Om Dalhems kyrka

och den å densamma påtänkta restaureringen hvars plan uppgjorts af artisten A. H. Hägg har professor K. R. Nyblom i Posttidningen för i fredags skrifvit en artikel, deri han dels lemnar en redogörelse för kyrkans egendomliga arkitektur och dels meddelar planen för restaureringen.
Om kyrkan säger han såsom ett totalomdöme, att »det är heltsenkelt ett i sina små måttförhållanden och fina detaljer förtjusande bygnadsverk, om man bara i dess nuvarande tillstånd kunde ostördt uppfatta det» Och han tillägger vidare:
»Att åstadkomma detta (restaureringen) är nu meningen genom en högst varsamt och fintänkt förslag, uppgjordt af den berömde gotländske konstnären Axel Herman Hägg, som med fullt skäl kastat sin kärlek på den vördnadsvärda helgedomen. I det inre är denna restaurering jämförelsevis lätt och enkel, ty den består mest i att aflägsna den skrymmande och skymmande orgeln och ersätta den med en mindre sådan, placerad på norra sidan i långhuset, längst uppe vid koret, midt emot den gamla präktiga predikstolen.
Der orgeln nu står, skulle i stället utföras fvå smärre läktare, en på hvardera sidan å långhusets östra vägg, med uppgångar från vapenhuset, hvariämte bänkraderna skulle förlängas ända: ut till läktarnas trappor. Dermed har utrymmet betydligt vidgats, och perspektivet från vestra portalen är fullt ostördt ända fram till östra korvägens fönstergrupp med dess glasmålningar.» Prof. Nyblom slutar sin artikel med en redogörelse för planen att anskaffa medel till den väl behöfliga och önskvärda restaureringen, som här vidlag icke går ut på någon vandalism eller modernisering utan derpå att i sitt gamla fullt ursprungliga skick återställa en af Gotlands härligaste helgedomar. Prof. Nyblom skrifver:
Detta restaureringsförslag är 1892 af Kungl. Maj:t faststäldt, och för dess utförande erfordras en summa af några och tjugutusen kronor, som församlingen icke mäktar åstadkomma. Hon har derför genom sin kyrkoherde och med honom en del för det vackra templets återställande och vidmakthållande intresserade personer vädjat till »den fosterländska konstens gynnare och vänner», och det är att hoppas, att denna vädjan icke gjorts förgäfves, då det gäller ett sådant minnesmärke, behandladt af en sådan konstnär som Hägg, hvilken i Floda kyrkas återställande visat sin fulla kompetens äfven som arkitekt, och då slutligen den erforderliga summan icke är större. Kyrkans nuvarande utseende och restaureringsförslagets genomförda fornform äro tillgängliga att studera ide snarligen utlagda eller presen&&rade subskriptionslistor, hvilkas ingress illustreras af förträffliga planscher efter förslagsritningarna, som tala för sig själfva, inneslutna i ett konstnär: ligt utstyrdt omslag med en rundbild af kyrkan samt evangelisternas symboliska tecken i hörnen, ett verk, äfven det, af Axel Hägg. Vi önska af allt hjärta den lilla landsförsamlingen med sina 5—600 invånare all framgång i sina sträfvanden för återställandet af det vackra templet.»

