Märkliga gotländska jordfynd.

Om gotländska fornsaker hafva nyligen flere värderika skrifter utkommit, författade af riksantiqvarien Hans Hildebrand, hvars arbetsförmåga såsom författare i\’ sanning synes täfla med hans beläsenh t och lär dom. Vi nämna i främsta runmet bans i Vitterhets-, historie- och antiqvicets-aka daniens »Månadsblad» införda, at sju, större och mindre, förträffliga teckningar illustrerade beskrifning öfver en del af det i denna tidning förut kortligen omtalade; rika och praktfulla Dune-fyndet. Angående omständigheterna vid detta fynd anför hr H.:
»År 1881 hade, så har för mig berättats, en. hemmansegare i Dune gård, i Dalhems socken, vidtalat en arbetare, att å hans egor gräfva ett dike, Arbetaren åtog sig att fullgöra uppdraget, men sköt upp, ehuru påminnelser icke fattades. Jordegaren tröttnade till slut -att vänta och att påminna; han vände sig till en annan arbetare med sin beställning, och denne lofvade att infinna sig en viss dag på bestämdt klockslag. Den förre fick höra talas derom; och förargades, att ett arbete, för hvilket han hade visat så stor likgiltighet, skulle gå honom ur händerna, Han infann sig på ort och ställe en half timme före den andre, satte spaden i jorden och — fann en skatt, som inbragte honom i lösen af staten 2,000 kronor. Det beter på Gotland, att ingen annan hitter skatt än den som skall leta. Hvem kan undra, om sådana fynd-omständigheter som dessa gifva styrka åt den rådande fa????s???en?»
För attaren anser, att skatten varit gömd i en jernbeslagen träkista, men endast-en del-af jernet hade trotsat förstöringen i jorden. Proligt synes, att skatten blifvit nedgräfd på 1300-talet, måbända i sammanhang med den oro, som öfvergick Gotland efter midten af nämda århundrade. Flere af de funva föremålen äro dock afgjordt äldre. »Förmodligen» — säger författaren — »hafva vi här för oss en familjeskatt, i hvilken flere ätteleds dyrbarheter samlats, för att, efter att i ott eller annat århundrade hafva: gladt sina egare, anförtros åt jordens skydd, intill dess, efter nya århundradens förlopp, skat ten af en tillfällighet bragts i dagen för att sprida ett välkommet ljus öfver forna tiders smak, vanor och färdigheter».
Bland de talrika sakerna i detta fynd voro nio silfverkärls sat hvilka författaren till en början utförligt beskrifvit trenne, synnerligen utmärkta dels för skönhet, dels för kulturhistorisk märklighet i öfrigt.
Nr 1 bland; .dessa, en in- och utvändigt förgyld skål (af nära 4 tums diameter) med låg fot samt med ett mycket egendomligt och, liksom skålens yttre, rikt och smaktullt orneradt nandtag, anser förf. vara ett alster af österländsk konstslöjd och förfärdigadt i det af Araber och Morer under medeltiden inkräktade Spanien, till hvilket antagande förf. kommer deraf, att, bland andra skäl, de mynt, som i fyndet förekommo, bära arabiska inskrifter och att de alla äro präglade i Spanien utom ett, som tr från ett mynthus å NordAfrikas vestra kust, I sällskap med dessa mynt har kärlet sannolikt kommit till Gotland. — Utrymmet förbjuder, att redogöra för de lika rika som vackra ornav enten å såväl detta som de» följanue kärlen; I »Månadsbladet» äro de åskådliggjorda geno a finaste tenitt, och man ser dem med verklig beunCan. Men, såsom ett kuriosum vid nr 1 må nämnäs, att sedan kärlet fått nordisk egare, bar denne: under bottnen ristat en vårdslöst utförd fem-udd och i skålens inre botten med nordiska runor ristat en, såsom den lärde förf. meddelar, i flere länder uti både Enropa och Afrika fordom och ännu bruklig trollformel, hvilken; med vanliga bokstäfver återgifven, har följande utseende:
