Etikett: Etelhem

Etelhems socken i Gotlands centrala inland.
Gårdsnamn: Annexen, Bare, Bjärby, Botes, Hageby, Kyrkeby, Levide, Nygårds, Sigvalde, Tänglings, Uglause, Västringe.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Forts.)
Tvist om utdikningsbidrag. Såsom vi vid förra sammanträdet refererade förekom då ett mål emellan O. R. Karlström och Fredriz Isenberg i Atlingbo med auledning därutaf att Isenberg vägrat deltaga i ett utdikningsföretag till så stort belopp som styrelsen beräknat, Kär. företedde nu specificerad räkning på det belopp som ådebiterats svar. Denna räkning godkändes af svar. med undantag af 14 kr. 95 öre. Båda parterna öfverlämnade målet. Utslag vid nästa sammanträde.

För olaga idfisko i Närsån är som bekant fiskaren Nils Närström åtalad. Närström bestrider fortfarande åkl. påståenden, hvarför denne hade till detta sammanträde inkallat ytterligare ett vittne.
Enligt vittnets berättelse skulle Närström verkligen lämnat för liten öppning i ån, hvaremot N. påstod att det just var vittnet själf som felat häratinnan, men ändå skalle han få vittna.
Utslag faller vid nästa sammanträde.

Misshandlad vid ett slåttergille förra sommaren påstår hustrun Katarina Hallbom Allmungs i Stånga att hon blifvit af Johan Tellström, Österlings. Tellström nekar fortfarande, och voro till detta sammanträde tvenne vittnen inkallade. De hade den ifrågavarande aftonen varit närvarande, och enligt deras utsago skulle Tellström ej på något sätt hvarken i ord eller handling ha förgripit sig mot någon, då däremot hustru Hallboms man bråkat och skrikit, samt velat ha mera bränviv, som nekats honom, men i stället hade han bjudits på mat. Kär. ville ha ytterligare uppskof, men svar. ville ba slut i målet, och yttrar rätten sig däröfver vid nästa sammanträde.

Om iståndsättande af skiftesväg. Handl. V. Hansén å Burgsvik yrkar att C. J. Andersson, Domerarfye i Öja, måtte åläggas iståndsätta en skiftosväg, som skulle vara i farbart skick inom 2 år, samt i fullgodt skick iuom 4 år efter skiftets fallbordande. Oaktadt omkring 20 år förflatit sedan skiftet follbordats vore växen ej ännu i fullgodt skick. Svar. ansåg att han ej har någon vidare skyldighet att taga befattning med vägen emedan han vid skiftestiden ej vore delägare i skiftet. Om vägen uu vore i mindre godt skick vore ej underligt, emedan kär. i 18 år begagnat vägen utan att underhålla den. Kär, hade inkallat tveune vittnen, samt företedde ett afsyniogsinstrument visande att vägen, ej godkänts. Utslag meddelas nästa sammanträde.

Tjänstehjonslön fordrar drängen Alfred Engqvist, Mallgårds i Levide, af Jacob Pettersson, Östres i Alfva, med 150 kr. samt 10 kronor för ett par stöflar. Kär. skulle nämligen för denna lön sommaren 1896 innebaft tjänst hos svar., men efter 6 veckor hade han utan orsak blifvit bortvisad ur tjänsten.
Svar, å sin sida påstod att han ej afvisat drängen utan att denne olofligt efter någon tvist med husbonden, aflägsnat sig. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

Utflyttningsbidrag fordrade Olof Vigström, Kyrkeby i Etelhem, af Jakob Olsson därsammastädes, med 1/3 af 444 kr, 95 öre, som enligt skifteshwdlingarna förföll 31 Okt. förra året, Svarandeombudet bestred allt afseende å krafvet.
Svar. ville visst ej gå in på att betala det omstämda beloppet, emedan kär ej afflyttat, utan ännu bebodde de utdömda åbygnaderna.
Denna invändning bestreds af kär., ty om hau bodde kvar, berodde det därpå att han af nya jordägaren arrenderat den jord hvarå åbygnaderna stode. Och hade svar. betalt arrende för jorden, emedan han då sluppe att avvisa jord åt kär., som annars vore hans skyldighet. Utslag vid majsammanträdet.

Mycket smörj bade gästgifvaren Carl Andersson Dome:arfye i Öja fått af bröderna Hago och Victor Havzén å Burgsvik, å ett ölställe därstädes en söndag i förra månaden. Andersson hade fått »skallemejan» så färglagd att han måst resa till läkare för att få något bot för det ouda. Som Andersson anser det vara ctt planlagdt öfverfall, fordras utom kost vader en ersättning af 590 kr.
Svarandena medgåfvo, att de daljat upp gästgifvaren men bestredo ersättningsanspråken, ty här var ej något plavlagdt öfverfall, utan hade Anderssom förurgat och förolämpat dem och således själf gifvit auledning till slagsmålet Äfven i detta mål faller utslag vid nästa sammanträde.

Om bättre rätt till fastighet. Olof Bolin Båticke i Eskelhen m. fl hade som förmyndare för Oscar Högberg från samma socken ottagit stämning å Johan Qvarnberg och W. Walgren i Eskelhem, påstående att de måtte förklaras skyldiga att frånträda den fastighet som de ärft efter Högbergs hustru. Nämda fastighet skulle nämligen varit Högbergs egendom förrän han ingick i äktenskapet, hvarför hustrun ej haft någon giftorätt däri.

Qvarnberg, som är en soa till den aftidna i ett föregående gifte, påstod och visade med köpebref att makarne H. gemensamt köpt fastigheten, hvarför haus moder skulle ha sin giftorätt. Bestred käromålet. En sådan förklaring godkändes ej af kär. som upplyste, att H. egentligen varit ägare till en annan fastighet, som under äktenskapet bortbytts mot den nu omtvistade. Men att detta byte å ömse sidor skrifvits som köp. Målet uppsköts till sjätte sammanträdet.

