Från landsbygden.

Sydvestra kusten, 19 Febr.
En olyckshändelse.
Då hemmansägaren Niklas Hansson från Ejvidei Ejsta en dag i sistlidne månad var sysselsatt med klyfning och sönderhuggning af rotved, inträffade den olyckan, att under arbetet en rotrispa uppflög i lodrät riktning och med sin hvassa spets helt plötsligt stack in i mannens ena öga. En svår värk instälde sig med den påföljd att man genast måste vända sig till läkare, hvilken förklarade att synförmågan för alltid å nämda öga förblef maunen fölustig. För 2:ne år sedan drabbades det andra ögat af en svår värk, som till en stor del beröfvade det dess synförmåga.

Hastigt dödsfall.
En nära 90-årig arbetarenka Brita Magdalena Johansson från Hablingbo afled i svåra plågor natten till sistlidne torsdag i sitt hem. Sjukdomssymptomerna började kort förut i ett finger å venstra handen, derjen skåra hade blifvit gjord af qvinnan på något sätt. Den åldriga enkan förrättade dagl. hvarje förefallande göromål och hade kort förut äfven tvättat m.m. Men i hast tilltog sjukdomen i fingret, sedermera uppgick den i armen, och började armen att svartna, hvaraf man kan antaga att kallbrand eller blodförgiftning instält sig. Läkare kunde ej medbinnas att anskaffas på natten. —

Silte, 19 Febr.
En vacker grundsten.
Vid Hemdarfve gård härstädes synes i ett tröskverkhus en ovanlig gammaldags grundsten varaflinlagd. Stenen har 8 jämnlöpande djupa refflor af 1 1/2 tums bredd- och djuplek, och är ofvan jordytan af 2 fot höjdi qvadrat.

Hangvar, 19 Febr.
En rask åldring
lefver i vår bygd, der han på senare åren bygt sig en egen stuga på Sixarfve grund. Mannen, född 1800 i Dalhem, heter Peter Dahlström. Han uppfostrades hos sina fosterföräldrar, ett båtsmansfolk Ömans i Alfva. Som ung begaf han sig till sjös och reste vida omkring i många år. Ävunu sist]. sommar hjelpte han till med att slå hö och skära korn och hafre. Under vintern sysselsätter han sig med förfärdigande af laggkärl. Oaktadt sin höga ålder, 87 år, kan han utan glasögon läsa böcker äfven med finare stil.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Februari 1887
N:r 15.

Från landsbygden.

Veskinde, 26 Jan.
Vidskepelse.
En, som var känd på en stor del af Gotland, har nu lemnat dettajordiska. Den som hade någon yttre eller inre åkomma, som man trodde erhållits från något »ondt väder», »de små under jorden» eller annat otyg, hvem då, om icke gubben Romdal i Veskinde kunde bota sådant. Lika hemlighetsfollt som det kommit, skulle det fördrifvas och vanligen »lästes» det bort, eller blef den sjuke afstängd vissa dygn i ett afskildt rum — sjelf öfverraskades han af döden då ban skulle undergå en sådan kur — hvars dörr eller fönster icke finge öppnas-mellan solens ned- och uppgång m. m. hemlighetsmakeri. Det är sorgligt att omtala, det ännu i slutet på nittonde årbundradet finnes folk, som på så sätt trott sig blifvit botade. Nu har han emellertid slutet, den i öfrigt stille och fridsamme mannen.
För bildande af en

Sjuk- och begrafningskassa,
omfattande Veskinde pastorat, bar inbjudning utfärdats af några personer i Veskinde.
Fråga om anskaffande af

Orgel till Lokrume kyrka
har sedan någon tid upprört sinnena inom församlingen. Frågan var å ordinarie kyrkostämma i December röremål för öfverläggning, men afslogs. Efteråt började man fundera på om icke församlingen i några kassor och fonder skulle äga en god bjelp, samt sålunda undvika någon större uttaxering till företaget. Följden vardt en ny kyrkostämma häromdagen, som var allt annat än lugn. Efter skarpa meningsutbyten och efter verkstäld votering — en person tillhörig metodisternas snmfund tilläts icke rösta, fastän det är tvifvektigt om han anmält sig till utträde ur statskyrkan beslöts, att inom fyra år anskaffa en orgel, hvars kostnad icke skulle öfverstiga 2,000 kr. — Det bör tilläggas, att församlingen under de senaste åren anslagit betydande summor till kommunala ändamål, enär man uppfört en tidsenlig folkskolebygnad,
Följande

