Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Dalhem
Dalhems socken ligger i inlandet på östra delen av Gotland.
Gårdsnamn: Anderbåtels, Binge, Björkhage, Burge, Busarve, Dune, Dunegårde, Gandarve, Granskogs, Grinder, Hallfose, Hallvide, Harstäde, Hässelby, Kaungs, Malms, Munkebos, Nygårds, Nykvie, Näsungs, Prästgården, Räkarve, Siggur, Slitegårds, Suderbys, Suderbys-Stenstugu, Vidunge, Vidunge-Stenstugu, Åkre.
DALHEM. En välbesökt sånggudstjänst hölls under förra söndagen i missionshuset. Det var Helgeandskyrkans blandade kör från Visby som stod för ett omväxlande och gediget program. Sångstunden inleddes av hr V. Löfqvist, varefter en avdelning väl sjungna körsånger framfördes under ledning av körens dirigent fru Hildur Gustavsson. Pastor Jonasson sjöng en solosång till zittra samt betonade sångens betydelse inom kristet arbete. Syster Elsa läste ett par dikter och sedan utfördes ett par avdelningar sånger. Insamling företogs för socialt arbete inom Visby, vilken gav en summa av 49 kr. Sist uttalade församlingens ordf. Gunnar Pettersson ett tack till kören för dess besök.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 3 December 1946 N:r 281
Insamlingsställen ordnade i alla socknar. — Centrallagret växer raskt. Klädinsamlingen för Europahjälpen är nu hundraprocentigt organiserad på Gotland sedan nu insamlingsställen ordnats i samtliga kommuner och transportfrågorna redan tidigare lösts, allt genom vänligt tillmötesgående från godhjärtade människor som förstår den skriande nöden och vill räcka de utblottade en hjälpande hand. Under den vanliga insamlingens gång kommer här och där en separat aktion, som ytterligare stimulerar intresset och visar den goda vilja som finns bland Gotlands folk. Skolbarnen i Hogrän gjorde i fredags en rond till hemmen i socknen och fick ihop inte mindre än 30 större och mindre klädpaket, som samlades i skolan och visade sig innehålla en hel rad präktiga plagg samt dessutom 13 lakan, 29 handdukar och 6 örngott ! I Roma och Björke gjorde Röda Korskretsen under söndagen ett gott arbete som också manar till efterföljd. Med ett flertal uppsamlingsbilar åkte man omkring och gjorde \”storstädning\” med gott resultat och där garderoberna redan tidigare voro länsade efter föregående insamlingar fick man kontanter i stället, inalles 100 kr., som alltså går till länsgirokontot 18 97 46. Bland de gåvor som lämnats till \”Europavagnen\” i Visby märkes förutom alla verkligt goda kläder, skor, lakan, handdukar m. m. också ett större parti barnkängor av hög kvalitet, skänkt av en av stadens äldsta skoaffärer samt ett större parti prima träbottenkängor från en handlare på landsbygden.
Sista insamlingsdagen blir 10 december. varför det nu gäller att sätta upp högsta fart i spurten. Alla som vill ha närmare upplysningar om klädinsamlingen har bara att vända sig till Visby 315, där man ordnar allt som rör den stora aktionen. Där efterlyser man nu stora tomlådor, som behövas inte bara i styck utan i hundratal, och det måste sålunda bli en insamling också av lådor, som häntas efter hänvändelse till 315. Nya insamlingsställen på landsbygden är följande: Akebäck : Folkskolan. Ala : F:a H. Eriksson. Anga: F:a E. Johansson. Dalhem : Folkskolan. Fleringe: Folkskoll. Johansson. Garda: F:a O. Andersson. Sjonhem: Prästgården. Sproge: Folkskoll. Gustafsson. Stenkumla : Handl. Jakobsson. Träkumla: Hr I. Wulffcrona. Vallstena: Folkskolan. Viklau : F:a O. Olofsson. Väskinde: Kyrkoh. Ihrmark. Väte: Fru Söderdahl, folksk. Östergarn: Fröken Eva Runsten.
