Folkmängdsförhållanden

på landsbygden:
Stenkumla socken: födde 8, döde 6, inflyttade 38, utflyttade 56; folkmängd 31 December 485; minskning 16.
Träkumla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 18, utflyttade 26; folkmängd 31 December 216; minskning 8.
Vesterhejde socken: födde 17, döde 4, inflyttade 45, utflyttade 61; folkmängd 31 Dec.
499; minskning 3.
Lärbro socken: födde 36, döde 22, inflyttade 79, utflyttade 100; folkmängd 31 December 1,379: minskning 7.
Helvi socken: födde 7, döde 10, inflyttade 25, utflyttade 24: folkmängd 31 December 505; minskning 2.
Dalhems socken: född 1, döde 4, inflyttade 389, utflyttade 46; folkmängd 31 December 492; minskning 10.
Ganthems socken: födde 3, döde 8, inflyttade 19, utflyttade 14; folkmängd 31 December 301, samma antal som vid 1885 års slut.
Halla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 22, utflyttade 18; folkmängd 31 December 221; ökning 4.
Hafdhms socken: födde 9, döda 6, inflyttade 31, utflyttade [37; folkmängd 31 December 677; minskning 3.
Näs socken: födde 6, döde 5, inflyttade 12, utflyttade 19; folkmängd 31 December 434; minskning 6.
Garda socken: födde 8, döde 13, inflyttade 82, utflyttade 28; folkmängd 31 December 455; minskning 1.
Etelhems socken: födde 10, döde 3, inflyttade 35, utflyttade 38; folkmängd 31 December 499; ökning 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Gotlands nationalbevärings underbefäl.

Alla å den gamla staten upptagna underofficers-, spel-, konstapels- och korpralsbeställningar med arvoden hafva med innevarande års ingång indragits.
Att tillsvidare tjenstgöra såsom underbefäl hafva följande förordnats, nämligen
fanjunkarne O. N. Pettersson i Hogrän, J. Engvall i Lummelunda, K. Alyhr i Visby, J. A. Bäckström i Öthem, O. A. Pettersson i Stenkumla, L. Mörrby i Boge, K. Veström i Helvi, J. Nilsson i Dalhem, O. Hedvall i Lärbro, A. F. Hafström i Sanda, O. F. Häglund i Burs, L. N. Hägg i Hejde, O. J. Söderström i Grötlingbo, O. Hallbom i Hall, A. Krusell i Fröjel, J. Franzén i Gammalgarn och J. P. Jakobsson i Näs;
sergeanterna P. Hamberg å Fårö, J. Engström i Barlingbo, Anton Nyberg i Tingstäde, O. P. Segerdal i Hangvar, G. Bolin i Eskelhem, O. Nordström å Fårö, J. V. Erlandson i Visby, O. J. Persson i Grötlingbo, L. Pettersson i Lau, N.A. Hansson i Burg, F. Blomgren i Bunge och N. E. Stenström i Visby;
furirerna K. Karlsson i Lye, R Karls son i Atlingbo, J. Nordal i Östergarn, L. Pettersson i När, M. Pettersson i Hablingbo, K. Cederlund i Hafdhem, O. Olsson i Mästerby, A. Källström i Klintehamn och J. Hedström i Visby;
korpralerna A. Hemström i Eskelhem, H. Vallin i Bro, O. Larsson i Hörsne, A. Eriksson i Boge, J. O. Södergren och K. Pettersson i Stenkyrka, K. Bäckström i Tingstäde, A. N. Lundal i Vall, J. Jakobssoni Björke, J. Larsson i Burs, A. Löfveberg i Hejde, L. J. Cedergren i Grötlingbo, O. Ekman och J. Söderlund i Etelhem, A. Nilsson i Mästerby, K. Lindal i Fardhem, J. Alfvengren i Hejde, K. Sjögren i Mästerby, A. Lundholm i Levide, och K. Eliasson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Arkitekten Gudeke

