Burs och Hemsekretsens lärareförening

hade i förgår ord. årsmöte i Hemse folkskola. Kretsens ordf. hälsade de närvarande välkomna och påpekade därvid önskvärdheten och nyttan af enig sammanslutning kring allmänna föreningen, som verkat mycket godt för kåren; ett bevis därpå är senaste riksdagens heslut i lönefrågan. Sedan förra mötets protokoll upplästs och godkänts, företogos till behandling de af allmänna föreningin till kretsarna utsända ärenden. Till representant för Burs och Hemsekretsens lärareförening vid förbundsmötet i Norrköping 8 och 9 Aug. utsågs Joh. Stengård, Rone, och till suppleant Otto Nordström, När. Ansvarsfrihet beviljades centralstyrelsen för 1897 års räkenskaper och förvaltning.
Till ledamöter i centralstyrelsen omvaldes: J. Gust. Söderhberg, Lidköping, Fridtjuv Berg, Stockholm, Alf. Dalin, Huskvarna, och nyvaldesStina Qvint, Stockholm. Till revisor valdes K. O. Sjölander, Asker. Arvodena åt sekr. och kassaförvaltaren bestämdes till respektive 400 och 100 kr. för invevarande år.
Den af centralstyrelsen uppstälda frågan: »Anser kretsen, att trädgårdsskötseln bör erhålla en mera framskjuten plats bland folkskolans läroämnen, än hvad den hittills haft?» föranledde en stunds lifiig diskussion. Sedan man framhållit detta läroämnes både ekonomiska, praktiska och bildande betydelse, kunde man ej, detta oaktadt, på grund af flera talande skäl, såsom lärarens och barnens redan förut gauska betungande arbete i skolan, den riviga tid. som vore anslagen åt detta läroämne, hvilken näppeligen utan intrång på öfriga ämnen kunde utsträckas, jämte farhågan att än vidare betunga skoldistrikten, enas om att detta undervisningsämne borde erhålla en mera framskjuten plats i skolan. Dessutom påpekades att trädgårdsskötseln på Gotland äfven skolornas hjälp förutan stode jämförelsevis högt. Kvretsen envades om följande resolution: Kretsen anser att folkskolestadgans nuvarande bestämmelser om undervisning i trädgårdsskötsel gifver detta läroämne en nog framskjuten plats.»
Den andra af centralstyrelsen uppstälda frågan: »Anser kretsen, att en förändring i arbetssättet inom Sveriges sallmänna folkskollärareförening vore önskvärd?» besvarades efter ett par korta anföranden med enhälligt nej.
Härmed voro allmänna föreningens ärenden slutbehandlade. Till ombud för föreningen (Burs och Hemsekretsen) att deltaga i komiterades sammanträde vid bestämmandet af lämplig geografisk lärobok utsågs kretsens ordf., skoll. K. Qviberg i Garda.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Juni 1898
N:r 84

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Å länsfängelset.
Om dufstölden vid Norrgårda i Veskinde har i dag å länsfängelset ransakning hållits. Häktade 17 årige ynglingen Gottfrid Östergren erkände att han ur ett låst dufslag tillsammans med i Visby boende minderårige Tage Karlsson, Ivar Jonason och Fridolf Hellström tillegnat sig tillsammans 13 dufvor. Härför dömdes han till 2 månaders straffarbete men undslapp förlust af medborgerligt förtroende.
De tre minderåriga dömdes att hållas till aga i sina hem.

Vid femte sammanträdet i måndags afkunnades följande utslag: — För olaga bränvinsutskänkning dömdes handlanden Gustaf Sörman å Fårö att böta 40 kr. samt att utgifva försäljningsafgift med kr. 56: 25.
— Ingeniör Erik Waldenström dömdes att, för det han låtit borttaga en till Gotlands järnvägsaktiebolags telegrafledning hörande telegrafstolpe, böta 25 kr.

Genom lyckta dörrar hade skoll. O. Jakobsson, skollärarinnan Emma Pettersson och landtbrukaren Franzén, alla från Östergarn, försökt att gå. Men då detta ej lyckades, hade de i stället hjälpts åt att bryta upp den lyckta dörren — allt enligt hvad målaren Andrén, som stämt dem till tings, påstod.
Sakens sammanhang lär ha varit den att skollärarinnan Emma Pettersson låtit uppbryta dörren till köket i skolhuset, fastän den af käranden var stängd och fastän denne där ännu haft saker som användts vid målning af skolan, Dörren blef utan nyckel upptagen och därpå tog hon rummet i besittning. Rummet var tomt, påstod svar. men kär. påstod, att en hel del saker borttagits och förstörts, såsom tapeter, färger, en öfverrock o. s. v. Kär. anmärkte, att skolhuset ej blifvit afsynadt och åt församlingen öfverlämnadt, hvarför skollärarinnan ej hade rätt att bo där.
Käranden öfverlämnade målet och yrkade bifall till stämningen.
Svar. bestredo hvad i stämningen sades; de hade visat, att Andrén ej ägde disponera öfver rummet. Andrén har blifvit tillsagd att öppna dörren sedan han tagit nyckeln; yrkade ansvar för olaga stämning samt 75 kr. i rättegångskostnader 500 kr. i skadestånd, och att utslaget måtte af kär. i ortens tidningar publiceras. Af lärarinnan yrkades 15 kr. för inställelsen, ansvar för falsk beskyllning och detsamma af Franzén, och förbehöllo 2 sig att yrka ansvar å Andrén.
Utslag nästa sammanträde.

För olaga bränvinsförsäljning var handl. C. Nystedt & Fårö instämd. Denna försäljning hade pågått utan afbrott under de två sista åren. Svar. hade ej infunnit sig, och uppsköts målet till 6 Juni.
— För samma förseelse var Jenny Södergren från Friggårds å Fårö instämd. Hon nekade fortfarande och förklarade att hon endast i egenskap af biträde åt sin bror, Esra Södergren, lämnat ut spritvaror men aldrig mot betalning. Hon yrkade att utfå 25 kr. för hvarje inställelse.
— Äfven bandl. O. Högqvist, Simunds, var instämd för liknande förseelse, men han hade ej jakttagit inställelse, hvarför åkl. yrkade ansvar å honom samt anhöll om och fick uppskof till 6 Juni.

