Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Källunge socken: födde 11; döde 2; inflyttade 38; utflyttade 62; folkmängd 31 De. 15880 292, minskning under året 15.
Vallstena: födde 7; döde 11; inflyttade 26; utflyttade 20; folkmängd 31 Dec. 1880 352; ökning 2.
Ejsta: födde 13; döde 5; inflyttade 41; utflyttade 51; folkmängd 381 Dec. 1880 645; minskning 2.
Sproge: födde 6; döde 7; inflyttade 30; ntflyttade 42; folkmängd 31 Dec. 1880 369; minskning 13.
Stenkyrka: folkmängd 927; minskning 12.
Tingstäde: folkmängd 554; minskning 3.
Vamlingbo: folkmängd 752.
Sundre: folkmängd 235.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Januari 1881
N:r 4

Rättegångs- och Polissaker.

För oljud å allmän gata fäldes drängen Karl Fagerström från Djupvik, beläget strax söder om staden, till 5 kronors böter.

Arbetaren Johan Gustaf Rörfelt hade 1 dennes tilldelat husbonden Jakob Jakobson, Såby i Norrlanda, ett slag i nacken samt förföljt honom med stenkastning, hvarför han instämts af åklagaren. Rörfelt erkände hvad honom lades till last, men påstod, att Jakobson gifvit bonom ett piskrapp i ansigtet. Härtill genmälde J., att han möjligen hade träfat R. med piskan, men att detta skett oafsigtligt. För våld dömdes Rörfelt att böta 10 kronor samt för förargelseväckande nppförande å allmän plats 10 kronor.

Slagtaredrängen August Ahlstedt, som i öfverlastadt tillstånd misshandlat f. artilleristen Karl Emil Johanson och arbetaren Karl Söderberg, dömdes igår att böta 70 kronor för uppenbar misshandel och 20 kronor för fylleri.
För en annan fylleriförseelse fäldes han till 20 kronors böter.

Å fanjunkare Tufvander hade bagaren Svenson yrkat ersättning för under en längre tid till Tafvander levereradt bröd. Svaranden, som ådömts edgång, hade härntinnan brustit samt dömdes igår att utgifva 97 kronor jämte 5 procents ränta till Svenson och att betala rättegångskostnader.

Johan Johanson, Långgute, som i början af året instämts för oloflig bränvinsförsäljning, ådömdes att med ed, om han det gitte, fria sig från åtalet. Å den utsatta edgångsdagen infann han sig emellertid ej, hvarför han ansågs hafva brustit i eden. Igår företedde han dock bevis, att han i Svea hofrätt öfverklagat rådhusrättens dom. Förre t. f. stadsfiskalen Hallgren yrkade Johansons fällande till försutna vitet, emedan han ej infunnit sig å edgångsdagen. Målet förklarades komma att bero på vidare anmälan, hvarefter rådhusrätten, då hofrättens utslag fallit, skulle yttra sig äfven om åklagarens ofvannämda yrkande.