Såsom synes, ligger det mystiska i denna s. k. trollformel deri att om man läser på vanligt sätt eller baklänges eller rätt ned eller rätt upp, så får man alltid samma ord. Förf. omtalar, att i ett litet, af en bonde i traktén af Salzwedel i Tyskland skrifvet häfte med hvarjehanda trollformler, finnes uppgifvet ett medel mot vattuskräck, bestående deruti, att man mellan två brödskifvor lägger ett papper med ifrågavarande formel och & den ena yttre sidan ristar 3 sneda kors och å den andra en fem-udd. Det sistnämda tecknets förmenta mystiska betydelse, såsom afvärjande det ouda, är allbekant. Den såsom nr 2i hr Hildebrands beskrifning på Dune-fyndet betecknade silfverskålen visar i det derpå nedlagda arbetet ett ännustörre mästerskap än nr 1. Dess päronformiga, utböjda fält, af hvilka enhvar innehåller en fantastisk djurfigur, och dess öfriga ornament hafva en kraftfull och särdeles vacker karaktär i romansk stil. Förgyllningar och emaljer öka prakten. Hfter jämförelser med snarlika skålar i franska muséer förklarar förf. denna skål vara af franskt ursprung.
Den såsom nr 3 bet :knade skålen är större än de förut nämda (de: har näml. en diameter af 19 cm). Isynuerhet dess botten har synnerlig märkvärdighet, Öfver en rund skifva böja sig sex rundlar, och öfver dem höjer sig en sexuddig skifva; hvars uddar fylla de inre vinklarna mellan rundlarna och fortsättas med om hvarandra snodda stänglar, som breda ut sig och sina blad i de yttre vinklarna. Å det cirkelrunda midtstycket mellan de nämda sex rundlarna är ingraverad bilden af en konung sittande på en tron med en yxa i ena handen — antagligen den norske konung Olof den helige, Gotlands förste kristendomsförkunnare. De sex rundlarna innehålla följande graverade figurer: bröstbilden af en engel evangelisten Johannes sinnebild örnen — evangelisten Lukas sinnebild oxen — en bröstbild af: aposteln Bartolomeus, som i handen håller den knif, hvarmed (enligt den fromma sägnen) hans hud flängdes från kroppen — eyangelisten Markus sinnebild lejonet och Matteus dito engeln. Inom ett citkelruudt band, som löper omkring midtstycket läses:
+1HESUS: GVZ: SUN WARI: MED: VS d, v. s.: Jesus Guds son vare med oss.
På flere figurer och på bottnens släta ytor har, såsom några lemningar visa, funnits emalj, Man finner på denna skål visserligen icke samma beundransvärda finhet i arbetet, som på de tvänne förut omnämda, men inskriften är af stor märkvärdighet. Enär den icke, såsom trollformeln på nr 1, är med lätt hand svagt inristad, utan tillhör skålens ursprungliga anordning, så bevisa de gutniska ordformerna, att man här har ett arbete af en gurcnisk silfversmed. Andra föremål i Dune-fyndet, som sannolikt också äro af gutnisk tillverkning, visa väl större finhet, men af denna silfverskål kan man emellertid draga den vigtiga slutsats, att Gotlands guld- och silfversmeder kunde uttöra emalj-arbeten.