För djurplågeri var arbetaren Karl Broman från Fleringe instämd. Han hade kört i vild fart samt därvid slagit hästen alldeles obarmhärtigt. Detta styrktes af två vittnen. Svar. hade äfven två vittnen. hvilka ej sett någon misshandel äga rum. Utslag 6 Juni.

Södra häradsrätten.
Femte sammanträdet.
Utslag.

— I utdikningsmålet mellan O. R. Karl ström. och Frode Iöenberg I Atlagbo dörmdes den senare att till sin motpart utgifra 283 kr. 22 öre, jämte 36 kr. i rättegångskostnader.
— För olaga idfiske i Närsån tilltalade N. Nährström dömdes till edgång.
— För misshandel dömdes Erik och Hugo Hansén å Burgsvik att böta hvardera 75 kr. samt att ersätta målsäg. C. J. Andersson vid Domenarfve med tillhopa 136 kr.
— Frikänd blef fru Julia Carlssoni Västergam i målet ang. ansvar för ofullständiga handelsböckers förande.
— Till edgång i barnuppfostringsmål dömdes C. J. Johansson, Sandäskes i Sanda.
— Vidräkningsmålet emellan länsman Eneman och Oscar Andersson, Mickels i Silte, afgjordes så, att kär. tilldömdes 146 kr. 40 öre, jämte ränta och 66 kr. i rättegångskostnader.

Klyftigare än rätten? Ett utdikningsmål förekom mellan nämdeman Johan Olsson vid Rofvalds i Eskelhem samt ett par hem; mansägare i Tofta, näml. Johan Hansson i Dyple och Johan Nilsson i Smågårda, Kär. yrkade, att svarandena måtte åläggas deltaga i kostnaderna för utdikning af s. k. »Blötmyr» enligt den uträkning som företeddes.
Svarandena & sin sida nekade att deltagai kostnaderna, emedan vid af nämda myr oriktigt förfarits. Landtbruksingeniörens dikningsplan har helt och hållet frångåtts, men däremot har samme ingeniörs taxeringsförslag legat till grund för uttaxeringen. Dessutom hafva svar:a till dikningsbolaget afträdt jord till kostnadernas betäckande.
Kar. gjorde åtskilliga försök att tolka vissa lagrum i dikningslagen, men afbröts af ordföranden, som förmodade, att domstolen nog vore kompetent att verkställa denna tolkning utan någon vidare upplysning af parterna.
Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

I gödningstvisten emellan Aug. Nyberg i Klinte och Alfred Jacobsson, Hunninge, förekom intet nytt, utan meddelas utslag samtidigt som i förra målet.

Förlikt anmäldes ärekränkningsmålet emellan Lars Hansson vid Ljugenäs och Lars Jacobsson vid Gläfves i Burs.

Ytterligare uppskof begärdes af svar, i det långvariga målet emellan aflidne O. W. Ålanders konkursmassa och sakförare A. C. Stenmark i Garda. Uppskofvet begärdes, emedan svar. ville hafva ett par vittnen hörda vid Stockholms rådsturätt. Bestreds af kärandeombudet, som trodde att yrkandet blott afsåg en onödig tidsutdräkt i målet: Yttrande vid nästa sammanträde.

Om redovisning af skiftesmedel hade Gerums församlings kyrkoråd instämt J. Johansson vid Botes i Gerum. Svar. bestred, att han stode i någon redovisningsskyldighet till församlingen, emedan han ej af denna fått något inkasseringsuppdrag, utan i stället af skifteslaget, i hvilket hela socknen är inbegripen, men till skifteslaget hade han redovisat. Målet öfverlämnades å ömse sidor, och faller utslaget vid nästa sammanträde.

I spritmålet emellan firman Lindqvister & C:o i Stockholm och Johan Larsson vid Kakuse i Väte instälde sig svar. ändtligen genom ombud, men bestred, att han från firman rekvirerat några spritvaror. Målet förekommer ånyo vid Septembersammanträdet.

Tjänstehjonslön fordrar, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Alfred Engqvist från Mallgårds i Levide utfå med 160 kr at Jacob Pettersson vid Östris i Alfva. För att styrka, att Engqvist blifvit bortvisad ur tjänsten, hade han inkallat ett par vittnen, som kort innan E. aflägsnade sig, hört Pettersson säga (vid ett tillfälle då det varit fråga om någon hafre, som Engqvist tagit åt hästarna), att det vore bäst EN sökte sig en annan tjänst, ty han ville ej hafva tjufvar i sitt hus. Men om därmed afsetts uppskgning till nästa flyttning, eller att Engqvist genast skulle aflägsna sig, kunde vittnena ej yttra sig om. Utslag nästa sammanträde.

Likadant yrkande, hade N. Carlson från Torsås i Kalmar län mot P. A. Pettersson vid Smiss i Garda. Kär, fordrade här blott 53 kr. 40 öre. Men beloppet bestreds af svar, Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde. (Forts.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1898
N:r 71

