Etikett: Eskelhem

Eskelhems socken ligger på västra Gotland.
Gårdsnamn: Alvene, Boleks, Bringsarve, Butajde, Buters, Båters tomt, Båticke, Ekeby, Frändarve, Kvarne, Larsarve, Levide, Liffedarve, Lingsarve, Prästgården, Rosenbys, Rovalds, Rovaldstomt, Rovide, Sigvards, Simonarve, Sojvide, Tjuls, Ungahanse, Valdarve, Valde, Valve, Övide.

Publicerat

Auktion Levide i Eskelhem.

Onsdagen den 6 Maj från kl. 11 f. m. låter Ludvig Pettersson, Levide i Eskelhem, i anseende till hemmanets försäljning och afflyttning från stället genom offentlig auktion försälja en del inre och all yttre lösegendom, såsom något möbler och träkärl; åkerbruksredskap, såsom: res- och arbetsvagnar, släda, kälkar, vänd- och spetsplogar, klös-, krok- och rakpinnharfvar, vrång- och foderhäckar, selar, hästräfsa, vindmaskin, skakvind, hackelsemaskin; kreatur, såsom: 1 par hästar, 1 par oxar, 4 st. kor, 3 st. kvigor, 1 tjur, 8 st. får, 1 svin och höns: div. ämnesvirke, handredskap, 1 stubbrytare, ketting samt något spanmål och potatis m. m. som icko uppräknas; betalningsanstånd lemnas åt godkände inropare till den 1 nästkommande Oktober, andra betala vid anfordran.
Rovalds i Eskelhem den 23 April 1896.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 April 1896
N:r 61

Publicerat

Auktion Homa i Stenkumla.

Fredagen den 1 Maj från kl. 11 f. m. kommer genom offentlig auktion hos Karl Ericsson, Homa i Stenkumla, för vederbörandes räkning att försäljas åker- och körredskap af hvarjehanda slag, såsom: vagnar, kälkar, vänd- och spetsplogar, harfvar, kornvältar, 1 pinnsladd, 1 radsåningsmaskin, 2 st. hästräfsor, 1 frösåningsmaskin, div. ämnesvirke, ett bättre tröskverk (stående vid Enges i Barlingbo), en mängd kreatur såsom: 13 st. kor (deraf en del nyligen kalfvat och en del snart skall kalfva), 8 st. kvigor, 2 st. tjurar, en 4 år och en 1 1/2 år af ostfriesisk ras, 2 par dragoxar, 1 unghäst och 3 st. svin, större delen af kreaturen af bättre raser, äfvensom ett parti potatis och utsädeskorn.m. m. Betalningsanstånd lemnas åt godkände inropare till den 1 nästkommande Oktober, andra betala kontant eller vid anfordran.
Rovalds i Eskelhem 23 April 1896.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 April 1896
N:r 61

Publicerat

Auktion vid Rangvalds i Tofta.

Lördagen den 2 Maj kl. 12 midd. kommer genom offentlig auktion vid Rangvalds i Tofta, på grund af vederbörligt tillstånd, att försäljas enkan Kristina Jansons ägande 1/64 mantl Rangvalds med andel i bygnader. Köpe- och betalningsvilkoren tillkännagifvas vid auktionen. Skulle hemmansdelen icke blifva försåld, bortarrenderas densamma.
Rovalds i Eskelhem 21 April 1896.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 April 1896
N:r 60

Publicerat

Pastor J. Norrby,

som valts till folkskollärare & Slite, har från 15 nästa Augusti entledigats från att vara pastorsadjunkt i Eskelhem samt förordnats till enahanda tjänst i Othem.
— V. pastor Kjellner i Alfva är från och med 1 Maj vice pastor jämväl i Rone pastorat.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 April 1896
N:r 57

