Etikett: Eksta

Eksta socken ligger vid Gotlands västkust.
Gårdsnamn: Ajvide, Bjärges, Bopparve, Burge, Bäne, Dinse, Fintser, Grymlings, Hajstäde, Hägur, Jacobs, Kvie, Käbbe, Källings, Lillegårds, Lädarve, Mellings Lilla, Mellings Stora, Prästgården, Rondarve, Sandholme, Siger, Stjärnarve (Stenarve), Tomsarve, Uggårds.

Publicerat

Folkpartiets valmöten

har hittills samlat talrik publik på alla platser. Den första kvällens möten i Fole och Hall samlade 45 resp. 21 personer. I Fole talade riksdagsman Ahlsten och i Hall landsfiskal Bonde.
I lördags kväll hade riksdagsman Söderquist 43 åhörare i Eksta och Bertil Jakobson 40 åhörare i Buttle. På söndagskvällen talade riksdagsman Ahlsten i Endre inför 50 personer och riksdagsman Söderquist i Mästerby inför 80 personer.
På måndagskvällen var det 60 åhörare i Vänge, där riksdagsman Ahlsten talade och 42 i Vallstena, där landsfiskal Bonde höll föredrag.
Tisdagskvällens möten hölls i Anga, där lantbr. Henry Grönhagen talade, och i Norrlanda, där lantbr. O. R. Ottosson talade.
Valmötena fortsätter med två eller flera möten varje kväll. I kväll (onsdag) blir det möten i Linde och Fleringe. I Linde håller polisman Herman Larsson föredrag och i Fleringe löjtnant Carl Eklund. På torsdag talar sergeant Bo Hoppe i Hörsne, kyrkoherde Erik W. Amer i Kräklingbo och folkskollärare S. G. Tingström i Ala.
På fredag kväll besöker partiledaren Bertil Ohlin Gotland och talar i Roma och Visby.

Gotlänningen
Onsdagen 3 september 1952
Nr 203

Publicerat

Från Skrubbsfältet.

Söndagens trav kommer fortfarande att omfatta nio lopp. Travsällskapets ledning har nämligen sett det angeläget att hjälpa hästägarna till bättre priser.
Grunddistanserna har ändrats i andra och sista loppets bägge avdelningar till resp. 1.700 och 2.000 meter – något för totospelarna att beakta.
I första loppet tillkommer Gervm (km-tid 2.16,2) äg. Sven Lund, Lojsta, och Lalla (km-tid 2.35,3) äg. Malkus Andersson, Eksta. Vidare märkes här att Remma fått sitt namn rättat till Ramna.
I russlöpningarna startar ytterligare tre russ fördelade på de olika loppen, nämligen Alli, äg. Roland Lyberg, Klinte, Lurifax, äg. stall Roma samt Klippman, äg. Hushållningssällskapet. Klippman har varit skadad och torde vid detta sitt första . framträdande inte kunna göra sig själv rättvisa.

Gotlänningen
Onsdagen 3 september 1952
Nr 203

Publicerat

Pomologkongressen slöt med utfärd i önskeväder.

Sveriges pomologiska förenings fruktodlardagar i Visby avslutades i går med en utfärd till södra Gotland, vilken i det härliga sensommarvädret blev en strålande fullträff och ett oförglömligt minne för de begeistrade deltagarna. Som utmärkta guider fungerade kamrer Arne Lindström, trädgårdskonsulent Karl Wikesjö, sekr. Bengt Ljunggren och trädgårdsmästare Manfred Forsberg.
I fyra bussar samt några personbilar gick färden över Träkumla — Väte till Lojsta slott och vidare över Linde — Fardhem — Havdhem till Grötlingbo, där Kattlundsgården besågs. Efter lunch i Grötlingbo bygdegård och sedan kyrkan besetts fortsatte man över Hablingbo till Käbbe i Eksta, där disponent Axel Pettersson demonstrerade sin stora och vackra fruktodling och sina intressanta fruktodlingsförsök. Han bjöd även på frukt från egna odlingar samt på Klintebymust och den nya läskedrycken Gyllen. Båda dryckerna blev mycket omtyckta och uppskattade av de gästande pomologerna.
Under den fortsatta färden mot Visby gjordes ett besök vid hr Fridolf Wallins välskötta fruktodling vid Rannarve i Klinte, och även vid Klintebys gjorde man ett kort uppe håll för att titta på några Gotlandsruss, varvid sekr. Ljunggren berättade om den säregna hästrasen. Efter ankomsten till Visby passade en del av deltagarna på att under disponent Petterssons ledning bese det. nya fina fryshuset vid hamnen.
Låga priser för frukt till industrin.
I lördags e. m. diskuterade man med agronom Aug. M. Fjäderhane, Alnarp, som inledare frågan om vad det kostar att producera 1 kg frukt. Tal. framhöll att priset varierar mellan 52 och 90 öre pr kg beroende på vilka sorter man odlar. Det gäller emellertid för fruktodlarna att söka rationalisera och förbilliga produktionen i största möjliga utsträckning. I sitt föredrag om vad industrin kan betala för frukt kom överingenjör K. R. Flinck, Findus, Bjuv, med ganska nedslående siffror. För konserv-päron angav han 45-50 öre, för plommon 40-45 och för äpplen 15-20 öre pr kg. Sett i relation till vad det kostar att producera frukten blir ju siffrorna dystra. Genom att gå in för billigare emballage och enklare plockningsförfarande m. m. skulle man dock kunna förbättra relationerna något. I den följande diskussionen deltog flera representanter för mos- och konservfabriker i olika delar av landet.
Dagen avslutades med gemensam supe på Snäckgärdsbaden, varvid konstnär David Ahlqvist med stor bravur föredrog några av sina Gotlandshistorier.