Examen och aflutning

i förenade folkhögskolan och landtmannaskolan i Hemse ägde rum i torsdags. Afslutningen började kl. 10 f. m. med examen i olika ämnen samt med föreläsningar och utförande af sång.
Kl. half 2 ägde afslutningen rum och förrättades af skolans föreståndare. Därvid utdelades till följande mindre bemedlade elever inom folkhögskolan af därför af staten lämnadt anslag nedannämda belopp:
K. Stenström, Eksta, 55 kr.; O. Gullin, Ganthem. 55; K. Larsson, Lye, 55; E. Kolmodin, Sproge, 55; L. Jakobsson, Levide, 36:67; EB. Karlsson, Tingstäde, 36:67; A. Johansson, Levide, 36:67; H. Konradsson, Hablingbo, 86:67; J. Båtelsson, Hablingbo, 36: 67; K. Konradsson, d:o0, 86:67; H, Johansson, Eskelhem 36: 67; A. Dahlgren, 86: 66; J. Levander, Hafdhem, 36:66; R. Andersson, Ardre, 30 kr.; A. Pettersson, Eksta, 30; V. Vestberg, Hamra, 30 kr.
Af landtmannaskolans elever komma följande sex att som stipendiater afresa till Skåne nämligen:
P. L, Karlsson, A. V. Hansson, J. P. Hj. Lydahl, O. H. Siltberg, O. A. R, Johansson, H. V. E. Wessman.
Till frielever i den i höst börjande kursen i landtmannaskolan ha af skolstyrelsen antagits följande elever ur folkhögskolan:
L. Jakobsson, O. Gullin, R. Andersson, E. Karlsson, E. Kolmodin och A. Dahlgren.
Dessutom har som elev anmält sig G. Myhrström från Visby.
I den 18 April börjande kvinnliga folkhögskolekursen ha som elever antagits:
Teresia Pettersson, Garda; Rosa Larsson, Burs; Agnes Pettersson, Garda; Anna Båtelson, Hablingbo; Laura Jakobsson, d:o; Selma Larson, Sproge; Laura Larsson (Hansson) Garda; Maria Mattsson, Silte; Gardrud Jakobsson, d:o; Tekla Hermansson, Hafdh., Berta Coderland, Hafdh. Elna Svensson, Rone, Berta Rosendahl, Hafdhem; Anna Lagergren, Björke; Amanda Johansson, d:o; Amanda Pehrsson, Grötlingbo; Ingeborg Rosendahl, d:o; Hilda Lagergren, Hafdhem; Emma Fransén, Gammalgarn; Emmy Levander, Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 April 1898
N:r 54

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingets tredje sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För hemfridsbrott i handelsboden vil Veskinde station dömdes arb. G. Sjöstedt att böta 100 kr. samt att ersätta målsägaren för den skedda skadegörelsen.
— Efter aflagd värjemålsed frikändes arb.
Johan Pettersson Veskinds i Veskinde från ansvar för misshandel mot hustru Maria Bergström.
— Arbetaren August Pettersson, Tors i Bro, frikändes äfven efter edgång från ansvar för stöld af skogskälkar.
— För olaga bränviusbandel hade, som bekant, drängen Alb. Hallin, Grausue i Lokrume, varit tilltalad. Sedan han med ed friat sig från åtalet, frikändes han nu af rätten.
Hans ersättningskraf ogillades.
— Arb. Aug. Hallin, af sin svärfader instämd för att olofligen ha tillegnat sig en rock från denne, frikändes af rätten.
— Till 100 kr. böter dömdes drängen Otto Ferm för det han misshandlat 15-årige husbondesonen Gunnar Neogard.

Smålanderska menedsmålet förekom uu ånyo till handläggning, och hade Smålander inkallat fyra vittnen.

Desse berättade, att de vittnen, som i hufvadmålet påstått, att den af Smålander spryngde brunnen ej gifvit tillräckligt med vatten, sedermera sagt, att så ej var förhållandet utan att brunnen gett tillräckligt med vatten för både folk och fä och att det dessutom funnes vatten nog att drifva åvgtröskverk med. Vidare hade af ett vittne i hufvudmålet berättats, att en person af ägaren till bruonen fått löfte om 50 kr. om han nåttetid och då Smålander var frånvarande ville hålla brunnen läns från vatten.
Ett af vittnena i hufvudmålet hade dessutom till Smålender själf sagt, att ingen utom hans far vittnat rätt i hufyudmåiet.
Svarandenas ombud bestred, att något afseende måtte fästas vid hvad vittnena i det nu anhängiggjorda målet senast hade berättat. Ville ej bestrida, att hans hufvudmän fält de omvittuade yttrandena, men de hade i så fall menat, att brunnen gifvit tillräckligt med vatten på senaste tiden och ej på den tid hvarom själfva hufvadmålet hade rört sig. Yrkade målets afgörande samt fasthöll sitt förut gjorda yrkande om ansvar å Smålander för falsk avklagelse.
Smålander däremot begärde ytterligare uppskof för inkommande med full bevisning och slutpåstående.
Yttrande i målet vid nästa sammanträde.

Hemfridsbrottet vid Västerbys i Ardre förekom åter, och var i målet ytterligare ett vittne inkalladt.
Detta berättade, att målsägaren, hemmansägaren T. Jakobsson Västerbys förklarat sig ej ännu göra sak af det hända, men då de i supgillet, hvarvid hermfridsbrottet föröfvades, deltagande dessutom tagit sig före att sönderslita och utkasta ett kär. tillhörigt djurskinn, hade han uttagit stämning. Hade intet att upplysa i själfva saken.
Svar. nekade och begärde slut i målet, och beslöt rätten att fälla utslag nästa sammanträde.
En stund efteråt framträdde emellert’d svar, Larsson till dombordet och bad att »få säga ett par ord till rätten.» — Och hvad skulle det vara? sporde domaren.
— Jo, jag yrkar ansvar för ärekränkning samt 60 kr. i skadestånd.
— Hvarför sade icke L, det förut då?
— Jag glömde det.
— Åkl. bestred det gjorda yrkandet.
— Ja, i så fall vill jag ha uppskof.
— Men inte duger det att krångla se så där inte — sade domaren.
— Ja, antingen ska jag ha 60 kr. heller också få uppskof.
— Se så, gå un sin väg ock var lugn — sade domaren.
Larsson gick småmumlande och högst oförnöjd.

