på en rad, tvärt öfver stenen: pir: iru: fadur:
brüpr
öfversättn. Denna (sten) efter . . . . (airikr?
han va)rd döder i Witau (Windau?) sy-
strar . . . ——— efte)r bröder trenne
Ropanfr och Roppgulr: Ropar och Thorsten
de äro fader bröder (de aflidnas näml.)
4 den tredje (eft r Liljegren): pina: efter:
Hairfos: han: to: haima: auk: ati: totur:
aina: han: haiter: haili: utr: waltika:
gerpi: staina: auk: walkustar: ma . . . .
Öfversättning. Denna efter Hairfos. Han
dog hemma och egde en dotter. Hon he-
ter Haili. Utr (Uddr?) Valtika (troligt-
vis ett gårdsnamn) gjorde stenarna (högg
dem iordning) och walkustar (runraderna?)
på en rad, tvärt öfver stenen: Tan: auk: Bot-
bjarn: raistu.
Dan och Botbjörn reste (stenarne).
Att denna minnesvård varit ansedd för storartad och dyrbar synes af den noggrannhet, hvarmed runristaren uppgifvit ej blott öfver hvem stenarna blifvit uppsatta och bvem som bekostat dem, utan ock hvem, som utfört arbetet, både huggning, ristning och uppresandet. Många forntida namn möta oss här, så uråldriga, så fornnordiska att de väl förtjena uppmärksammas och antyda en tid som ligger mycket långt tillbaka. Stamordet Rod eller Rot, som förekommer i 6 af namnen, kan möjligen vara förkortning af mansnamnet Frode eller ock vara samma stamord, som finnes i Rota (namnet på en Valkyria). Mansnamnet Raud kan ock vara beslägtadt dermed. Gårdsnamnen Rodarfve eller Raudere (Fardhem), Roter (Hejnum) och Rotarfve (Lye) hafva troligtvis uppkommit af något bland dessa namn.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Januari 1881
N:r 2
i hemmansegaren Jacob Engströms vid Botels i Lau konkurs kallas till sammanträde å gästgifvaregårdeu Burge i Lefvide tisdagen den 28 innevarande December klockan 11 f. m. för att emottaga slutredovisning, bestämma arvoden och granska utdelnivgsförslag.
Fardhem den 10 December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerna i hemmansegaren Johan Ahlqvists vid Stenstugu i Alskog konkurs kallas till sammanträde å gästgifvaregården Burge i Lefvide tisdagen den 28:de innevarande December klockan half 12 på dagen för att emottaga slutredovisning, bestämma arvoden och granska upprättadt utdelningsförslag.
Fardhem den 10:de December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerna i sergeanten Olof Hallboms vid Tenglings i Etelhem konkurs varda härmed kallade till sammanträde å gästgifvaregården Burge i Lefvide tisdagen den 28:de innevarandé December klockan 1 e.m. för att emottaga slutredovisning, bestämma arvoden och granska upprättadt utdelningsförslag.
Fardhem den 10 December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerna i sergeanten Lars Floströms i När socken konkurs varda härmed kallade till sammanträde å gästgifvaregården Burge i Lefvide tisdagen den 28:de innevarande December klockan half 2 e. m. för att emottaga slutredovisning, bestämma arvoden och granska utdelningsförslag.
Fardhem den 10 December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerna i smeden Olof Carlssons i När konkurs varda härmed kallade till sammanträde å gästgifvaregården Burge i Lefvide tisdagen den 28 innnevarande December klockan 2 e. m. för att emottaga slutredovisning, bestämma årvoden och granska utdelningsförslag.
Fardhem den 10 December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerna i sjökapten J. G. Regnells vid Skäggstäde i Källunge socken konkurs kallas att sammanträda å Hypoteksföreningens lokal i Visby, torsdagen den 30 i denna månad kl. 2 e. m., för att granska upprättadt utdelningsförslag och, om detta godkännes, erhålla utdelning.