Det märkliga målet mellan Johan Ekelöf i Bro såsom syssloman i Johan Hellgrens, Stora Hellvigs i Fole, konkurs och slagtaren Karl Myrström angående återvinning af egendom till konkursboet förekom åter igår. Käranden anmälde, att kronolänsman Håkanson, som förut uppträdt i målet såsom rättens ombadsman i konkursen och såsom kärandens rättegångsbiträde, ville afgå från målet, och att käranden nu ville åberopa honom såsom vittne. Af svarandens ombud, stadsgevaldigen Hallgren anfördes jäfsanmärkning mot Håkansons hörande, enär denne senare såsom rättens ombudsman i konkursen och såsom kärandens förre rättegångsbiträde kunde hafva nytta eller skada af målets utgång. Efter enskild . öfverläggning förklarade rätten Håkanson jäfvig att i målet höras, mot hvilken dom käranden anmälde missnöje. Käranden anhöll då att ytterligare få begagna sig af kronolänsman Håkanson såsom rättegångsbiträde, hvilket rätten mot svarandens bestridande medgaf.
Å kärandesidan hördes 6 vittnen och å svarandesidan ett vittne (svarandens tvänne öfriga instämda vittnen voro af laga skäl hindrade att infinna sig).
Första – vittnet Johan Jakobson berättade, att han fått i uppdrag af Myrström att utforska, om två af käranden förut åberopade vittnen voroei Hellgrens kost eller ej, då han skulle få bra betalt; vidare att hustra Myrström sagt, att Hellgren vore en tjuf och skojare.
Karl Johanson intygade, att å svarandesidan förut hörda vittnet smeden Engström sagt till honom : »jag var ej rätt nykter, då jag vittnade, och jag sade såsom Myrström sagt till mig, och för öfrigt då man får bra betaldt, gör ingenting hvad man säger».
Drängen Cederlund bekräftade det föregående vittnets uppgifter och intygade, att Hellgren vid den tid, då det tvetydiga köpekontraktet mellan Myrström och Hellgren angifves hafva upprättats, ej egde alla de effekter, som kontraktet upptager.
Karl Petterson bekräftade senare delen af Cederlunds vittnesmål.
Maria Johanson afgaf ett delvis oklart vittnesmål. Hon berättade, att det å svarandesidan åberopade vittnet muraren Erik Hansson Dahl -i rättens förmak sagt till henne: »säg att Hellgren och Cederlund varit hos Myrström 3 November och vittna såsom jag, annars kommer ni ned i cellen; jag ångrar mig, att jag gett mig i sällskap med Myrström, ty det går galet; säg äfven att kronofogden Calissendorff och nämdeman Christenson varit med 3 November; låt oss vara i kompis på Hellgrens sida; kommissarien Håkanson har skrifvit upp mitt vittnesmål».
Selma Johanson afgaf en lika lydande berättelse som det föregående vittnet.
Peter Rehn, svarandens vittne, som arbetat hos Myrström i sintet af Oktober och hela November månad, intygade, att Hellgren varit inne hos Myrström i början af November.
Svaranden förnekade på det bestämdaste största delen af kärandevttnenas uppgifter, hvarjämte kronolänsman Håkanson bestred hvad de båda qvinliga vittnena förmälde om honom.
Svaranden begärde uppskof för hörande af kronofogden Calissendorft och nämdeman Cristenson. Domstolen förklarade, att målet 8 November åter skulle företagas till behandling, då de två ofvannämda vittnena vid 5 kronors vite för dem hvardera skulle vara tillstädes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Oktober 1880
N:r 84

Stiftets äldste prest,

kyrkoherden i Martebo Petrus Stengård afled i dag kl. 12, 10 f. m. i en ålder af närmare 87 år. Såsom en from och rättskaffens själasörjare har han verkat i stiftet under 62 år och såsom kyrkoherde i Martebo har han tjenstgjort i 40 år. Stengård, hvars hem var ett af de mest aktade och gästfria inom stiftet, sysslade mycket med vetenskapliga forskningar särskildt inom geologiens område. Han egde en mängd väl ordnade stensamlingar, genom hvilkas afyttrande han, som var mer rik på barn än inkomster, mången gång beredde sig en loflig förtjenst. Till härvarande högre allmänna läroverk har den oförtrutne samlaren lemnat en dyrbar petrifikatsamling. Ej sällan fick han en hedrande uppmuntran genom besök af Europas ypperste lärde, såsom en Murchinson, Verneuille, Hisinger och Lovén samt Marklin, Angelin, m. fl., hvilka alla hittade vägen till den blygsamme och kunskapsgirige landtprestens stuga och med hvilka han stundom flitigt brefvexlade.
S. blef 1853, då han valdes till kyrkoherde i Sanda, utsatt för trakasserier, betecknande nog för forna tiders myndigheters uppfattning och tillvägagående. Klagomål uppstod nämligen öfver Stengårds profpredikan, hvari han bland annat anfört Abrahams ord: »Gif mid en plats till begrafning när eder» hvilket skulle betraktas såsom röstvärfning. Fem runda år förgingo, innan domkapitlet med stöd af § 54 i prestvalsförordningen dömde Stengård förlustig förslaget samt dessutom suspenderade honom på 6 månader, från hvilken suspension han dock afk. m:t med rätta befriades. Vi kunna dock nämna, att några för tillfället i domkapitlet adjungerade ledamöter helt och hållet frikände Stengård och ansågo hans predikan oskyldig.
Stengård föddes i Grausne i Stenkyrka 10 November 1793; hans föräldrar voro gästgifvaren derstädes Mattias Larsson och dennes hustru Katarina Andersdötter. Efter i Upsala 1815 aflagd studentexamen prestvigdes S. härstädes 1818 samt tjenstgjorde derpå i 7 år såsom pastorsadjunkt i Roma, Gothem och Ejsta.
Blef v. pastor i Klinte 1825 och komminister i Vesterhejde två år senare. Aflade pastoralexamen 1829 och utnämdes 1838 till kyrkoherde i Martebo, hvilken tjenst han tillträdde först 1840. Äktenskap med Anna Elisabet Stare, dotter af sjökaptenen J. P. Stare och hans hustru Charlotta Qviberg, ingick S. 1828, i hvilket äktenskap 3 döttrar och 7 söner föddes; af dessa sistnämde är en tjenstgörande prest här i stiftet.
Stengård, som i många afseenden var en högligen originel personlighet, har i tryck utgifvit: »Predikan på klagodagen 8 Maj 1844, hållen i Martebo och Lummelunds kyrkor» och »Profpredikan i Sanda 1853». Dessutom är han författare till 3 häften »Lefnadsmelodier, Blandade Dikter» under märket Petr Grausenstein.
Seniorn bland stiftets presterskap är nu doktor Johan Gahne i Hejde, som der innehaft kyrkoherdebefattningen i ett halft århundrade. Doktor Gahnes födelseår är 1796.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Augusti 1880
N:r 64