Hundbitet barn. O. J. Paulin i Linde hade instämt skomakaren Carl Jacobsson i Hemse för det han dennes hund bitit en kär:s minderåriga flicka. Paulin företedde ett läkarebetyg om skadorna. Svar. nekade för att det vore hans hund som bitit henne. Målet uppsköts till nästa sammanträde.

För olaga handel sist! stortorgdag i Hemse, samt för smädliga yttranden mot åkl. i tjänsteutöfning, var handl. August Bergström i Visby åtalad, men instälde sig ej. Fick för utevaro böta 10 kr. samt ålades vid 25 kr. vite komma tillstädes nästa sammanträde.

I det tvistiga krafmålet emellanlänsman Svallingsson och Goran Jönsson samt Teodor Gardell, Gans i Näs, hördes fyra vittnen, af hvilka länsman J. Å. Lindström och dennes son Gustaf L. varit närvarande när köpet af 25/64 mtl, Gans uppgjordes svarandena emellan, därvid en skuld. till N. Olofsson i Amerika -ej alls omnämts. Handl. Jacobsson å Burgsvik och Melin i Hemse hade till Olsson under hans adresa i Amerika afsävdt åtskilliga peoningsammor för Göran Jönsaon och enl. svar. förmenande skulle de i det allra närmaste räcka till att betäcka skulden till Olofsson, Yttrande vid nästa sammanträde.

Expropriationsnämden, som för Roma—Klintehamns järnvägs räkning valts för att bestämma värdet å jord som afsöndrats för järnvägens framdragande, aflade i onsdags inför södra häradsrätten stadgad ed.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 April 1898
N:r 56

Publicerat

Auktion i Etelhem.

Lördagen den 16 i denna månad från kl. 10 f. m. låter handl. herr L. P. Jakobsson i Etelhem genom offentlig auktion försälja 1 större parti kaffe; sul- och bindsulläder; god sill; prima takspån; hvetemjöl; murtegel; 1 järnsäng, 1 ny diskvåg med vikter, farmen papperspåsar och makulatur; linolja, minkhvitt, krita, zinkplåt, 3 tums spik; en uppsättning nya obegagnade kontorsböcker; diverse gångkläder och skodon; en uthuslänga till bortrifning samt hötägten i trädgård och äng m. m.
Godkände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästa September.
Lau den 6 April 1898.
L. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 April 1898
N:r 54

Publicerat

Auktion i Etelhem.

Lördagen den 9 April från kl. 11 f. m., låter handl. hr Osk. Larsson i Etelhem genom offentlig auktion i mindre utrop försälja ett parti utsädeskorn, omkring 50 tunnor råg, 100 säckar hvetekli, linfrömjöl och ett parti utfodringssill jämte åtskilliga manufakturvaror m. m.
Godkände inropare erhålla betalningsanstånd till 1 nästa September.
Lau den 29 Mars 1898.
L. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 April 1898
N:r 50

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingets tredje sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För hemfridsbrott i handelsboden vil Veskinde station dömdes arb. G. Sjöstedt att böta 100 kr. samt att ersätta målsägaren för den skedda skadegörelsen.
— Efter aflagd värjemålsed frikändes arb.
Johan Pettersson Veskinds i Veskinde från ansvar för misshandel mot hustru Maria Bergström.
— Arbetaren August Pettersson, Tors i Bro, frikändes äfven efter edgång från ansvar för stöld af skogskälkar.
— För olaga bränviusbandel hade, som bekant, drängen Alb. Hallin, Grausue i Lokrume, varit tilltalad. Sedan han med ed friat sig från åtalet, frikändes han nu af rätten.
Hans ersättningskraf ogillades.
— Arb. Aug. Hallin, af sin svärfader instämd för att olofligen ha tillegnat sig en rock från denne, frikändes af rätten.
— Till 100 kr. böter dömdes drängen Otto Ferm för det han misshandlat 15-årige husbondesonen Gunnar Neogard.

Smålanderska menedsmålet förekom uu ånyo till handläggning, och hade Smålander inkallat fyra vittnen.

Desse berättade, att de vittnen, som i hufvadmålet påstått, att den af Smålander spryngde brunnen ej gifvit tillräckligt med vatten, sedermera sagt, att så ej var förhållandet utan att brunnen gett tillräckligt med vatten för både folk och fä och att det dessutom funnes vatten nog att drifva åvgtröskverk med. Vidare hade af ett vittne i hufvudmålet berättats, att en person af ägaren till bruonen fått löfte om 50 kr. om han nåttetid och då Smålander var frånvarande ville hålla brunnen läns från vatten.
Ett af vittnena i hufvudmålet hade dessutom till Smålender själf sagt, att ingen utom hans far vittnat rätt i hufyudmåiet.
Svarandenas ombud bestred, att något afseende måtte fästas vid hvad vittnena i det nu anhängiggjorda målet senast hade berättat. Ville ej bestrida, att hans hufvudmän fält de omvittuade yttrandena, men de hade i så fall menat, att brunnen gifvit tillräckligt med vatten på senaste tiden och ej på den tid hvarom själfva hufvadmålet hade rört sig. Yrkade målets afgörande samt fasthöll sitt förut gjorda yrkande om ansvar å Smålander för falsk avklagelse.
Smålander däremot begärde ytterligare uppskof för inkommande med full bevisning och slutpåstående.
Yttrande i målet vid nästa sammanträde.