Bränmärkningen hjälpte ej. Som våra läsare torde erinra sig, påpekade vår brefskrifvare å Fårösund i början af året i ett bref till vår tidning, att ett tidigt kommersande med bränvin ägt rum å Fårösund samt förklarade sin afsikt med meddelandet vara att bränmärka ntöfvarne af denna handtering. Men bränmärkningen måtte ej ha bjälpt, ty i måndags stodo tre handelsbiträden från Fårösund och Fårö Fr. Ekström, C. Nystedt och O. Högqvist åtalade för olaga bränvinsförsäljning.
Denna försäljning försiggår vanligtvis så, att handelsbiträden, som äro kända å Spritbolaget i Visby, i eget namn rekvirera bränvin, konjak o. s. v. för landtmännens räkning samt ombesörja distributionen af de ädla safterna och inkassera penningarna, som sedan insändas till bolaget.
Af de nu instämda erkände Fr. Ekström och O. Nystedt. Den förste får sin dom vid nästa sammanträde, hvaremot den senares mål uppsköts, enär hans skriftliga erkännande ej var i laga ordning bevittnadt,
O. Högqvist, Fårö, däremot nekade till att ha sålt bränvin, hvadan målet mot honom uppsköts till Maj-sammanträdet.

Systern fortsätter broderns lönkrögeriaffär? För liknande förseelse som de ofvan omtalade handelsbiträdena var systern till den för rånet 4 Fårö häktade handl, E. Södergren, skolläraredottern Jenny Södergren instämd. Tingsmeningheten visade den på sätt och vis rätt ryktbara unga damen en ganska närgången uppmärksamhet, hvilken dock ej alls irriterade henne. Det var i alla fall intressant att se likheten i de båda syskonens uppträdande inför rätten — samma lugn, samma reda i tankarne och samma lätthet att uttrycka sig.
— Nej, visst inte! Jag har icke sålt en droppe sprit af något slag — jo, denaturerad sprit; men det är ju icke förbjudet: Under Esras tid utlämnade jag på begäran konjak till kunder, men då var det han som lämnat tillåtelse därtill. Sedan dess har jag ej gjort det.
För vidare utredning uppsköts målet till Majsammanträdet.

För djurplågeri var fiskaren Karl Broman, Fleringe, instämd. Han skulle under körslor med en ungkäst allt för flitigt ha begagnat piskan. Han bestred ej, att han begagnat piskan, men väl, att han gjort det öfver höfvan. Saken var den, att hästen, som skulle köras in, varit mycket bångstyrig, hvadan ett piskrapp då och då varit af nöden.
För bevisnings förebringande uppsköts målet till Maj-sammanträdet.

Södra häradsrätten.
Tredje sammanträdet. (Ordf.: E. o. hofrättsnotarien J. A. Toll).

För de smädliga rykten Jakob Johansson, Botes i Gerum, utspridt om arbetaren Lars Wiman dömdes J. att böta 50 kr. samt att ersätta Wiman med 86 kr. för dennes kostnader och att i ortens tidningar införa utslaget.

Godemansed aflades af hemmansägaren Nils Johansson, Hägvals i Linde.

Boskilnad sökas af fru Mina Kökeritz i Garda, Mannen medgaf ansökningen.

I barnuppfostringsmålet emallan Otto Johansson i Klinte samt C. J. Johansson, Sandäskes i Sanda, hade kär. ej kunnat få in några vitnen, hvarför målet uppsköts till nästa sammanträde.

Dyr gödning. Aug. Nyberg å Klintehamn ligger i rättegång med Alfred Jacobsson, Hunninge, om ??????ökar gödning, som denne ej ansett sig behöfva uttaga från Nyberg. Denne fordrar 5,000 kronors skade.
stånd för minskadt anseende som redbar köpman.

Kär. visade med frakträkningar, vid hvilken tid gödningen inkommit, samt yrkade, om rätten ej kunde afgöra målet till hans förmån, uppskof till annat sammanträde. Svaranden bestred kärandens påståenden. Yttrande vid nästa sammanträde.

För hemfridsbrottet, begånget julaftonen å Burgsvik, tilltalade Olof Håkansson Norbeck frön ???? hade för att bevisa sin oskuld inkallat ett par vittnen, hvilka ej sett den tilltalade uppföra sig så som de af åkl. förnt åberopade vittnena berättat. Utslag vid nästa sammanträde.

Skadliga rykten skall Lars Jacobsson, Gläfves i Burs, ha i ond afsikt utspridt om Lars Hansson, Ljugenäs i samma socken.

Ett par vittnen voro af kär. inkallade, och hade dessa hört svar. vid flera tillfällen, till och med i större folksamlingar, om kärandens ekonomiska ställning fälla förklenande yttranden, såsom att hans djur voro pantsatta, och att det snart måste blifva konkurs, att han vore en skojare och rackare m. m.

Ett par af svar. inkallade vittnen hördes äfven. Dom faller vid nästa sammanträde.

Djurplågeri. I målet mot N. K. Haskel i Hamra hördes nu vittnen, som sett svar. med mager häst köra lass och med piska tvinga fram den öfveransträngda hästen, samt att hästenhaft dålig utfodring. Utslag meddelas vid nästa sammanträde. För ett dylikt brott var äfven N. P. Hansson, Petes i Linde, åtalad men förnekade, att han gjort sig skyldig till något djurplågeri.

Åkl. hade inkallat fyra vittnen, som svarandeombudet försökte jäfva, emedan de skulle vara angifvare i saken, om ej direkt, så dock indirekt. Det ena vittnet Jacobsson från Garda förat hade haft rättegång med svar. och tappat, samt ville nu taga revanche. Öfver jäfsanmärkningen hördes tre vittnen.

Efter enskild öfverläggning nekade rätten Jacobsson att vittna. Dessutom var en son till Jacobsson såsom varande ej döpt af präst» äfven olämplig att vittna.
Målet uppsköts till Majsammanträdet.