Gotlands Allehanda Måndagen den 2 December 1946 N:r 280
Nog kan en sådan anordning synas alldeles omöjlig att främja vänväsendet, men verkligheten visar motsatsen, så att ännu just inom sådana flank ligga gamla ofta ännu präktiga färdevägar, som länge fyllt ett livsbehov och alltjämt kunna ha en uppgift. Låt oss blott peka på vägen från Buttle förbi Gurfiles i Ala inöver myrlandet till nyssnämnda hed och från Lavase i Ala över stora bron i dithörande myr in i samma digra skogsområde, därifrån vägar för övrigt utbreda sin i flera riktningar mot Anna, Norrlanda och Ganthem. Man kan också tänka på vägarna i Kapellskogar t. ex. förbi \”Munkstenarna\” (ett par sammanställda skeppssättningar) så ock gamla vägsträckningar från Havdhems kyrka t. ex. förbi Lejsunns och fram till Kruse i Alva och vidare. Måhända kom från första stund \’\”gamla prästvägen\” från Brinnsarve i Ardre förbi Millklintar till Glose i Gammelgarn till stånd i ett sådant Sandhamn och likaså vägen från Gaustäde i Bunge till Skymnings i Flerinne – båda förenade olika delar av var sin fjärding. Exemplen kunna mångfaldigas. Till och med genom själva Mästermyr har man spårat en gammal vän – från Sallmunds i Levide (ligger efter allt att döma i själva huvudbygden av socknen) i riktning mot Silte kyrka. Men jämte tingsindelningen måste nog man räkna med en annan faktor av största betydelse – den begynnande lagstiftningen, lanstadnandena, sedermera sammanfattade i Guta lag, som tvivelsutan i vissa partier har sina rötter i denna tid, men, visserligen i sin nuvarande skriftlina avfattning föreligger som en avgjort kristen produkt och sträcker sitt inflytande långt framåt. Här möter en hel del kloka bestämmelser av vänrättsnatur, t. ex. om allmänningar och enskild jordägare, som vill stänga, där, och hur biväg från huvudvän får tagas in över åkerfält till enen odling och om stängsel kring ägor och gårdar – om farwenum manns – ja t. o. m. stadgas om visst årligt underhåll av vägar – om broa gierth – allt av största betydelse flera hundra år framåt. Det är\’ rentav så att man tycker sig redan här få en skymt av alla de olika åkerlapparna lapparna om vartannat som storskiftena på 1700-talet sökte ordna om och alla sockenallmänningar eller ohägnade öppna fält, som 1700-talskartan framvisar, korsade av ett otal färdevägar. Med kännedom om detta löser sig mycket av landsvägarnas gåta, t. ex. den till formen enastående Libbenarvekviar i Havdhem! Men – kristendomen har kommit. Liksom den forna dyrkan av vattengudomligheter och soldyrkan fått vika för asakulten, så får nu denna rymma fältet för Vite Krist, blotplatser övergivas, stubbgardar brännas eller rivas, nya tempel byggas och deras klocKeklang strömmar bittida och sent ut över skog och myr. En ny ordning i landet gör sig gällande – sockenindelningen, som vänder bygdens ansikte mot kyrkan, bryter sönder vad som icke kan enas omkring denna som centralpunkt och låter skog, alvar eller myr få till uppgift att vara gränsvakt kring sitt så slutna område. Så får Gotlands vägväsen ett nytt tillskott, vars inflytande ligger i öppen dag allt intill detta nu. Det skulle föra för långt att här gå i detalj, området är för vidlyftigt. Må \”stenarna tala\”! Det må vara nog att erinra om några minnesstenar, stenkorsen, som markera de gamla landsvägarna genom Medeltiden och de flesta bära vittnesbörd ännu i nutida vägnät t. ex. stenen vid Gunilde i Sanda, vid Burs kyrka, vid Tjengvide i Kräklingbo, vid Dalhems kyrka, vid gamla Endrevägen 1/2 mil från Visby, där sockenprästen Jörgen år 1336 blev ihjälslagen av en örn, vid Boge kyrka ävensom stenen vid Rute kyrka ni. fl. Vägarna tycks vara något av det mest konservativa som människorna befatta sig med. Ännu en faktor till vägväsendets utveckling måste tagas i sikte, enligt mångas mening den viktigaste och väsentligaste, och därtill i hög grad kulturfrämjande, alltså även starkare verksam ju