Hemfridsbrottet vid Västerbys i Ardre förekom åter, och var i målet ytterligare ett vittne inkalladt.
Detta berättade, att målsägaren, hemmansägaren T. Jakobsson Västerbys förklarat sig ej ännu göra sak af det hända, men då de i supgillet, hvarvid hermfridsbrottet föröfvades, deltagande dessutom tagit sig före att sönderslita och utkasta ett kär. tillhörigt djurskinn, hade han uttagit stämning. Hade intet att upplysa i själfva saken.
Svar. nekade och begärde slut i målet, och beslöt rätten att fälla utslag nästa sammanträde.
En stund efteråt framträdde emellert’d svar, Larsson till dombordet och bad att »få säga ett par ord till rätten.» — Och hvad skulle det vara? sporde domaren.
— Jo, jag yrkar ansvar för ärekränkning samt 60 kr. i skadestånd.
— Hvarför sade icke L, det förut då?
— Jag glömde det.
— Åkl. bestred det gjorda yrkandet.
— Ja, i så fall vill jag ha uppskof.
— Men inte duger det att krångla se så där inte — sade domaren.
— Ja, antingen ska jag ha 60 kr. heller också få uppskof.
— Se så, gå un sin väg ock var lugn — sade domaren.
Larsson gick småmumlande och högst oförnöjd.

Bränmärkningen hjälpte ej. Som våra läsare torde erinra sig, påpekade vår brefskrifvare å Fårösund i början af året i ett bref till vår tidning, att ett tidigt kommersande med bränvin ägt rum å Fårösund samt förklarade sin afsikt med meddelandet vara att bränmärka ntöfvarne af denna handtering. Men bränmärkningen måtte ej ha bjälpt, ty i måndags stodo tre handelsbiträden från Fårösund och Fårö Fr. Ekström, C. Nystedt och O. Högqvist åtalade för olaga bränvinsförsäljning.
Denna försäljning försiggår vanligtvis så, att handelsbiträden, som äro kända å Spritbolaget i Visby, i eget namn rekvirera bränvin, konjak o. s. v. för landtmännens räkning samt ombesörja distributionen af de ädla safterna och inkassera penningarna, som sedan insändas till bolaget.
Af de nu instämda erkände Fr. Ekström och O. Nystedt. Den förste får sin dom vid nästa sammanträde, hvaremot den senares mål uppsköts, enär hans skriftliga erkännande ej var i laga ordning bevittnadt,
O. Högqvist, Fårö, däremot nekade till att ha sålt bränvin, hvadan målet mot honom uppsköts till Maj-sammanträdet.

Systern fortsätter broderns lönkrögeriaffär? För liknande förseelse som de ofvan omtalade handelsbiträdena var systern till den för rånet 4 Fårö häktade handl, E. Södergren, skolläraredottern Jenny Södergren instämd. Tingsmeningheten visade den på sätt och vis rätt ryktbara unga damen en ganska närgången uppmärksamhet, hvilken dock ej alls irriterade henne. Det var i alla fall intressant att se likheten i de båda syskonens uppträdande inför rätten — samma lugn, samma reda i tankarne och samma lätthet att uttrycka sig.
— Nej, visst inte! Jag har icke sålt en droppe sprit af något slag — jo, denaturerad sprit; men det är ju icke förbjudet: Under Esras tid utlämnade jag på begäran konjak till kunder, men då var det han som lämnat tillåtelse därtill. Sedan dess har jag ej gjort det.
För vidare utredning uppsköts målet till Majsammanträdet.

För djurplågeri var fiskaren Karl Broman, Fleringe, instämd. Han skulle under körslor med en ungkäst allt för flitigt ha begagnat piskan. Han bestred ej, att han begagnat piskan, men väl, att han gjort det öfver höfvan. Saken var den, att hästen, som skulle köras in, varit mycket bångstyrig, hvadan ett piskrapp då och då varit af nöden.
För bevisnings förebringande uppsköts målet till Maj-sammanträdet.

Södra häradsrätten.
Tredje sammanträdet. (Ordf.: E. o. hofrättsnotarien J. A. Toll).

För de smädliga rykten Jakob Johansson, Botes i Gerum, utspridt om arbetaren Lars Wiman dömdes J. att böta 50 kr. samt att ersätta Wiman med 86 kr. för dennes kostnader och att i ortens tidningar införa utslaget.

Godemansed aflades af hemmansägaren Nils Johansson, Hägvals i Linde.

Boskilnad sökas af fru Mina Kökeritz i Garda, Mannen medgaf ansökningen.

I barnuppfostringsmålet emallan Otto Johansson i Klinte samt C. J. Johansson, Sandäskes i Sanda, hade kär. ej kunnat få in några vitnen, hvarför målet uppsköts till nästa sammanträde.

Dyr gödning. Aug. Nyberg å Klintehamn ligger i rättegång med Alfred Jacobsson, Hunninge, om ??????ökar gödning, som denne ej ansett sig behöfva uttaga från Nyberg. Denne fordrar 5,000 kronors skade.
stånd för minskadt anseende som redbar köpman.

Kär. visade med frakträkningar, vid hvilken tid gödningen inkommit, samt yrkade, om rätten ej kunde afgöra målet till hans förmån, uppskof till annat sammanträde. Svaranden bestred kärandens påståenden. Yttrande vid nästa sammanträde.

För hemfridsbrottet, begånget julaftonen å Burgsvik, tilltalade Olof Håkansson Norbeck frön ???? hade för att bevisa sin oskuld inkallat ett par vittnen, hvilka ej sett den tilltalade uppföra sig så som de af åkl. förnt åberopade vittnena berättat. Utslag vid nästa sammanträde.

Skadliga rykten skall Lars Jacobsson, Gläfves i Burs, ha i ond afsikt utspridt om Lars Hansson, Ljugenäs i samma socken.

Ett par vittnen voro af kär. inkallade, och hade dessa hört svar. vid flera tillfällen, till och med i större folksamlingar, om kärandens ekonomiska ställning fälla förklenande yttranden, såsom att hans djur voro pantsatta, och att det snart måste blifva konkurs, att han vore en skojare och rackare m. m.

Ett par af svar. inkallade vittnen hördes äfven. Dom faller vid nästa sammanträde.

Djurplågeri. I målet mot N. K. Haskel i Hamra hördes nu vittnen, som sett svar. med mager häst köra lass och med piska tvinga fram den öfveransträngda hästen, samt att hästenhaft dålig utfodring. Utslag meddelas vid nästa sammanträde. För ett dylikt brott var äfven N. P. Hansson, Petes i Linde, åtalad men förnekade, att han gjort sig skyldig till något djurplågeri.