Episod
ur det kommunala lifvet på landsbygden torde kanske förtjena anföras, enär den icke försiggått utan uppseende. Ledamot i årets bevillningsberedning skulle utses och en hemmansägare föreslår — sin egen son, som är närvarande och tillika hemmansägare inom socknen. Ordf. frågar, om de vore ense om det alla, då ett par ja hördes — de öfrige utgjorde lefvande frågetecken. Då frågan förnyades, upprepades återigen samma ja, och beslutet vardt stadfäst. Om bakom det hela — som emellertid varit i påse inom det kom i säck — ligga några egenvyttiga beräkningar, får framtiden utvisa.

Slite, 24 Jan.
Afskedsfest
hölls igår af Sliteborna för folkskolläraren Ljungberg, som i dag afflyttar till Visby. Af en bland de utsedde värdarne uttalades vid den för hr Ljungberg föreslagna skålen såväl den förlust, folkskolan på Slite fått underkasta sig, i det hon förlorar en på samma gång skicklig som nitisk lärare, som ock den saknad han lemnar efter sig bland den krets af verkliga vänner, han under sitt 10-åriga vistande på platsen förskaffat sig — På det minnet af dessa; vänner ej skulle försvinna i och med aftonens angenäma samqväm, öfverlemnades åt honom ett par särdeles smaktulla och dyrbara skritbordsljusstakar af silfver. — Allas våra välönskningar följa honom.

Uggleföreningen
har åter såväl i handling gom i ord låtit höra af sig. —I handling, i det den sistlidne 2:dag jul samlat omkring sig ett 20-tal fattiga barn jämte deras mödrar, hvarvid utdelades beklädnad åt barnen och gemensam traktering. — Af barnens glädjastrålande bliekar och mödrarnes af tacksamhet tårade ögon kunde sköpjas, hvilka känslor de erforo; i ord med ty åtföljande handling, i det den pyligen beredde oss på nöjen af dylikt slag så vanlottade landtbor en särdeles pjutningsrik afton efter följande program: Albendempfinduog af Mozart, stycken ur Figaros bröllop, föredragna af ett par musikälskarinnor inom föreningen dels på piano och orgel, en alldeles öfverraskande effekt, och dels å piano för fyra händer. Derefter följde den lilla täcka enaktskomedien Lilla Julia, väl inöfvad, med förträffligt samspel utförd, samt till sist ed utmärkt lyckad tablå, det hela efterlemnande de mest angenäma intryck.

Bogevik
företer med sin för närvarande glatta yta understundom ett ganska rörligt lif, i det ungdomen af båda könen der alltsomoftast »rita mång runa i isens famn.»

Strandfynd
har äfven här vid kusten gjorts, i det tvänne ynglingar från Klinte i Boge nyligen hittade ett större kärl, fyldt med terpentin.

När, 26 Jan, Skifteslaget nr 2 i När
(allmänningsåkorn Hammaren), som nu unundergått laga skifte, hvilket började derstädes 28 April 1879 och afslutades 18 sistlidne Oktober, har antagligen blifvit skiftadt till delögarnes belåtenhet, ty ingen har deremot anfört besvär före besvärstidevs utgåag. Till detta skifteslag räknas delägare från åtta socknar, nämligen När, Lau, Burs, Stånga, Alskog, Lye, Garda och Etelhem. Hela arealen utgör 316 tunnland, 26,2 kappland, fördelade i 145 skifteslotter, hvaraf största iotten utgör 13 tunnland, 3,1 kappland och minsta lotten 2,9 kappland. Ingen delägare är inom detta skifteslag bosatt, endast Djupdya fisklöge är derinom beläget. Fastän delägarne äro många och bo långt åtskilda, somliga 1 1/2 mi) från skifteslaget, ha de i allmänhet hittills varit ense om att bruka denna jord på uråldrigt sätt, såsom att dika dåligt, att bruka åkern i tvåskifte, att under trädesåret plöja ett visst antal gåvger och att så i de 8. k, sfäddagarne. Genom det nya skiftet har hvar och en fått sin jord förlsgd på ett ställe, då deremot ; förut vissa delägare funnos som hade 3 tunnland jord fördelade på 6 olika ställen med en och annan jordremsa, som innehöll 7 alnar i bredd.