Gotlänningen
Måndagen 1 september 1952
Nr 201

Publicerat

B. Larsson, Fårö, sköt fullt

i huvudskjutningen, klass 5.
Gotlands skytteförbund håller i dag sina årligen återkommande förbundstävlingar samt mästerskapstävlingar. Det är det 50:e mästerskapet som nu avgörs. Drygt 300-talet skyttar är i elden ute på I 18-banorna. Skjutvädret är idealiskt med lagom stark sol och svag vind. Birger Larsson, Fårö, har skjutit full poäng, 80, i huvudskjutningens klass 5. Bäste skytt för dagen torde J. H. Emilsson, KA 3, bli.
Huvudskjutningen sker i två serier, en 10 skott och en 6 skottserie mot fem-ringad tavla. Full poäng ger alltså 80 och den prestationen har som sagt Birger Larsson, Fårö, svarat för. Att någon skjutit fullt har inte hänt sedan de nya tavlorna kom och det är åtskilliga år sedan.
Bäst till för att ta hem Albin Larssons vandringspris till bäste skytt ligger J. H. Emilsson, KA 3, som i huvudskjutningen sköt 78, i A. (stående) 95, i B (liggande) 96 och slutligen i kpistskjutningen 95. Ett synnerligen vackert resultat.
Till mästerskapstävlingen som tog sin början kl. 12 kvalificerade sig sammanlagt 32 skyttar med 72 poäng som lägre gräns. Inom ledningen — där sågs bl. a. förbundsordf. överstelöjtnant N. V. Söderberg — är man av den uppfattningen att den gränsen är utomordentligt hög och vittnar om det goda slag skyttarna är i.

De bästa resultaten i huvudskjutningens veteranklasser, 5 och 4:
1) B. Larsson, Fårö 80 p. (50 + 30); 2) E. Nilsson, Visborgs, 78; 3) J. H. Emilsson, KA 3 78; 4) P. S. Wallin 76; 5) K. Klint, Tingstäde 76; 6) E. Lundgren, A 7 75; 7) J. Gahnström, Hemse 75; 8) H. Carlsson, A 7 75; 9) I. Eneljung, KA 3 75; 10) E. Olsson, Hemse 75; 11) N. S. Larsson, KA 3 75. 6 man däribland Erik Hammarström, Fårö, har 74, fem har 73 och slutligen resten 72.
Klass 4: 1) K. S. Bengtsson, KA 3 74 (47 + 27); 2) A. Berglund, KA 3, 72; 3) Th. Hansson, Eksta, 71; 4) S. Wahlgren, Etelhem, 71; 5) A. Levin, Anga, 70.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199

Publicerat

Två gotlänningar fick pris vid pomologernas kongress.

Pomologernas kongress på Stadshotellet i Visby fortsatte i dag på fm. med prisutdelning i SPF:s lagringstävling 1951-52. Det var sammanlagt tretton pris, som ordf., byrådirektör Nils Sonesson, delade ut, och av dem gick glädjande nog två till Gotland, nämligen förstapriset för Cox Orange som tillföll lantbr. och fruktodlaren Gustaf Glifberg, Lera i Endre, och tredjepriset i samma grupp Som hemfördes av »Stenkyrkemästaren» Sigfrid Johansson, Fröjel.

I samband med prisutdelningen redogjorde professor Fredrik Nilsson, Alnarp, för lagringstävlingarna, som nu hållits i åtta år och vars uppgift varit att få fram den mest hållbara frukten. Tyvärr har dock inte intresset för tävlingarna varit så stort som man hoppats på, och fr.o.m. denna säsong kommer också en omläggning av verksamheten att ske. I den fruktlagringsnämnd som bildats för ändamålet ingår representanter för bl.a. SPF, SYR, Statens trädgårdsförsök och Svenska institutet för konserveringsforskning. Hälsingborgs Frys har gratis ställt lagringsutrymmen till förfogande, och i höst räknar man med att lägga in 200 partier frukt.
Verksamheten kommer att bedrivas efter två olika linjer. Det blir dels en jämförande lagringsundersökning, varvid nämnden under fem år kommer att plocka ut frukt från odlare i olika delar landet, dels en fri lagringsundersökning till vilken vem som helst, som vill ha sin frukt bedömd, får sända in partier.