längre det skrider framåt. Det är handelsutbytet, köpenskapen. I den mån som den grå forntidens självhushåll, där varje familj var sig själv nog, löstes till vidgad företagsamhet med stamfränder och andra, måste handelsutbyte komma till stånd, kanske först i avseende på nya och bättre vapen och prydnader, men sedan så småningom rörande förnödenheter av alla slag. Men det dröjde nog länge innan affärsverksamheten tog sådan omfattning att den påverkade vägväsendet. Om de gotländska Kaupe, Kaupare och Kaupungs markera platser för köpenskap, vilket ligger nära till hands, åtminstone vad det sistnämnda angår, är oklart och än mer om handeln i så fall mäktat inverka på vägnätet. Den första handeln var väl icke stationär utan mobil, rörlig, och det är nog i alla tider så att affärsverksamheten lika mycket utnyttjat de förut banade vägarna som den skapat nya färdevägar och farleder. Handelsmannen liksom den enskilde sökte sig dit där han kunde räkna på kunder och marknader – i första hand de sjöfarandes, vikingarnas utfartslägen, båthamnar, fångstplatser m. m., kanske också till större kultplatser. Har väl någon ens gjort ett försök att utforska våra lanthamnars och våra fiskelägens historia t. ex. hamnen vid gamla Akergarn, där helge Olof byggde kyrka och döpte gutar eller Lickershamn, som säkerligen bär sitt namn efter Lickair Snelli i Gutasagan (Kap. 4)? Där inne i Lauterhornsviken på Fårö ligger namnlösa \”Gamla hamn\” med resterna av S:t Äulas körka och på aurburgen där går väg förbi. K. Örg.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 28 september 1943 N:r 223
Femtio år fyller söndagen den 26 september fru Greta Rettig – Wahlgren, innehavare av Rettigs damfrisering härstädes. Fru Rettig – Wahlgren öppnade år 1918 en damfrisering på Trappgatan men flyttade denna efter en kort tid till Tranhusgatan. För 11 år sedan övertog hon fastigheten vid S:t Hansgatan 5 och har alltsedan dess bedrivit rörelsen därstädes. Jämte Greta Bergströms damfrisering på Stadshotellet var Rettigs damfrisering för 25 år sedan den enda här i staden av modernare snitt, men sedan tillkommo efterhand ett flertal affärer i branschen, och den dag som i dag är ha Visbydamerna åtskilliga att välja på, då det gäller permanentning och annat som hör till s k make up. Den damfrisering, som fru Rettig – Wahlgren startade för ett kvarts sekel sedan drevs till en början under ganska blygsamma former, men genom sin yrkesskicklighet och blick för vad den moderna tiden krävde inom branschen vann hon kundernas förtroende och rörelsen fick såsmåningom en allt större omfattning. Rettigs damfrisering är nu för övrigt den äldsta på platsen med samma innehavare. Bredvid sitt yrke är femtioåringen även mycket intresserad av föreningsverksamheten, även om hennes arbete kräver den mesta tiden. Det kan sålunda erinras om, att hon är med i Högerns kvinnoklubb, Rädda barnen och Föreningen Jultomtarna samt dessutom i Visbylottorna.
Femtio år fyller om lördag smedmästaren Josef Larsson i Dalhem. Han är född vid Myrungs i Linde, kom tidigt i lära hos smedmästare Lundgren i Stånga och arbetade sedan också hos smedmästare Pettersson i Barlingbo, varefter han hade anställning i Siltbergs bilverkstad i Visby. Där gjorde han sig känd som en mycket skicklig bilreparatör, en sannskyldig ”Forddoktor”, och när han för cirka 15 år sedan började egen verkstad i Dalhem kunde han därför från början räkna med sina blivande kunders förtroende. Detta har han heller inte svikit under de år som gått sedan dess. L har visat sig vara en synnerligen kunnig och framstående man i sitt yrke, och ett vackert prov på hans yrkesskicklighet är den ljuskrona han på beställning gjort till Dalhems kyrka efter en gammal förut i kyrkan befintlig modell. För övrigt kan nämnas, att han nedlagt ett gott arbete inom båda skytteföreningen och idrottsföreningen och att han är mycket intresserad av jakt och friluftsliv.
