Till den qvinliga kursen

vid länets folkhögskola, som tager sin början i nästa vecka, ha följande 24 lärjungar antagits:
Auna Matilda Josefina Pettersson, Vesterväte i Väte; Emma Augusta Pettersson, Tana i Väte; Kristina Maria Johansson, Östergårda i Tofta, Anna Maria Amalia Lagergren, Sibbenarfve i Hafdhem; Selma Maria Olsson, Stenstu i Hablingbo; Emma Karolina Kristina Östergren, Austre i Vamlingbo; Maria Hansson, Ranarfve i Öja; Desideria Vilhelmina Karolina Jakobsson, L:a Hammars i Kräklingbo; Josefina Charlotta Vilhelmina Södergren, Austre i Vamlingbo; Selma Maria Hansson Högdarfve i Silte; Johanna Amanda Teresia Törnvall, Rovede i Eskelhem; Hulda Maria Katarina Konradssov, By i Hablingbo; Anna Gabriella Hederstedt och Anna Sofia Herlitz, Halla; Anna Lorentina Helena Ahlbom, Haldings i Hemse; Emma Katarina Elisabet Matsson, Domerarfve i Hablingbo; Hilda Karolina Amalia Eliæsson, Snögrinda i Klinte; Margareta Vilhelmina Falk, Strömma i Stånga; Agnes Ingeborg Maria Berggren, Österby i Fide; Hulda Maria Amalia Jakobsson, Frida i Fide; Manna Olina Charlotta Olofsson, Petsarfve i Ardre; Hulda Maria Elisabet Thomasson, Qvie i Väte; Emma Karolina Osterman, Fide, och Katarina Emma Kristina Nilsson, Qvinnegårda i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 April 1890
N:r 57

Landtmätarne,

deras medhjälpare och elever inom länet år 1890 äro: Förste landtmätare L. T. Jacobson, Bolex, Eskelkem. i Und Komm.-landtmätare: F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn, K. M. R. Strömberg, Skäggs, Veskinde. J. O. Sylvan, jägmästare, Visby, K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem, Oskar Varfvioge, Visby, E. A. Arnelius, kapten, Visby, Ax. Ytterberg, kapten, Visby, H. Vennemo, kapten, Fide, Burgsvik, A. R. Kruse, frih. major, Visby, V. Schyl, Klintehamn.
V. komm.-landtmätare F. L. Valgrén, kapten, Visby.
Medhjelpare: hos förste landtm. L. T. Jacobson: löjtnanten Gust. Köhler, komm.-landtm. F. R. Cedergren: löjtnant K. Bolin.
Öfrige medhjelpare: hos komm.-landtm. Strömberg: kaptenen Abr. Lange och löjtnanten G. Sahlin, hos J. O. Sylvan: e. o. jägmästaren A. H. Nyman, kos E. A. Arneliws: löjtnanten E. L. Lövenberg, hoa Ax. Ytterberg: friherre Hj. Åkerhielm.
Elever: hos J. O. Sylvan: underlöjtnant Sam Sylvan, hos Ax. Ytterberg: underlöjtnant Gust. Falk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Mars 1890
N:r 49

Genom offentlig och frivillig auktion,

som lördagen den 15 Mars från kl. 10 f.m, förrättas vid Fettings i Tofta, kommer i anseeade till utredning i sterbhuset efter bustrun Catharina Olsgon, till den högstbjudande att försäljas hela lösöreboet bestående af kop par, jern- och blecksaker, glas, porslin, träkärl, möbler, sängkläder, linne; åkeroch körredskap, kreatur: såsom 1 par hästar, 1 par upga oxar, kor, ungvöt och\’ får, något ämnesvirke, 1 partitimotej och bårdvallsbö, samt den aflidnas gångkläder jo. m. icke här uppräknad egendom; och lemnas åt godkände in: ropare anstånd med betalningen till den 1 nästkommande September; andra betale vid anfordran.
Rovalds i Eskelhem den 4 Mars 1890.
Efter anmodan,
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Mars 1890
N:r 36

Gotlands samtliga kyrkor

voro vid 1888 års slut — det senaste år, för hvilket beräkningar finnas brandförsäkrade för tillhopa 1,898,961 kronor. Samtidigt hade kyrkkassorna inom ön en sammanlagd behållning af 134,441 kronor 97 öre. I skuld voro endast Visby landsförsamlingar, Vänge, Buttle, Eskelhem och Burs för tillhopa 9,107 kr. 6 öre.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Februari 1890
N:r 30

Till volontärer

ha antagits vid Hemse kompani O. N. G. Lundgren fr. Kräklingbo, vid Tingstäde k:i E. J. O. Pettersson fr. Ekeby och vid Visby kompani L. Hj. Bodin fr. Eskelhem.
Afsked har beviljats volontärerna vid Roma k:i Bolin och vid Tingstäde k:i Qviström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Februari 1890
N:r 24

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21

Från landsbygden.

Sockenmagasinet i Eskelhem, som för flere år tillbaka bildades, då det förut varande kyrkomagasinet slopales, har nu ock fått dela samma öde. Redan under förra året, då det blef fråga om att askaffa nya målkärl eller vigter (metr. systeme), och att magasinsbygnaden skulle flyttas, fattades detta beslut.
Den qvarliggande magasinsfonden i säd afyttrades, och penningarne insattes på sparbanken. Vid senaste i dagarna hållna kommunalstämma beslöts, att denna kassa, bestående af något öfver 1,400 kr., skall fördelas mellan hemmansägarne, Det förljudes, att många ej äro riktigt belåtna med dessa beslut.