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 September 1896
N:r 149

Den frivilliga skytterörelsen

har på Gotland under de senare åren tagit ett uppsving, som icke kan vara annat än glädjande för den, som inser denna rörelses betydelse för försvaret, och det artar sig till en lifaktighet jämförlig med den under gamla dagar, under nationalbeväringens tid, då fars bössa på väggen i stugan väckte hågen hos de unga för skjutning, då inom hvart och ett af de 30 gotländska kompanierna fans ett lifaktigt skyttegille.
I och med nationalheväringens ombildning blef det emellertid nästan med ens slut på den frivilliga skytteverksamheten, så att år 1892 funnos på Gotland kvar endast 3 skyttegillen, Dalhems, Klinte och Lina, hvilka gjort sig berättigade alt deltaga i täflingar om statspris. Dessa gillen räknade tillhopa blott 86 medlemmar. Det vore dock orätt att säga, att denna tillbakagång gjorde sig gällande uteslutande på Gotland. Den kunde tvärtom granneligen spåras öfver hela vårt land.
Med år 1893 skedde emellertid ett omelag. Man började taga den tynande skyttesaken om hand och på hösten gafs åt sträfvandena en fast organisation genom den då bildade allmänna skytteföreningen för Sverige.
Äfven här på Gotland organiserades ett skytteförbund och, kraftigt ledt, gick dess utveckling förvånansvärdt raskt. Redan på hösten 1894 funnos här 15 skyttegillen med 590 medlemmar, som ägde rätt att täfla om statspris, år 1895 hade gillena växt till 19 med 818 medlemmar och för närvarande äro de 21 med inemot ett tusental medlemmar. Denna skytterörelse har, som bekant, understöd af staten med kr. 4:50 för hvarje medlem, och sålunda ha anslagen för Gotlands del vuxit från 387 kr. år 1893 till 3,600 kr. år 1896.
Denna utveckling är enastående i Sverige och intresset för skyttesaken växer med hvarje dag, kan man säga, ibland Gotlands befolkning. I sommar och i höst har arbetet varit synnerligen lifligt.
De enskilda gillena ha ofta anordnat insatsskjutningar inom sina områden, närliggande gillen ha utmanat hvarandra, och dessa sammanträffanden för att mäta sig i skjutskicklighet ha flerstädes utvecklats till vackra och värdiga idrottstäflingar på gammalt fäderneärfdt sätt. Som ett bevis på intresset för saken kan nämnas, att Hemse skyttegille anskaffat en vandringspokal, hvilken efter täflingar hvarje år mellan gillena på södra Gotland kommer att vandra. För närvarande äges den af Klinteskyttarne.
Denna frivilliga skytterörelse synes sålunda. ha blifvit i verklig mening en folksak på Gotland. De enskilda skyttarne göra ganska stora uppoffringar för sin utbildning, enär de af staten anslagna medlen gifvetvis icke ens tillnärmelsevis förmå att fylla behofvet framför allt af am.
munition. För att gifva en ytterligare uppmuntran åt själfverksamheten till ernående af skicklighet i den för fosteröns försvar betydelsefulla skjutkonsten, har hos det om måndag sammanträdande landstinget väckts motion om ett blygsamt anslag, som hufvudsakligast skulle användas till inköp af ammunition åt skyttegillena, Saken synes oss förtjänt af beaktande hos länsrepresentationen och vi ha med dessa rader velat fästa vederbörandes uppmärksamhet på innebörden af den ifrågavarande motionen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 September 1896
N:r 147

Auktionsupphörd.

För de auktioner, som under förliden vinter och vår förrättades af undertecknad och hvilka äro den 1 nästkommande Oktober till betalning förfallna, uppbäres likvid på följande tider å ställen, nämligen för skogsauktion, kos Karl Johansson Båtels i Ganthem Torsdagen den 1 Oktober från kl. 8 till 9 f. m.; hos Johan Kolmodin, Gordrings från kl. 1/2 10 till 1/2 11 för lösöreauktioner hos H. P. Pettersson, Hallfvede i Dalhem samma dag från kl. 12 till 1; hos Johan Lerberg Widungestenstu från kl. 1/2 2 till 3 der äfven likvid för auktionen hos Adolf Söderberg, BSigurds uppbäras; hos J. Jörsson Björkhage från kl. 4 till 1/2 5 och för arrendeauktionen hos Olof Gardell, Suderbys-stenstu från kl. 5 till 6 e. m.; likvid för Israel Hallins auktion kan på hvilka som helst af de här ofvan nämda ställen få erläggas. De betalningsskyldige uppmanas att sina inrop restfritt inbetala, såvida laga åtgärder vill undvikas.
Dalhem 1 September 1896.
G. P. HANSÉN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 September 1896
N:r 147

I här förda handelsregister

har denna dag intagits anmälan att Josef Frans Oskar Björkdahl ämnar idka handel i Dalhems socken under firma Josef Björkdahl.
Visby i Landskansliet den 14 September 1896.
E. POIGNANT.
K. P. Lundblad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 September 1896
N:r 142

Auktion Slitegårds i Dalhem.

