För oljud å allmän gata fäldes drängen Karl Fagerström från Djupvik, beläget strax söder om staden, till 5 kronors böter.
Arbetaren Johan Gustaf Rörfelt hade 1 dennes tilldelat husbonden Jakob Jakobson, Såby i Norrlanda, ett slag i nacken samt förföljt honom med stenkastning, hvarför han instämts af åklagaren. Rörfelt erkände hvad honom lades till last, men påstod, att Jakobson gifvit bonom ett piskrapp i ansigtet. Härtill genmälde J., att han möjligen hade träfat R. med piskan, men att detta skett oafsigtligt. För våld dömdes Rörfelt att böta 10 kronor samt för förargelseväckande nppförande å allmän plats 10 kronor.
Slagtaredrängen August Ahlstedt, som i öfverlastadt tillstånd misshandlat f. artilleristen Karl Emil Johanson och arbetaren Karl Söderberg, dömdes igår att böta 70 kronor för uppenbar misshandel och 20 kronor för fylleri.
För en annan fylleriförseelse fäldes han till 20 kronors böter.
Å fanjunkare Tufvander hade bagaren Svenson yrkat ersättning för under en längre tid till Tafvander levereradt bröd. Svaranden, som ådömts edgång, hade härntinnan brustit samt dömdes igår att utgifva 97 kronor jämte 5 procents ränta till Svenson och att betala rättegångskostnader.
Johan Johanson, Långgute, som i början af året instämts för oloflig bränvinsförsäljning, ådömdes att med ed, om han det gitte, fria sig från åtalet. Å den utsatta edgångsdagen infann han sig emellertid ej, hvarför han ansågs hafva brustit i eden. Igår företedde han dock bevis, att han i Svea hofrätt öfverklagat rådhusrättens dom. Förre t. f. stadsfiskalen Hallgren yrkade Johansons fällande till försutna vitet, emedan han ej infunnit sig å edgångsdagen. Målet förklarades komma att bero på vidare anmälan, hvarefter rådhusrätten, då hofrättens utslag fallit, skulle yttra sig äfven om åklagarens ofvannämda yrkande.
Det märkliga målet mellan Johan Ekelöf i Bro såsom syssloman i Johan Hellgrens, Stora Hellvigs i Fole, konkurs och slagtaren Karl Myrström angående återvinning af egendom till konkursboet förekom åter igår. Käranden anmälde, att kronolänsman Håkanson, som förut uppträdt i målet såsom rättens ombadsman i konkursen och såsom kärandens rättegångsbiträde, ville afgå från målet, och att käranden nu ville åberopa honom såsom vittne. Af svarandens ombud, stadsgevaldigen Hallgren anfördes jäfsanmärkning mot Håkansons hörande, enär denne senare såsom rättens ombudsman i konkursen och såsom kärandens förre rättegångsbiträde kunde hafva nytta eller skada af målets utgång. Efter enskild . öfverläggning förklarade rätten Håkanson jäfvig att i målet höras, mot hvilken dom käranden anmälde missnöje. Käranden anhöll då att ytterligare få begagna sig af kronolänsman Håkanson såsom rättegångsbiträde, hvilket rätten mot svarandens bestridande medgaf.
Å kärandesidan hördes 6 vittnen och å svarandesidan ett vittne (svarandens tvänne öfriga instämda vittnen voro af laga skäl hindrade att infinna sig).
Första – vittnet Johan Jakobson berättade, att han fått i uppdrag af Myrström att utforska, om två af käranden förut åberopade vittnen voroei Hellgrens kost eller ej, då han skulle få bra betalt; vidare att hustra Myrström sagt, att Hellgren vore en tjuf och skojare.
Karl Johanson intygade, att å svarandesidan förut hörda vittnet smeden Engström sagt till honom : »jag var ej rätt nykter, då jag vittnade, och jag sade såsom Myrström sagt till mig, och för öfrigt då man får bra betaldt, gör ingenting hvad man säger».
Drängen Cederlund bekräftade det föregående vittnets uppgifter och intygade, att Hellgren vid den tid, då det tvetydiga köpekontraktet mellan Myrström och Hellgren angifves hafva upprättats, ej egde alla de effekter, som kontraktet upptager.
Karl Petterson bekräftade senare delen af Cederlunds vittnesmål.
Maria Johanson afgaf ett delvis oklart vittnesmål. Hon berättade, att det å svarandesidan åberopade vittnet muraren Erik Hansson Dahl -i rättens förmak sagt till henne: »säg att Hellgren och Cederlund varit hos Myrström 3 November och vittna såsom jag, annars kommer ni ned i cellen; jag ångrar mig, att jag gett mig i sällskap med Myrström, ty det går galet; säg äfven att kronofogden Calissendorff och nämdeman Christenson varit med 3 November; låt oss vara i kompis på Hellgrens sida; kommissarien Håkanson har skrifvit upp mitt vittnesmål».
Selma Johanson afgaf en lika lydande berättelse som det föregående vittnet.
Peter Rehn, svarandens vittne, som arbetat hos Myrström i sintet af Oktober och hela November månad, intygade, att Hellgren varit inne hos Myrström i början af November.
Svaranden förnekade på det bestämdaste största delen af kärandevttnenas uppgifter, hvarjämte kronolänsman Håkanson bestred hvad de båda qvinliga vittnena förmälde om honom.
Svaranden begärde uppskof för hörande af kronofogden Calissendorft och nämdeman Cristenson. Domstolen förklarade, att målet 8 November åter skulle företagas till behandling, då de två ofvannämda vittnena vid 5 kronors vite för dem hvardera skulle vara tillstädes.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Oktober 1880
N:r 84