Åkl. hade inkallat fyra vittnen, som svarandeombudet försökte jäfva, emedan de skulle vara angifvare i saken, om ej direkt, så dock indirekt. Det ena vittnet Jacobsson från Garda förat hade haft rättegång med svar. och tappat, samt ville nu taga revanche. Öfver jäfsanmärkningen hördes tre vittnen.

Efter enskild öfverläggning nekade rätten Jacobsson att vittna. Dessutom var en son till Jacobsson såsom varande ej döpt af präst» äfven olämplig att vittna.
Målet uppsköts till Majsammanträdet.

För olaga idfiske i Närsån är, såsom vi förr refererat, Nils Nährström i När åtalad. Denne hade nu inkallat åtskilliga personer från När såsom vittnen. Desse påstodo, att de omnämda vittnena af hat och afund satt målet i gång, emedan Nährström förut angifvit dem för samma brott med den påföljd, att de bötfälts. Nährströms vitsordades äfven som den ordentligaste af fiskrarne därstädes, Genom nd hade utrönts, att N, ej på långt när lagt så långt ut, som han haft rättighet till. Målet förekommer ånyo 12 April.

Med samma mått som i mäten etc.
I gengäld för det handl. C. Blomqvist i När angifvit handl. N. K. Haskel i Hamra för djurplågeri, såsom här ofvan refererats, hade Haskel nu angifvit Blomqvist för likadant brott, men som Blomqvist ej iakttagit inställelse, uppsköts målet till nästa sammanträde med vites föreläggande för B. att komma tillstädes.

För misshandel var arbetaren Johan Tellström, Österlings i Stånga, af åkl. tilltalad. Misshandeln skulle ha bestått däri, att han vid något tillfälle förra året skulle ha gifvit hustrun Katarina Hallbom, Allmungs i Stånga, ett slag för ansiktet, hvilket förnekades af svar. Målet förekommer vid nästa sammanträde.

En krånglare. Fole mek. verkstad hade uttagit stämning å J. Andersson, Tenglings i Etelhem, om utbekommande af 21 kr.
90 öre, som ännu skulle restera å en pump, som firman levererat till svar. Denne ville ej ingå i svaromål, emedan han ej är ordentligt stämd. Med bevis från tvenne stämningsmän bevisade kär. motsatsen, hvarför rätten ålade svar. att svara i målet.

Han bestred då, att han från Fole verkstad köpt någon pump, men väl en från maskinist Schröder å Roma sockerfabrik.
Målet uppsköts till Majsammanträdet för bevisnings förebringande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1898
N:r 42

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets andra sammanträde afkunnades följande utslag: — För djurplågeri dömdes rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, att böta 25 kr.
— För hemfridsbrott hos handl. W. Hanzén å Burgsvik tilltalade drängen Olof Håkansson Norrgårda i Hamra skall ånyo vid vite af 20 kr. inställa sig för rätten 14 Mars.
— Ersättningsmålet emellan Hj. Hallbom Allmungs i Stånga och Stånga sockens kreatursförsäkringsförening afgjordes så, att H. till erkändes 250 kr. ersättning för den mistade hästen, samt 71 kr. i rättegångskostnader och prot. lösen.
— Handl. W. Odins å Klintehamn förmånsrättsanspråk för fordran i W. Wöhlers konkurs afslogs af rätten.
— Det tvistiga vägmålet emellan A. Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga tappades af Berglund, hvaremot kostnaderna kvittades. Kär. erlade vad, för att i hofrätten fullfölja målet.
— I aftalsmålet emellan Karl Anderssons, Domerarfve i Öja hustru och handl. W. Hanzén å Burgsvik ålades den senare att återställa åtskilliga lösören eller dess värde med 35 kr.; hvaremot öfriga yrkanden ogillades. Mot detta beslut erlade Andersson vad.
— Ersättning för arbete med resterande 51 kr. 93 öre ålades J. N. Jacobsson utgifva till Johan Stenhoff, Hägvals i Linde, jämte 28 kr. i rättegångskostnader.
— Att redovisa 364 kr. till Anna Johansson, Ålarve i Rone, ålades sakföraren A. C. Stenmark i Garda. 37 kr. i rättegångskostnader tillerkändes dessutom kitr.
— För olaga idfiske dömdes Jacob Wiberg, L. Pettersson, L. Hansson och W. Pettersson från När att böta hvardera 15 kronor.
— De åtalade laxfiskarena kustsergeanten Christersson i Rone, Johan Ahlgren, Albert och Anton Runander samt Alexander Wallander från Ljugarn och C. Zetterqvist från När frikändes alla.
— För skadegörelse å 23 st. fruktträd vid Bjerges i Vamlingbo frikändes drängen Lars Lundgren därstädes (han hade gått värjemålsed); hvaremot han fick böta 30 kr. för det han afhuggit en tall och en oxel för målsägaren, samt skall dessutom ersätta trädens värde med 6 kronor.
— Besvären öfver nämdemansvalet i Banda ting ogillades af rätten, hvarefter den nyvalde nämdemannen Johan Olsson, Rofvalds i Eskelhem fick taga säte i rätten.
— För hemfridsdrott tilltalade Olof Johansson i Träkumla hade ingått förlikning med målsägaren, hvarefter åkl. afstod från åtalet och målet afskrefs.

Otäckt var det. Såsom vi förr refererat har Lars Wiman i Gerum instämt Jacob, Johansson Botes i samma socken under påstående att Johansson utspridt rykte att Wiman som vore en gift man stått i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna.
Båda parterna som redan bara ålderdomens insegel i sitt anlete voro ej öfverens om ryktets uppkomst. Johansson som är mycket glömsk mins ej att han sagt något, möjligen omtalat hvad Wiman skrytsamt berättat för honom.
Kär. hade inkallat trenne vittnen, hvilka icke ville vittna förrän meningheten fått afträda, hvilket ock skedde.
Vittnesberättelserna, hvilka hvar för sig voro ganska vidlyftiga, voro minstsagt otäcka i ordets egentligaste mening. Vittnesmålen bestredos af svar., som ej gjort annat än relaterat Wimans skryt.
Målet öfverlämnades. Utslag vid nästa sammanträde.