Publicerat

Vid afslutningen

i lördags i Gotlands läns folkhögskola och landtmanskola lemnade föreståndaren dr. Sätervall en öfverblick af skolans öden under de nu flydda 20 åren. 1873 väcktes första motionen om folkhögskolans tillkomst. 1874 lemnade landstinget ett anslag af 1,000 kr. till första uppsättningen af materiel. 1875 beviljades anslag för tre år med 2,700 kr. för hvarje år; 1876 utsågs styrelse för första gången för folkh.-skolan näml. till ordf. landsh, Horn, samt till ledamöter riksdagsman Kolmodin, major Kyllande roch fanj. Kahlström samt faststäldes skolans reglemente. Samma år den 2 Oktober öppnades skolan första gången vid Isums i Atlingbo. Året derpå flyttades skolan till Aumunds i Roma och 1881 på hösteu flyttades skolan till Hemse. 1884 lemnade landsh. Horn sin plats som ordf. och skolans nuvarande ordf. landsh. Poignant inträdde i stället. 1885 förlades landtbruksundervisningen till folkhögskolan såsom en andra årskurs. 1886 öppnades den kvinliga folkhögskolan. Hösten 1887 inträdde landtmannaskolan såsom en själfständig undervisningsanstalt i stället för folkhögskolans andra årskurs, och 1888 faststäldes af k. m:t landtmannaskolans stadgar. Till följd af denna utvidgning kräfdes större utrymme, hvarför styrelsen vidtog åtgärder för att komma under eget tak; och genom landstinget och hush.-sällskapets tillmötesgående samt genom landshöfdingens energiska medverkan kunde skolan inrymmas under eget tak från och med den 15 Oktober 1891. Sammanlagda antalet elever, som besökt folkhögskolan under dessa år utgör 393; i landtmannaskolan 64, och 244 elever i den kvinliga afdelningen eller tillsammans 701 lärjungar.
oo På grund af dess tjuguåriga tillvaro och verksamhet ansåge talaren att skolan nu väl kunde anses som en myndig läroanstalt. Hvad skolan uträttat under dessa år vore han ej rätte mannen att omtala, men ville blott påpeka ett förhållande, som vittnade godt om densamma näml. att Gotl. läns folkhögskola har det största antalet elever af någon folkhögskola i Sverige i förhållande till folkmängden, näml. 1/10 proc. Icke ens i Skåne voro folkhögskolorna så talrikt besökta. Månne ej detta vittnade om att skolan i någon mån gått sam hällets önskningar tillmötes? Sedan talaren framsagt några bhjärtliga ord till eleverna, af hvilka dem, som skulle afgå till Skåne han särskildt lade på hjärtat att göra sig värdige som gotländske jordbrukare och i allo visa ett redbart och hederligt uppförande, afslöts det 20:de läsåret.
Prof på elevernas arbeten under läsåret voro framlagda i folkhögskolan, protokoll vid kommunalstämmor, bokföringsuppgifter, öfningsuppsatser i modersmålet, bygnadsritningar och kartor, afvägningsprofiler med åtföljande beskrifningar m. m.
I landtmannaskolan voro äfven för allmänheten framlagda prof på elevernas bokföring, ekonomiska beräkningar, skriftliga uppsatser och analyser öfver sädesoch foderväxters frön.
Statens anslag, 730 kr., till mindre bemedlade lärjungar fördelades sålunda:
R. Lydahl, Lye, G. Åkerman, Eskelhem ech G. Bolin, Martebo hvardera 60 kr., W. Fredin, Linde, W. Stenström, Sproge, K. Nilsson, Eke, W. Palmqvist, Hogrän, A. Jacobsson, Buttle hvardera 45 kr., A. Duse, Hemse, K. Bergström, Hemse 40 kr., E. Rosendahl, Rone, O. Söderberg, Visby, K. Ekedahl, Ekeby, E. Levedahl, Ekeby, O. Mattsson, Väte 31 kr., A. Eriksson, Levide, O. Åkerbäck, Hejde, F. Thomsson, Hejde, J. Jacobsson, Follingbo, O. Hägg, Vänge och L. Jacobsson, Näs hvardera 15 kr.
Till sist må omnämnas de 6 elever som redan äro af styrelsen antagna till stipendiater för nästa år i Gotl. landtmannaskola: W. Fredin, Linde, G. Bolin, Martebo, K. Ekedahl, Ekeby, F. Thomsson, Hejdeby, O. Åkerbäck, d:o och E. Pettersson, Mästerby. Dessa 6 skola efter slutad kurs afgå till Skåne för vidare utbildning till praktiska jordbrukare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 April 1896
N:r 55

Publicerat

Ved-Auktion.