För olaga idfiske i Närsån är, såsom vi förr refererat, Nils Nährström i När åtalad. Denne hade nu inkallat åtskilliga personer från När såsom vittnen. Desse påstodo, att de omnämda vittnena af hat och afund satt målet i gång, emedan Nährström förut angifvit dem för samma brott med den påföljd, att de bötfälts. Nährströms vitsordades äfven som den ordentligaste af fiskrarne därstädes, Genom nd hade utrönts, att N, ej på långt när lagt så långt ut, som han haft rättighet till. Målet förekommer ånyo 12 April.

Med samma mått som i mäten etc.
I gengäld för det handl. C. Blomqvist i När angifvit handl. N. K. Haskel i Hamra för djurplågeri, såsom här ofvan refererats, hade Haskel nu angifvit Blomqvist för likadant brott, men som Blomqvist ej iakttagit inställelse, uppsköts målet till nästa sammanträde med vites föreläggande för B. att komma tillstädes.

För misshandel var arbetaren Johan Tellström, Österlings i Stånga, af åkl. tilltalad. Misshandeln skulle ha bestått däri, att han vid något tillfälle förra året skulle ha gifvit hustrun Katarina Hallbom, Allmungs i Stånga, ett slag för ansiktet, hvilket förnekades af svar. Målet förekommer vid nästa sammanträde.

En krånglare. Fole mek. verkstad hade uttagit stämning å J. Andersson, Tenglings i Etelhem, om utbekommande af 21 kr.
90 öre, som ännu skulle restera å en pump, som firman levererat till svar. Denne ville ej ingå i svaromål, emedan han ej är ordentligt stämd. Med bevis från tvenne stämningsmän bevisade kär. motsatsen, hvarför rätten ålade svar. att svara i målet.

Han bestred då, att han från Fole verkstad köpt någon pump, men väl en från maskinist Schröder å Roma sockerfabrik.
Målet uppsköts till Majsammanträdet för bevisnings förebringande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1898
N:r 42

Lösen för ståndskog

skall gäldas af Arvid Larsson såsom ägare af 1/32 m, Vidringe och 1/64 m. Bopparfve i Burs med kr. 135: 20, af Matilda Kullberg såsom ägare af 3/64 m. Vidringe och 1/64 m. Bopparfve med kr. 389:335 samt af Niklas Närström såsom ägare af 5,128 m. Jakobs i Näs med kr. 79: 50.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Februari 1898
N:r 30

Ifrågasatt myrutdikning.

Aktiebolaget Rosendals och Bara myrs landtegendomar har hos länsstyrelsen begärt förordnande för landtbruksingeniör Sylvar att i och för utdikning af Rone myr i Hemse, Burs och Rone socknar hålla laga förrättningar för utrönande af bebofvet af sagda myrutdikning samt för uppgörande af därför erforderliga planer.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Februari 1898
N:r 27

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets andra sammanträde afkunnades följande utslag: — För djurplågeri dömdes rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, att böta 25 kr.
— För hemfridsbrott hos handl. W. Hanzén å Burgsvik tilltalade drängen Olof Håkansson Norrgårda i Hamra skall ånyo vid vite af 20 kr. inställa sig för rätten 14 Mars.
— Ersättningsmålet emellan Hj. Hallbom Allmungs i Stånga och Stånga sockens kreatursförsäkringsförening afgjordes så, att H. till erkändes 250 kr. ersättning för den mistade hästen, samt 71 kr. i rättegångskostnader och prot. lösen.
— Handl. W. Odins å Klintehamn förmånsrättsanspråk för fordran i W. Wöhlers konkurs afslogs af rätten.
— Det tvistiga vägmålet emellan A. Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga tappades af Berglund, hvaremot kostnaderna kvittades. Kär. erlade vad, för att i hofrätten fullfölja målet.
— I aftalsmålet emellan Karl Anderssons, Domerarfve i Öja hustru och handl. W. Hanzén å Burgsvik ålades den senare att återställa åtskilliga lösören eller dess värde med 35 kr.; hvaremot öfriga yrkanden ogillades. Mot detta beslut erlade Andersson vad.
— Ersättning för arbete med resterande 51 kr. 93 öre ålades J. N. Jacobsson utgifva till Johan Stenhoff, Hägvals i Linde, jämte 28 kr. i rättegångskostnader.
— Att redovisa 364 kr. till Anna Johansson, Ålarve i Rone, ålades sakföraren A. C. Stenmark i Garda. 37 kr. i rättegångskostnader tillerkändes dessutom kitr.
— För olaga idfiske dömdes Jacob Wiberg, L. Pettersson, L. Hansson och W. Pettersson från När att böta hvardera 15 kronor.
— De åtalade laxfiskarena kustsergeanten Christersson i Rone, Johan Ahlgren, Albert och Anton Runander samt Alexander Wallander från Ljugarn och C. Zetterqvist från När frikändes alla.
— För skadegörelse å 23 st. fruktträd vid Bjerges i Vamlingbo frikändes drängen Lars Lundgren därstädes (han hade gått värjemålsed); hvaremot han fick böta 30 kr. för det han afhuggit en tall och en oxel för målsägaren, samt skall dessutom ersätta trädens värde med 6 kronor.
— Besvären öfver nämdemansvalet i Banda ting ogillades af rätten, hvarefter den nyvalde nämdemannen Johan Olsson, Rofvalds i Eskelhem fick taga säte i rätten.
— För hemfridsdrott tilltalade Olof Johansson i Träkumla hade ingått förlikning med målsägaren, hvarefter åkl. afstod från åtalet och målet afskrefs.

Otäckt var det. Såsom vi förr refererat har Lars Wiman i Gerum instämt Jacob, Johansson Botes i samma socken under påstående att Johansson utspridt rykte att Wiman som vore en gift man stått i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna.
Båda parterna som redan bara ålderdomens insegel i sitt anlete voro ej öfverens om ryktets uppkomst. Johansson som är mycket glömsk mins ej att han sagt något, möjligen omtalat hvad Wiman skrytsamt berättat för honom.
Kär. hade inkallat trenne vittnen, hvilka icke ville vittna förrän meningheten fått afträda, hvilket ock skedde.
Vittnesberättelserna, hvilka hvar för sig voro ganska vidlyftiga, voro minstsagt otäcka i ordets egentligaste mening. Vittnesmålen bestredos af svar., som ej gjort annat än relaterat Wimans skryt.
Målet öfverlämnades. Utslag vid nästa sammanträde.