Hemse, 26 Januari.
Hårdt pröfvad
kan man säga en vid jernvägen anstäld banvakt vara, hvilkens 6-årige son för en tid sedan på hela kroppen blef full med sår ända från »hjessan till fotabjället». Derför har sökts mycken bot; men ingenting har bjelpt. Till råga på olyckan hände sig häromdagen, då hustrun skulle värma vatten att tvätta gossen med, att deras 2 års gamla flicka föll framstupa i det kokande vattnet och dervid skållade sig rätt betydligt på öfre delen af kroppen; ty då kläderna aftogos, föjlde, sorgligt att säga, skinnet och en del kött med. Man kan tänka sig den »lillas» jämmer. — Men här, som oftast i dylika fall, har det varit goda grannar, som både i råd och dåd bi?ått de af nattvak och sorg hemsökta ma??rne.

Hemse kyrkogård
har nu undergått planering (hvilket väl behöfdes), dervid en mängd grafkors borttogs, samt grafstenarne, som förut utan ordning lågo på kyrkogården i en allt annat än horisontel ställning, placerades invid södra kyrkomuren, der de nu utgöra trottoar för de promenerande. De innehålla alla inskrift efter nutidens skrifsitt utom tvänne, som äro skrifna med runskrift. Dessa blefvo på landshöfding Poignants önskan, som då för tillfället besökte Hemse, på annat ställe förvarade. För vinnande af utrymme var det äfven påtänkt att borttaga de söder om kyrkan stående askarne, som dock afstyrdes. Kostnaden för arbetet bestreds af handlanden August Melin, utom påförandet af jord, som utgjordes efter hemmautalet.

Kronopark
kommer Lojsta hed\’ snart att blifva. Jägmästaren har å statens vägnar för jorden erbjudit omkring 20 kr. tuunlandet, för hvilket pris en större areal upplåtits, som redan är uppmätt. Det kommer nog att göra stort intrång på »skogsrussafvelns» framtida bestånd. Det nnes personer, som på dessa oinbägnade betesmarker balva omkring ett trettiotal af dessa små hästar, hvilka, försålda, gifva ägaren icke så liten inkomst. Äfven för getterna, som åter börja tilltaga i mängd; blir genom denna åtgärd nog en gräns satt.

Sproge, 25 Jan.
Kreatursförsäkring
är en fråga, som årligen påpekats af vederbörande. Änskönt ett sådant bolag kommit till stånd, omfattas det med föga intresse af djurägare bland den stora allmänheten. Svåra följder af en sådan uraktlåtenhet inträffa ofta, och äfven här anföras ett sådant olycksfall. En hemmansägare från Norrgårda i Sproge begaf sig under det goda slädföret en dag i medio af denna månad till Burgsvik med vedtransport ; under återfärden märktes att det unga stoet led af sjukdom, hvarför det behaudlades försigtigt; ingenting kunde man uträtta och veterinär kunde 3 på så kort tid anskaffas. Plötsligt inträffade efter en kort stund att djuret störtade sig ned och förblef liggande dödt.

Det andra fallet
inträffade tidigt en morgon i sistlidne vecka vid Gudings i Alfva, der ett väluppfödt st. af god härkomst genom blodstörtning m. m. på natten afled.

Ejsta, 25 Jan.
Ute på vift
syntes ett par manspersoner tidigt en morgon — vid 5-tiden under det goda slädföret, — ilande i väg öfver de vestliga socknarna åt någon af de åt norr befintliga laudthamnarne med ett lass plankor (betydligt liknande de vid Slitestranden upplagda); brådt i backarne syntes desse män hafva under det goda töret, ty kampen för tillvaron under dessa tryckta tider gör sig starkt gällande.

En titt bakom kulisserna
komma vederbörande ägare af norska barkskeppets ilandbergade last att göra, på grund af att flere tolfter strandplank under upplagstiden vid vestkusten bortförts af obehöriga personer. 50 kr. ha afrätta ägarena utlofvats för upptäckande af den eller de personer, hvilka gjort sig skyldiga till eu sådan affär.

Vraket
af den utanför Lådgstite fiskläge strandade svenska skonerten har af den starka stormens verkningar slagits i flere delar ; ena långsidan med bogsprötet ligger inslagen på 21/2 fots djup.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1887
N:r 8.