Fredagen den 18 dennes kl. 2 e. m. låter hr L. Bergman, Slitegårds i Dalhem, å offentlig och frivillig auktion försälja all lösegendom; såsom, sängar, bord, stolar, 1 soffa, 1 symaskin, speglar, 1 väckareur; järn- och blecksaker, laggkärl, stenkärl, i barnvagn; kreatur: 1 ko, 1 gris; foder samt ett parti ved. Anstånd med betalningen lemnuas till den 1 nästk. Maj, andra betala kontant.
Granskogs den 12 September 1896.
L. GRANBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 September 1896
N:r 141

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning

om statens pris försiggick 3, 4, 5 d:s å infanteriets skjutbana vid Visborgs slätt.
De två första dagarnes skjutningar gynnades af godt väder, under det lördagens blåst något försvårade skjutningen då.
Efter täflingarnas slut på lördag e. m. förättades prisutdelningen af förbundets ordförande, öfverete G. Björlin, hvilken efter utdelningens slut riktade några ord till skyttarne. Han framhöll det faktum, att, om ofreden än en gång skulle komma för Sveriges land, så skulle Gotland vara den provins som först finge mottaga fiendens angrepp. Men af allt att döma skulle Gotland komma att själft få skaffa sig det försvar som för dess trygghet är oundgängligt. Det gläder mig derför, sade tal., att se Eder, mine herrar, så talrikt samlade här för utöfvande af denna för vårt försvar så vigtiga idrott, och det gläder mig att resultaten af Edra täflingar blifvit så vackra. Men till denna min glädje sluter sig äfven en förhoppning, den nämligen, att om ofreden hotar, jag må få se eder, mine herrar, lika talrikt, ja långt talrikare än nu, samlas omkring mig för att försvara vår ö och vårt land. Jag hoppas, att om det en gång ringer till strid i edra kyrkklockor, I då gån man ur huse för att samlas vid min sida, och jag hoppas, att I äfven då skolen hafva lika säkra lod i edra bössor som nu.
Härpå utbringade öfversten ett »lefve Gotlands skytteförbund», hvilket åtföljdes af fyra kraftiga hurrarop.
Efter prisutdelningens slut hölls sammanträde med gillenas representanter. Härvid utsågs ånyo till förbundets ordförande öfverste G. Björlin. De i tur att afgå varande styrelseledamöterna, kapten Sellergren och löjtnant Engström, återvaldes, och efter löjtnant Hj. Sillén, hvilken invalts i centralstyrelsen, nyvaldes syssloman Henriksson såsom styrelseledamot.
Till ombud vid förbundsmötet i Stockholm i slutet af September valdes öfverste G. Björlin och landtdr. Hansén, Dalhem.
Syssloman Henriksson framhöll svårigheterna för Visby skyttegille att kunna träna sig i skjutning på längre afstånd, enär Jägaregillets bana vid Visby, hvilken nu användes, endast tillåter skjutning på högst 200 m. afstånd. Gillet önskade derför att få en egen bana, der skjutning på längre afstånd kunde ske och der äfven förbundets prisskjutningar kunde försiggå.
Öfverste Björlin förordade en begäran om statsanslag för inrättande af ny bana och lofvade att för sin del understödja en sådan begäran.
Härpå afslöts sammanträdet vid 3-tidan på e. m.
De, som vid skjutningen erhöllo pris, voro följande:
1: a klass

2:a klass:

3:dje klass:

KA den enskildt anordnade gruppskjutningen med en insats af 5 kr. togs i1:a klass första priset 10 kr. af Fole skyttegille med 228 poäng, 2:a 5 kr. af Hemse gille, 199 poäng, och 3:e 5 kr. af Rone gille med 164 poäng, Inom andra och tredje klasserna tillföllo 1:a pris 15 kr. Lina gille, 181 p.; 2:a pris 10 kr. Klinte d:o, 172 p.; 3:e 10 kr. Klinte d:o, 160 p., 4:e 5 kr. Lina gille 156 p. och 6:e, 5 kr. Fårösunds gille 155 poäng.
Tvänns enskilda insatsskjutnningar med 1 kr. insats voro äfven anordnade. Deri deltogo 44 skyttar och utdelades 23 pris från 4 kr. till 30 öre.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 September 1896
N:r 137