Hejnum d. 11 December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne uti Lars Jacobsons Norrqvie i Grötlingbo konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Lefvede tisdagen den 28 i denna månad kl. 1/2 1 e. m., för att erhålla redovisning öfver förvaltningen, bestämma arvoden och granska utdelningsförslaget.
Stenstugu i Fardhem d. 10 Dec. 1850.
RÄTTENS OMRUDSMAN.
Borgenärerna i landtbrukaren Fr. Ooms vid Gotlands norra häradsrätt anhängiga konkurs kallas härmed att sammanträda å Stadshotellet i Visby, onsdagen den 29 i denna månad kl. 3 e. m., för att bestämma god- och sysslomansarvode och erhålla kännedom om boets ställning.
Visby den 10 December 1880.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Borgenärerna i aflidna Alfhild Linders i Fole konkurs kallas att sammanträda å kronolänsmanskontoret i Bro måndagen den 3 nästkommande Januari kl. 1 e. m. för att erhålla redovisning af konkursboets förvaltning.
Bro den 13 December 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 December 1880
N:r 102
Södra häradsrätten.
Bouppteckningsprocent. Tingsskrifvaren V. Broström, som af häradsrätten förordnats att förrätta bouppteckning i Lars Hallgrens, Myre i Fardhem, konkurs, hade instämt sysslomännen i nämda konkursmassa med yrkande, att sysslomännen måtte åläggas att till honom betala i arvode en procent af boets tillgångar, hvilket skulle utgöra omkring 91 kronor. Käranden, som endast bekommit omkring 55 kronor, erhöll ytterligare enligt rättens utslag omkring 20 kronor såsom skälig ersättning för hafda besvär.
För utbekommande af 200 kronor hade fattighjonet Karolina Norman i Silte instämt handlanden Johan Bokström i Hemse. Det upplystes, att käranden erhållit nämda summa afyBokström och sedan utlånat denna summa mot revers till en annan person, hvilken revers nu kommit i Bokströms ego. Svaranden ville ej återlemna reversen, emedan han sade sig hafva fordran af Norman. Ett vittne berättade, att Bokström sändt vittnet till Norman och bedt vittnet att hos Norman anhålla att få låna reversen, emedan Bokström behöfde pengar; Norman hade då frågat vittnet, om det vore farligt att utlemua reversen, samt derefter aflemnat förbindelsen; vittnet sadesig tro, att Norman förut af Bokström erhållit pengarne »för någon kärleksbevisnings skull», hvilket bekräftades af Normans utsago, »att Bokström allt varit snäll mot lille Konrad, som han gifvit åtskilligt». Vittnet berättade äfven, att Bokström bjudit Norman två tunnor säd eller 50 kronor, om hon ville ingå förlikning. För vidare bevisning uppsköts målet.
Bränvinsmål. I ett dylikt mål mot Petter Hemmin, Rigges i När, och Petter Petterson. Tiricke i När, nedlade åklagaren sin talan, hvarefter målet afskrefs.
Ärekränkningsmålet mellan Fredrik Häglund, Enges i Burs, och Lars Nilsson dersammastädes anmäldes som förlikt och blef afskrifvet.
Lars Nilsson, Enges i Burs, en af de trognaste tingskunderna, hade instämt sina grannar hemmansegarne Fredrik Häglund och Johan Hägg under yrkande om ersättning för omkring 100 lass-grus, som de skulle hafva tillegnat sig af honom. Svaranden bestredo hans uppgifter och sade sig hafva tagit endast några få lass grus ur en för dem alla gemensam grusbacke. Målet uppsköts.
Samme Lars Nilsson, Enges i Burs, var äfven instämd af ofvannämde Fredrik Häglund, från hvilken Nilsson skulle hafva tagit 2 lass matjord, 20 lass sand, hvarjämte Nilsson skulle hafv. genom gräfning förstört en väg, som derigenom blifvit ofarbar. Tvänne vittnen intygade delvis kärandens utsago. För vidare bevisning erhölls uppskof.
Rådhusrätten i Visby.