från Dorpat, som uppehåller sig här för studier öfver våra kyrkliga monument, har nu gjort en rundrosa på landsbygden med besök i Follingbo, Endre, Roma, Roma kloster, Dalhem, Ekeby, Halla och Källunge. Mångt och mycket har han derunder funnit påminnande om förbindelsen häremellan och östern under gångna tider. Bland annat fäste han sig vid altarskåpet i Källunge, hvilket fordom tillbört Visby domkyrka och hvartill ett fullkomligt motstycke, båda antagliga original af samma mästare, finnes i kyrkan i Arenburg på Ösel
Hr G. har för öfrigt flitigt sysslat med afteckningar isynnerhet från Karins och Nikolai ruiner.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i förgår sin årssammankomst, som öppnades af v. ordföranden jägmästare Sylvan med tillkännagifvande att gillets ordförande af opasslighet var hindrad öfvervara sammankomsten.
Ur den af sekreteraren adjunkt Kolmodin afgifna och föredragna årberättolsen meddela vi följande:
Då vid senaste årssammankomsten frågan om gillets omdaniog upptogs och olika meningar der vid lag yttrades, och åt styrelsen gafs i uppdrag att söka utreda frågan, beslöt styrelsen 28 sistl. Mars att till samtliga skyttegillen inom provinsen afgifva skrifvelser med förfrågan, om respektiva skyttegillen mot erläggande af tio kronor för hvarje iåraafgift ville ingå såsom underafdelningar af jägaregillet med rättighet för skyttegilles ledamöter att deltaga i jägaregillets täflingsskjutniogar under samma vilkor som ledamot af jägaregillet. På denna styrelsens framställning erhöllos jakande svar från följande skyttegillen nämligen Lina, Endre, Bro, Stenkumla, Visby, Eskelhem, Stånga, Hafdhem, Fardhem, Dalhem, Lummelunda, Hejde, När, Klinte och Sanda, hvilka skyttegillen enligt beslut af 1 sist). Juli upptagits såsom underafdelningar af jägaregillet. Härigenom har det gamla sambandet mellan jäigaregillet och beväringens skytteföreningar, som allt ifrån gillets stiftelse tills förlidet år ägt bistånd, åter sammanknutits, och sålunda kan man hoppas, att en samverkan dem emellan liksom förut skall komma att förefinnas. Den af gillet utsedda komiéa för omarbetande af stadgarne har fullgjort detta uppdrag, hvilket förslag gjorts under förutsättning, att gillet med bibehållande af sitt namn kommer att ingå som underafdelning af Svenska jägareförbundet. — Ett försök att härstädes inplantera rådjuret her genom gilleta försorg gjorta, i det denna höst sex exemplar af sagda djurart utsläpts å Elinghems kronopark. Att klimatiska och andra naturförhållanden här på ön äro gynsamma för rådjurets fortkomst och trefnad, torde vara tämligen säkert, och det vill således synas som om blott ett behörigt skydd och nödig omvårdnad erfordrades, för att denna djurart i framtiden skall varda en välkommen tillökning af vårt villebråd. Till hofjägmästaren grefve Tage Thott, som på sin egendom Skabersjö i Skåne kostnadsfritt låtit infånga och en längre tid nuderbållit och vårdat rådjuren, inuan de hit afsändes, står gillet i stor tacksamhetsskuld. — Röran de årets villebrådstillgång kan i allmävhet sägas, att and och orrkullarne varit små och fåtaliga; likaledes hafva beckasinerna förekommit i ringa mängd, Rapphönskullarne hafva deremot varit tämligen stora och rätt talrika åtminstone i södra delen af ön, och tillgången på hare kan sägas hafva varit rätt god.
— Landstivgets anslag, ett tusen kronor, till rofdjurs dödande hafva sålunda användts: kr.
447:50 för 179 räfvar, kr. 6:— för 3 örnar, kr. 110:— för 110 dufhökar, kr. 152:50 för 305 sparfbökar och kr. 284:— för 2,340 kråkar samt 50 kronor till arvode åt utbetalaren af dessa skottpenningar.
Gillets behållning till instundande år uppgår till 2,566 kronor. Innevarande år hafva inkomsterna uppgått till 409 kronor och utgifterna till 366 kronor.
— Premierna för rofdjurs dödande bestämdes enligt styrelsens förslag till samma belopp som hittills utgått. Likaledes beslöts att täfling om gillets medalj skall ske efter enahanda grunder som under de senare Åren följts.