Metriska systemet måtte förorsaka allmänheten oöfvervinneliga obehag. Man hör knapt nämnas meter, liter, hektar, kilogram o. s. v.; utan aln, famnar, kannor, tunnland, marker.
I början af förra året, då systemet ju ovilkorligen skulle användas, var man angelägen att vinna upplysning om det samma och började verkligen söka använda det; nu frågar ingen derefter, då det visat sig, att med kongl. m:ts lagar och förordningar icke är så noga. Man får fritt i ena handelsboden efter den andra både begära och få sina varor efter gamla, olagliga mått- och vigt-systemet. Det är nästan intressant att se allt det der då man vetat, och det redan för tio år sedan att. 1889 skulle de enda lagliga sorterna få vara metersorterna, och då nan vid 1888 års slut gång på gång påmindss om de 50 kronors böterna för överträdelse. Undras, om aldrig någon af vederbörande märkt, att denna lag öfverträdes. Undras, huru många som på denna ort, blifvit bötfälla för denna öfverträdelse. Det säges t. o. m., att handlandena understundom rent af begagna sina gamla vigter. Undras, när desa skola omjusteras? Äro handlandena ännu så litet räknekunniga verkligen, att de icke es kunna göra nödiga förvandlingar, om de nu icke en gång för alla haft mod att säga, att de icke vidure sålde efter alvar, tum, skålpund, kannor o. s. v. Nu blir verkligen allmänheten uppfostrad till att begagna det nya systemet, skall man tro. De, som äga kunskap, böra lära de okunniga, icke låta okunnigheten herska, Allmänheten är nog icke så omöjlig heller, som man vill föreställa sig.
Så föreställa sig bygvadskomitén i Hangvar att allmänheten icke kan bli klok på skolhusets storlek på Kappelshamn, om måttet angåfves i meter, så åtskilliga försäljare af jord, att det är omöjligt för allmänheten att uppfatta jordområdet, om ej detta uppgifves i de gamla välkända tunnlandev. Den föreställningen har t. o. m. landshöfdingeembetet.
En annonsör vill gifva allmänheten upplysning om de olika mått-systemens törhållande till hvarandra; man sätter då fot och tum som hufvuduppgift; de stackars meter- och centimeteruppgifterna få stå helt anspråkslöst inom klammer. Det lagliga inom klammer: det ser ut, com verlden och tingen deri just vore liksom upp- och nedvämda, Med vedmåtten komma vi väl aldrig tillmätta hädanefter. Har stor är en kast i lagligt mått? Eller hur stor är en famn? Iovga alnar och inga famnar hafva vi; men vedkastar och vedfamnar få vi välj dras med så länge den här generationen lefver. Och det tål myndigheterna! — Nu fattas bara, att alla skolmästare gifva det nya systemet på båten med denna oration: Vi hafva visserligen fått Ibefallning om att begagna metersystemet i \’vårs skolor; men då föräldrarna änvu ej begma detta och ej heller behöfva det, och barnen således bäst betjenas med det gamla systemet, så bry vi oss icke om det nya så länge; ty att använda det nya, det gamla och det ännu äldre det tar för mycket af vår dyrbara skoltid. Då äro vi ju i den gamla, goda tiden igen. Frågas till slut: Hurna länge skall det här oefterrättlighetstillståndet räcka? Vederbörande torde kunna besvara frågan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Valförrättare

vid blifvande kyrkoherdevalet i Garda är kontraktsprosten Budin i Eskelhem och hans suppleant kyrkoh. Kalström i När.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Fornsaker

af åtskilliga slag hafva vid Tjuls gård i Eskelhems socken under de senaste dagarne hittats. Marken är ofruktbar, bestående af lera och pinuhäll utan någoa nämnvård matjord. På denna mark finnas tusentals smärre ringformiga stensättvingar, hvilka obetydligt höja sig öfver marken. Man har ej aktat dessa stensättningar af någon särsklid betydelse, så att vid för några år sedan förrättadt laga skifte de ej ens utprickades på skifteskartan. Den gamla utvägen fråns Tjuls hemman gick öfver denna plats. Då en af hemmansägarne derstädes nu började arbeta på att upptaga vägen, träffade han dels större på kant resta kalkbällar, mellan hvilka funnos benlemningar efter der begrafna menniskor, dels mindre sådana, innanför hvilka befunno sig urnor af lera, innehållande aska, och sönderfallande vid luftens tillträde. Dessutom hafva påträffats en jerndolk, en eldtång, ett bronslock, bronsknappar m.
m. samt tvänne fiat arbetade kedjor at någon tung metall, ganske guld. De upp: hittade sakerna komma att hembjudas staten till inlösen.
På annat ställe inom församlingen finnas också ett flertal af sådana ringformiga stensättningar men de till sättningarna begagnade stenarne äro märkvärdigt nog stora vackra kalkstenar. Vid försök att upptaga dessa har man dock ej påträffat något fornfynd af synnerligt värde, endast ett spjut, liknande till någon del de gamla pikarna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12