Från landsbygden.

Vamlingbo, 4 Jan.
Hemskt fynd och barnamord.
Sistlidne nyårsafton hittades af en f. d. hemmansägare vid Roflnds i Vamlingbo liket af ett nyfödt gossebarn i ett utbus eller vagnslider. Ealigt hvad som sedermera kommit i dagen föreligger här ett mord. Förloppet härvid är enligt hvad mig berättats följande: En ogift arbetaredotter Anna Maria Vilhelmina Beckström från samma socken hade i hafvande tillstånd fjerdedag jul varit sysselsatt vid Rofinds med något väfbestyr. Husbondefolket var vid tillfället på besök hos några slägtingar på norr, blott de äldre makarna i hushållet och en gosse i tjenst på stället, och broder till nämda arbetaredotter, voro hemmavarande. Allt gick sin gilla gång till middagstiden, då den äldre qvinnan, som äfven var sysselsatt i stugan, gick ut för att utfodra kreaturen, då flickan hastigt blef illamående, hvarför hon begaf sig ut på afträdet, der bon framfödde ett gossebarn. Tankar vaknade nu hos flickan att i hemlighet döda barnet, hvilket också verkstäldes omedelbart derefter, och på så sätt att hon, hållande barnet i fötterna, slagit det trenne gånger i muren å huset, då det afled, hvarefter den mordiska modren sprang ut i ett på gårdenvarande vagnslider eller fårhus, der barnet nedlades vid ena väggen och öfverhöljdes med halm. Sedan nu gerningen väl var gjord, skyndade hon in i stugan för att ej väcka misstaukar och fortsatte åter med sitt arbete, såsom om ingenting ovanligt förefallit, När sedan gumman slutat sina göromål med kreaturen, inkom äfven hon, hvarefter middag serverades och hvaruti flickan deltog, samt förtärde sin måltid i sällskap med de öfriga i huset.
På grund af vissa om ständigheter föllo dock starka misstankar på flickan, hvarför man dagarne efteråt och sedan flickan begifvit sig till det närliggande hemmet vidtogo spaningar och undersökningar för att finna reda på barnet, hvilket dock ej lyckades förr än på fredagen. Rapport om förhållandet afgick på nyårsdagen till pastorn i församlingen, som omedelbart derefter begaf sig till flickans hem. Af pastorns förmaningar slagen till ånger öfver det fasansfulla brottet, afgaf hon nu en fullständig bekännelse, hvilken åter upprepades när kronobetjeningen senare på dagen anlände. Motiv för brottet är antagligen fruktan för skam och vanära af traktens ungdom, hvilket hon trodde skulle blifva en följd af moderskapet. Någon häktning har, när detta skrifves, såvidt mig kändt är, icke vidtagits, utan ha kommunaluämdens medlemmar blifvit ålagda att under tiden hafva uppsigt öfver mörderskan, till dess att hon blifver häktad.

Burgsvik, 4 Januari.
Ungdomen rasar.
I en socken här på söder hade några ynglingar förliden nyårsafton öfverenskommit att som det heter va det gamla året bort. Skott på skott aflossades och allt gick bra, men ull sist ville sig icke bättre än att en af fridstörarne skulle på ett ställe riktigt skrämma de innevarande, För att skottet riktigt på skarpen skulle höras lade han vid fönstret en stor stenhäll och derpå en med krut laddad påse samt en stubintrådsända för att antända skottet. Då skottet brann af, splittrades två fönsterfack och glasbitar klingade på golfvet. Man kan tänka sig de innevarandes förvåning och våra skyttars springande.

Förliden nyårsdag
syntes en mindre ångare kämpa mot den svåra stormen och höga sjögången på resa norrut. Fartyget, som tycktes vara i nöd, ville troligen ingå uuder Faludden, men kunde ej inkomma för stormens skull. Ångaren låg back ett par timmars tid; men måste till slut länsa söderut.

Den folkrikaste socken
här på söder är Öja församling, som vid 1885 års slut utgjorde 880 personer, men 1886 ökats till 912 personer.

Trettonde dag jul
skall i Öja kyrka hållas Ottesång af kyrkoherden derstädes, något som i mannaminne ej varit brukligt i denna församling.

