Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Burs socken ligger vid Gotlands sydöstra kust.
Gårdsnamn: Alands, Allmunde, Ammunde, Apse, Bandlunde, Bondarve, Bopparve, Flors, Gajbjänne, Galtungs, Ganne, Gläves (Lilla och Stora), Hummelbos, Häffinds, Häffride, Hägvide, Kvie, Kålmans, Kärne, Lindarve, Lingvide, Ljugännes, Lukse, Prästgården, Salmans, Sigdes, Sigsarve, Stenstugu, Vanges, Vidringe, Västerlaus, Änges.
Att kyrkoberden i Burs och Stånga församlingar, kontraktsprosten, Teologie och Filosofie doktorn, ledamoten af K. N. O. Anton Julius Lyth, född den 29 Februari 1816, stilla afled i Stockholm den 15 Maj 1886 kl. 12.30 f.m. i en ålder af 70 år, 2 m. 15 d., varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Ps. 495 v. 1, 2. Upp.-b. 14:18.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Maj 1886
N:r 40.
äga rum å nedannämda tider och ställen:
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 Maj 1886
N:r 36.
i Burs valdes i lördags ordinarie folkskolläraren i Ödeshög i Östergötland O. N. Lindgren, bördig från Lärbro soken. Medsökande var vikarierapde folkskolläraren i Burs K. A. Johansson.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 April 1886
N:r 34.
Klinte, 31 Mars.
Ett ovanligt fall
med skenande hästar, hvarom man så ofta hör talas, dock sällan med olycklig utgång, inträffade häromdagen. Onsdagen 24 i denna månad sent på aftonen hade ett par hästar tillhöriga N. Rudin, Ammor i Mästerby, under hemresa från Visby vid det s. k. Johannelund &å öfre vägen råkat i sken och sluppit ifrån sin husbonde, Med en väldig fart sprungo de förbi sitt hem, togo vägen åt Klinte och fortsatte rätt fram förbi Klinte kyrka åt Fröjel. En person i Klinte lär ock något före midnatt hafva hört huru släden svängt och och törnat emot vid en husknut. Komne till Mölner i Klinte, veko de af till höger och togo vägen genom de s: k. Muldeqviorna rätt ned fill sjön, hvarest de ien åker strax ufvanför ???? först påföljande lördag påträffades båda två döda. Den ene: hästen hade kommit id rygg i ett dike, den andre låg ofvanpå, båda hopsnärjda af selarne och remtygen. Släden hade de haft med sig bela vägen. Om ägaren till hästarne släpt dem under åkningen eller han gått ifrån dem, är för brefskrifvaren obekant.
Ett önskningsmål,
hvilket man snart borde försöka uppnå, vore anskaffandet af en trottoar i det mycket sanka Klinte. Detta behof har länge varit kändt, men särskildt påmindes man derom förliden söndag, då man såg mången bland den stora folkmassa, som var på väg till kyrkan, ofta sitta fast i smutsen, Eh och annan bar sina galoscher i handen, en annan tappade dem i leran, en tredje kunde med knoapp nöd få dem att släpa med. Nere på sjelfva hamnen är dock vägen, oaktadt det myckna körandet, något bättre, tack vare herr Dahlbäcks nit, ty der har under flere år grusats med sönderhuggen sten. Der har äfven genom en annan beger försorg en trottoar, bestående af tvänne bräder i bredd, blifvit lagd, till hvilken medel samlats mest genom; frivilliga bidrag. Nu frågas, om ej Klinte kommun kunde taga hand om saken och fortsätta med den påbörjade trottoaren, få att man åtminstone kunde komma något så när hyggligt till och ifrån kyrkan.
Ett annat
kanske ännu större önskningsmål, för hvilket flere med kraft torde arbeta, är borttagandet af utskänkningen vid Sicklings gästgifvaregård. Förliden lördag hölls ock en stämma, der bland annat denna krogrörelses vara eller icke-vara skulle afgöras. Men som protokollet ännu ej är färdigt och tillgängligt, kan jag ej för denna gång vidare yttra mig i denna sak, Jag skall möjligen återkomma i ett följande nummer. Emellertid beviljades rättigheten äfven för denna gång.
N—n.
Södra Gotland, 30 Mars.
Våren är kommen!
