Folkskoleinspektörens berättelse

för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Dödsfall Johan Jacob Markusson

Att förre hemmansägaren Johan Jacob Markusson, genom olyckshändelse hastigt afled å Gardarfve i Fardhem måndagen den 17 Mars kl. 1/2 12 f.m. efter en lefnad af 68 år, 3 mån., 18 dag.; Sjupt sörjd och saknad af mig maka, barn och barnbarn har jag den sorgliga plikten för slägt och vänner tillkännagifva.
Fardhem & Gardarfve 18 Mars 1890.
Anna Markusson,
Sv. Ps. nr 4592 v. 1, 2.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Mars 1890
N:r 43

Rättegångs- och polissaker.

Skärpt straff för mordbrännerska. — På yrkande af länsmannen M. E. Svallingsson dömde, som bekant, Gotlands södra häradsrätt husmannen Niklas Petterssons hustru Lara Ulrika till 8 månaders straffarbete och ständig vanfräjd, för det hon 26 Aug. förlidet år anlagt mordbrand i sin mågs, hemmansägaren A. Nilsson Fettings gård.
Hofrätten har nu höjt straffarbetet för hustru Pettersson till 2 år.

Södra häradsrätten. För ärekränkning hade förre husbonden Frans Johansson, Ringome i Mästerby, instämt husbonden Karl Johansson, Sandäskes. Enär Frans Jobansson brustit åt den honom förelagda eden, hvarigenom han skulle värja sig för att icke ha kallat käranden en tjuf, men det finge anses, att yttrandet fälts allenast af obetänksamhet, dömdes svaranden att böta 25 kronor. Kärandens yrkande om att Karl Johansson skulle förpliktas införa utslaget i tidningarne liksom om skadeersättning, bifölls icke, Beträffande Frans Johanssons ansvarsyrkande mot Karl Johansson att denne skulle undanhållit honom åtskilliga hans lösören, kunde heller icke såsom obestyrkt och mot svarandens bestridande bifallas.

För hemfridsbrott och våld hade kronolänsman Eneman å tjenstens vägnar, efter anmälan af bandlanden Anton Jakobsson i Fardhem instämt arbetaren Johan Larsson, å Ejmunds grund i Gerum.
Häradsrätten ålade svaranden att med ed fria sig från anklagelsen att natten mellan 24 och 25 Nov. 1888 ha inne i målsägarens. bostad tilldelat honom ett slag för bröstet.

För våld hade kronolänsman Svallingsson instämt arbetaren Johan Olof Karlsson.
Häradsrätten fann svaranden lagligen öfvertygad att ha 7 Oktober 1889 i Per August Petterssons bostad i Klintehamn sparkat Pettersson å hufvudet och andra delar af kroppen och dömde svaranden att härför böta 50 kronor.

Olaga jagt. Hemmansägaren Lindvall i Fardhem hade stämt arbetaren Hallgren angående ansvar för oloflig jagt. Hallgren hade nämligen skjutit en hare på kärandens ägor och för öfrigt »midt för hans näsa», enär vid tillfället just Lindvall kommit tillstädes och bedt att tå köpa haren för 75 öre, hvilket ej af svaranden beviljats. Som Hallgren tyckte det endast varit en tillfällighet, enär han trodde sig äga lof, eftersom några hemmansägare ingått s. k. »jagtförbund» och ett par af dessa lemnat honom sitt tillstånd, upplyste käranden gevom kommissarien Eneman att väl »50 harar skjutits, ty svaranden vore kanske häradets bästa skytt». Dömdes emellertid till 10 kr. böter.

Rätt till jord. Arb. Rohnström, Löjsta, mot hemmansägaren A. P. Lundberg, Hemse angående bättre rätt till jord å Löjsta hed. Lundberg, som företräddes af sin son, inlemnade en skrifvelse, hvarefter rätten bestämde häradssyn å stältet.

Hästköp. Med ed befriade sig T. Berggren från att ha sålt en häst, som veterligen vore med fel behäftad.

Krångel med en vagn. Kommissarien A. M. Eneman yrkade ansvar och ersättning eller ock att återbekomma en vagn, som arrendator J. A. Gustafson tsgit ur en lada å Smiss i Hemse, Vagnen hade der lemnats i M. Pettorsons vård och ej i Gustafsons, Dock hada denne honom i sin ägo, och då kärandens drängar ville återhämta den, lät det sig ej göra, emedan den var inlåst. Svaranden bestred att den var inlåst utan att han ej för tillfället var bemma och hang hustru kunde ej utlemna den. Svaranden begärde 50 kr, för det han haft vård om vagnen i två år. Utslag nästa sammanträde.