Författaren har lofvat, att framdeles i en specialbeskrifning redogöra för Dunefyndets hela. innehåll. Och det utomordentligt: vackra och rikhaltiga fyndet förtjenar en sådan, och den skall helt säkert väcka stort uppseende långt utom i Skandinaviens gränser.
I ett annat nummer af ofvannämda »Månadsblad» har samme författare utförligt redogjort för ett vid Hejs\’unds i Hafdhem sistlidet &r gjordt silfverfynd, hvilket ytterligare bevisar, hur skickligt och smakfnllt man i Norden, ungefär vid slutet af 1000-talet, förstod att bearbeta de ädla metallerna. I detta fynd fans en armbygel af sällsynt slag, med inslagna vackra sirater; en. armring, flätad afsilfvertrådar lagda så, att ringen är treryggad; fyra snodda fingerringar (bland dem en af guld); sju hängsmycken, bestående hvart och ett af en kullrig bergkristall i silfverinfattning, hvilka smycken förf. anser hafva varit, alla sju, trädda på ett snöre, å hvilket de hållits i sär genom mellan dem påträdda, runda eller åflångt runda silfverperlor, af hvilka 17 förekommo i fyndet, dessa perlor ärd af tunt silfverbleck med pålödda ytterst fina trådar och korn, som bilda ornma out af mycien skönhet. För öfrigt faunos der 3 arabiska mynt försedda med öglor och särskildt märkliga, emedan de äro förgylda. Aderton teck ningar förklara de förnämsta föremålen i detta dyrbara fynd.
Vidare: förekommer i »Månadsbladet» en. af prof. Es. Tegnér och riksantiqvarien Hildebrand författad redogörelse för ett vid Båtels i Hafdhem gjordt fynd af arabiska eller vanligen s. k. kufiska silfvermynt, hvilket myntfynd är ett af de största, som någonsin anträffäts. i svensk jord.
Dot innehåller nämligen ej mindre än 2,266 myntnummer, deraf 220 alldeles hela, och de öfriga sönderbrutna. Denna de tunna myntens sönderbrytning var vanlig och behöflig, när liqviden erlades efter vigt, och icke . efter stycketals-räkning. Dessa här funna mynts ålder ligger mellan år 715 och 969 efter Kristus. De äro präglade i de arabiska kalifståderna Samarkand, Taschkönd, Bokhbara, Bagdad, m.fi. För öfrigt funnos i fyndet mynt från Byzantz och från Köln, Mainz, m, fl. tyska städer, samt en stor mängd ornerade armringar, armbyglar, söljor, bängsmycken och perlor, allt af silfver.
Till ytterligare bevis på den prisvärda uppmärksamhet, som från Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens samt riksantiqvariens sida egnas åt Gotlands fornminnen, må nämnas, att af planschverket Teckningar ur Svenska siatens historiska museum, utg. af B. E. och H. Hildebrand, innehåller det nyss utkomna 3:e häftet (12 sidor text och 5 planscher, folio) första afdelningen af en redogörelse för »Gotlands jernålder». Man finner här ett par hundra vackra teckningar af märkliga föremål, funna vid L:a Sojvide och Bjerby i Sjonhem, på Vallstena-rum, vid Smågårda i Tofta, Enges i Burgs, Bjestafsi Sanda, Bjerges i Lau, Nybjers i Hörsne, Fridhem, Granskogs i Dalhem, Russhage i Stenkyrka; Kroks i Lokrum, Bjers i Guldrupe, .Gandese i Ganthem, Kallings i Follingbo, Lilla Fole i Fole, Endregårda och Bäcks i Endre, Sigvards i Eskelhem, Alands i Hogrän; Liffride i Alskog, Sandagårda i Sanda, och dessutom från fiere icke bekanta fyndställen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Februari 1884
N:r 10.