Femtio år fyller i morgon den 24 september lantbrukaren Nils Larsson, Snaldarve i Martebo. Han har brukat fädernegården sedan ett femtontal år tillbaka, och under denna tid gjort sig känd som en duktig jordbrukare och djuruppfödare. Även för kommunala värv har hans duglighet tagits i anspråk. Sålunda har han i åtta år varit ledamot av kommunalnämnd och hälsovårdsnämnd. Numera är han ledamot av kristidsnämnden och taxeringsnämnden, tidigare har han även varit ledamot av fattigvårdsstyrelsen.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 23 September 1943 N:r 219
Skolidrottstävlingarna på Gutavallen. Skolbarn från hela Gotland i tävlan. Det har varit livligt värre på Gutavallen i dag, där folkskolebarnen från hela Gotland varit samlade till tävlingar. Dessa togo sin början kl. 11 i förmiddags och pågingo sedan framåt 2-tiden. Solen har inte varit så nådig, utan den hade gömt sig bakom en mulen ridå och en envis vind gjorde sitt till för att göra det ganska svalt, åtminstone för dem som stodo stilla och tittade på prestationerna, men de tävlande själva i sin sportiga habitus höllo dock säkert värmen. Åtminstone gjorde 60-meterslöparna det, ty det var en oerhörd speed, som det heter på idrottsspråket, då de avverkade sträckan. Löpningen torde ur åskådarsynpunkt också vara det mest publikknipande numret, vilket bl. a. framgick av de kraftiga hejarop, med vilka publiken! i huvudsak skolkamrater till de tävlande, uppmuntrade sina favoriter. Barn från 16 skolor på ön voro i tävlan, och sammanlagt kunde man räkna ett antal av c:a 175 gossar och flickor, som voro i aktion. Sedan löpningarna pågått en stund satte man i gång med längdhopp och kast med liten boll, och i längdhoppsgroparna utvecklades inte mindre energi likstim vid kast med liten boll. När vi gjorde en liten titt ut till Vallen var det en baddare till 11-åring vid namn i Per Sture Persson, som just avverkade löpning 60 m. på den ypperliga tiden av 8,8 sek., och frågan är väl om inte den tiden står sig i 11-åringarnas klass. I fjol noterade den bäste 11-åringen 9,1 sek. Som bekant bedömes nu resultaten efter poäng, och uträknandet av resultaten i de olika grenarna blir dären ganska vidlyftig procedur, och först under loppet av nästa vecka torde de definitiva resultaten föreligga klara. Bollkastningen försvårades av motvinden, varför de som förstodo att kasta bollen högt mot vinden kommo betydligt längre än dem, som kastade lågt. Som överledare fungerade folkskollärare Örve, och lärare och lärarinnor utgjorde funktionärsstaben. Det gällde att taga tid vid löpningen och mäta längdhoppen och kasten, men man syntes gå till verket med glatt humör och varmt intresse för uppgiften. Då någon gosse eller flicka gjorde en särskilt god prestation möttes vederbörande av ett gillande ögonkast från sin lärare. Och att de unga idrottarna tyckte det var roligt värre att så här få idka friluftsliv i sportens tecken och mäta krafterna med varandra behöver väl knappast understrykas. I nästa vecka som sagt torde vi kunna emotse resultaten av dagens tävlingar.
DM-orienteringen om söndag. De senaste 10 årens gotländska mästare. Med anledning av morgondagens orientering kan det ha sitt intresse, att erinra om de tio föregående årens distriktsmästare.
1933 Seniorer: Robert Ahrling, AIK. 1934 Seniorer: Gustaf Karlsson, VIF. 1935 Seniorer: Rick. Broman, Gute. 1936 Seniorer: Gösta Löfkvist, AIK. 1937 Seniorer: D:o 1938 Seniorer: Robert Ahrling, AIK. 1939 Seniorer: Gösta Löfkvist, AIK. 1940 Seniorer: Gösta Löfkvist, VIF. 1941 Seniorer: Gösta Löfkvist, VIF. 1942 Seniorer: Robert Ahrling, AIK. 1941 Juniorer: Ede Magnusson, AIK. 1944 Juniorer: Sven Anderson,. AIK. 1941 Damer: Greta Ödfjäll, AIK. 1942 Damer: Thua Persson, VIF.