Olyckshändelse.
Tvänne pojkar skulle dagen före nyårsafton vid Frindarfye i Rone leka vid huggkubben på vedbacken och med en dervarande yxa skjuta till väders, hvarvid de buro sig så oskickligt åt, att den ene högg den andre i flata handen, så att tre fingrar bortföllo. Den skadade gossen var dock modig nog att gå ino och omtala att Anton >högg tre fingrar af mig, mormor». Far och mor voro icke för tillfället hemma, men kommo omsider, då läkare sedan på natten måste hämtas. Gossen är nu på Visby lasarett.

Ett trefligt slädparti
var sistlidne söndag anvordnadt å Burgsvik, deri 13 slädar med glada resenärer deltogo.
Färden utgick kort efter 3-tiden och togs vestra vägen fram förbi Fagerdalar med en rund om Åndersegift samt återvände sedermera andra vägen åt och förbi Öja kyrka till utgångspunkten till Burgsvik. Det glada sällskapet återkom en stund efter skymuingens inbrott, då festsalen strålade i full belysning, en stor del kulörta lyktor voro vid hemkomsten utanför huset aubragta och ett nätt fyrverkeri afbrändes, hvilket förhöjde det hela.

Poststationen
i Hablingbo synes komma att bära sig och detta desto mera som att Sproge- och Ejstaposterna nu tillstött. Nämda poststation har vid redovisning för sista qvartalet uppnått en saffra för sålda frimärken af 100 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Fole socken: födde 14, döde 6, inflyttade 34, utflyttade 45; folkmängd 31 December 457; minskning 3.
Lokrumme socken: födde 13, döde 5, in flyttade 38, utflyttade 35; folkmängd 31 December 413 ; ökning 11.
Östergarns socken: folkmängd 31 December 709 (335 män och 374 qvinror); ökning 1.
Gammalgarns socken: folkmängd 31 December 487 (239 män och 248 qvinnor); ökning 11.
Ardre socken: folkmängd 31 December 481 (220 män och 261 qvinnor); minskning 3.
Ejsta socken: födde 12, döde 15, inflyttade 24, utflyttade 33; folkmängd 31 December 632; minskning 12.
Sproge socken: födde 8, döde 3, inflyttade 14, utflyttade 10; folkmängd 31 December 858; ökning 9.
Alskogs socken: födde 6, döde 10, inflyttade 22, utflyttade 24; folkmängd 31 December 514; minskning 6.
Lye socken : födde 7, döde 2, inflyttade18, utflyttade 26; folkmängd 31 December 298; minskning 3.
Endre socken: födde 9, döde 4, inflyttade 37, utflyttade 43; folkmängd 31 December 353; minskning 1.
Hejdeby socken: födde 1, döde 3, inflyttade 25, utflyttade 20; folkmängd 31 December 200; ökning 3.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Januari 1887
N:r 1.

Från landsbygden.

Ejsta, julafton.
Fornfynd.
Vid det stora kanalgräfningsarbetet innevarande höst och vinter i Sproge, bestämdt att sträcka sig från hafvet till vestra landsvägen till en början, — hvilket arbete redan hunnit ett godt stycke, ty en arbetsstyrka af omkring femtio man har dagligen blifvit använd, — har helt nyligen hittats i närheten af Allmännings gård flere menniskoskelett, spännbuck lor m. m. Eder korrespondent, som ännu icke varit i tillfälle att taga sakerna i betraktande på stället, förmodar dock, att man inberättat förhållandet på vederbörlig ort, på det att fackman må kunna anställa närmare undersökningar i ättehögen.
I förbigående torde få nämnas, att det är fyra enstaka gårdar, som ligga ej långt från hvarandra i samma sträckning från söder till norr, nämligen Allmännings, Matsarfve, Vatskogs, alla i Sproge, och Sandholme i Ejsta, den senare ännu i Karl den tolftes tid, då karolinen Petrus Lyths här var kyrkoherde, tillhörande Sproge, och hvars inbyggare blefvo bevarade från pesten, då alla andra i Spörge (= Sproge) blefvo angripna och dogo ut. De fyra gårdarne ligga tämligen undangömda, men vänsält och fridfullt, omgifna af täcka och skyddande björk- och furuskogar med hafvet och de idylliska Karlsöarne i perspektiv.
Ena sägen bland bygdens folk förmäler, att det varit vikingar (nordiske sjöröfvare), hvilka till en början slagit sins bopålar ned i dessa gårdar, sedan de vintertid blifvit för mycket isolerade på Karlsöarno. Skulle ifråga varande fornfynd legat i sin ättehög sedan hedenhös?