Skadestånd fordrade M. P. Cederlund af L. Hansson, Otes i Sundre. Tvänne vittnen försedda med urklipta märken, som framvisadea inför rätten, nämligen »uddrist, glugga och nygg», som 10 får burit, hvilka 7 Febr. anträffats på itrågavarande åker, intygade att rågfältet såg »uppätet ut och ingen skörd synnerligen att vänta». För företeende af »märkebok» uppsköts målet till femte sammanträdet.

N. Larsson, Autsarfve mot L. J. Jacobson angående fordran. Svaranden hade eburu sökt 3 gånger på två dagar ej kunnat med stämning anträffas, hvadan den uppspikats på hans dörr. Nämdeman Jacobson upplyste att personen i fråga alltid vore svår att stämma, emedan han troligen hbölle sig undan. Almänna åklagaren yrkade ansvar. Ålades att vid 25 kr. vite komma tillstädes nästa sammanträde.

För störande af andligt föredrag, som pastor Youngberg hållit i Klinte kyrka, var af kommissarien Svallingson Aug. Viberg instämd. Kyrkorådsprotokoll utvisade ock att svaranden, jämte 2 andra personer, fört oljud, kallat pastor Youngberg en »satans prest» och mere dylikt, som åstadkommit föredragets afbrytande. Som svaranden erkände, afkuvnas utslag nästa sammanträde.

Våld. Handl. Johan Bokström, Hemse, hade instämt K. Jabobson derstädes under yrkande om ansvar för våld. Svaranden skulle nämligen framför Melius bod hafva öfverfallit käranden med hugg och slag på rygg och axlar och det mest synliga märket deraf var en >»svnullen läpp». Svaranden, som nekade, ålades att vid 25 kr, vite inställa sig på nästa sammanträde, då vidare bevis skulle företes.

Klubbekrig. Skräddaren N. Person hade hos kronolänsman Lindström till åtal anmält handl. J. Bokström, Hemse, förstörd hemfrid och hr Bokström hade tagit gevstämning för orätt använd sockerklubba, hvilken han kallade köttklubba och som skulle efter hans utsago väga 4 skålpund. Käranden hade emellertid i vittnens närvaro vägt klubban, som vägde 52 ort. Den 10 Febr. kl. 10 f.m. hade B. inkommit i Persons bostad och bjudits att stiga in, hvarpå följt ett grymt »vet hut» från hr B. Derpå bade uppstått krakel, hvarvid dörrarne slagits igen. Vittnet, skräddargesällen O. Nilsson, hade sett hr B. bearbeta hr P. med ea käpp på rygg, bröst och axlar hvarvid P. fått fatt i en klubba till sjelfförsvar. Persons hustru hade äfven hjelpt till att hålla ångan uppe och särskildt nämt ordet »skojare». Derpå hade reträtten tagits genom bakre dörren, der inga trappsteg funnog, och då hr B. gaf sig derutföre hade han fått ett par slag af klubbav. »Jag har ävnu ärr här i hufvodet som jag får be att visa».
— »Men är ej det sen förra gången ?» — »Nej!» — »Ett Iäkarebetyg hade varit bättra», — »Jag kan ingenting se». Orsaken angafs varit den att Person ansågs af Bokström konkursmässig, hvarför denne från väggen plockat ned sina kläder, som der voro under arbete, hvilket ej af P. tillåtits. Svaranden sade sig vara alldeles nedsölad i blod, men vittnet hade endast sett litet blod på läppen. Målet uppsköts på svarandens begäran till nästa sammanträde, då parterna vid 25 kr. vite skola ivställa sig.

Ölförsäljning. Kommissaren J. A, Lindström hade instämt handl. Osk. Bokström ang.
ansvar för olaga ölförsäljning. Som svaranden genom sin broder handl. J. Bokström erkände meddelar rätten utslag i eaken på nästa sammanträde.
— För samma förseelse var äfven värdshusidkaren Mirer instämd, Egentligen för att ha sålt på olaglig tid. Somsvaranden nekade uppsköts målet.

Djurplågeri. Länsman Lindström hade instämt O. Ronqvist för bsgagnandet af selbruten häst. Som svaranden ej var närvarande, uppsköts målet.
— Äfven handl. J. Bokström var för samma förseelse instämd. B. skulle under förra sommaren ägt en häst med ett stort aga sår i lokstaden. Svaranden nekade och målet uppsköts för vidare bevisning.