Flicka som pärkkarl. Vall skola tog en fjärde inteckning i Gotlands Allehandas vandringspris. Kretstävlingar om Gotlands Allehandas vandringspris i bakpärk ägde på torsdagen rum i Prästängen i Vall mellan Atlingbo, Vall och Träkumla skolor. Efter lottning fick Atlingbo och Träkumla först ställa upp, och detta resulterade i, att Atlingbo segrade med 40-40 och 40-10. Därefter spelade Atlingbo och Vall, varvid Vall segrade med 40-20, 40-0. Därmed erhöll Vall en fjärde inteckning i det uppsatta .vandringspriset. I inslagning segrade Atlingbo, under det Vall hemförde segern i väddring. I samtliga lag deltogo även flickor, som skötte sig utmärkt under spelets gång. Särskilt må framhållas, att Träkumlalaget hade en flicka som pärkkarl. Hon torde alltså vara den första kvinnliga pärkkarlen över huvudtaget, som förekommit vid tävlingar i pärk, och hon förtjänar en särskild eloge för sitt spel. Efter tävlingarna i pärk höllos skolidrottstävlingar i grenarna löpning 60 m., kast med liten boll, längdhopp och stafett 5×60 m. Det var mera att betrakta som träningstävlingar, och resultaten voro synnerligen jämna. Tävlingarna, som gynnades av ett härligt brittsommarväder, följdes med stoft intresse av lärarna och de andra eleverna från samtliga skolor. Ledare var folkskollärare G. Riggert.
Hardmos femte världsrekord. \”Mikael\” 40 m. efter i mål. Vid Arbogakamraternas tävlingar på fredagskvällen slog Verner Hardmo sitt femte världsrekord i år. Hans tid på två engelska mil blev nämligen 13,05,2, och därmed ströks hans i Malmö satta världsrekord på 13,09,8. Som motståndare hade Hardmo John Mikaelsson, Västerås, oCh mötet mellan dem blev en seg kamp. Tävlingen gick i strålkastarljus och Hardmo ledde loppet från början till slut. Under de sista varven hjälptes han och Mikaelsson fram till rekordet av publikens våldsamma hejningar. Mikaelsson måste emellertid släppa och var 40 meter efter i mål.
Turistmärkesprov. Visby Cykelklubb anordnar i morgon turistmärkesprov för allmänheten. Starten blir från Södra järnvägsstationen kl. 10. Samtidigt blir det även prov för både kvinnliga och manliga cykelmärket. Banorna- och tiderna för de olika märkena äro: Turistmärket: banans längd två mil, tid för damer 55 min., för herrar 50 min. Kvinn-liga cykelmärket: banans längd 2 mil, tid brons 50 min. samt silver och guld resp. 45 och 40 min. Manliga cykelmärket: banans längd 5 mil, tid brons 1 tim. 45 min., silver och guld resp. 1 tim. 33 min. och 1 tim. 25 min. Då det blir ett bland de sista tillfällena i år att få åka på något av dessa märken är det alltså bäst att passa på i morgon. Ingen är för gammal att spänsta i väg två mil, yngre än 15 år får man däremot inte vara. I IOGT:s kretstävlingar i Dalhem i söndags deltogo bl. a. sju varplag. Placeringen blev: .1) Henning Perssons lag, Dalhem, 2) Arne Möllerströms lag, Roma, 3) Ivar Hallgrens lag, Vall, tröstpris Folke Bomans lag, Roma. I övriga tävlingsgrenar blevo de bästa resultaten:
100 m.: 1) Bertil Möllerström, Roma, 2) Helge Pettersson, Vall, 3) K. E. Liljegren, Vall.
Höjd: 1) K. E. Liljegren, Vall, 1,54, 2) Helge Pettersson, Vall, 1,48, 3) Henning Persson, Dalhem, 1,43.
Logen i Vall fick högsta poängtalet, 56, medan Roma nådde 37 och Dalhem 11.
På Sudervallen mötas i morgon Alva LK och Slite IF i fotbollsmatch, som börjar kl. 2 e. m. Matchen skulle ha spelats i Slite, men på grund av att östervallen ej är tillgänglig blir Sudervallen \”krigsskådeplats\”.