Bröderna Henrikson, at hvilka den ene Johannes Petter har varit och den andre Axel Henrik är anstäld vid härvarande artilleristamtrupp, som allt som oftast orsakar oordningar i värt annars fredliga samhälle, voro at åklagaren instämde, emedan de i söndags aftou utanför utskänkningsstället nr 2 å Adelsgatan, misshandlat och våldfört sig å gelbgjuterigesällen Svante Eklund. Axel Henrik H. erkände, att han tilldelat Eklund ett slag med handen i nacken; Johannes Petter H. erkände att han med en s. k. prässtock slagit Eklund i hufvudet, så att Eklund fallit till marken. Företedt läkarebetyg innehöll, att Eklund har ett tre tum långt sår öfver hjässan; huravida Eklund kunde för framtiden få någon svårare skada af slaget, kunde läkaren för närvarande ej med visshet afgöra. För att närmare få utredt hvilka följder slaget kunde hafva för Eklund uppsköts målet till 13 dennes, då Johannes Petter H. skulle vara till städes vid äfventyr af hämtning och Axel Henrik H. vid 10 kronors vite.
Visby badhusaktiebolags styrelse för föregående är, instämd af den nuvarande styrelsen angående redovisning af kr. 1,637:77, ålades genom i måndags af rådhusrätten afkunnad dom att gemensamt eller hvilkendera af styrelseledamöterna gälda gitter till den nuvarande styrelsen utbetala ofvannämda summa med ränta samt att utgifva rättegångskostnader med 50 kronor. J. V. Klintbergs sterbhusdelegare befriades från ansvarighet att utgifva någon räntebetalning.
För misshandel af arrendatorn af Stenkumla prestgård Mårten P. Larsson var hemmansegaren Gustaf Andersson, Munsarfve i Hejde, instämd.. Ett vittne intygade, att Andersson 4 sistl. November å handl. Klintbergs gård kastat ikull Larsson. För ytterligare bevisnings förebringande erhölls uppskof till 17 Januafi.
Ersättningsmålet mellan enkan Maria Kristina Lindgren, Gumbalde i Stånga,ochjernvägsstyrelsen anmäldes såsom förlikt. Målet, som först af enkan Lindgren var instämdt vid södra häradsrätten, kunde der ej vidare handläggas, enär jernvägsstyrelsens ombud bestred rättens befogenhet att upptaga detsamma, enär ombudet ansåg det såsom varande ett rent ersättningsmål höra under rådhusrättens pröfning. Denne svarandeombudets invändning ogillades dock at häradsrätten, hvars af svaranden hos hofrätten öfverklagade beslut upphäfdes af hofrätten, som hänsköt målet vill rådhusrätten, der det nu i måndags utagerades. Jernvägsstyrelsens ombud anförde dessutom inför rätten att sakföraren Stenmark uttagit stämning i målet utan uppdrag af kärandeparten.
Återvinning åt konkursbo. Sysslomannen i fanjunkaren Tufvanders konkursmassa, sakföraren Stenmark, yrkade, att åkaren J, P. Hultberg måtte åläggas till konkursboet återlemna en del löseffekter, som Hultberg för 205 kronor inköpt af Tufvander men låtit qvarblifva i Tufvanders vård. Tufvander försattes i konkurs 14 sistl. Augusti och det ofvannämda köpet egde rum 15 sistl. April. Målet öfverlemnades af båda parterna till rätrens pröfning.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 December 1880
N:r 98
i södra häradet har under innevarande års elfva första månader uppgått till 22. Under föregående år räknades 29 konkurser i samma härad. Vi meddela här nedan fortsättning på vår senaste förteckning öfver dessa konkurser:
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 December 1880
N:r 97
hade i onsdags sitt åärssammanträde, besökt af närmare 30 medlemmar, hvarvid jägmästare Sylvan, gillets v. ordförande, ledde förhandlingarne.