— Till styrelsens förfogande stälde gillet femtio kronor att användas till uppmuntran åt angifvare af brott mot jagtstadgan. Kronor 33:55, återstoden af anslaget (200 kronor) till rådjnrens infångande och hitförande, stäldes till sty relsens disposition till djurens behöriga skyddande och vård & kronoparken Gillet beslöt på förslag af jägmästare Sylvan att till ofvannämde grefve Thott samt till skogsinspektör Smedberg å Elingholms kronopark i Skåne afsända tacksamhetaskrifvelser, uttryckande gillets erkänsla för deras åtgärder i och för rådjurens anskaffande och hitförande.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för Årets förvaltning bifölls af gillet.
— Till gillets v. ordförande omvaldes enhälligt jägmästare Sylvan; till hans ersättare utsågos landssekreterare Hambreus och major Carlstedt. Styrelseledamöterna major Törnqvist, skattmästare, adjunkt Kolmodin, sekreterare, kapten Lindström, rustmästare, samt adjunkt O, Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren och bryggare Vedin omvaldes; efter kapten Unge iavaldes kapten Aspegren i styrelsen. Till granskare utsågos kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och löjtnant Westöö med godsägare Wöhler som ersättare.
— Till ledamöter i gillet invaides kapten Ternstedt, lektor Fagerholm, adjuakt Johansson, ingeniör Ekholm, doktor Hjert strand, stationsinspektor Lönnies i Stånga och fabr. Paul Johansson från Fröjel.
Föredragningen af komiténos förslag till nya stadgar för gillet vidtog nu, hvarvid förslaget dryftades under ett par timmar under major Schartaus ordförandeskap. I öfverläggningen deltogo jägmästare Sylvan, adjuskterna Kolmodin och O. Klintberg, godsägare Wöhler, kaptenerna Hedenblad och Aspegren, kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och landtbrukare Duse. Förslaget antogs med några få mindre väsentliga förändringar, föreslagna af jägmästare Sylvan, att hvila till nästa årssammankomst för definitivt antagande.
Enligt förslaget skulle gillet såsom sina egna antaga Svenska jägareförbundets allmänna stadgar. I öfverenstämmelse med dessa angifves gillets syftemål i förslagets första paragraf sålunda:
Gotlands skarpskytte- och jägaregille, som är en underafdelning af Svenska jägareförbandet, hvars allmänna stadgar äro för gillet gällande, har till syftemål i främsta rummet: att verka för införandet inom provinsen at en förbättrad jagtvård, bestående uti såväl i allmänhet en ändamålsevlig utöfning af jagten under derför tillåten tid och genom spridning af kännedomen deraf, som ock uti ett ändamålsenligt skydd af det matnyttiga vilda under fridlysning-tiderna och i öfrigt under för detsamma ogynsamma lefnadstörhållanden; att vaka öfver jagtlagarnes efterlefnad; att åstadkomma och befordra rof- och skadedjurs utrotande; att samla och allmängöra sådana rön och iakttagelser, som i ett eller avnat afseende kunna leda till jagtväsendets utveckling och fördel samt till dess idkares och vänners nytta och nöje; att genom utdelandet af belöningar utmärka män, som på ett framstående sätt verkat för något af gillets syften; äfvensom i andra rummet: att genom skjutöfningar bilda skicklige, i gevärets bruk öfvade och ifarans stund till fäderneslandets försvar färdige jägare och skyttar.
Don vigtigaste ändringen idet nya förslaget afser prisskjutningarna, hvarom stadgas:
Den, som vid någon af årets prisskjutningar med sina sammanlagda skott kommit centrum närmast, förklaras för årets skyttemästare och erhåller vou Hohenhansens minnespris.
Såsom högsta belöning för ådagalagd skjutskicklighet. eller särdeles framstående verksamhet i gillets Skr äger detta årligen utdela en silfvermedalj. Förslag till medaljens utdelande kan af styrelsen eller enskild ledamot väckas och skall behandlas vid gillets ordinarie årssammankomst, och fordras för bifall till förslaget 3/4 af de afgifna rösterna.
Bifalles: förslaget, ingår gillet till k. m:t med anhållan om tillstånd att utdela medaljen, i annat fall upptages icke frågan i det för dagen förda protokollet.
Efter förhandlingarnes slut vid 9:tiden samlades gilleledamöterna till ett festsamqvän, som fortgick några timmar under den angenämaste stämning.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Resande.