Gotlands Allehanda Lördagen den 18 september 1943 N:r 215
Å förslag till den ledigförklarade kyrkoherdetjänsten i Dalhems, Ganthems, Halla och Hörsne med Bara församlingars pastorat ha följande prästmän uppförts i nämnd ordning: kyrkoadjunkterna Hilding Jacobsson, Hörsne, Bernt Bergdahl, Follingbo, och Ingemar Björck, Visby. De sålunda på förslaget uppförda provpredika resp. 10, 17 och 24 oktober. Till valförrättare har förordnats kontraktsprosten G. Reuser med prosten G. Sjöberg som suppleant. Frågodagsförrättning och val skola äga rum i Dalhems kyrka.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 14 september 1943 N:r 211
ALA. Som en upptakt till det nya arbetsårets början, hölls i söndags e. m., ett väl besökt kretsmöte i härvarande metodistkapell. Mötet var utsatt till kl. 2, och då hade de tillresande från de olika predikoplatserna på Östergarns krets samlat sig i kapellet för att dröja en stund omkring ordet och budskapet. Samvaron inleddes med att vpl. Bertil Moberg, Stockholm, på orgel spelade Fantasi i dess dur av Liszt, varefter den församlade menigheten stämde in i högtidspsalmen Hur ljuvt det är att komma till Herrens tempelgård… Pastor E. Anderzon läste ett skriftord från Luk. 10: 23-37 och dröjde något inför textens tankar om de kristna och världens nöd. Vidare riktade han ett välkomstord till alla som samlats, främst de inbjudna civilvärnpliktiga som äro förlagda i Ala, och uttryckte en önskan om att alla skulle känna sig vara ett i anden och samvaron. Efter bön sjöng systrarna Södergren en solosång och Einar Eriksson spelade på violin och med B. Moberg vid orgeln, Säterjäntans söndag av Ole Bull. Pastor Anderzon berörde sedan i ett kort tal, den korstågsrörelse som Metodistkyrkan under det nya konferensåret vill företräda, och vars motto är: Korsets kraft-Folkets räddning. Talaren vidrörde de möjligheter som vi äga i det evangeliska arbetet och som vi måste sätta emot \’samtidens nöd och förflackning. Intet får vara oprövat som kan gagna Guds rike, evangelisering, församlings- och klassmöten, samt en öppen kontakt med livet. Gud väntar detta av oss och han vill använda oss i helig tjänst. Efter ytterligare psalmsång reciterade Elsa Södergren en dikt Korsets kraft — Folkets räddning, av E. Anderzon varefter Britta Södergren sjöng en solosång och hr Moberg ett musikstycke på orgeln. Sedan vidtog en paus då kaffe serverades i lilla salen, en programpunkt som hjärtligt uppskattades. Under pausen samlades ungdomsföreningens medlemmar och valde Einar Eriksson att resa som ombud till distriktskonventet i Uppsala den 30 sept.-3 okt. Unisont sjöngs psalmen 407 varunder ett offer upptogs för missionskassan, i varefter past. Anderzon predikade över 1 Kor. 1: 18 med årets motto som ämne. Vidare avskiljdes en stund av samvaron till vittnesbörd och bön vari ett flertal av de närvarande deltogo. Med lovpsalmen O, Jesus bliv när oss … och välsignelsen avslöt det goda kretsmötet och alla hoppades att snart., på nytt få mötas på liknande sätt Z.
VALL. En glad kväll var anordnad i härvarande ordenslokal i lördagskväll, där Valls IOGT samt idrottsföreningen stod för rusthållet. Den trevliga kvällen inleddes med att de närvarande hälsades välkomna av hr Karl-Evert Pettersson, Rosarve, vilken upplysningsvis nämnde att festligheten skulle utgöra liksom en eftersläckning på de två basarer som under sommaren hållits till förmån för nämnda föreningar. Tal. ville också använda sig av tillfället för att tacka samtliga som varit behjälpliga och offrat tid och arbete vid nämnda basars iordningställande. Härefter sjöngs unisont \”Fram kamrater, fram går fanan\”. varefter följde ett vackert musikprogram som av publiken uppskattades och senterades med livliga applåder. Karl-Olof Dahlström läste så några humoristiska dikter vilka väckte allmänt jubel. Så följde prisutdelning som förrättades av idrottsföreningens ordf. folkskoll. Gustav Riggert. Idrottsföreningens varpsektion har under sommaren anordnat några smärre tävlingar i varpa, bl. a. om en vandringspokal samt några smärre pris. Vid den nu förrättade prisutdelningen erhöll Ture Lövkvist 1:sta pris samt vandringspokalen 2) Hilbert Johansson, 3) Gustav Larsson, 4) Holger Pettersson samt 5) Hilding Vesley hederspris. I tävling nr 2 klass A: 1) Ture Lövkvist, 2) Verner Hejdenberg, 3) Carl Johan Ahlin. Klass B: 1) Gustav Larsson, 2) Ivar Hallgren, 3) Hilbert Johansson. Efter prisutdelningen var anordnad en skämttävling, där var och en hade att dricka ut en flaska läskedryck utan att vidröra flaskan med händernä. Av de 6 deltagarna var det endast två, som följde tävlingsreglerna, och av dem erhöll Bengt Johansson, Hardings, 1:sta pris med Maurits Magnusson på andra plats. Nu var det tid för kaffedrickning, varvid var och en lät sig väl smaka av den goda varan. Efter kaffedrickningen flyttades bänkar och bord å sido, varefter ungdomen roade sig till musikens toner. Till sist ett tack till arrangörerna för en glad kväll.