Hemmansägaren J. Jacobson, Butjerfve i Alfva, hade på torgdagen i Februari låtit sina oxar stå och svälta och frysa hela dagen, under det han själf förde vagabondlit på ölstustugorna. Som ombudet visserligen erkände men fullmakten ej var klar uppsköts målet.
Samme person var ock anklagad för mindre hyggligt (bugg och slag) uppförande vid samma tillfälle mot fjerdingsman Wahlberg. Utslag faller på första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Mars 1890
N:r 40

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21

Vänges kampglöd mot Fardhems rutin, 2-2.

Harald Hoffman gjords Vänges första mål på en nick.

Av HOLGER DAUN
Vänge (GA). Vänges kämpatag neutraliserade Fardhems rutin i matchen i Vänge på lördagskvällen. Hemmalaget tog ledningen i första perioden men matchen slutade – fullt rättvist -2- 2.
Vänge började med att spela i motvind. På grund av detta höll sig spelet under större tiden på Vänges planhalva – Fardhems övertag var alltså bara skenbart.
På ett plötsligt Vängeanfall skar sig kedjan igenom och efter en snygg kombination fick Alf Sandström bollen på vänstra kanten och gjorde ett inlägg. Harald Hoffman var framme med huvudet: 1-0. Ungefär en kvart hade då gått av matchen.
Men två minuter senare kvitterade Fardhem. Det kom en boll som Erland Gräsman borde ha tagit. Den gick förbi honom och Sture Boberg skarvade i mål.
Tio minuter före halvlekens slut tog Allan Olofsson ner bollen snyggt ungefär tjugofem meter från målburen och skickade den rakt i nätet.
Det övertag som Fardhem haft i medvinden hade nu Vänge. Men hemmalaget hade betydligt flera chanser än Fardhem haft i medvinden. Vid ett tillfälle räddade Gillis Ulmstedt tre gånger i rad. Det var en ny spelare framme på returen varje gång.
En kvart in på andra halvlek lossade halvbacken Ulf Jacobsson ett skott på ganska långt håll. Bollen skruvade sig och gick in i krysset. 2-2 stod sig hela matchen igenom trots att båda lagen hade goda målchanser ibland.
Det var övrraskande att den ungdomliga Vänge-kedjan lyckades så bra. Spelarna behöver bara lite mera stadga och rutin. Fardhem-spelarna verkade inte vara riktigt i tagen. Men det kanske lossnar efter premiärmatchen…

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 april 1965
N:r 95

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1890:
Burs: födda 15, döda 10, inflyttade 40, utflyttade 53, vigda 4 par; minskning 8; folkmängd 836,
Stånga: födda 11, döda 9, inflyttade 41, utflyttade 43, vigda 3 par; minskning 0; folkmängd 658.
Fardhem: födda 3, döda 10, inflyttade 27, utflyttade 21; minskning 1; folkmängd 852,
Linde: födda 6, döda 3, inflyttade 80, utflyttade 54; minskning 21; folkmängd 289.
Lojsta: födda 7, döda 5, inflyttade 21, utflyttade 13; ökning 10; folkmängd 290.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Januari 1890
N:r 6

Landsbygden.

Södra Gotl., 2 Januari.
Julotta hade man i Rone som vanligt är juldagsmorgonen, då församlingen lemnade ett offer till v. pastor Youngberg.

Barnfest höll söndagsskolläraren härstädes i kyrkan och skolan tredjedagen på qvällen.
De små trakterades med kaffe, namnam, julgran och musik. En söndagsskolefest var äfven anordnad vid Hägdarfve med julgranar, kaffe och musik af de frikyrklige juldagen på qvällen.

Föräldramöte hölls i skolan söndagen efter jul på qvällen. Skoll. Stengård inledde frågan om bristerna i nutidens uppfostran. Utom ordföranden, pastor Youngberg, yttrade sig vidare skoll. Lindgren från Burgsvik och landtbr. Rosendabl i frågan.