Doktor L. Kolmodin, gillets sekreterare, föredrog årsberättelsen, som bland annat meddelade, att k. m:t äfven för inneyvarande är tilldelat gillet 1,000 kronor af riksdagens anslag till skarpskytteföreningarne i riket samt att länets landsting höjt anslaget till belöningars utdelande för rofdjurs utrotande från 750 till 1,000 kronor för nästkommande är. Oaktadt denna höjning har styrelsen likväl icke ansett sig kunna föreslå högre pris än de förut utdelade, enär det under de senaste fem åren visat sig, att med de hittills gällande prisbeloppen ungefärligen 1,000 kronor varit erforderliga för detta ändamål.
Af revisionsberättelsen. framgick, att innevarande års ekonomiska ställning visar:
Behållning från 1879 kr. 1,700:41
Inkomster för 1880 kr. 538:50
Summa kr. 2,238:91
Årets utgifter hafva varit kr. 300:24, hvadan behållningen till 1881 är kr. 1,938:67.
Granskningsmännen, kapten Gyllenhammar och postmästare Lindquist, tillstyrkte full ansvarsfrihet åt styrelsen och gillets skattmästare, kapten Törnqvist, för årets förvaltning, hvilken tillstyrkan af gillet bifölls. Åt styrelsen uppdrogs att på lämpligt sätt indrifva de af gillets f. vaktmästare förskingrade medel, 34 kronor.
Vidare beslöts att-i länets allmännast spridda tidning låta införa ett sammandrag af årsberättelsen.
Den gamla styrelsen, bestående af doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkaren Visselgren samt hrr L. Vedin och Rud. Kolmodin, omvaldes. Sekrete: raren, doktor L. Kolmodin, skattmästaren, kapten Törnqvist och rustmästaren, kapten Lindström, återvaldes likaledes till sina respektive befattningar. Till gillets v. ordförande utsågs ånyo jägmästare Sylvan med öfverstelöjtnant Gahne och major Ihre såsom ersättare. Till granskare valdes postmästare Lindquist, kapten Gyllenhammar och löjtnant af Klint. Såsom nye ledamöter i gillet invaldes handlanden K. F. Lindström i Stockholm, handl. Gustaf Klintberg, redaktör Jeurling, e. o. kammarskrifvaren R. Svenson, kapten Frick, skogseleven Nyman, underlöjtnant Bolin, sjökapten J. V. Herlitz, handl. M. Bogström, färgerifabrikören O. Åkerman, qvartettsångaren Diiring och v. häradshöfding Tiberg.
Öfverläggningen angående styrelsens förslag att äfven för nästa år bibehålla samma belopp å belöningarne för rofdjurens utrotade som hittills utgått, öppnades af hr R. Kolmodin, som föreslog, att belöningen för skjuten gammal räf borde sättas högre, hvaremot belöningen för dödad diräf borde sänkas. Härom utspann sig ett ganska lifligt tankebyte, hvarunder det framstälda förslaget delvis förordades af landshöfding Horn och major Ihre, men ogillades af hrr Wöhler, Hedenblad, Törnqvist och Sylvan; förslaget förkastades äfven af gillet. På tal om belöningar kan nämnas, att sådana för samlande af kråkägg ej vidare utdelas af gillet, enär, såsom doktor Kolmodin upplyste, borttagande af ägg från kråkan ingalunda leder till det dermed åsyftade ändamåtet, utan tvärtom.
På hr R. Kolmodins förslag tilldelade gillet en extra belöning af 15 kronor åt Jakob Nygren, Källgårds i Atlingbo, hvilken under året dödat ej mindre än 26 räfvar. Vidare anslog gillet 200 kronor till plantering å de s. k. östra grafvarne.
På\” styrelsens förslag antogs en ändring i 16 paragrafen af gillets stadgar, hvilken handlar om vilkoren för erhållandet af gillets medalj, hvilken på de senaste 10 åren ej utdelats. För att möjliggöra utdelningen af medaljen borttogs föreskriften, att alla fem skotten skulle träffa taflan, och stadgades, att styrelsen inför gillet skulle anmäla till erhållande af medaljen den skytt, som hade visat vackra prof på träffsäkerhet, hvarefter gillet hade att afgöra den gjorda anmälan. Derjämte beslöt gillet, att täfling om medaljen nästa år skulle ega rum.