Afslutning af laga skifte
ägde rum i Ejsta sockens tredje skifteslag 20 dennes. Förrättningsman har varit ingeniören L. Fegraeus. Man lär i allmänhet icke vara särdeles nöjd med förrättningen, ty af femtiotvå delägare ämna icke mindre än fyratioåtta anföra besvär. Dessa fyratioåtta hafva gjort skriftlig öfverenskommelse att söka få förrättningenj nedlagd, att hvar och en må återtaga sin gamla odaljord, och skulle sålunda ingen valuta erhållas för (redan omkring tjugutusen kr.) utbetalda skifteskostnader. Men de öfriga fyra säga nej. Och då får det dervid blifva.
Bland mycket annat anföra de missnöjda såsom exempel att en mindre hemmansägare, som fått sig tilldelad omkring åtta tunnland nästan oduglig jord, i tvänne skiften, fått dessa förlagda så, att ett ligger på Sprogeoch ett på Fröjelgränsen med en liten intervall af närmare en mil. Nog får den hemmansägaren ändå tillräcklig motion på sin lilla jordtorfva!

Årets sista kommunalstämma
hölls förliden gårdag i Ejsta, då bland andra afgjordes den märkliga telefonfrågan, hvilken afslogs. Da fleste insågo den nya inrättningens stora nytta och företräda i vissa fall framför resor och korrespondens. Men, som sagdt, frågan föll denna gåvg; och såsom motiv för afslaget anfördes att ej alla kunde komma att behöfva göra sig gagn af telefonen, men alla fyrktalsägare skulle dock blifva betalningsskyldige.
Frågan torde nog få nytt lif med tiden, då vi få nya, goda år med nya, goda tillgångar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 December 1886
N:r 104.

Ett ytterligare understöd

å kr. 366:37 af statsmedel utöfver det allmänna utflyttningsunderstödet har tillerkänts delägarne i Ejsta sockens första skifteslag.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Oktober 1886
N:r 87.

Från landsbygden.

Väderlek och skörd.
Så är det då en stående sanning att när nöden är som störst är hjelpen närmast. Visserligen har det sett mörkt ut för jordens bara, då man besinnar,att sedan sjusofvaredagen ej regn fallit och de nedmyllade kornen af råg ej fått en droppe vatten, — men i dag 21 Sept. kom ett länge etterlängtadt regn, som uppfriskade de haltdöda bjertbladen och myr har erhållits till den särskildt i år vidlyftigt aftagna hvetesjorden, emedan rågsådd på många stallen ej vågats till följd af den rådande torkan. Vattenbristen har varit och är ännu stor.
Men å andra sidan har väl ej ett sådant bergningsväder, jämt och ostördt af väderleken, varit rådande på långa tider som i år för inbeargandet af den såväl till beskaffenhet som mängd erhållna rika spanmålsskörden, så som då exempelvis ett halft hemman gifvit ända öfver 150 tunnor rent korn, förutom hvete, råg och blandsäd till öfver ett bundra.
Så nog höfves att vara tacksam.

En gåfva
öfverlemnades sistlidne söndag efter förrättad gudstjenst i Hablingbo åt teol. fil. kand. K. Kristiansson at församlingsmedlemmarna härstädes,. Kandidat Kristiansson frambar derpå åt dessa att bjertliga tack för den välvilliga gålvan, som vore honom destomera välkommen för hans snart tillämnade resa till akademien.

En liflig skjuttäflan
ägde rum en söndagseftermiddag för kort tid sedan å »Rängeburg» härstädes. Kompaniet har enligt tillåtelse under sommarens skjutöfningar varit deladt i 2 skyttegillen, Hablingbo och Ejsta. Ejstaborna hade uppbjudit de förre på en skjuttäflan å våg med 15 man från hvartdera att täfla om ett sammanskjutet penningpris. Högsta poängantalet uppnåddes af skyttarne vid Hablingbo skyttegille. Aftonen tillbragtes af de närvarande i bästa sämja, och gillenas båda anförare uppmanade skyttarne att till ett kommande år mera allmänt deltaga i den förekommande länstäflingsskjutningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 September 1886
N:r 77.