Auktion vid Forsa i Stenkumla.

Genom offentlig och frivillig auktion som förrättas vid Forsa i Stenkumla tisdagen den 5 Februari och börjas kl. 9 f.m., låter landtbrukaren Axel Virgin med anlednivg at inträftadt dödsfall och boets delning till den högstbjudan de försälja hela lösöreboet ; betående at guld, sillver, nysilfver, koppar, malm, bleck- och jernsaker af flere slag, glas, porslin och träkärl, såsom bunnar, tunnor och spaun, sädesbivgar, 2:ne större inmurade grytor samt diverse kökssaker, smedjeverktyg, yxor, spadar, skyfflar, hackor, pickor, jernspett, betsade och oljemålade möbler såsom byrå, skänkar, flere bord, imperial- och dragsängar, soffor, flere sorters stolar, mahognyspegel med bord, kistor, väggur, lampor, fjäderfylda sängkläder, stopptäcken, lakan, borddukar, servetter, handdukar, gåvgkläder, åker- och körredskap, såsom en lastvagn, 1 trilla, 6 arbetsvagnar, 1 dito obeslagen, vrång- och foderhäckar, släde, rackkälkar 5 par skogskälkar, ett par dito obeslagna,klös: krok-, jern- och. träpionhartvar, 1 myll\’ kam, vänd- och spetsplogar, enbetsplog, mullfösor, sladd, kornvält, 1 hästräfsa, potatiskistor, 1 tröskverk, viodmaskin med rissel, hackelsemaskin, sädesrensare, par- och enbetsselar, svänglar, oxok, dragkettingar och tåg, kreatur, såsom 2 hästar, 4 oxar, 5 kor, 2 qvigor, 1 tjur, 2 kaltvar, 9 får, 3 svin och 14 höns, 1 sats målkärl, mattor, flere sorters, garn, läder och skinn, 1 väfstol, trädgårdssaker, höst- och vårsädesbalm, torra plankor och bräder, samt ett parti furuved jämte mycket annat, som ej så noga kan uppräknas, Åt kände och fullt vederhäftige inropare lemnas 4 må: npaders betalningsanstånd, andra betale genast eller vid anfordraa.
Levide i Eskelhem den 24 Jan, 1884.
Efter anmodan,
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Februari 1884
N:r 10.

Rättegångs- och Polissaker.

Stöld. Ett cylinderfickur med kedja har bortstulits från drängen Oskar Stenberg i Eskelhems prestgård. För tillgreppet misstänktes en vid samma tid till prestgården kommande okänd person, som ingått i drängstugan men strax åter aflägsnat sig.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Januari 1884
N:r 2.

Till ordförande

i de för innevarande år sammanträdande bevillningsberedningarne har k. m:ts befallningshafvande förordnat borgmästare Een för Visby stad; kronofogde Calissendorff för norra fögderiet; häradsskrifvare Bergman för Visby södra landsförsamling, Scenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Ejsta och Hablingbo pastorat; kronolänsman Lindström för Hafdhems och Grötlingbo pastorat, Öja socken, Vamlingbo pastorat och Hamra socken samt Rone pastorat; kronolänsman Dahlbäck för Alfva pastorat och Fardhems socken, Levide pastorat samt Linde och Löjsta socknar, Burs, Närs, Alskogs och Garda pastorat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Januari 1884
N:r 2.

Med ingången af år 1884

kommer den af kungl. maj:t och riksdagen beslutade Postsparbanken att träda i verksamhet.
Vid samtliga postkontor och de flesta poststationer kommer samtidigt postsparbanksrörelse att anordnas.
En hvar af dessa postanstalter hvilka betecknas med namnet postsparbankskontor — är för postsparbanksärendens handläggning tillgävglig under alla de tider, då postanstalten båles öppen för brefs in- och utlemnande m. m.
Medel, som å postsparbankskontor insättas, må ej understiga en krona, Derutöfver sker insättning endast i helt krontal.
För att främja besparing at äfven mindre belopp, vardå emellertid å samtliga postkontor och hos särskildt antagne försäljpingsmän tillhandabållna s. k. sparmärken.
Sparmärke betalas med 10 öre.
Vid inköp af sparmärke erhålles af giftsfritt s. k. sparkort.
Sparmärkena anhringas å sparkort och, då märkenas antal uppgår till tio, kan kortet användas för insättnivg å postsparbankskontor.
Innestående postsparbanhsmedel kunna, efter behörig appsägniog, lyftas antingen å det postsparbankskontor, der de blifvit insatta, eller också å hvilket som bälst annat postsparbankskontor i riket.
I motbok, hvilken afgiftsfritt tillhandahålles at postsparbankskontor, införas medel, som blifvit insatta, och afföras medel, som uttagas.
Den ränta & innestående medel, som af Postsparbanken erlägges, utgör för hel månad 3/10 procent.
För utbetalande af samtliga i Postsparbanken insatta inedel och der & desamma upplöpande ränta, har staten iklädt sig ansvarsskyldighet.
Närmare underrättelser om hvad i afeeende å postsparbanksmedels insättande och uttagande m. m. är att iakttaga, finnas meddelade i det sammandrag af hithörande författningar, som, jämlikt kungl: maj:ts nådiga kungörelse der 22 Juni 1883, skall i motbok finpas infördt.
Från och med ingången af nästinstundande år komma nedanstående inom Gotlands län befintliga postkontor och poststationer att äfven såsom postsparbankskontor betjena allmänbeten, näms ligen postanstalterna i Barlingbo, Bjerges, Burge, Burgsvik, Buttle, Duss, Eskelhem, Etelhem, Fårö, Fårösund, Gothem, Hablingbo, Hafdhem, Hejde, Helvi, Hemse, Kappelshamn, Katthammarsvik, Klintehamna, Kräklingbo, Källunge, Ljugarn, Lärbro, Othem, Roma, Ronebamn, Rute, Sanda, Slite, Stenkumla, Stånga, Tingstäde, Vamlingbo, Vestergarn, Veskinde och Visby.
Stockholm den 24 December 1883.
Kungl. Styrelsen tör Postsparbanken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Januari 1884
N:r 1.