STENKUMLA. En trevlig juniorfest var i lördagskväll anordnad i Stenkumla Metodistkapell. Det var församlingens juniorförening som hade anordnat lägerafton och avsikten var att ge tillfälle för intresserade att få några glimtar från årets juniorläger i Norrlanda. Många hade också kommit tillstädes, och då pastor Thörnqvist utgav inledningspsalmen var kapellet i det närmaste fullsatt. Efter inledningen riktade pastor Thörnqvist några ord av välkommen till de närvarande och erinrade om juniorarbetets betydelse för de unga. Det är många krafter som likt en tjuv ha \”kommit allenast för att slakta och förgöra\”, och det är juniorföreningens avsikt att bliva de unga till hjälp emot dessa krafter. Sedan följde ett trevligt sångprogram, utfört av juniorer från Klintehamn samt juniorerna i Stenkumla. Det var lägersånger och juniorsånger av olika slag, som framfördes käckt och klämmigt. Ett intressant inslag i programmet var själva lägerreferatet, vilket omhänderhades av 6 jupirer som fått var sitt avsnitt av lägerdagarnas skiftande innehåll att berätta om. Det hela gav en god inblick i hur ett juniorläger gestaltar sig för en lägerdeltagare. Vid en paus i programmet serverades saft och kakor vilket fick en strykande åtgång. Till slut avslutades den trevliga festen med att man unisont läste \”Fader Vår\”, varpå följde mottot och juniorsignalen.
DALHEM. Räven, som under de senaste åren alltmer ökat i antal har även här i socknen blivit mera allmän. Under sommaren som gått har den gått ganska aggressivt till väga mot hönsbeståndet på en del gårdar. Flera lantbrukare har sålunda flera gånger förlorat höns, i en gård tog han inte mindre än nio stycken under en natt då man glömt att stänga luckan till huset. Att mickel räv är en slug och djärv jägare bevisas av att han till och med gör sina besök vid dagsljus. Tillgången på räv är tydligen mycket god och ett starkt efterhåll blir av nöden om stammen skall hållas inom rimliga gränser. Tre rävar har också nedlagts under sommaren dessutom har åtminstone en rävfamiljs tillflyktsort blivit känd där den närmaste omgivningen var översållad med rester efter diverse måltider som mickel avnjutit.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 14 september 1943 N:r 211
Jämlikt 2 § 2 stycket lagen den 24 mars 1942 om förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret aktar Länsstyrelsen nödigt förordna, att för nedannämnda delar av länet nybyggnad eller väsentlig om- eller tillbyggnad, som ej utföres för försvarsväsendets räkning, ej må äga rum med mindre Länsstyrelsen prövat, att genom byggnaden befästnings eller flygfälts användning för rikets försvar icke försvåras eller att eljest avsevärt men icke åsamkas försvaret. De områden, som av nämnda förbud beröras äro dels följande kommuner, nämligen: Akebäck, Alskog, Anga, Ardre, Atlingbo, Barlingbo, Björke, Boge, Bro, Burs, Dalhem, Eke, Eksta, Eskelhem, Fide, Fleringe, Follingbo, Fröjel, Fårö, Gammelgarn, Gothem, Grötlingbo, Hablingbo, Hall, Halla, Hamra, Hangvar, Havdhem, Hejnum, Hellvi, Kräklingbo, Lau, Lokrume, Lummelunda, Lärbro, Martebo, Norrlanda, När, Näs, Roma, Rone, Rute, Sanda, Silte, Sjonhem, Sproge, Stenkyrka, Sundre, Tingstäde, Tofta, Vall, Vamlingbo, Viklau, Västergarn, Väskinde, Öja och Östergarn. d els ock de delar av följande kommuner, för vilka byggnadsnämnd icke är tillsatt, nämligen Bunge, Klinte och Västerhejde. I övrigt erinras därom, att å ort, där byggnadsnämnd finnes, det åligger nämnden att vid prövning av fråga om byggnadslov iakttaga, vad inom andra orter enligt ovan ankommer på Länsstyrelsen. Visby i landskansliet den 3 september 1943. LÄNSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 8 september 1943 N:r 206