Att äfven på denna årets tid en och annan lärd forskare styr sin väg till. Gotland, synes deraf, att en af Liflands framstående ecclesiologer, universitets-arkitekten. Reizhold Guleke i Dorpat för närvarand vistas härstädes i och för studier af öns kyrkliga monumenter. Att dessa icke blott i hög grad ådragit sig hans uppmärksimhet, utan ock att han mellan de gamla kyrkobygnaderna i Lifland och Estland funnit talrika drag af likhet med Visbykyrkoraas planritning, stil och ornamentering, torde böra nämnas. Då man känner de gotländske köpmännens och de gotländske andliges lifliga förbindelser under medeltiden med ofvan nämda Östersjöprovinser, och att det var med biträde af just gotländske bandtverkare och stenhuggare, som den förste bi skopen i Lifland, Meinbard, vil slutet af 1100 talet, der lät utföra flere bygnadsverk, så vill det synas, att det varit icke blott handtverksmässig arbetsskickligbet, utan ock konstnärliga tankar, som invandrat från Gotland till länderna Öster om Östersjön.
Hr Guleke ämnar i dessa dagar göra bekantskap med landsbygdens kyrkor och isynnerhet med dem i Dalhem, Roma, Stånga och Lye.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 December 1886
N:r 100.

Protokollen vid biskopsvisitationerna

i Gothem, Fole, Martebo, Rute, Dalhems och Närs pastorat hafva föredragits inför domkapitlet, som förklarat att hvad i dem förekommer ej föranleder till någon domkapitlets åtgärd.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.

Genom offentlig auktion,

som kommer att förrättas onsdagen den 8 December, vid Sigurds i Dalhem, låter bemmansägaren Hans Klingvall till den mestbjudande försälja till afverkning växande träd på omkring 14 tunnland i den s. k. Storbagen, belägen under Sigurds hemman. Träden, som äro tjenliga till sågtimmer och bygnadsvirke m. m., utbjudas i mindre lotter med förbehållen pröfningsrätt å de blitvande anbuden. Auktionen börjar, i vämda bage, kl. 11 f.m., och lemnas kände köpare 3 månaders betalningsanstånd.
Hörsne den 1 December 1886.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.

Dödsfall Johanna Maria Albertina

Tillkävnagifves att min älskade maka Johanna Maria Albertina, född Lindgren, stilla och fridfullt afsomnade efter ett långt och svårt lidande, i en ålder af 37 år, 4 mån., 5 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, tre barn, föräldrar, syskon och många vänner.
Dalhem den 27 Nov. 1886.
Oskar Vigström.
Sv. Ps. 482 v, 6.
Kristus är mitt lif och döden är min vinning.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 November 1886
N:r 96.

Dödsfall Anna Sophia Dahlström

Endast på detta sätt tillkännagifves att min älskade syster Anna Sophia Dahlström, efter en långvarig och tärande sjukdom, lugnt och stilla afsomvade vid Slitegårds i Dalhem den 23 November 1886 i en ålder af 33 år, 1 månad, 23 dagar; sörjd och saknad afsyskon, slägt och många vänner.
Olivia Dahlström.
Sv. Ps.-b. nr 424: 7 v.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 November 1886
N:r 95.