Gotlands skarpskytte och jägaregille

hade i förgår årssammanträde, som var besökt af ett frettiotal medlemmar och hvars förhandlingar leddes af öfverste Vegesack.
Sedan ordföranden helsat de närvarande välkomna, invaldes till ledamöter i gillet landshöfding Poignant, öfverkontrollören friherre David v. Schultzenheim, kapten Unge, doktor Ramberg, trafikschefen frih.
Cederström, furirén vid Visby infanterikompani J. P. A. Jönsson, hemmansegaren G: P. Hanséa, Dunegårda i Dalhem, hr G. Herlitz, Klinte, navigationsläraren Hj. Bolin, bokhållare Edv. Cramér, e. o. jägmästare E. Herlitz, literatör Pallin, löjtnant Sahlin, samt underlöjtnanterna Nordberg och A. H. Sillén.
— Till v. ordföran!e omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahlne som ersättare. Doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Liadström utsägos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare. I styrelsen invaldes åter kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren, bryg gare Vedin och handlanden G. Klintberg; efter grefve Horn utsågs till styrelseledamot doktor O. Klintberg efter lottning med hr Rud. Kolmodin. Granskare blefvo kaptenerna Kruse, Gardell och Ericsson mal kapten v. Holten till ersättare.
— Till komiterade för omarbetning af gillets stadgar valdes doktor L. Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad, landssekreterare Hambraeus och öf verste v. Vegesack.
— Ansvarsfrihet, förordad af granskarne, beviljades för årets förvaltning.
— Gillet beslöt att i skrifvelse till k. m:ts befallningshafvande anhålla, att motion om höjdt auslag till rofdjurs dödande måtte väckas hos landstinget. Den summa, med hvilken anslaget, hvilket nu utgår med 1,000 kronor, skulle höjas, skulle användas till ökniog af skottpengar för räf till 4 kronor. Åt styrelsen uppdrogs att bestämma huru stor summa skulle be gäras af tinget.
— Från några gillemedlemmar inlemnades skriftligt affattadt förslag i syfte att få en del ändringar i den hittills varande anordningen angående tiden för prisskjutningarna om statens och gillets pris, hvilket förslag efter en kort öfverläggning förklarades bvilande, tills en omarbetning af stadgarne egt rum. För öfrigt lemnades åt styrelsen rätt att vidtaga andra, lämpliga anordningar vid dessa prisskjutningar.
— Fridlysningstiden för rapphöns här på Gotland utgår nästa höst. Styrelsen ansåg, att möjligen någon vidare fridlysning ej vore af nöden, enär tillgången nu vore rätt stor. En jägare från norra Gotland fäste uppmärksamheten på, att i denna trakt tillgången ännu vore knapp, hvarför ytterligare ett års fridlysning vore behöflig. På förslag af doktor Kolmodin, som påpekade, att väderleksförhållandena under – de instundande vintermånaderna komme att blifva afgörande för frågan, fick styrelsen i uppdrag att efter sig fö reteende omständigheter fatta beslut i ämnet.
— Sedan sälfångst och säljagt på senare tiden i betydlig grad aftagit, hade sälen mycket förökat sig och orsakat mycken skada & fisket. Gillets sekreterare doktor Kolmodin påpekade huru kuten både för störde fiskegarnen och varen riktig storätare af fisk, samt uttalade såsom sin åsigt att fisket i betänklig mån lede af sälens ohejdade framfart och att någon åtgärd måste vidtagas häremot, samt föreslog exempelvid utsättande af premie för säls dödande.
Godsegaren Wöhler instämde med den föregående talaren, hvarjämte han skulle gerna se, att sälskytte åter komme till heders. Pådandssekreterare Hambraeus förslag öfverlemnades åt styrelsen att utreda frågan och vid ett kommande sammanträde förelägga gillet den gjorda utredningen.
— Efter sammanträdets slut intogo gillemedlemmarne gemensam middag å stadshotellet.