Onsdagen den 8 April kommer genom offentlig auktion för vederbörandes räkning att försäljas ett större parti floved af furu- och gran. Spekulanterna samlas vid Vesterhejde fattighus kl. 11 f. m.
Betalningsanstånd lemnas åt godkände inropare till den 1 nästkom mande Oktober.
Rovaldsi Eskelhem den 2 April 1896.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 April 1896
N:r 51

Publicerat

Järnvägsmötet i Mästerby,

som i lördags hölls inför kronofogde Bokström för att tillkännagifva, om socknemännen i de socknar, der järnvägslinien Roma—Klintehamn komme att dragas, ansåge järnvägen nödvändig och nyttig, hade lockat omkring 70 socknemän från de olika socknarna: Mästerby, Sanda, Klinte, Vestergran, Eskelhem, Väte, Atlingbo och Hogrän. Kronofogden öppnade mötet med att uppläsa koncessionsansökan och ingeniör Danielssons utlåtande samt slutsummorna af kostnadsförslagen, antecknade så de närvarande, hvilka dock vid mötets början ej uppgingo mer än till omkring 50, och framstälde förfrågan till hvarie sockens tillstädesvarande socknemän, huruvida de ansåge järnvägen för sin socken nyttig och nödig. Denna förfrågan besvarades af alla med ja.
Derefter öfvergick man, på anhållan af hemmansägaren Johan Olsson, Rovalds i Eskelhem, att diskutera om lämpligaste läget för järnvägen, på det den måtte komma så många socknar i trakten som möjligt till godo. Skoll. Rosvall förevisade då på en karta det förslag, som enhälligt antagits på Eskelhemsmötet och utvecklade fördelarna deraf, understödd af Johan Olsson och Ludvig Pettersson från Eskelhem samt nämdeman Sahlsten från Mästerby. Godsägare Wöhler och kronolänsman Svallingsson sökte häfda den i konsessionsansökan föreslagna liniens företräden och hemmansägaren Albert Löfgren, Ejmunds i Mästerby, framställde ett förmedlingsförslag, der linien i stället för att anlöpa Sallmunds i Mästerby borde gå emelllan Bander och Långgutes och derifrån till Tjuls i Eskelhem.
Sedan vidlyftigt ordats äfven om utsigterna att erhålla tillräckligt med godt grus för de olika linierna, framlades de närvarandes tankar om bästa läget genom omröstning, då omkring 3/4 röstade för Rosvalls förslag och 1/4 för det gamla förslaget.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Mars 1896
N:r 49

Publicerat

Järnvägsmöten.