En presentation av Gotland.
Kamrer Arne Lindström höll sedan föredrag om »Dagens och gårdagens Gotland — strövtåg i bygd och natur».
Talaren utgick från en novell av engelsmannen Lawrence om en man som älskade öar och framhöll hur en ö med sin avgränsning alltid måste ha sin särart. Efter en snabbvandring genom Gotlands historia gick talaren in på de stora komponenten i den bild vi möter i landskapet, kyrkor och gårdar, ängar och myrar och skildrade också Gotlandsstranden. Men Gotland är inte bara forntid, ön har också en verksam nutid, påminde tal. och gav en del upplysningar om gotländskt näringsliv och produktion. Föredraget innehöll också en liten analys av gotlänningen själv o. var, som föredragshållaren själv sade, avsett som text till de bilder; som skulle möta under kongressdagarnas exkursioner.
Under förmiddagen företog deltagarna en rundtur med buss i Visby och i e. m. fortsätter man med överläggningar. Agronom Aug. M. Fjäderhane, Alnarp, inleder en diskussion om »Vad kostar det att producera 1 kg frukt?», medan ingenjör K. R. Flinck, Findus, Bjuv, står som inledare för en överläggning om »Vad kan industrien betala för frukt?».

Sigfrid Johansson, Fröjel,
tredjepristagare.

Kongressen avslutas i morgon med en utfärd till södra Gotland och besök på disponent Axel Petterssons fruktodling vid Käbbe i Eksta.

Besök vid Lera i Endre.
Gårdagens utfärd till mellersta Gotland gynnades av ganska vackert väder, även om solen för det mesta föredrog att hålla sig bakom molnen. Vid Lera i Endre hälsade lantbrukaren Gustaf Glifberg, som bekant ägare till en av öns förnämsta fruktodlingar, de gästande pomologerna välkomna. Han berättade att när han kom till Lera 1927 fanns endast ett 50-tal träd, planterade 1905. År 1930 planterade hr Glifberg 250 träd, varav 30 päronträd och resten äppelträd av sorten Philippa. Denna förefaller dock att inte vara, så vidare odlingsbar på Gotland; äpplena sitter alldeles för löst — en olägenhet som man dock i någon mån kan avhjälpa genom besprutning av träden med hormonpreparat.
På .gården finns ju som bekant stamträdet till det berömda Glifbergs-päronet eller »Lajre-päronet», och det är därför inte att undra på att den duktige och intresserade ägaren till detta helt gått in för päronodling. Av de ungefär 1.000 fruktträd som finns på Lera är nämligen hälften päronträd.
Professor Fredrik Nilsson, Alnarp, framhöll i ett anförande att Gotlands speciella förhållanden gör behovet av en försöksgård stort. Hushållningssällskapet har också i många år arbetat på att få till stånd en sådan. Då det blev bestämt att gården skulle förläggas till Stenstugu sökte vi i väntan på att verksamheten skulle komma igång vid denna en intresserad fruktodlare, hos vilken vi kunde lägga odlingsförsök. En sådan fann vi i hr Glifberg, och vi tog först upp sortproblemen, då det visade sig att man på Gotland hade liten kännedom om grundstammarna.
På hösten 1944 planterades nio olika grundstammar med tre olika äpplesorter: Stenkyrka, Cox\’ Orange och Ingrid Marie. Som en intressant omständighet nämnde professor Nilsson att hr Glifberg i förra årets lagringstävling blev förstapristagare med äpplen (Cox\’ Orange) från detta försök.
Sedan professor Nilsson berättat att 1948 planterades 12 olika päron-sorter, alla på kvittengrundstam, vandrade hela det sakkunniga sällskapet in i den välskötta fruktodlingen. Först tittade man på Lajrepäronets stamträd och sedan demonstrerade professor Nilsson de vackra och lovande odlingsförsöken.
Färden gick sedan vidare till Dalhem, där kyrkoherde Ingemar Björck på ett utmärkt sätt visade kyrkan och vad den har att bjuda på av sevärdheter.

Kaffe på Möllebos.
Nästa uppehåll gjordes hos lantbrukaren E. V. Norman, Möllebos i Halla, som också är ägare till en vacker och välskött fruktodling, omfattande ett par tusen träd. I sitt hälsningstal framhöll han att en av anledningarna till att han 1948 började plantera fruktträd var, att han i egenskap av ordförande i Gotlands Trädgårdsprodukter på egen hand ville sätta sig in i odlarnas speciella problem.
Sedan man tittat på den 5 hektar stora fruktodlingen, vilken kommit mycket bra igång och säkert kommer att ge lön för mödan, bjöd familjen Norman generöst samtliga deltagare på gott kaffe i sitt rymliga och trevna hem. Gästernas tack för den mycket uppskattade välfägnaden frambars av byrådirektör Nils Sonesson, som även passade på tillfället att tacka hr Norman för det arbete denne nedlagt i egenskap av ordförande i den kommitté som förberett fruktodlardagarna på. Gotland. Och så hurrade man fyrfaldigt för värdfolket.
På återfärden till Visby besågs klosterruinen i Roma under ledning av kamrer Arne Lindström. Vidare gjorde man en sväng förbi Lövsta lantmannaskola.