Den för ännu några dagar tillbaka rådande nattkölden, i förening meditöväder om dagen, inverkade i hög grad skadligt på höstsädesbrodden, dock blir den väl återrepad, om blidväder håller på fortfarande. Regn har här fallit i går och äfven i dag, så att nu har nästan snön bortsmält öfver allt, till stor glädje, både för landtmän och — rapphöns.
Foderförrådet till kreaturen har denna vinter verit hårdt anlitadt till följd af de många körslorna. Större delen, ja rvära nog alla, både gamla och pya råghalmstackar, ha derför nu gått åt, och till och med lär det, enligt hvad för mig berättats, vara kinkigt att få köpa någon råghalm numera här i våra trakter. Kornbalm och grönfoder ha detta år varit ringa, hvilket äfven bidragit till att råghalm och spanmål måst anlitas i större mängd än hvad andra år varit tallet.
Såningsarbetet tyckes komma sent i gång i år, i förhållande till fiorårets tid.
En säl,
som häromdagen krupit långt upp på land, fick med lifvet plikta för sin djerfhet, ty en hurtig yngling, som fick syn på honom, gaf honom med en hammare dödshugget.
Missionsmöte
hölls 27—28 dennes i Vamlingbo missionhus. Mötet börjades första dagen med predikan af Schedin, Vamlingbo, och derefter Jacobsson, Alskog. Sedan Schedin valts till mötets ordförande, vidtog diskussion öfver frågan »Hvad innebär Rom. 3: 23, 24?» uti hvilken öfverläggning Jacobsson och Henriksson, Alskog, L. Nilsson, Schedin, Cedergren, J. Hansson, och O. Nilsson deltogo. Auktion hölls derefter på en mängd arbeten, tillhörande syföreningen, hvilka betingade särdeles höga pris. Såsom något egendomligt kan antecknas, att en liten korg, värd omkr. 50 öre, inropades och återskänktes flere särskilda gånger, tills den sammanlagdt betingade ett pris af öfver 9 kronor, och detta oförståndiga slöseri i dessa dåliga tider. Sedan auktionen afslutats, höll Henriksson predikan. Andra mötesdagen, då mötet var besökt af en till omkr. 500 personer uppgående folkmassa, höllo Jacobsson och Henriksson hvardera en kort predikan, hvarefter frågan: »Hvad hafva vi att lära af Ebr. 6: 4, 5, 6, jämfördt med Ebr. 10: 262» diskuterades af ett tiotal talare; vidare talades öfver följande frågor: »Huru skall ett friskare lif åstadkommas ibland de troende, och hvilket är bästa sättet derför?» samt »Hvilka lärdomar kunna vi hämta af Rom. 6: 23?» Uti öfverläggningen härom uppträdde 13 talare.
En hårdt bepröfvad man
är den åldrige arbetaren Engbom från Burs socken. Han har tid efter annan fått genomgå sorger, nöd och elände af många slag. Först dog hans enda hemmavarande gifta dotter och sedan dennas dotter. Derefter omkommo vid fiske å kusten på en natt hans dotterson och dennes fader, och nu stod han der ensam med sin gamla hustru och 2 återstående dotterbarn, utan någon förmåga att kunna försörja hvarken sig eller de sina. I dessa dagar lär hustrun äfven ha aflidit.
Lärbro, 30 Mars.
Dödfödt
har vid läkareundersökning befunnits det af ett fattighushjon härstädes framfödda gossebarn, hvilket man misstänkte vara mördadt.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 April 1886
N:r 27.
Att vår allsmäktige Gud behagat i sin allvishet, efter långt och svårt lidande, hädankalla mitt enda barn Elin Maria Elisabeth, 20 år och 10 dagar gammal; saknad och sörjd af ensam efterlefvande moder, det varder Lärmed tillkännagitvet.
Allmunde i Burs den 8:de Mars 1886.
Karolina Gustafsson.
Sv, Ps. 494, v. 8. Joh. Uppb. 19: 9.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.
som onsdagen den 24:de ionevarande Februari kommer att förrättas vid Vidringe i Burs, låter landtbrukaren Lars Niklas Söderberg derstädes, med anledning af sin förestående afflyttning, försälja större delen af sitt rikbaltiga lösörebo, såsom: bättre möbler och hvarjebanda husgerådssaker; res-, åkerbruks- och gårds: redskap samt handverktyg af alla slag, allt i fullgodt skick och väl vårdadt; kreatur, bestående af: hästar, oxar, kor och får; flere tunnor potatis i mindre otrop samt mycket annat, som här ej uppräknas.