Järnvägsmötet i Eskelhems skolhus i lördags var rätt talrikt besökt ej blott af socknens egna hemmansägare utan ock från Mästerby, Atlingbo, Hogrän, Stenkumla, Tofta, Sanda och Vestergarn. Äfven länsman Svallingsson hade infunnit sig. Åt honom erbjöds ordförandeskapet sedan mötet öppnats af skoll. A. Rosvall. Men då han undanbad sig förtroendet, utsågs skoll. Rosvall.
Denne framstälde orsakerna till hällandet af detta möte, bland hvilka han särskildt framhöll, att det för många synts, som om enskilda intressen allt för mycket fått bestämma den riktning af järnvägslinien Roma—Klintehamn, som redan blifvit utstakad. Mötet hade att utröna, huruvida det ej i den dalsänkning, som förefunnes mellan skogshöjderna i Stenkumla och Hejde, funnes ett allmänt intresse för nämda järnväg, hvilken derutaf skulle kunna få en dragning mera i midten af dalsänkningen och derigenom blifva till allmännare gagn. Han hade tänkt sig riktningen böra sträcka sig på gränsen mellan Atlingbo och Hogrän, i norra delen af Mästerby förbi Sallmunds i södra delen af Eskelhem förbi Tjuls samt rätt genom Sanda förbi det s. k. Skallbjörke till Klintehamn och hade i anledning deraf uppgjort en karta, hvilken af de närvarande uppmärksamt studerades. Denna linie komme att blifva knappast mer än 1 km längre än den utstakade och till största delen gå genom mindre kostbar skogsmark. Vid den derpå följande lifliga diskussionen, dervid länsman Svallingsson tjänade mötet med många värderika upplysningar, visade det sig, att ett allmänt intresse för järnvägslinien förefinnes i nästan alla de socknar som denna järnvägssträckning skulle kunna komma att gagna. Men lika allmänt enig var man om, att riktningen ej bör vara den utstakade utan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af ordföranden uppgjorda kartan. Då komme den att vara allmänt gagnelig, blifva mera befraktad och sålunda hafva större utsigt att bära sig. I detta fall skulle ock intresset för teckningen i de flesta socknarna komma att visa bättre resultat. Med anledning deraf fick ordföranden i uppdrag att anmoda kommunalstämmornas ordförande i de respektive socknarna att skyndsamt utlysa stämmor för bestämmande af teckningsbelöppet, i det fall järnvägen skulle komma att dragas i enlighet med mötets enhälliga önskan.
— Äfven i Tingstäde hölls i lördags ett möte rörande den projekterade järnvägens mellan Visby och Nyplings framdragande till Tingstäde. Mötet var besökt af omkring 30 personer och leddes af kommissarien Smedberg i Othem. Etter en längre diskussion enades mötet om att uttala sig för nyttan af järnvägens förlängning till Tingstäde. Vid frågan om banans riktning gjorde sig Martebointressena starkt gällande. Rörande åtadkommandet af ett kostnadsförslag var man icke mycket med om att lemna något bidrag härför. »Man ville gerna se järnvägen bygd först» Men hur det kompromissades beslöt man dock att försök skulle göras hos de intresserade kommunerna att få anslag till en undersökning.
Då det blef fråga om eventuell teckning för banan, upplyste Marteboborna, att de möjligen skulle kunna åstadkomma 20 tusen kr. Tingstäde socken var kompakt mot hvarje tillskott, från Stenkyrka fans ingen närvarande, men upplystes att der torde kunna tecknas omkr. 5,000 kr. Lokrumeiterna satte sig på tvären. Mötet uppdrog åt kommissarien Smedberg att höra sig för hos styrelsen för Gotlands järnväg, om det gamla bolagét kunde vara villigt att trafikera eller ännu bättre anlägga en bandel Veskinde—Tingstäde. Sedan svar härpå ingått, skall nytt möte utlysas för bestämmande af de respektive kommunernas eventuella tillskott.
Grundtonen hos mötet var en viss halsstarrighet. Man ville ha järnväg, men ingenting betala.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Mars 1896
N:r 46

Publicerat

Auktion Ekeby i Eskelhem.

Torsdagen den 26 Mars från kl. 11 f. m., låter August Pettersson, Ekeby i Eskelhem, i anseende till afflyttning från stället genom offentlig auktion försälja sitt ägande omkring 1/64 mant. Ekeby; hemmansdelen med goda åbygnader, har ett vackert läge vid allmän väg, har undergått laga skifte, har goda ägor och är fritt från gravationer; köpeoch betalningsvilkoren tillkännagifvas vid auktionen och lämpas efter reel köpares bekvämligheter. Stället är särdeles lämpligt för en sjöman eller handtverkare; äfven försäljas åtskillig lösegendom, såsom: 1 par unga goda dragoxar, I ko, 1 tjur i tredje året, 1 bagge; 1 tröskverk, 1 vindmaskin, 2 st. vagnar, 2 st. plogar, div. träkärl, 1 parti björk samt I parti potatis, maltfen och småkorn m. m. Öch lemnas härför godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 nästkommande Oktober.
Rovalds i Eskelhem den 11 Mars 1896.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1896
N:r 40

Om Oss Drivs med WordPress