Tjänstledighet

har beviljats underlöjtnanten vid artilleriet U. Lundgren från 1 t. o. m. 14 September i enskilda angelägenheter.
— Kronofogden Bokström är tjänstledig 26 Aug.—10 Sept. Notarien Enequist skjöter tjänsten.
— Häradshöfding Ekestam i södra häradet är tjänstledig till och med 30 Sept.
och notarien J. A. Toll. förestår under tiden domsagan.
— Är beviljad kyrkoherde Odin i Dalhem fr. o. m. 1 till och med 24 September. Komminister Hedgren sköter under tiden pastoralvården.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Augusti 1896
N:r 131

Likvidsanmaning.

De auktioner, som af undertecknad sistlidne vår förrättades hos L Larsson, Vidunge i Dalhem der 4 December, och hos Olof Kolmodin, Kumla i Ganthem den 2 Januari å skog, samt hos F. Wahlgren, Slumra i Vallstena den 7 December; hos Valfred Pettersson, Kallings i Follingbo den 22 Januari; hos Hans Petter Jacobssons sterbhus, Hintser i Gothem den 22 Febr.; hos nämdemannen Anshelm Pettersson, Ardags i Ekeby den 29 Februari; hos Lindelis sterbhus, Bjers i Roma den 5 Mars; hos J. P. Björkander, Medebys i Ekeby den 7 Mars; hos Lars Olsson, Uppenbys i Roma den l4 Mars; hos Johan Hallgren i Hörsne prestgård den 24 Mars; hos kyrkoherden Kahls sterbhus i Hörsne der 11 April; i Hörsne sädesmagasin den 28 April; vid Hintser ångsåg i Gothem den 21 Maj och den 4 Juni; vid Dune i Dalhem den 20 Juni; vid Båtare i Gothem för D. Cedergrens konkursmassa den 30 Maj, den 27 Juni och den 11 Juli, förfalla till betalning den 1:a instundande Sep tember och uppbäres derför likvid å auk ionsställena, nämligen: vid Vidunge i Dalhem tisdagen den 1 September från klockan 10—12 f. m.; s. d. vid Dune från kl. 12—2 middagen; s d. från kl. 4—6 e. m. vid Kumla; onsdagen den 2 från kl. 9 till 10 f. m. vid Kallings; s. d. kl 12—2 vid Bjers; s. d. kl. 4—6 vid Uppenbys; torsdagen den 3 kl. 1—3 e m. vid Medebys; s. d kl. 4—6 e. m. vid Ardags; fredagen den 4 kl. 9—11 f. m. vid Slumra; s. d. kl. 11—1 vid Hintser ångsåg; s. d. kl. 2—4 e. m. vid Båtare; s. d. kl. 5—6 vid Hintser; lördagen den 5 i Hörsne prestgård för kyrkoherden Kahls sterbhus jämte J. Hallgrens samt sädesmagasinets i Hörsne auktioner från kl. 3—5 e. m., och anmanas härmed de betalningsskyldige att sina inrop då restfritt inbetala till undvikande af laga åtgärder.
Norrbys i Hörsne den 26 Augusti 1896.
O. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Augusti 1896
N:r 131

Kyrkoherdeinstallation

ägde i går rum i Fardhems pastorat, då kyrkoherde K. P. Havrén af biskopen invigdes i sitt ämbete. Dervid assisterade kontraktsprosten Alfvegren i Hejde samt kyrkoherdarne Söderström i Rone, Odin i Dalhem och Berglund i Östergarn. Som notarie tjänstgjorde konsistorieamanuensen Ronqvist. Sitt installationstal höll biskopen öfver orden i Daniels 10: 20: »Vet du ock, hvarför jag är kommen till dig?»

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Augusti 1896
N:r 129