Om deltagande i ett utdikningsföretag är, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Fr. Isenberg, Isums i Atlingbo af O. Karlström Lilla Atlings instämd. Svar. är fortfarande villig betala sin anlott, blott han får vederbörligen styrkt uträkning, som utvisar hvad han skall betala, samt blir befriad från odlingslånet. Kär. företedde åtskilliga räkenskaper och handlingar om utdikningen. Målet uppsköts till fjärde sammanträdet.
— Olagligt idfiske i Närsån. Nils Norström från När, tilltalad för ofvannämda brott, bestrider åtalet. Åklagaren hade inkallat tvenne vittnen, men dem ville svar.
jäfva, emedan de hade angifvit honom samt vittnade af hat och afund, tilläggande »jag kan skaffa hundra bevis på att jag aldrig fiskat olagligt».
— Skall detta vara jäf, det?
— Om jag får lof, kan jag angifva dem för långt större brott, bara jag får vittna själf.
Enligt deras berättelse hade Närström lagt omkring 6 tum för långt ut i ån.
Svar. till ordf. — Tyst nu.
Svar. — De vill jag tro, det.
Ordf. — Stå rätt och häng inte öfver stolen.
Svar. — Jag är gammal, 71 år så jag kan väl behöfva stöd. Ordf. — Godkänner ni vittnesmålen?
Svar. — Jag kan skaffa bevis när jag kommer hem.
— Målet förekommer i alla fall ånyo 14 Mars, Adjö! förklarade domaren.
— Då kommer jag inte hit! genmälde svaranden.

För osanna och skadliga ryktens utspridande hade Lars Hansson, Ljugenäs i Burs, instämt Lars Jacobsson, Glöfves samma socken. Svar. skall nämligen ha om kär. finansiella ställning utspridt sådana rykten att hans affärer lidit men däraf, samt dessutom sagt att kär. vore »den största rackare som fans på jorden, en som bara ville lura folk».
Målet uppsköts till nästa sammanträde för bevisning, emedan svar. ej ville vidgå stämningen.

Djurplågeri. Handl. N. K. Haskel i Hamra var instämd på angifvelse af C. Blomqvist i Näs, för att han fodrat sin häst så dåligt att den vore alldeles utmagrad, samt därvid begagnats till körslor m. m. Allt detta bestreds af svar. Åkl. erhöll uppskof till nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingéts andra sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För försummad väghållning dömdes hemmansägarena Högström, Olofsson, Björkqvist och Olsson att böta 5 kr. hvar. till vägkassan.
— Till 50 kr. böter för misshandel dömdes drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, samt ålades dessutom att ersätta målsägaren, drängen Adolf Veström med 15 kr. för sveda och värk.
— För liknande brott ådömdes drängen Victor Jacbsson 15 kr. böter.
— Djurplågerimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Liedberg, afdömdes så, att C. skildes från målet, hvaremot Liedberg fick för djurplågeri böta 15 kr.

Om boskilnad hade hemmansägaren Nils Nilsson och han hustru Johanna Nilsson ansökt. Ansökningen bifölls, och förordnades som god man landtbr. Elof Pettersson, Björkome i Veskinde.

De svuro sig fria. Edgång gicks af jordbruksarb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, för att fria sig från åtal för misshandel mot hustrun Maria Bergström. Utslag faller 14 Mars.
— Arb. August Pettersson, Thors i Bro, svor sig likaledes fri från åtal för stöld af ett par skogkälkar. Utslag samtidigt med föregående mål.
— Ännu en edgångare, drängen Alb. Hallin, Grausne i Lokrume, friade sig från ansvar. Det, var i detta fall fråga om olaga bränvinshandel, och faller här äfven utslag 14 Mars.
Hallin var dock icke nöjd med att bli fri åtalet — han yrkade äfven ansvar för ärekränkning samt 25 kr. i skadestånd. Hvilken ansvaret skulle drabba sade han dock ej, men förmodligen var det åklagaren, som skulle sota för att han gjort sin plikt.

Hans själ var för dyrbar. Ännu en fjärde edgång var till sammanträdet utsatt. Det var den för hemfridsbrott vid handelsboden invid Veskinde station åtalade arb. G. Sjöstedt, som skulle, efter att af kyrkoherden hafva fått undervisning om edens vigt, gå denna ed.
Sjöstedt infann sig ock, men pastors intyg visade, att S. ej i laga tid infunnit sig för att få undervisning. Det visade sig dock, att den undervisning S. sedan fått varit: tillräcklig för att lära honom inse taran af att begå mened, ty på domarens fråga, om- har ville bekänna sitt brott, svarade Sjöstedt ärligs och uppriktigt:
— Ja, jag bekänner, ty jag vill ej svära bort min själ; den är för dyrbar att svära bort.
S. tillade dock, att han varit så öfverlastad vid tillfället, att han ej kunde minnas, om han gjort hemfridsbrottet eller ej, men han troude dock det förra samt tog ansvaret på sig.. Och detta tyckte alla var hederligt gjordt af Sjöstedt. Utslag faller 14 Mars.

Processhungrig svärfar. Arb. Aug. Melin från Levide var, på angifvelse af sin svärfader, tilltalad för olvfligt tillgrepp af en rock från denne. Svar. bestred att han begått tillgrepp. Han hade af misstag fått rocken med bland andra kläder vid ett besök hos svärfadren. Därom hade svar. äfven underrättat denne samt sedan i paket sändt rocken pr järnväg till svärfadren, Denne hade dock ej, då mågen icke haft penningar att betala frakten med, behagat utlösa rocken från stationen utan i stället angifvit mågen för stöld. Den processhungrige gubben var tillstädes vid målets handläggning och vitsordade mågensvarandens uppgifter samt förklarade, synbarligen skamsen öfver sitt duomma tilltag, att han för sin del icke hade något yrkande, Äfven åkl. öfverlemnade målet utan särskildt yrkande, och faller utslag 14 Mars.