För att allt må hiona försäljas på en dag börjas auktionen kl. 10 f.m.
Endast af mig kände, vederbättige inropare få betalvingsanstånd till den 1:sta nästkommande September, okände må för sina iorop ställa antaglig borgen och betala vid anfordran.
Burs den 16:de Februari 1886.
C. H. LÖFVEBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1886
N:r 15.
på Gotlands landsbygd:
Burs socken: födde 23; döde 13; inflyttade 37; utflyttade 29; folkmängd 381 December 904; ökning 18.
Stånga socken: födde 10; döde 7; inflyttade 43; utflyttade 22; folkmängd 31 December 688; ökning 24.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1886
N:r 9.
28 December hör väl till det ovanliga. Ett sådant står dock med till hälften utslagna blommor i närheten af Sigdes gård i Burs. Det lilla trädet, som växer på sandjord, är omkring 2 1/2 aln högt.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.
i tisdags å landskansliet inropades Petter Larssons 1/4 mantal Häguls i Garda, värderadt till åtta tusen kronor, af Burs pastorats sparbank för sju tusen kronor.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.
Tre tama gäss
vid Frixarfve i Rone hafva helt nyligen med vildgässen flugit från ägaren till varmare trakter i söder. Man följde dem till kusten och trodde, att de skulle stanna vid holmarne, men förgäfves.
Fiskeri.
Natten mellan 18 och 19 d-nuts hade 2 båtar satt vid Herta i Burs, dervid den en fått sammanlagdt 55 valar strömming.
Sin belåtenhet
med magasinsräntaus nedsättning har allmogen vid nu skedde ändringar allmänt uttryckt, n. b. der räntan är sänkt.
I Rone sockenmagasin fnnes en skopa för mätning och kastning, som vär årtalet 1 757.
Sjuklig tid
med lunginflammation och nervfeber bar börjat på landsbygden och flere dödsfall ha inträffat.
Ångsågen
på Ronehamn med lokomobil och tillbehör är såld till ett bolag i Sproge för timmer sågning i stor skala. Alva ångsåg skall äfven flyttas till norra delen af landet.
Enkan Anna Erasmidotter
från Smiss i Eke, som ehuru mindre vetande på eftersommaren i fjor rest den långa vägen till Amerika, har derifrån helt nyligen åter kommit, och det ser ut, som om denna resa verkat god på hennes förstånd, ty bon uppför sig nu under sina vandringar efter hemkomsten rätt likt andra menniskor. Men så lär hon på andra sidan atlanten ej haft glada dagar.
När hon berättar detta, gråter gumman som ett barn. Sina barn, som hon skulle besöka, säger hon sig aldrig träffat. Men deremot en hel mängd som bebandlat henne illa, Sist blef hon inspärrad på ett hospital för sinnessjuka, der hon med bakbundna häuder i sällskap med andra fånar drefs för piskan. Isin nöd säger hon sig anropat Gud om befrielse, och en dag kommer en herre och säger: nu »smissmor» skall ni få resa hem. Denne man (som troligen, fastän hon ej vet derom, var hennes son) löste biljett och följde henne till Stockholm. Denna tjenst och denne man har djupt fäst sig hos benne. Nu vill hon i ro förblifva hemma till döddagar.
I fjor vid denna tid nämds jag i Gotl. Alleh; några drag ur hennes lif och hennes boriresa, hvarför jag äfven i år ville nämna detta, helst som hon är ryktbar och populär bland allmogen och alltid närvarande vid tingen, auktioner och större folksammankomster. Hennes växlande öden i lifvet, vore nog värda sitt eget lilla kapitel.
Vår s. k. modernärmg
är ju jordbruket. Och jag antager, att de fleste utaf tidningens läsare äro jordbrukare.
Derför tänkte jag meddela några spridda drag om burndant detsamma tett sig här för det nu snart tillindagångna året 1885.