Middag på Snäck.
På kvällen samlades deltagarna i kongressen till gemensam middag på Snäckgärdsbaden. Med utgång från en kinesisk tes om lyckan i att vara ägare till en trädgård hälsade byrådirektör Sonesson välkommen. Han vände sig därvid särskilt till landshövding och fru Hovgard, de utländska gästerna och representanterna för hushållningssällskapet cch pressen. Vidare tackade han kommittén för fruktodlardagarna, föredragshållarna samt t. f. sekr. Ullström och fröken Larsson i SPF. Tal, slutade med att utbringa en välkomstskål.
Byråchef Lund i norska lantbruksstyrelsen tackade å de sex norska deltagarns vägnar för mottagandet och hyllade SPF för dess insats. Hovrättsassessor Einar Rotkirch uttalade sitt varma tack för att också deltagare från Finland fått komma med till Gotland.
Landshövding Hovgard berörde i ett anförande några drag ur Gotlands rika historia och talade även om dess i många fall säregna växtliv. Vidare tackade han SPF för det storartade arbete denna nedlagt för att utbreda intresset för fruktodling och framhöll att tacksamheten skulle vara ännu större om föreningen lika verksamt kunde bidra till fruktens avsättning. Till sist frambar landshövdingen gästernas tack för välfägnaden.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199

Publicerat

Dödsfall

I sitt 85:e levnadsår har Emma Jakobsson, Kallarve i Atlingbo, avlidit. Hon sörjes närmast av syskonbarn.

I en ålder av endast 38 är har fru Svea Johansson, född Hederstedt, avlidit i Göteborg. Hon var född vid Stjärnarve i Eksta och flyttade tillsammans med sin make, försäljaren Hening Johansson, för några år sedan till Göteborg. Närmast sörjande är förutom maken fem barn.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199

Publicerat

Sportspalterna

\"\"

Blomér distriktsmästare på milen
efter dramatisk Söderlund-kollaps.
NÄR HADE GOTLAND ett tio kamps-DM sist med åtta man på startlinjen? Och åtta man, som inte gav sig för en motgång, utan fullföljde allesammans. DM-teckn et gick inte helt oväntat till P. O. Enström. Kvällens sensation var Allan Blomers upphämtning i 10.000 metersloppet, sedan ledande Gustav Söderlund totalt klappat igenom. Det sista stafettloppet, 4 x 400, van ns av VIF före FIK och det var också en liten överraskning.

ALLAN BLOMÉR, Bro SK, tog genast ledningen i 10.000-metersloppet och han låg ännu i täten vid halva sträckan och klockades då för tiden 17.10. Man såg att Eksta-Söderlund inte var helt belåten med farten, och strax efter 5.000 m gick han också upp till ledningen och ryckte till sig ett försprång på ett 50-tal meter. Man var ganska säker på att saken nu var klar och att Söderlund skulle bli mästare även i år. Men plötsligt så kunde inte Gustav längre, på bortre långsidan under sista varvet stelnade han till och det var beklämmande att se, att han inte kunde »ta sig fram» de sista 300 meterna mot mål. Blomer fick extra inspiration och drog i fatt och i ett huj var han förbi och på upploppet spurtade han kraftigt. Hans tid blev 34.50,5 och det visar att andra halvan av loppet gått endast 30,5 sek. långsammare än första. Blorner har bara sprungit ett par tre millopp tidigare, men så här bra har det naturligtvis aldrig gått förut. Tre man av de sex startande fullföljde.
Orsaken till Söderlunds kollaps kanske har sin förklaring däri, att han varit sjuk med feber några dagar och dessutom åkt motorcykel in till stan o. sedan springa i det kyliga vädret. Han skulle aldrig ha startat, men Gustav är ju en kämpe som få och så sprang han tills han, var färdig att stupa. Hoppas han inte får någon »skräck» för distansen efter detta.

STAFETTLOPPET ställde tre lag upp, VIF, Visby FIK och Roma. Striden kom att stå mellan de båda stadsklubbarna. När sista sträckans män gick ut hade FIK:s Bäckman ett försprång på ungefär åtta meter på L. O. Gustavsson, VIF. Det räckte nu inte, utan L. O. gick ifatt och förbi och var överlägsen i mål. En genomgående sak för alla lag var de urusla växlingarna. Här behövs det träning!