Gillets ekonomiska ställning för innevarande år ter sig sålunda:
Behållning från 1882 kr. 2,100:—
Inkomster för 1883 kr. 543:—
Summa kr. 2.,643:—

Årets utgifter hafva uppgått till 425 kronor 94 öre, hvadan en behållning till 1884 af 2,217 kronor 6 öre förefinnes.
Under året hafva premier af de af landstinget auslagna medlen utbetalts
för 171 räfvar med kr. 427:50
för 12 örnar med kr. 3 24:—
för 182 dufhökar med kr. 182:—
för 180 sparfhökar med kr. 90:—-
för 2,265 kråkor med kr. 226:50
Summa kr. 950:—

För besväret vid utbetalandet af dessa premier hafva 50 kronor utgått.
Enligt från kompanierna inkomna årsberättelser om skytteförbundens verksamhet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:

Årets villebrådstillgång kan i allmänhet, enligt den af sekreteraren afgifna årsberättelsen, sägas hafva varit god, åtminstone hvad hare, orre och beckasin angår.
Äfven rapphönsstammen tyckes Betydligt hafva ökat sig, så att, om icke särdeles ogynsamma förhållanden under innevarande vinter komma att inträffa, förhoppning finnes att under nästkommande höst jagt å rapphöns utan men för stammens be: stånd skall kunna bedrifvas.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 December 1883
N:r 102.

Postsparbankskontor

komma 1 instundande Januari att öppnas vid post kontoret i Visby samt vid de under detta kontor lydande poststationerna i Barlingbo, Bjerges, Buttle, Duss, Eskelhem, Etelhem, Fårö, Fårösund, Gothem, Helvi, Kappelshamn, Kathammarsvik, Kräklingbo, Källunge, Ljugarn, Lärbro, Othem, Roma, Rute, Sanda, Slite, Stenkumla, Stånga, Tingstäde, Vestergarn och Veskinde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 December 1883
N:r 97.

Enligt Gotlands södra häradsrätts

meddelade bifall, låter förmyndaren för .omyndige husbondesonen Anders Gabriel Bolin vid Alfvena i Eskelhem, genom offentlig auktion derstädes torsdagen den 19 dennes kl. 10 f.m., till den, högstbjudande — försälja nämde myndlings fastigheter 1/8 mantal Alfvena och 1/168 mantal Qvarna i Eskelhem, att af inroparen genast tillträdas.
Betalningsvilkoren m. m. blifva vid auktionen tillkännagif a.
Eskelhem den 9 Oktober 1883.
efter anmodan.
P. G. Pettersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Oktober 1883
N:r 82.

Båtsmannen

nr 28 L. P. Engström Frände vid 2:dra kompaniet, född 1837 1 Eskelhem, har olofligen afvikit från orten och efterlyses.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 September 1883
N:r 76.

Ansökan

om rätt att få söka förenade folkskollärare-, klockare- och organistbefattnivgarna i Eskelhem har, såsom förut nämts, teologie studeranden S. Jacobson inlemnat till k. m:t. Domkapitlet lemnade i förgår sitt förord till denna ansökan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1883
N:r 66.