Fegt handladt. Drängen Otto Ferm, Godrings i Ekeby, en stor och grof karl, hade för en tid sedan tagit sig före att vid Röstäde gård i Ekeby öfverfalla och misshandla en 1ö5-årig gosse vid namn Gunnar Naogard samt att därvid illa tilltyga honom i ansiktet med en trasig buteljbotten. Ferm erkände och får han sin dom 14 Mars.

Hemfridsbrottet vid Vesterbys i Ardre var åter föremål för ransakning. Svar. Adolf Larsson, Alsarfve i Ardra, nekade fortfarande. Två vittnen hördes på åklagaresidan. De hade dock icke något att meddela i sak. Det ena vittnet sade sig dock ha hört svar. säga, att han slagit målsäg., hemmansägaren. T. Jacnobsson, Vesterbys, och båda vittnena hade ett par dagar efter händelsen sett målsäg. ha ett blått märke öfver ena tinningen. Målet uppsköts ånyo till 14 Mars.

Har tagit sin Mats ur skolan. Den för våld mot kanalarb. Joh. Larsson åtalade kanalarb. Axel Lindström Hult, hvilken vid detta rättegångstillfälle skulle efter upprepade uteblifvanden höras, har afvikit från orten till fastlandet, hvadan målet mot honom förklarades hvilande i afbidan på vidare anmälan.

Träta och slagsmål. Vid ett gille hos arb. Aug. Håkansson, Garde i Stenkyrka, hade denne af någon anledning kommit i gräl med hemmansäg. Gustaf Myrbeck. Grälet fortgick en stund, hvarefter M aflägsnade sig. Håkansson skulle då ha följt efter honom samt öfverfallit och misskandlat honom på landsvägen. Myrbeck, som fått flere slag i hufvudet af en sten, hade måst intaga sängen.
Håkansson, som nu för deita våld var instämd, nekade därför. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till 12 April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Februari 1898
N:r 26

Publicerat

Auktion Hagby i Etelhem.

Lördagen den 12 i denna månad låter hrr Pettersson & Larsson genom offentlig auktion vid sågplatserna i Kyrkbyskog och Hagby i Etelhem i mindre utrop försälja kantade och okantade bräder, prima takspån, flera stackar kantved samt pärkvis på marken liggande topp- och grenved. Auktionen börjas kl. 10 f. m. i Kyrkbyskog, där några stackar torr kantved säljes samt fortsättes sedan å sågplatsen i närheten af Hagby gård. Betalnings och öfriga vilkor tillkännvagifvas vid auktionens början.
Lau den 1 Februari 1898.
L. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Februari 1898
N:r 19

Publicerat

Sexton grader kallt

hade man i går morgse vid Etelhems station, meddelas oss därifrån.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Januari 1898
N:r 14

Publicerat

Postsparbanksrörelsen inom länet.

Under 1896 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — visar postsparbanksrörelsen inom länet följande resultat:
Vid årets slut funnos inom Gotlands län 38 postsparbankskontor eller lika många som länets postanstalter, och kommer sålunda på hvarje dylik sparbank en folkmängd af 1,369 personer.
Inom hela riket funnos 2,312 postsparbankskontor och på hvarje kontor kommer en folkmängd af 2,146 personer.
Under året gjordes inom länet 3,565 insättningar med ett belopp af 141,031 kr., således på 1,000 invånare 69 insättningar med 2,711 kr. Antalet uttagningar var 1,042 med ett belopp af 95.207 kr., således på 1,000 invånare 20 uttagningar med 1,830 kr. Insättningarna öfverstego uttagningarna med 45,824 kr.
Inom hela riket voro insättningarnas antal 500,157 med ett belopp af 20,021,165 kr. och uttagningarna 126,297 med ett belopp af 10,275,740 kr således 9,745,425 kr. mera insatta än uttagna.
Vid jämförelse med föregående år visar det sig, att antalet insättningar samt beloppet af såväl insättningar som uttagningar ökats inom Stockholms stad och samtliga länen samt att uttagningarnas antal jämväl ökats inom samtliga berörda områden med undantag af Vestmanlands län, som företer samma antal för de båda jämförda åren, samt Vesterbottens län, där minskning förekommit.
Motböcker och behållning. Under året utfärdades inom länet 425 motböcker, 382 dödades och 3,550 voro vid årets slut utelöpande, hvilket gör 68 motböcker på 1,000 invånare. Behållningen var vid årets slut 363,411 kr., och kommer således på hvarje motbok 102 kr. 37 öre samt på 1,000 invånare en summa af 6,984 kr. 78 öre.
— Af rikets län, som hunnit upp till millionen, står Vermlands län främst med en behållning af 6,015,866 kr. därnäst Stockholms stad med 4,601,405 kr., Kopparbergs län med 4,021,801 kr., Skaraborgs län med 3,604,705 kr., Gefleborgs län med 2,733,544 kr., Elfsborgs län med 2,559,863 kr., Östergötlands län med 2,534,267 kr., Vesternorrlands län med 2,187,881 kr., Kalmar län med 1,727,135 kr., Göteborgs och Bohus län med 1,477,362 kr., Stockholms län med 1,378,080 kr., Kronobergs län med 1,371,527 kr., Vestmanlands län med 1,230,293 kr., Örebro län med 1,193.175 kr., och Jönköpings län med 1,163,767 kr. Minsta behållningen hade Hallands län med 321,332 kr. Inom hela riket funnos vid årets början 408,288 motböcker, under året utfärdades 82,313 nya, 38,729 dödades och 451,872 voro vid årets slut utelöpande med en behållning af 43,666,256 kr. Om till denna behållning läggas räntorna under åren 1884—96 eller 6,350,222 kr. efter afdrag af kostnaden för de under åren 1884—96 för delegarnes räkning anskaffade obligationer m. m. 282,669 kr., så får man en sparad summa af 49,733,809 kr.
Inom länet försåldes sparmärken vid 38 postanstalter och hos 20 enskilda försäljare.
Några rätt intressanta siffror visa postsparbanksrörelsens utveckling i en del europeiska länder. Främst kommer Franks rike med en samlad sparpenning af i svenskt mynt 497,408,011 kr., därnäst Storbritanien och Irland med 421,465,936 kr., Italien med 190,441,468 kr. och Österrike med 79,204,478 kr. Efter Sverige med våra samlade närmare 50 millioner, står Nederländerna med 49,015,621 kr. och Belgien med 32,142,960 kronor.
Vid länets sparkontor voro under året insättningarna och uttagningarna, i jämna krontal, följande:

Postsparbanken har placerat sitt stora kapital hufvudsakligast i inhemska obligationer med icke mindre än 40,945,998 kr. Dessutom voro utlemnade 260 s. k. kommunlån till ett belopp af 8,075,117 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Januari 1898
N:r 14

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Första vårsammanträdet.)
Värjemålsed gicks af drängarne Lars Lundgren, Bjerges i Vamlingbo, och Lennart Lindlöf, Botes i Gerum, den förra för att freda sig från åtalet om skadegörelse å 28 st. unga fruktträd, den senare i barnuppfostringsmål, anhänggjordt af Alma Malmqvist från Levide.

Ersättningsmålet, af Hj. Hallbom, Allmungs i Stånga, anhängiggjord mot styrelsen för Stånga sockens kreatursförsäkringsförening, förekom ånyo. Flera vittnen hördes; somliga hade sett att Hallbom haft godt foder, somliga att han haft dåligt foder. En del hade sett hästen haft någorlunda godt hull, andra åter visste, att hästen varit mycket mager. Utslag 14 Febr.

För ofullständig bokföring var fru Julie Carlsson å Vestergarn instämd af firman G. Abrahamsson & C:o i Stockholm. Kär. som nu fått taga del af de företedda böckerna, ansåg dem ofullständiga och öfverlemnade målet.
Svarandeombudet begärde och erhöll uppskof till fjärde sammanträdet för att sätta sig i förbindelse med sin hufvadman.

För utspridande af falskt rykte hade Lars Viman, Gerum, instämt Jacob Johansson, Botes i samma socken. Enligt kär. Påstående skulle svar. ha utspridt ett rykte, att Wiman skulle ha stätt i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna. Wiman begärde 200 kr. i ersättning samt yrkade, att svar. måtte åläggas att i ortens tidningar införa rättens utslag. Svar. som inlämnade en längre skrift affattad i sådana ordalag, att rättens ordförande fann olämpligt uppläsa densamma, erkände, att han omtalat, det Wiman för flera personer skrutit af sitt förhållande till den åsyftade kvinnan.
Vid nåsta sammanträde skall svar. komma personligen tillstädes.

Barnuppfostringsbidrag med 15 kr. i månaden i 15 år fordrar Otto Johansson i Klinte, att Karl Johansson i Sanda måtte förklaras skyldig utgifva till underhåll åt ett af kär. dotter framfödt gossebarn. Svar. förnekade faderskapet. Målet uppsköts till första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om utdikningsbidrag. O. Karlström, Lilla Atlings i Atlingbo, hade yrkat, att Fredrick Isenberg, Isums, måtte åläggas att deltaga i ett utdikningsföretag, som verkställts inom socknen.
Svar. vägrade ej att efter rättvis anlott deltaga däri, men dels vore han aldrig fordrad, dels ville han ej vara med om eller deltaga i några lånetransaktioner.
Kär. genmälte, att för nämda företags bedrifrande ett odlingslån å 10,000 kr. upptagits, samt yrkade att svar., fast han ej varit med och sökt lånet, måtte dömas skyldig att deltaga däri. Målet uppsköts för vidare ut redning till nästa sammanträde.

För hemfridsbrott hade länsman Lindström tilltalat drängen Olof Håkansson, Norrgårda i Hamra. Den tilltalade skulle näml. på julaftonen med våld ha inträngt i handl. Hanzéns lokal å Burgsvik för att våldföra sig på dennes biträde.
Svar. medgaf, att han inträngt i boden, men ej i den onda afsikten som åkl. påstod, utan blott därför att han ville ha något godt. Tvänne vittnen hördes, som sett den tilltalade vara rusig och bråka och hört honom utfara i hotande ordalag. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

För djurplågeri var rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, instämd. Svar. erkände, och faller utslag 14 Febr.

För olaga laxfiske voro kustsergeanten Christersson, kustroddare Ahlberg samt ett tiotal andra laxfiskare instämda. De skulle näml. ha i öppna sjön och i strid motlag om fiske i dylik sjö ha idkat laxfiske med fastsatta laxanglar, till stort men för drifgarnsfisket.
De tilltalade sade sig ha idkat fisket utom svenskt område eller öfver en geografisk mil från närmsta land.

Om förmånsrätt i konkursbo. Handl. J. W. Odin å Klintehamn hade instämt sysslomännen i godsägare Wöhlers konkursmassa med yrkande omerhållande af förmånsrätt för en fordran som han hade inämde konkursmassa.
Han hade nämligen förra våren med herr Wöhler uppgjort -kontrakt om leverans at gödning till omkr. 60 tunnland sockerbetor samt därvid kontraktsenligt betingat sig samma betalningsvilkor som sockerfabriken. Gäldenären, som upplysningsvis hördes, vitsordade denna uppgift. Konkursmassan bestred kär. förmånsrätten.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Det sedan fjärde sammanträdet i höstas uppskjutna målet emeilan C. J. Andersson i Öja samt handl. Victor Hanzén å Burgsvik förekom ånyo. Kär. bestrider herr Hanzéns rätt att fortfarande behålla den honom tillhöriga egendomen, emedan svar. ej fullgjort de frakter han åtagit gig och emedan aftalet emellan kär:s bustru och hr Hanzén vore ogiltigt. ILemnade en förteckning på egendomen, som skulle vara värd 666 kr. Svar., som ansåg värdet vara för högt, vägrade utlemna egendomen förrän han får uppbära 500 kronor i ersättning, samt höll sig blott till kontraktet.