P. O. ENSTRÖM blev tiokampsmästare, men det satt inte långt inne att en annan Gute-grabb skulle ha stått högst på »prispallen». Rune Karlsson ledde faktiskt när sista grenen, 1.500 m, skulle gå, men P. O. gjorde mer än väntat i loppet och gick först över mållinjen. P. O., som var fullständigt novis i stav klarade bara 1.60 medan Rune Karlsson gick över 2.55 och hade dessutom två goda försök på 2,70, men han avstod i tredje. Hade han tagit den höjden hade segern i hela tävlingen blivit hans.
Resultaten blev kanske inte så över hövan, men man måste betänka att mörkret och blåsten gjorde sitt för att ta musten ur idrottsmännen. Man forcerade programmet mot slutet och poängen hann inte räknas ut mellan grenarna, men det var ingen av de tävlande som klagade. Heders åt sådana pojkar!
Rune.

RESULTAT:
Stafett 4×400 m.: 1) Visby IF (H. Olovsson, Ulle Stenbom, Knut Gardell, Lars-Ove Gustavsson) 3,44,0 min.; 2) Visby FIK (Erland Olsson, Arne Sandin, Einar Dahlin, John Bäckman) 3,45,4; 3) Roma IF (E. Lindström, K-G Berg, A. Jacobsson, I. Larsson) 3,54,8.

Löpning 10.000 m.: 1) Allan Blomér Bro SK 34,50,5; 2) Gustav Söderlund, Eksta IF 35,28,0; 3) Stig Olsson, I 18 IK 36,18,0.

Tiokampen: 1) Per-Ove Enström, IF Gute, 4,584 poäng; 2) Rune Karlsson, Gute, 4,566; 3) Martin Nygren, I 18 IK, 4,238; 4) T. Johansson, Bro SK 4,169; 5) Börje Sehlin, Gute, 4,037; 6) Inge Karlsson, Gute, 3,934; 7) Ole Gadd, Gute, 3,787; 8) Bengt Nordberg, Bro 3,209.

Häck 110 m.: 1) Rune Karlsson, 18,1; 2) Börje Sehlin, 18,4; 3) P-O Enström, 20,5; 4-5) Ole Gadd och Inge Karlsson, 20,8; 6) Martin Nygren 21,4; 7) T. Johansson, 22,7; 8) Bengt Nordberg 23,5.

Diskuskastning: 1) Bengt Nordberg, 32,55 m.; 2) T. Johansson, 29,84; 3) M. Nygren, 29,11; 4) I. Karlsson, 27,98; 5) R. Karlsson, 27,44; 6) P-O Enström, 26,33; 7) B. Sehlin, 24,51; 8) O. Gadd 22,41.

Stavhopp: 1) Ole. Gadd 2,70; 2) R. Karlsson, 2,55; 3-5) T. Johansson, M. Nygren och B. Sehlin, 2,45; 6) I. Karlsson, 2,30; 7) B. Nordberg, 2,10; 8) P-O Enström, 1,60.

Spjutkastning: 1) Per-Ove Enström, 43,64; 2) R. Karlsson, 42,06; 3) O. Gadd 39,67; 4) T. Johansson 38,35; 5) M. Nygren 35,68 6) B. Sehlin 29,88; 7) B. Nordberg 29,77; 8) I. Karlsson 28,10.

1,500 m.: 1) P-O Enström 4,54,0; 2) B. Nordberg 4,54,1; 3) O. Gadd 4,57,6; 4) R. Karlsson 4,57,6; 5) T. Johansson 5,05,0; 6) M. Nygren 5,27,0; 7) I. Karlsson 5,32,0; 8) B. Sehlin 5,37,0.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199

Publicerat

Ung stortjuv fast för stöld i Hemse.

En 16-årig yngling från Eksta, som har en del tidigare brott på sitt samvete, begick tidigt i går morse en stöld på Hemse hotell, där ynglingen kom över 60 kr i en kassa.
I all hast lade tjuven inte märke till ett kuvert med 150 kr som låg intill kassan. När stölden upptäcktes var tjuven försvunnen. Efter undersökning på platsen riktades misstankarna åt ett visst håll. Man fick tag i ynglingen och frågade om han kände till något om hotellstölden, och Klintehamnspolisen som förhörde hade ingen svårighet att få fram ett erkännande av ynglingen, då denne med ens visade sig mycket ångerfull, och tyckte det var bäst att erkänna.
Den unge tjuven har ett 20-tal brott på sitt samvete, därav 7 å 8 av grövre art. Han har gjort bedrägeriförsök, även allmänfarliga hinder i trafiken har han åstadkommit.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Publicerat

Hästpremieringarna 1952.