Till konsistorieombud

vid laga af och tillträdessyn af Ejsta kyrkoherdeboställe med underlydande annex 20 nästkommande September har förordnats utnämde kyrkoherden G. E. Alfvegren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Juli 1880
N:r 61

Fårpremieringen

för året är nu afsrutad. Därvid har ett osedvanligt stort antal djur af god beskaffenhet framförts och premierats. Sålunda utdelades vid täflingsmötet i Roma 14 dennes icke mindre än 9 andra pris (å 10 kr.) och 6 tredje pris (å 5 kr.) för afvelsdjur. Vid täflingsmötet i Eksta 15 dennes voro de utdelade prisens antal 5 2:dra och 8 3:dje pris, likaledes för afvelsdjur; vid mötet i Öja 16 dennes resp. 7 2:dra och 4 3:dje pris för afvelsdjur, hvartill kommo 2 3:dje pris föruppvisade slaktdjur (tackor); vid mötet i Lärbro 1 första pris (á 20 kr.) samt 3 2:dra och 4 3:dje pris för afvelsdjur. Och vid täflingsmötet å Fårö igår utdelades arutligen icke mindre än 4 andra och 15 tredje pris, samtliga dessa för afvelsdjur.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 Juni 1915
N:r 139

Stiftsnyheter.

Profdagarne för sökandena till Roma pastorat äro utsatta till 13 Juni för dr O. Öfverberg, 20 Juni för kyrkoherden J. F. Enequist och 27 Juni för kyrkoh. K.J. A. Kahl. Frågodagen varder 4 Juli och valet kommer att förrättas 18 Juli.
— Till v. pastorer från och med 1 Juni och tillsvidare hafva förordnats i Källunge utn. kyrkoherden J. P. F. Friberg, i Vänge utn. kyrkoh. E. Kahl och i Dalhem v. pastor A. F. Lindberg.
— Till konsistorieombud vid laga skiften hafva utsetts i Ardre kyrkoh. J. L. Ehrenström och i Ejsta kyrkoh. P. A. Gardsten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Maj 1880
N:r 39

Stiftsnyheter.

Att från 1 nästkommande Maj upprätthålla pastoralvården hafva förordnats: i När kyrkoherden P. H. Enequist, i Vamlingbo v. pastor P. R. Kullin och i Ejsta v. pastor E. G. Alfvengren.
— Såsom sökande till tredje förslagsrummet i Roma pastorat har, vid ansökningstidens utgång i dag, anmält sig kyrkoherden i Hörsne Karl Johan Aron Kahl.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1880
N:r 29

Slutredovisning

för insamlingen till de nödlidande i Spanien:
Förut redovisade medel 637:80 kr.;

Genom pastorsembetena i följande socknar insamlade:
Öja & Hamra 10:—; Vamlingbo & Sundre 4:50; Kräklingbo & Anga & Ala 18:—; Sjonhem & Viklanu 39:10; Rute & Boge 8:50; Roma & Björke 68:10; Gothem & Norrlanda 48:53; Atlingbo 5:—; När & Lau 20:—; Rone & Eke 57:—; Hogrän 19:63; Eksta & Sproge 12:—; Vänge, Buttle & Gulldrupe 101:49; Garda & Etelhem 54:40; J. G. L. 3:—; N. J. C. 2:—; F. E. 3:95; Tillsammans influtit kr. 1,107:—.
Visby d. 12 Febr. 1880.
G. T. ROMDAHL,
Spansk v. konsul.