Vägtvisten mellan Anton Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga förekom ånyo. Svar. hade inkallat tre vittnen, af hvilka L. Pettersson från Ala vore den, med hvilken kontraktet uppgjorts, emedan han vid den tiden varit ägare till det hemman, som har den omtvistade vägen till utfartsväg. Vittnena vitsordade svar:s uppgifter om att meningen vore den, att Ungbåtels skulle hafva vägen till utfartsväg. samt att Berglund i vederlag därför erhållit det vid skiftet utlagda vägområdet, samt dessutom af L. Pettersson uppburit 100 kr. i ersättning. Parterna yrkade ansvar å hvarandra. Utslag 14 Febr.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde).
Slagsmålet i Halla. Detta sedan föregående rättegångstillfälle uppskjutna mål förevar nu ånyo, och hade målsägaren inkallat tre vittnen. Dessa berättade enstämmigt, att drängen E. Larsson vid det förut omtalade dansgillet under det dansen var i gång, utan anledning satt krokben för målsägaren, Viktor Jakobsson, hvilken därvid fallit framstupa på marken. Att svar. utdelat något slag hade endast ett af vittnena sett. Svar. nekade fortfarande för hvad som lades honom till last, och då han ansåg sig ha lidit men af den mot honom anhängiggjorda rättegången, yrkade han ansvar på kär. för ärekränkning samt begärde 90 kr. i ersättning för den skada han lidit af rättegången. Målet öfverlemnades, och faller utslag 14 Februari.

Djurplågorimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Blidberg, öfverlemnades denna gång till rättens pröfning. Först afhördes dock fem vittnen, hvilka intygade, att märren varit skadad å lokstaden. Hon hade haft två öppna sår och dessa hade icke ägnats annan vård än den, att en tom kaffesäck lagts mellan sellokorna och såret. men härigenom hade endast skafningen ökats. Äfven intygade vittnena, att de hört hr von Corswant förklara sig vara den, som svarade för djuren. Detta bestreds fortfarande af hr Blidberg, som förklarade sig vara den, hvilken hade ansvaret för djuren anförtrodt åt sig.
Åklagaren yrkade, att såväl von Corswant som Blidberg skulle fällas till ansvar för djurplågeri, men B. anhöll att von C. måtte skiljas från målet. Utslag 14 Febr.

Brunnsgräfvare Smålander har otur i sitt mål om mened mot landtbr. Pettersson, Enge i Gammalgarn samt dennes sex vittnen i ett redan utageradt mål. Som bekant har Smålander stämt de sex vittnena därför att de i det här antydda, afslutade målet, på Petterssons anstiftan skolatha begått mened. Nu har S. gång efter annan haft uppskof för inkallande af vittnen, hvilka skolat bevisa, att mened ägt rum, men alla de inkallade vittnena ha varit i djupaste okunnighet om allt, som rört målet. Till detta rättegångstillfälle hade 8. åter inkallat tre vittnen, hvilka emellertid ej iakttagit inställelse utan i stället till rätten inlemnat en skrift, däri de förklarade sig ej ha någon kännedom om den sak, som här vore i fråga.
Men Smålander förlorade icke modet för det.
— Så får jag väl anhålla om nytt uppskof då — sade han lugnot. — Jag har fera vittnen, må I tro, och dem ska ja ha hit.
Och uppskof fick Smålander till 14 Febr.

För hemfridsbrott och misshandel var hemmansägaren Adolf Larsson, Alsarfve i Ardre, instämd. Han skulle lördagen 6 November i berusadt tillstånd ha trängt in i hemmansägaren T. Jakobssons, Vesterbys i Adre, boningsrum, där uppträdt bråkigt och störande samt slutligen misshandlat målsägaren.
Svar. bestred riktigheten af stämningen. Han hade väl sagda dag varit vid Vesterbys och äfven varit inne i boningshuset men ej hos Jakobsson. Han hade endast besökt gårdens dräng, som bjudit honom dit.
För förebringande af bevisning uppsköts målet till 14 Febr.

Följ väglagen! Fyra hemmansägare från Halla och Östergarn voro instämda att stånda ansvar för det de icke i enlighet med väglagens bestämmelser flyttat utmed deras vägstycken stående gärdesgårdar på stadgadt afstånd från vägen och ej heller upptagit nödiga afloppsdiken vid vägsidorna.
Svarandena erkände sina förseelser, och faller utslag 14 Febr.

Han krusade inga korpraler. Drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, var instämd för våld å allmänna väg. Han hade 2 Januari å allmänna vägen genom Endre, strax vid Kvie gård utan anledning öfverfallit och slagit drängen Adolf Weström, hvilken äfven är korpral vid infanteriregementet.
Svar, hade först bedt målsägaren att få röka på dennes cigarr. Då nu målsäg. skulle framtaga en annan cigarr för att gifva svar., tilldelade denne honom ett slag öfverögat så att detta igensvullnade samt ett slag öfver näsan, så att hon sprang i blod.
Svar. utropade därpå:
— Tror du, att jag vill ha din cigarrstump? Och inte heller krusar jag dig, fast du är korpral.
Svar. erkände våldet, och svar. begärde 15 kr. i ersättning för sveda och verk. Utslag 14 Febr.

För misshandel mot kanalarb. O. Larsson var kanalarb. Axel Lindström-Hult instämd.
Men Hult hade ej iakttagit inställelse, hvadan han därför dömdes till 15 kr. böter samt ålades att vid 50 kr. böter iakttaga inställelse 14 Febr., till hvilken dag målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Januari 1898
N:r 10

Om Oss Drivs med WordPress