En återblick.
Det för hästavel starkt minskade intresset har kommit till uttryck även vid årets hästpremieringar. Visserligen har såväl antalet visade som premierade hästar ökat något i jämförelse med åren 1950 och 1951, men, annars får man gå tillbaka till år 1930 för att visa en lika låg siffra. Ytterligare bör bemärkas den starkt ändrade rasfördelningen på de visade hästarna, det är således huvudsakligen russ, som ökat.
Inalles.har visats 382 hästar, varav 368 kunnat premieras. Motsvarande siffror för 1951 var 374 och 356 samt för 1950 374 och 359.
Enligt nuvarande ordning har hästpremieringarna pågått på Gotland sedan år 1901 och av visst intresse torde vara att följa tillslutningen som bäst framgår av antalet visade hästar. I medeltal för 10-årsperioder har detta sålunda varit:
1901-1910 174 st.
1911-1920 241 »
1921-1930 265 »
1931-1940 627 »
1941-1950 679 »
Det högsta antalet visade hästar under årens lopp var 894, vilket antal framfördes år 1944. F. ö. har de för hästaveln växlande konjunkturerna rätt väl kunna följas med ledning av den kurva, som antalet till premieringarna framförda hästar visar.
Av de år 1952 premierade hästarna var 90 varmblodiga, 115 russ, 25 nordsvensika och 138 ardenner. Procentuellt sett har en ökning skett för russ och nordsvenska, varmblodet håller ungefär sin position medan ardennern gått ytterligare tillbaka. För 10-årsperioden 1943-1952 ligger förhållandet så till att varmblodet från år 1943 ökat från ungefär 15 till 25 procent av hästantalet, russ har ökat från 10 till 30 procent, de nordsvenska från 3 till 6 procent, medan ardennern fallit aillbaka från ca 70 till 35 procent.
Proportionerna mellan antalet premierade ungston och fölston är, i. det närmaste oförändrad, likaså har hingstantalet gått ned i ungefär samma takt. I år har premierats 3 varmblodiga travarhingstar, 11 russhingstar, 6 nordsvenska hingstar och 16 ardennerhingstar. Sedan förra året har följande hingstar fallit bort: Calumet Buford (travare), Dolle och Klipp J:r (russ), Ramn (nordsvensk), Olymp, Bellrup, Belldix och Oxman (ardenner). Nytillkomna är den i våras godkände travar-hingsten Tuff samt en från Västerbotten anskaffad nordsvensk hingst Flarke 1271, fallen efter Ivrig och uppfödd på Umeå lantmannaskola.
Sommarpremieringarna avhölls på samma platser som föregående år. Bortser man från russpremieringarna vid Gerum Korsgata, där 75 hästar visades, hade Sanda största hästantalet, därnäst Hemse och Lau. Minst hästar var det i Burgsvik och Kräklingbo, som bara hade 14 resp. 17 st. DQ förr så stora och intressanta ungstoklasserna, där konkurrensbedömning förekom, blir nu mera sällsynta och oftast är det bara ett par hästar i varje årsklass.

Tingstäde var första premieringsplatsen vid årets sommarpremieringar. Här var förr en av länets största premieringsplatser, som ett år t. o. m. hade mer än 120 hästar. I år stannade det vid blygsamma 19. Ett bra varmblodssto var varmblodet Ullvia e. Bohme**, äg. B. Bolin, Mörby, Lokrume, som f. ö. även visade modern, den A-premierade Ulla e. Svante. Efter detta sto är fallna Flyingehingsten Ullman samt ytterligare en lovande unghingst på Fly-inge. Av samma stostam är även Mary e. Ural, äg. S. Landergren, Martebo, som nu visades med sitt andra föl. Första fölet efter. detta sto har även gått till Flyinge som .hingstämne. Ardenneravdelningen bjöd intet av speciellt intresse.

Lärbro visades rätt mycket varmblod, dock bara ett ungsto. Två fölston med första fölet stamboks-fördes. Till AB höjdes Dollamit e. Hamlet, äg. H. Nilsson, Busarve, Othem. Av russ visades ej mindre än 6 ungston, 2 fölston och en hingst. Gråskimmelstoet Laila e. Baltzar fick sitt första AB och hingsten Raggen sin första röda lapp. Bland de 8 ardennerhästarna, 3 ungston, 4 föl-ston och 1 hingst, bör nog den sistnämnde, Gandhi 9682, äg. Norra Gotlands hingstförening nämnas särskilt. Hingsten har utvecklats till sin fördel och frågan är om den ej är i Gotlands f. n. exteriört sett bäste hingst, oavsett rasen. Glädjande nog var fölen efter honom också mycket lovande.

Roma hade i år 27 hästar, varav 9 varmblod och resten ardenner. I. Olofssons, Bäcks i Väte, gråskimmel Nella e. Nerox gidk upp i AB och E. Jacobsson, Smedegårda i Björke, Geda e. Geijser, . fick A-lappen.. Travhästägareföreningens hingst Scotty är ju ej exteriört sett så märkvärdig men kan med sin. goda härstamning kanske göra nytta ändå. Ett rätt trevligt ungsto efter honom visades. Ardennerungstona var jämna, särskilt treårsklassen, som visade flera bra ston. Främst sattes Valnos e. Valör, äg. H. Engström, Nygårds i Dalhem. Fölstona var 5, varav 2 med första fölet. Hingsten Valör var anmäld, men uteblev tillfölje sjukdom.