Missionsmöte lölls i Hemse 28 och 29 Dec. Gotländska Misshusförb:s årsmöte. På söndagen predikade örst predik. Hendrikson med text Dav. 25 ps. derefter predik. P. Ahlqvist med text 1 Petr.1 k. och sist predik. A. P. Fristedt med texti Mateij 2, Derefter hölls middagsrast till k. half 3. Sedan diskuterades frågan: »hval hafva vi att lära af Joh. 15 k. ö v.2» Eter disskusionens slut predikade predikant J. Jacobson med text\’ur Dav. 34 ps. och predik. A. P. Fristedt, hvars text var Es. 9 k. Under dessa senares predikan voro ombuden smlade till konferens. Förbundets ordföranden landtbr. Kr. Johanson, Hogrän återvalde, v. ordf. blef landtbr. K. Elfström, Levide. Komitéledamöterna J. Johanson, Fardhem och L. Cristofferson, Bössegårda återvaldes. Den senare fortfarande såsom kassaman för Förbundet. Derefter valdes tvänne nya Jong näml.: predik. A. P. Fristedt med 64 röster och predik. M. Jönson med 53 röster båda från fastlandet. Den ena blifver troligen stationerad på Ljugarn den andra i Visby.
På söndagen predikade först liksom dagen förut predik. J. Hendrikson med text i Apg. 2 k. Derefter predik. A. P. Fristedt med text i Luk. 2, hvarefter v. ordf. Elfström redogjorde något för verksamheten och huru det gått med kassan 1nder året, hvilken ej visade någon brist. Drefter talade bokhandlare Wassberg fr. Viby med text i Luk 12: 32 v. hvarefter midågsrast hölls till kl. 3.
Disskussion vitog sedan öfver frågan: »Hvilka faror är let som, isynnorhet i vår tid, hota Guds försaling?» I denna fråga yttrade sig 10 talar och fick disskussionen utgöra svar på frågan. Predikant Skedin afslöt derefter mött med predikan och sång vid gitarr.

Hemse, 2 Jan.
Barnfest med söndagsskolbarnen härstädes hölls nyårsaftona i missionshuset. Barnen undfägnades med iaffe och karameller, skänkta af en söndagsskosvän, och annat smått och godt. De som fltigast besökt söndagsskolan erhöllo nya testimenten. Musik och sång omväxlande med föredragna berättelser förhöjde glädjen hos de små.

Etelhem, 7 Jan.
En jul- eller barnfest var i går avordnadi folkskolan härstädes af skolläraren Gardell från Lokrume, hvilken förestått lärarebefattningen här sistförlidue hösttermin i stället för den ordinarie läraren L. P. Bohberg, som af sjukdom varit förbindrad att sköta sina åliggande men nu skall efter erhållen helsa åter inträda i sitt kall. — Festen var besökt af öfver ett sextiotal barn och dessutom ända till trängsel af åhörare, Skolan var prydd ;med två stora julgranar.
Festen öppnad:s med afsjungandet at en psalmvers samt löp, hvarefter barnen på erhållna frågor fing redogöra om Jesu födelse.
Skoll. Gardell wpläste derpå flere lärorika och roande berätbiser, emellan hvilka barnen sjöngo sånger undsr gång omkring julgranarna, hvilka till slut yundrades, och hvar och en af de små erhöllsin ranson af karameller m. m, samt ett blomsterkort med bibelspråk. Derefter afslutades et hela med ett afskedstal samt bön och gsjungande af en psalmvers. Under den korta tid skoll. Gardell skött sin syssla, har han a! allt bjerta blifvit afhållen af sina lärjungar.

Ett större »räfskall» var 2 Januari tillstäldt inom Garda socken af alla der boende manliga medlemmar mellan 15—60 år. Äfven hade från Etelheom samt några andra närgränsande socknar infunvit sig en hop »skyttar», för deltagande i skallet, så att styrkan uppgick till omkring 150 st. Tvåskallgångar hade gjorts, men ingen mickel syntes till, och mången vände derför hem. Några intresserade företogo likväl en tur till, och verkligen syntes mickel, men som krigsmakten var för liten, så gick fienden fri. Eadast en jösse förpassades till de sälla jagtmarkerna under dagens lopp.

Såsom någonting ovanligt för årstiden kan omnämnas, att sista dagen på gamla året sågs ännu svanor flytta från den kalla norden rakt söder ut.

Norra Gotland, 5 Jan.
Till ordförande i Stenkyrka eockens kommunafstämma valdes å sista sockenstämman för 1889 landtbr. Söderlund, Nya Bjers, och till vice ordf. folkskoleläraren Ax. Lindgren.

Frågan om auskaffande af värmeledningsapparat i kyrkan, som borlades en gång förlidet år, »gick i putten» som väntadt var, och delade frågan om åskledares anbringande till kyrkan samma öde. Båda frågorna torde ha förtjena bättre öde, ehurnväl nog a!l sparsamhet bör iakttagas.

1890 års kommunalskatt utgår med 38 öre för fyrk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Januari 1890
N:r 3

Till god man

vid landtmäteriförrättningar har af Fardhems socken utsetts hemmansägaren Georg Laurin, Sandarfve.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1890
N:r 1

Till ordförande

vid årets bevillningsberedningar har linsstyrelsen utsett för Visby stad kronofogden Bokström, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för Visby södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskog och Garda pastorat, håradsskrifvare Bergman samt för Hafdhem, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva lånsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1890
N:r 1