Förestående elfvahundrasju (1107) kronor hafva enligt oss företedd skrifvelse från spanske ministern i Stockholm af honom mottagits och öfversändts till Madrid. Sgr Oastellanos uttrycker i sina landsmäns namn sin lifliga tacksamhet åt alla dem, som välvilligt bidragit till lindrandet af de olyckliges nöd och elände.
Red. af Gotl. Alleh.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Februari 1880
N:r 13

Distriktsveterinären i Hemse

har af k. m:t beviljats tjensteårsberäkning i likhet med den länsveterinärer åtnjuta, med tjenstedistrikt af Klinte, Eksta, Hablingbo, Hafdhems, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Rone, Alfva, Fardhems, Levide, Burs, Närs, Alskogs och Garda pastorat. Veterinären antages af länsstyrelsen och skall ega af medicinalstyrelsen godkänd kompetens. Denna tjensteårsberäkning tillgodokommer nuvarande veterinären derstädes Frans Sjöstedt från och med den dag som den begärda tjensteårsberäkningen af k. m:t beviljats.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1880
N:r 9

Rättegångs- och Polissaker.

Vestbergska förfalskningarna. Öfverstelöjt nant Oskar af Klint hade för aflidne v. konsuln Vestberg i egenskap af borgensman fått betala 2:ne kassakreditiv, det ena i riksbankens afdelningskontor härstädes, å 4,000 kr., det andra i Gotl. enskilda bank å 6,000 kr., och hade nu instämt enkefru Vahlberg, hvars namn jämte Klints fans tecknadt till säkerhet för kreditiven, med yrkande, att fru Vahlberg måtte åläggas betalningsskyldighet till hälften af beloppet. Genom sin gode man, majoren P. Ihre, svarade fru V., att hon icke tecknat sitt namn under något derå af de nämda kreditiven, oaktadt hennes namnteckning var bevittnad af handlandena Lindbom och Klintberg, som hafva sin handel i hennes hus och der hon sjelf bor. Krafvet bestreds och förklarades fru V. vara beredd att med ed styrka, att hon icke teckvat sitt namn, uppgifvande dessutom major Ihre, att i Vestbergs här qvarlemnade anteckningar, ibland annat, äfven fans upplysning om att de nämda kreditiven voro förfalskade. De 2:ne vittnena, Lindbom och Klintberg, hördes nu, efter 797 ed, och förmälde, sammanstämmande, att de på god tro bevittnat fru Vahlbergs namnteckning, oaktadt de icke sett henne sjelf skrifva namnet å hvarken det ena eller andra kreditivet; att de icke haft anledning misstänka någon förfalskning, enär Vestberg kommit barhufvud ned från sin systers, fru Vablbergs rum i öfre våningen, visat dem hennes namnteckning å handlingarne och bedt dem bevittna densamma. Målet öfverlemnades. Utslag afkunnas annan dag.

Ärekränkning. Söndagen 28 September sistl. år, hade muraren Edvard Karlsson fält förklenliga yttranden om hustru Kristina Andersson och derför instämd, nekat för sådana yttranden, men blef nu genom vittnen öfverbevist och dömdes att böta 10 kronor.

Misshandel. Samme Edvard Karlsson hade påföljande dag, 29 September klifvit upp på en murareställning till en der stående murare Oskar Olsson och gifvit honom 2:ne slag i ansigtet. Härför dömdes han nu att böta 50 kronor.

Handel med skämda lefnadsmedel. Allmänna åklagaren hade instämt husbonden Anders Hägur i Eksta för förseelse mot helsovårdsstadgan, som skulle bestått deruti, att han &å torget här i staden försålt skämd strömming och något kött. Andersson bestred, att strömmingen varit skämd, under påstående, att den endast varit något härsken & öfversta lagret itunnan; men ville för öfrigt icke göra några påståenden för sin del utan anhöll om rättens dom. Utslag afkunnas annan dag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8