Kräklingbo hide tidigare en. Jämn och hygglig varmblodsuppsättning; nu var den visserligen rätt bra men fåtalig, bara 3 ungston och 2 fölston. Ett lovande ungsto var tåringen Lali e. Boherre**, äg. M. Klingvall, Kräklingbo. Nordsvenskarna här har ökat, i år var det 5 ungston, 2 fölston och 2 hingstar. Bland ungstona fick 3-åringen Vally e. Ramn, äg. E. Bendelin, Österlings, Stånga, ett diplom. En halvsyster till henne har fått samma utmärkelse tidigare, vilket tyder på en bra och förärvningssäker stam. Stoet är fött hos Hägg, Nybjers i Hörsne. Båda hingstarna ägdes av M. Bendelin, Östergarn. Den yngre, Ulle e. Ramn, har utvecklats väl och är nu en ståtlig, grovbent rörlig häst. Den andre, Flarke 1271, är nyanskaffad till länet i utbyte mot Ramn 1210. Exteriört sett imponerar den ej, men om dess värde är ännu för tidigt att yttra sig, då någon avkomma ej framvisats här. Ardennerna utgjordes av 2 fölston och en hingst, den sistnämnde Visbyortens hingstförenings Hippo.

Vallstena bjöd även i år på jämna grupper. Ej mindre än 8 varmblodsungston premierades, därav 4 ettåriga. Lovande var den 2-åriga Bomita e. Bohéme 4*, äg. N. Nyström, Kisslings, Fole. Modern till detta sto, Mina e. Hamlet, fick sin första AB-bokstav. Ardenner-ungstona var jämna, utan någon särskilt framträdande spets.

Sanda hade 54 visade hästar och var näst Gerum Korsgata årets största uppvisning. Desutom en bra sådan. Bland varmblodsungstona var de flesta efter Jago. Två diplom kunde utdelas, nämligen till Jorry, äg. G. Westerlund, Mästerby, o. Junita, äg. R. Appelgren, Västergarn. Lovande 2-åringar var Judith från Runne i Sanda och Johama från Skogs i Mästerby, även dessa båda efter Jago. Första diplomstoet av ardennerras kom också fram här och det blev Tösen e. Oktav, vars ägare, I. Pettersson, Västerväte, härigenom fick en liten uppmuntran för många års intresserat hästavelsarbete. A-hingsten Gandeur börjar bli litet till åren nu, men glädjande nog visade han ännu friska, lediga rörelser.

Hemse-uppvisningen var jämn och detta gäller såväl varmblod som nordsvenska och ardenner. Något diplom blev det dock icke. De båda visade ardennerhingstarna Kayak, äg. Hemsetraktens hästavelsförening och Esprit, äg. Västra Gotlands hingstförening, representerade båda den mindre och just nu kanske lämpligaste typen. Av varmbloden var flera travare.

I Lau var det som vanligt nästan uteslutande ardenner, undantaget var ett par russ. Hingsten Pargol hade bra ungston efter sig, låga, breda, grovbenta men kanske något långa. Bland treåringarna gick en helsyster till hingsten Helleur främst och belönades med diplom. För god uppvisning tilldelades H. Nygren, Mannegårda i Lye, R. Johnsson, Sixarve, Garda, och B. Östman, Hallbjenns i Lau, priser, skänkta av Sydöstra Gotlands hingstförening.

Eksta är näst Gerum Korsgata den största russpremieringen. I år var det visserligen dåligt nied ungstona, men i stället var det ej mindre än 9 fölston, däribland det kanske vackraste på hela Gotland, Nego e. Algo, äg. M. Andersson, Stjärnarve. Varmblodsstona var däremot fåtaligare än vanligt, likaså ardennerhästarna.

Premieringen i Burgsvik omfattade endast ardenner. Antalet visade hästar var ej stort, bara 14, men frågan är om ej samlingen var den jämnaste i hela länet. Fäder till ungstona var Kayak och Eruptiv, en\’ treåring efter den förstnämnde fick det sjätte och sista diplomet, som utdelades för året. Det gick till Kayola, äg. bröd. Jakobsson, Sixarve. En helsyster till detta sto fick f. ö. samma utmärkelse för ett par år sedan. Fölen efter Eruptiv var jämna och bra och hingsten torde säkert få räknas som en av de värdefullaste på Gotland.