Om deltagande i ett utdikningsföretag är, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Fr. Isenberg, Isums i Atlingbo af O. Karlström Lilla Atlings instämd. Svar. är fortfarande villig betala sin anlott, blott han får vederbörligen styrkt uträkning, som utvisar hvad han skall betala, samt blir befriad från odlingslånet. Kär. företedde åtskilliga räkenskaper och handlingar om utdikningen. Målet uppsköts till fjärde sammanträdet.
— Olagligt idfiske i Närsån. Nils Norström från När, tilltalad för ofvannämda brott, bestrider åtalet. Åklagaren hade inkallat tvenne vittnen, men dem ville svar.
jäfva, emedan de hade angifvit honom samt vittnade af hat och afund, tilläggande »jag kan skaffa hundra bevis på att jag aldrig fiskat olagligt».
— Skall detta vara jäf, det?
— Om jag får lof, kan jag angifva dem för långt större brott, bara jag får vittna själf.
Enligt deras berättelse hade Närström lagt omkring 6 tum för långt ut i ån.
Svar. till ordf. — Tyst nu.
Svar. — De vill jag tro, det.
Ordf. — Stå rätt och häng inte öfver stolen.
Svar. — Jag är gammal, 71 år så jag kan väl behöfva stöd. Ordf. — Godkänner ni vittnesmålen?
Svar. — Jag kan skaffa bevis när jag kommer hem.
— Målet förekommer i alla fall ånyo 14 Mars, Adjö! förklarade domaren.
— Då kommer jag inte hit! genmälde svaranden.

För osanna och skadliga ryktens utspridande hade Lars Hansson, Ljugenäs i Burs, instämt Lars Jacobsson, Glöfves samma socken. Svar. skall nämligen ha om kär. finansiella ställning utspridt sådana rykten att hans affärer lidit men däraf, samt dessutom sagt att kär. vore »den största rackare som fans på jorden, en som bara ville lura folk».
Målet uppsköts till nästa sammanträde för bevisning, emedan svar. ej ville vidgå stämningen.

Djurplågeri. Handl. N. K. Haskel i Hamra var instämd på angifvelse af C. Blomqvist i Näs, för att han fodrat sin häst så dåligt att den vore alldeles utmagrad, samt därvid begagnats till körslor m. m. Allt detta bestreds af svar. Åkl. erhöll uppskof till nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingéts andra sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För försummad väghållning dömdes hemmansägarena Högström, Olofsson, Björkqvist och Olsson att böta 5 kr. hvar. till vägkassan.
— Till 50 kr. böter för misshandel dömdes drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, samt ålades dessutom att ersätta målsägaren, drängen Adolf Veström med 15 kr. för sveda och värk.
— För liknande brott ådömdes drängen Victor Jacbsson 15 kr. böter.
— Djurplågerimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Liedberg, afdömdes så, att C. skildes från målet, hvaremot Liedberg fick för djurplågeri böta 15 kr.

Om boskilnad hade hemmansägaren Nils Nilsson och han hustru Johanna Nilsson ansökt. Ansökningen bifölls, och förordnades som god man landtbr. Elof Pettersson, Björkome i Veskinde.

De svuro sig fria. Edgång gicks af jordbruksarb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, för att fria sig från åtal för misshandel mot hustrun Maria Bergström. Utslag faller 14 Mars.
— Arb. August Pettersson, Thors i Bro, svor sig likaledes fri från åtal för stöld af ett par skogkälkar. Utslag samtidigt med föregående mål.
— Ännu en edgångare, drängen Alb. Hallin, Grausne i Lokrume, friade sig från ansvar. Det, var i detta fall fråga om olaga bränvinshandel, och faller här äfven utslag 14 Mars.
Hallin var dock icke nöjd med att bli fri åtalet — han yrkade äfven ansvar för ärekränkning samt 25 kr. i skadestånd. Hvilken ansvaret skulle drabba sade han dock ej, men förmodligen var det åklagaren, som skulle sota för att han gjort sin plikt.

Hans själ var för dyrbar. Ännu en fjärde edgång var till sammanträdet utsatt. Det var den för hemfridsbrott vid handelsboden invid Veskinde station åtalade arb. G. Sjöstedt, som skulle, efter att af kyrkoherden hafva fått undervisning om edens vigt, gå denna ed.
Sjöstedt infann sig ock, men pastors intyg visade, att S. ej i laga tid infunnit sig för att få undervisning. Det visade sig dock, att den undervisning S. sedan fått varit: tillräcklig för att lära honom inse taran af att begå mened, ty på domarens fråga, om- har ville bekänna sitt brott, svarade Sjöstedt ärligs och uppriktigt:
— Ja, jag bekänner, ty jag vill ej svära bort min själ; den är för dyrbar att svära bort.
S. tillade dock, att han varit så öfverlastad vid tillfället, att han ej kunde minnas, om han gjort hemfridsbrottet eller ej, men han troude dock det förra samt tog ansvaret på sig.. Och detta tyckte alla var hederligt gjordt af Sjöstedt. Utslag faller 14 Mars.

Processhungrig svärfar. Arb. Aug. Melin från Levide var, på angifvelse af sin svärfader, tilltalad för olvfligt tillgrepp af en rock från denne. Svar. bestred att han begått tillgrepp. Han hade af misstag fått rocken med bland andra kläder vid ett besök hos svärfadren. Därom hade svar. äfven underrättat denne samt sedan i paket sändt rocken pr järnväg till svärfadren, Denne hade dock ej, då mågen icke haft penningar att betala frakten med, behagat utlösa rocken från stationen utan i stället angifvit mågen för stöld. Den processhungrige gubben var tillstädes vid målets handläggning och vitsordade mågensvarandens uppgifter samt förklarade, synbarligen skamsen öfver sitt duomma tilltag, att han för sin del icke hade något yrkande, Äfven åkl. öfverlemnade målet utan särskildt yrkande, och faller utslag 14 Mars.