Väderleken har i år ej varit gynsam, Försommarn ovanligt torr, eftersommarin lika ovanligt våt. Den kalla, torra våren gjorde Kornet kortväxt, en del »kom ej i ax», som allmogen säger, och der axbildningsn försigsick ordinärt, blef det »bara ax», endast 1/2 lot långt mångenstädes, Vid bergningen vållade detta, att en stor mängd koru ej af räfsorna typfiskades, utan blef qvarliggande; kornet blef mörkt och fullt at orenbeter, sten och jord. Klövern har i år varit så kort, tunnoch dålig som den ej varit på ett par decennier och hårdvallshöet lika så, men det lilla, som deraf fåtts, har varit af utmärkt beskaffenhet. Myrfodret har derför i år stått ovanligt högt i pris, 30 till 40 kr. häcken. Kornkalmen är också i år odryg, hvarför hästarne lära få spisa hackelse i långa banor. Rågen gaf en god skörd, visserligen ej särdeles vigtig vara, men dock ymnig a\’kastning efter lass, 2 1/2 till 3 tuunor; halmen såväl af råg som hvete af god besksffenhet. Hvetet gaf omkr, tannor efter lass (65 band) Förvågra, som 1j istid bergade densamma, utrann nog eu tredjedel på roten. Ea del hemmansägare fingo sivasädesskylar illa skadade af det myckva, ihållande regnet på eftersommaren, och särskildt kornet led deraf ganska kävbart. s. k, hafreår var det ej heller, men den hafre £om bergades god var vigtig och kärnig. Denna sorts säd odlas ej mreket och det som sås användes merändels till hästarnes utfodring. Potatisen, som i September månads slut ansågs ej fallt mogen, upptogs för sent under regn cch slask i midten af Oktober och hade genom vätan tagit röta, så att en del fått mer än halfva FÖRRE GER förstörd. Om den upptagits i slutet af Sept-mber, hade den sannolikt varit räddad. Största delen af allmogens kreatur fingo äfven, oförsvarligt nog, vistas ute under det stora regnvädret i oupphörligt regn i åtta dygn i Oktober. Att sådant kan förderfva kreaturen, är ju sjelfklart, Hosta och andra sjukdomssymp:omer hafva derefter visat sig, På grund at de låga prisen har man rödgats sälja sin säd till det yttersta och när sålunda påströet är borta, får man nog se magra kreatur på våren. E1 storoförståndighet tror jag ligger deri, att mårga sitta med 4 hästar, då de deremot ej bafragmerajän två kor. Nej, korna böra intaga främsta platsen.
Lin, hampa, ärter, vickir, betor och rofvor odlas här på söder jämförelsevis litet. Skörden häraf var dock god. Ett undantag gjorde morötterna, som lemuade rivga afkastning.
I och för utdikning af åkrarna vill jag utfrycka som ett önskningsmål täckdikning omsorgsfullt verkstäld. Men innan den kan försiggå, bör jorden vara fullständigt afdikad med öppen afdikning och väl planlagd. Eadast i så fall skall vårt jordbruk lyckas, och vi ej beböfva grufva oss så förfärligt för ett itemveraturförhållanden så växlande år som år 1885.
Jordbrukaren bör ej görastorslagna beräkningar hvilka endast med stor kostnad kunna realiseras, utan han bör gå sakta och lugnt till väga, endast så att säga med tupp\’jät, men göra allt med klokhet och omtanke, om än aldrig så litet, och han skall på ett sådant land som Gotland vinna härliga segrar. Detta kan bovisas bland aunat deraf att en mängd småländingar, som på en liten jordtäppa slagit tig ned här, stå sig bra och taga vodubbelt bättre skördar än de så att säga infödde.
Gute.
Till Amerika.
Från Hafdhem reste häromdagen en ung hemmansägare, hvilken ej längre kuude håller ut på stället härstädes, emedan skulderna öfverskredo inkomsterva, Han sålde innan sin afresa till en bekant i närheten åtskilligt bo hag och kreatur och erhöll derför respenningar. Flere fordringsägare blefvo lurade, ensamt tvänne sådana hade att fordra 1,100 kr.
tillhopa. Hemmanet är »Hypotiseradt» så att af datta har man ej mycket att vänta. Vår sagesman påstår att orsaken till hans ruinerande voro verkningar af det tryckande laga skifte, som derstädes kort förut blifvit verkesäldt, samt de dåliga tiderna.
En väderleksspåman
å Söder, som i många år förutsagt hvad väderlek man hade att vänta, har förklarat att »slädväg» och snö skulle inträffa före jul, och han tror äfven på slädväg i julbelgen, — få se, om det slår in.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.