Årets russpremiering på Lojsta hed hade samlat fler åskådare än någonsin, publiken uppgick säkert till minst ett par tusen personer och bilparkeringen vållade stora besvärligheter. Skall det fortsätta på detta vis måste ökat utrymme ordnas. Antalet visade hästar var också det största, som förekommit, 8 hingstar, 40 fölston och 28 ungston. De flesta ungstona var efter hingsten Klipp, som nu sålts till Lau, årsfölen däremot efter Nils Dacke 94. Ett par föl efter importen Revel General, som i år går som beskällare på skogen, visades också. Den frittgående flocken var i år avsevärt bättre i skick än förra året, då konditionen var nedsatt tillfölje en kvarkepidemi. De visade hingstarna var kanske litet ojämna beträffande storleken, men annars var de bra. Vackrast i samlingen är utan gensägelse Raketen; äg. E. Eriksson, Myrungs, Linde, men även Nils Dacke är en tilltalande, om än något liten häst. Ny-godkänd för året blev Bo e. Botajr från Klintebys, en välskapt, lagom stor häst. Revel General är litet kort i halsen och ser därför kanske litet »nordsvensk» ut. Med sitt grova skelett borde han dock kunna ge russet vad det behöver — litet mera robusthet — då det blivit litet för spätt och klent genom den inavel, som måst bedrivas under senare år.

Visby var årets sista premieringsplats. Här visades rätt stora grupper varmblod och russ, några nordsvenska och en (säger en) ardenner — hingsten Qktav. Flera av varmblodshästarna var av travareras.
De hingstar, som vid årets premieringar hade största antalet avkomlingar i ungstoklasserna var:
varmblod: Jago 11 st. Bohéme ** 10 st. Ruter 7 st.
russ: Klipp 29 st. Klippman 5 st.
nordsvenska: Kask 3 st. Ulle 2 st.
ardenner: Pargol 10 st. Taptat 7 st. Oktav 6 st. Valör 5 st. Gandeur 5 st.
Antalet stamboksförda hästar var av varmmblod 7 ston, av russ 1 hingst och 12 ston, av nordsvenska 3 ston och av ardenner 22 ston.
Värdebokstäverna höjdes för 4 varmblodsston (ett A), 2 nordsvenska, 4 russton (ett A) och 2 ardenner (ett A). Sin första B-bokstav. fick russhingstarna Friskus, Raggen och Revel General, den nordsvenska Gervin och Pang samt ardennerhingstarna Rupox och Helles.
Från övriga underdistrikt inom tredje hästpremieringsdistriktet rapporteras starkt minskad tillslutning, från Västmanland t. ex. endast ca 185 hästar.
— gg —.

Gotlänningen
Tisdagen 26 augusti 1952
Nr 196

Publicerat

Födelsedagar

ÅTTIO ÅR fyller på tisdag f. jordbruksarbetaren Per Emil Sundberg, Bjärs i Lojsta.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på tisdag f. hemmansägaren Teodor Lickander, Ajvide i Eksta. Han är född på gården vid Ajvide, som han övertog efter föräldrarna. 1948 överlämnade han egendomen till sonen, Gustaf Lickander. Jubilaren har haft en hel del kommunala uppdrag i sina dagar, bl. a. har han varit ledamot av kommunalnämnden. Inom jordbrukets föreningsrörelse har han även varit verksam i styrelser och nämnder. Personligen är han glad och trevlig och blivit omtyckt av alla han kommit i kontakt med.

SEXTIO ÅR fyller måndagen den 25 aug. snickaren Ernst Wallin, Scheelegatan 31 C, Köping. Wallin är född i Lummelunda och under sin ungdomstid ägnade han sig åt olika yrken för att slutligen övergå till snickarens. Efter sitt giftermål i Lummelunda flyttade han till Visby och hade då anställning hos olika byggmästare tills han för ett 15-tal år sedan flyttade till Köping. Under Lummelunda-tiden nedlade han ett stort arbete i dåvarande arbetare kommunen.

Sextio år fyller på tisdag fru Elin Kristina Johansson, Vegagatan 4 i Visby.

På tisdag fyller fiskaren och småbrukaren Karl Lingström, L:a Gläves i Burs, sextio år. Han är född vid Gläves och övertag gården efter sin fader. Sin huvudsakliga sysselsättning har dock fisket varit och han har gjort sig känd som en duktig yrkesman. Han har därför haft förtroendet som ordf. i Burs fiskarförening under många år. I bygden är han upskattad och respekterad som en »bra karl».

FEMTIO ÅR fyller på tisdag fru Maria (Mia) Skoglund, Stenstugu i Bro.

På tisdag fyller hemmansägaren Elis Öström, Kärne i Burs, femtio år. Han är född vid Kvie i Burs, men genom köp av gården kom han till Kärne 1931. På yngre dagar var han en framstående idrottsman och då framförallt i varpa, vilket en imponerande prissamling ger belägg för. Sitt stora fritidsintresse nu på äldre dagar är jakten. Omtyckt är han i bygden och Man kan nog ta för givet att det blir många som vill uppvakta på tisdag då han går över halvsekelsgränsen.

Maskinskötaren Enar Viktor Em. Johansson, St. Valla i Rute, fyller femtio år på tisdag.

Gotlänningen
Lördagen 23 augusti 1952
Nr 194

Om Oss Drivs med WordPress