Fegt handladt. Drängen Otto Ferm, Godrings i Ekeby, en stor och grof karl, hade för en tid sedan tagit sig före att vid Röstäde gård i Ekeby öfverfalla och misshandla en 1ö5-årig gosse vid namn Gunnar Naogard samt att därvid illa tilltyga honom i ansiktet med en trasig buteljbotten. Ferm erkände och får han sin dom 14 Mars.

Hemfridsbrottet vid Vesterbys i Ardre var åter föremål för ransakning. Svar. Adolf Larsson, Alsarfve i Ardra, nekade fortfarande. Två vittnen hördes på åklagaresidan. De hade dock icke något att meddela i sak. Det ena vittnet sade sig dock ha hört svar. säga, att han slagit målsäg., hemmansägaren. T. Jacnobsson, Vesterbys, och båda vittnena hade ett par dagar efter händelsen sett målsäg. ha ett blått märke öfver ena tinningen. Målet uppsköts ånyo till 14 Mars.

Har tagit sin Mats ur skolan. Den för våld mot kanalarb. Joh. Larsson åtalade kanalarb. Axel Lindström Hult, hvilken vid detta rättegångstillfälle skulle efter upprepade uteblifvanden höras, har afvikit från orten till fastlandet, hvadan målet mot honom förklarades hvilande i afbidan på vidare anmälan.

Träta och slagsmål. Vid ett gille hos arb. Aug. Håkansson, Garde i Stenkyrka, hade denne af någon anledning kommit i gräl med hemmansäg. Gustaf Myrbeck. Grälet fortgick en stund, hvarefter M aflägsnade sig. Håkansson skulle då ha följt efter honom samt öfverfallit och misskandlat honom på landsvägen. Myrbeck, som fått flere slag i hufvudet af en sten, hade måst intaga sängen.
Håkansson, som nu för deita våld var instämd, nekade därför. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till 12 April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Februari 1898
N:r 26

Länets finanser.

Det sammanlagda beloppet — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1895 uppgick till 542,051 kr., af hvilka 324,212 kr. belöpte sig på landskommunerna och 217,839 kr. på staden Visby. Ser man efter, med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstlagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde byror, arrenden, räntor o. d. 4,2 procent af alla inkomster för landskommunerna, men 3,9 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå däremot i hela inkomstsumman med 70,2 procent för de förstnämda, men med blott 44,6 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17,2 procent för landskommunerna men stanna vid 3,5 procent för Visby, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,2 procent, men stiga för staden till 14,4 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 530,342 kr., af hvilka 325,365 kr. föllo på landskommunerna och 204,977 kr. på Visby. För året uppsted för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 11,709 kr., hvilket öfverskott uteslutande faller på Visby med 12,862 kr., under det att landskommunerna visade en brist af 1,153 kr. Af de enskilda landskommunerna stå, i fråga om större utgifter än inkomster, Hangvar och Etelhem främst med hvardera omkring 5,000 kr., därnäst Vamlingbo med omkring 2,000 kr. samt Vesterbejde med omkring 1,000 kronor.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 106,830 kr. eller 32,8 procent, till folkskolan 144,376 kr. eller 44,4 procent, till fattigvård 41,366 kr.
eller 12,7 procent, till sundhetsvård 13,706 kr. eller 4,2 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,349 kr. eller 1,6 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 13,949 kr. eller 6,8 proc., till folkskolan 31,830 kr. eller 15,6 procent, till fattigvården 25,843 kr. eller 12,6 procent, till sundhetsvården 9,318 kr. eller 4,5 procent samt till kommunikationsanstalter till 64,172 kr. eller 31,4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 262,249 kr. och de å kommunalstämma 73,116 kr., hvaremot innom Visby endast 44,736 kr. beslutits å kyrkostämma och 160,241 kr. af statsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och stad. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 77,5 procent af samtlige utgifterna, under det att samma procenttal för Visby var endast 21,9. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumman till endast 22,5 pro» cent, hvaremot utgifterna, som beslutits af stadsfullmäktige, hunno upp till 78,1 procent.
Vid 1895 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 2,042,150 kr., däraf 1,074,616 kr. tillhörde landskommunerna och 967,534 kr. Visby. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 728,829 kr. på fastigheter och inventarier samt med 345,787 kr. på fordringar och kontanta medel. I Visby uppgingo fastigheterna och inventatierna till 397,381 kr. samt fordringar och kontanta medel till 570,153 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 547,663 kr. i kyrkor, 70,181 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030 kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 40,195 kr. i andra fastigheter eller tillsammans 667,769 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, som stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,901,341 kr., i kyrkor, 726,940 kr. i ecklesiastika boställen m, m. samt 53,099 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 919,487 kr., däraf för landsbygden 129,575 kr. och för Visby 789,912 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 129,583 kr., hvadan skulden under året minskate med 8 kr Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde . 581 kr., hvarmed de förra öfverstego de senares belopp. För Visby öfverstego de under året betalda lånen de upptagna med 17,641 kr. Aflandskommunerna hade Hemse den största skulden eller 14,756 kr., därnäst Vänge med 13,818 kr., Hangvar med 9,490 kr., Ekeby med 7,774 kr., Othem med 7,370 kr., Etelhem med 5,600 kr., Vesterhejde med 5,199 kr., Grötlingbo med 5,000 kr., Dalhem med 4,692 kr., Fole med 4,578 kr. och Lärbro med 4,352 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Lokrume, Källunge, Vallstena, Stenkyrka, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne, Viklau, Ala, Träkumla, Eskelhem, Fröjel, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Sproge, Fardhem, Burs, Stånga och Lye.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning, meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påfördsa fyrktalet eller bevillningen, Dessa visa, att på hvarje invånare & länets landsbygd utgör andelen af kommunernas skuldbelopp kr. 2: 93, hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:03, alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsbygd och stad. Då emellertid tillgångarna fördela sig högst olika, nämligen med kr. 24:30 pr. invånvare & landsbygden och kr. 126:06 i Visby, kommer behållningen på hvarje person att stanna vid kr. 21: 37 för landsbygden, men uppgår till kr. 23:03 för Visby.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12,1 procent för landskommunerna och 81,8 procent för Visby. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länets landsbygd på hvarje fyrk en skuld af 47 öre, medan en fördelning af städernas skulder på bevillningen utfaller med kr. 47: 05.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick vid årets slut inom länet till 1,122,663 kr., däraf 945,041 kr. för landskommunerna och 177,622 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1897:

Barlingbo socken: födda 10 (6 m. 4 kv.), döda 7 (5 m. 2 kv.), inflyttade 84 (44 m. 40 kv.), utflyttade 72 (34 m. 38 kv.), folkmängd 3880, ökning 15;

Ekeby socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda 3 (1 m. 2kv.), inflyttade 29 (13 m. 16 kv.), utflyttade 39 (20 m. 19 kv.), vigde 2 par, folkmängd 271, minskning 8.
Hela pastoratets folkmängd 651.

Follingbo socken: födda 18 (12 m, 6 kv.), döda 11 (4 m. 7 kv.), inflyttade 80 (45 m. 35 kv.), utflyttade 95 (52 m. 43 kv.) vigde 3 par, folkmängd 521, minskning 8;

Akebäck socken: födda 2 (1 m. 1 kv.), döda 2 (1 m. 1 kv.), inflyttade 22 (11 m. 11 kv.), utflyttade 23 (9 m. 14 kv.), folkmängd 155, minskning 1.
Hela pastoratets folkmängd 676.

Sjonhem socken: födda 6 (5 m. 1 kv.), döda 11 (ö m, 6 kv.), inflyttade 19 (9 m. 10 kv.), utflyttade 18 (9 m. 9 kv.), vigde 2 par, folkmängd 363, minskning 4;

Viklau soöcken: födda 2 kv., döda 4 (2 m.
2 kv.) inflyttade 15 (5 m. 10 kv.), utflyttade 21 (10 m. 11 kv.), vigde 1 par, folkmängd 212, minskning 8.
Hela pastoratets folkmängd 575.

Hafdhem socken: födda 18 (6 m. 12 kv.), döda 11 (2 m, 9 kv.), inflyttade 35 (12 m. 23 kv.), utflyttade 34 (18 m. 21 kv.), folk mängd 664, ökning 8;

Näs socken: födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 7 (5 m. 2 kv.), inflyttade 10 (6 m. 4 kv.), utflyttade 15 (8 m. 7 kv.), vigde 2 par, folkmängd 385, minskning 7; Hela pastoratets folkmängd 1,049.

Kräklingbo socken: födda 2 kv., döda 6 (3 m. 3 kv.), inflyttade 25 (10 m. 15 kv.), utflyttade 24 (11 m. 13 kv:), vigde 3 par, folk mängd 375, minskning 3;

Ala socken: födda 5 (4 m. 1 kv.) döda 3 kv., inflyttade 17 (11 m. 6 kv.), utflyttade 25, (10 m. 15 kv.), folkmängd 286, mingkning 6;

Anga -socken: födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 3 m., inflyttade 17 (10 m. 7 kv.), utflyttade 7 (2 m. 5 kv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 10.
Hela pastoratets folkmängd 945.

Vänge socken: födda 10 (4 m. 6 kv.), döda 10 (8 m. 2 kv.), inflyttade 51 (27 m. 24 kv.) utflyttade 62 (30 m. 32 kv.), vigde 5 par, folkmängd 561, minskning 11;

Butle socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 3 m., inflyttade 38 (19 m. 19 kv.), utflyttade 32 (14 m. 18 kv.), vigde 2 par, folkmängd 350, ökning 12;

Guldrupe socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda 3 (1 m. 2 kv ), inflyttade 17 (6 m. 11 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), vigde 1 par, folkmängd 298, ökning 138.
Hela pastoratets folkmängd 1,209.

Burs socken: födda 20 (15 m. 5 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv) inflyttade 24 (15 m. 9 kv.), utflyttade 43 (25 m. 18 kv.), vigde 4 par, folkmängd 832, minskning 7;

Stånga socken: födda 13 (5 m. 8 kv.), döda 7 (5 m. 2 kv.), inflyttade 53 (22 m. 31 kv.), utflyttade 43 (19 m. 24 kv.), vigde 2 par, folkmängd 662, ökning 16.
Hela pastoratets folkmängd 1,494.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Januari 1898
N:r 2

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid tingets afslutning i går, afkunnades följande utslag.
— I krafmålet mellan enkan Kristina Boberg och Oskar Andersson, Mickels i Silte, ålades svar. vid tvång af utmätning genast utgifva 200 kr. jämte ränta och 26 kr. i rättegångskostnader.
— Undantagsmålet emellan enkan Brita Fredin och Karl Pettersson, Bomungs i När, och vice versa, afgjordes så att Pettersson ålades till sin motpart utgifva 168 kr. 50 öre Kostnaderna kvittades.
25 kr. 78 öre ålades Olof Nilsson, Ringome i Alfva, utgifva till Oskar Boziström i Stockholm på grund af en förbindelse som svar. påstått sig förut inlöst. Kär. fick dessutom 40 kr. i kostnader.
— För tillvitelser mot N. Haskel i Hamra dömdes P. Göransson, Kvinnegårda, att böta 25 kronor, hvaremot Haskels ersättningsanspråk ogillades.
— För att till körslor ha användt en selbruten häst fick Olof Olofsson i Burs, böta 25 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 December 1897
N:r 199