Om doktor Säves förslag, att gillet borde vidtaga någon åtgärd till skydd för småfåglar, yttrade sig afstyrkande doktor Kolmodin, major Ihre, landshöfding Horn och jägmästare Sylvan, hvarefter förslaget afslogs.
Tvänne skottaflor af jern i stället för de nu brukliga trätaflorna beslöt gillet på hr R. Kolmodins förslag att inköpa. Under öfverläggningen härom, hvari motionä ren, major Ihre, kapten Hedenblad, landshöfding Horn och postmästare Lindquist deltogo, upplystes bland annat, att tvänne dylika jerntaflor kunna anskaffas för 75 kronor stycket.
Enligt från kompanierna inkomna uppgifter äro skytteförbundens antal lika med föregående år nämligen 89 med tillsammans 2,000 ledamöter. Till följd af vid årets skjutöfningar visad skicklighet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Etter sammankomstens slut upplästes ett från gillets ordförande, öfverste v. Vegesack, ankommet telegram, hvari en varm välgåugsönskan uttalades för gillet.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 December 1880
N:r 97
på socknarne Fardhem, Lojsta och Linde är från och med denna månads ingång försvårad. Till vår undran finna vi, att generalpoststyrelsen beslutit från sagde tid inskränka landtbrefbäringen mellan dessa socknar och Hemse från två till en gång i veckan och i sammanhang dermed vidtagit den ändring att landtbrefbäraren icke vidare kommer att besöka Fardhem, som således synes komma att varda mera än tillbörligt vanlottad i afseende på postförbindelser.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Oktober 1880
N:r 81
uti handlanden herr S. Nilssons konkursmassa behagade sammanträda å herr Carl L. Ekmans kontor måndagen den 19:de innevarande månad kl. 12 på dagen för att granska upprättadt utdelningsförslag och redovisning öfver förvaltningen, och om densamma godkännes, sedan i behörig ordning erhålla utdelning.
Visby den 5 Juli 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Samtlige fordringsegarne uti framlidne borgmästaren och ridd. S. J. Matthiesens vid rädstufvurätten härstädes anhängiga urarfvakonkurs varda härmed kallade att tisdagen den 20 nästkommaude Juli kl. 5 e.m. sammanträda hos sysslomannen i konkursen auditören Suno Engström för att erhålla redovisning för konkursboets förvaltning, granska upprättadt utdelningsförslag m. m.
Visby den 25 Juni 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Kreditorerna i Jakob Engströms, Botels i Lau vid Gotl. södra häradsrätt anhängiga konkurs kallas till sammanträde i gäldenärens bostad vid Botels måndagen den 12 instundande Juli kl. fem (5) eftermidddagen för att besluta i frågor, rörande konkursboet.
Fardhem i Juni 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Förre hemmansegaren Carl Gardells på Nygårds i Kräklingbo socken samtlige borgenärer kallas härmed till sammanträde å Tjengvede i samma socken lördagen den 24 innevarande Juli månad kl. 10 f.m., för att granska upprättadt utdelningsförslag, bestämma arvodet åt utredningsmännen samt emottaga redovisning för konkursboets förvaltning.
Kräklingbo den 7 Juli 1880.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Förre värdshusidkaren N. M. Anderssons å Slite resp. borgenärer kallas härmed att sammanträda å stadshotellet i Visby måndagen den 19 innevarande Juli kl. 3 e.m. för att höras och besluta i fråga om öfverlåtelse till annan person af det arrende gäldenären innehaft af indragna kronolänsmansbostället Busarfve i Othem m. fl. konkursboet rörande frågor.
Othem den 2 Juli 1880.
J. A. SMEDBERG,
rättens ombudsman.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Juli 1880
N:r 55