DALHEM. Missionsafton var i torsdags kväll anordnad i missionshuset med ganska god tillslutning av åhörare. Mötet inleddes av församlingens pastor, som läste ur Apg. 10 kap. och höll ett kortare anförande däröver. Ett par civilvärnpliktiga från Halla sjöngo härefter en vacker duettsång, varpå kinamissionär Tonner höll ett mycket vär defullt och gripande missionsföredrag om missionsarbetet i Kina före kriget och under kriget med japanerna. Missionär Tonner, som under måga år verkat bland kineserna, gav en liten inblick i kinesens tänkesätt och de svårigheter som möter missionären då han första gången kommer till det stora landet. Tal. nämnde även hur värdefull den hjälp varit som svenska missionsvänner sänt till Kina under kriget, huru den räddat mången undan svältdöden. Kinesen visar även huru tacksam han är, därom gav talarens gripande berättelser besked. Efter föredraget insamlades en missionskollekt under det att en missions. sång sjöngs. Efter ytterligare duettsång av de civilvärnpliktiga bröderna avslöts den uppbyggliga missionsaftonen med bön. av lantby. H. K Söderström .
BURS. Offentliga avskedsmöten höll söndagen den 29 augusti Salemförsamlingen för sin föreståndare och predikant, pastor Bertil Leanderz, som efter nära tre års tjänst i församlingen avflyttar till fastlandet. På lördagskvällen samlades församlingen till ett enskilt avskedssamkväm med\’ familjen pastor Leanderz. Församlingen hade då \’givetvis mött upp synnerligen mangrant för att taga avsked av sin avhållna pastorsfamilj. Förutom flera tal och minnesord ägnades pastorsfamiljen ävenledes en dikt, skriven av en församlingsmedlem. Så förekom också helt naturligt ett så rikt dukat kaffebord som möjligt. Till sist hade pastor Leanderz tillfälle att sista gången tala till sin församling i ett enskilt möte. Under söndagen höllos tre offentliga avskedsmöten. Tillslutningen kunde dock ej bli vad man haft orsak att vänta på grund av det intensiva regnet, som föll så gott som hela dagen och gjorde vägarna besvärliga för cykling. Av grannförsamlingarnas predikanter deltogo pastorerna Josef Andersson, Roma, och Arne Waldenvik, Rute. Eftermiddagens möte blev det egentliga avskedsmötet, då pastor B. Leanderz höll sin avskedspredikan. Hans text var 1 Pet. 1: 3-9 och huvudämnet utgjorde: \”Den underbara vägen\”. Vidare sjöng pastor L. en sång till sitt dragspel samt lämnade pastorerna Andersson och Waldenvik vardera ett minnesord ur Bibeln och talade något till vännen och arbetsbrodern, som nu stod inför att lämna Gotland och samarbetet. De båda talarna gåvo dock uttryck för att det sistnämnda varit mycket gott och givande. Sångarna sjöngo flera sånger även i avskedets tecken, så upptogs ett gott avskedsoffer, och mötet avslutades med att församlingen stående tackade Herren för samvaron under den gångna tiden och anbefallde den kommande tiden i den Allsmäktiges händer.
Gotlands Allehanda Lördagen den 4 september 1943 N:r 203
I här fört handelsregister hava denna dag intagits följande anmälningar: Den av Josef Frans Oskar Björkdahl inom Dalhems socken under firma Josef Björkdahl bedrivna handelsrörelsen har upphört; handlanden Josef Karl Eugén Björkdahl i Dalhems församling ämnar inom Dalhems socken, postadress Gotlands Hesselby, idka speceri- och diversehandel under firma Josef Björkdahl. Den av Georg Werkelin inom Bunge socken under firma Fårösunds Skrädderi, Georg Werkelin har upphört; Georg Edvard Daniel Werkelin i Bunge församling ämnar inom Slite köping, postadress Slite, idka skrädderi och handelsrörelse under firma Georg Werkelin. Visby i landskansliet den 30 juli 1943. LÄNSSTYRELSEN.
Gotlands Allehanda Lördagen den 31 Juli 1943 N:r 173
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/06/1942-fran-vara-gotlandska-bygder.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19380311-07-01-idrott.jpg\")