Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Burs socken ligger vid Gotlands sydöstra kust.
Gårdsnamn: Alands, Allmunde, Ammunde, Apse, Bandlunde, Bondarve, Bopparve, Flors, Gajbjänne, Galtungs, Ganne, Gläves (Lilla och Stora), Hummelbos, Häffinds, Häffride, Hägvide, Kvie, Kålmans, Kärne, Lindarve, Lingvide, Ljugännes, Lukse, Prästgården, Salmans, Sigdes, Sigsarve, Stenstugu, Vanges, Vidringe, Västerlaus, Änges.
af Kutsmyr, tillhörande Sigdes, Lilla och Stora Gläfves, Ahlands, Sixarfve, Enges, Gebjenne, Lindvede, Ammunde och Kärna hemman i Burs socken, har från odlingsfonden ett låneunderstöd af fem tusen kronor beviljats.
Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Maj 1887
N:r 36.
i Katarina församling i hufvudstaden sökes af klockaren i Burs O. N. Lindgren och af folkskolläraren Anton Levedal i Lesjöfors (Värmland) samt af tjugu andre.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 April 1887
N:r 32.
Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.
Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.
Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.
Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.
Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.
»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?
Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.
Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande
nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.
Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.
Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.
Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.
Rone, 6 April.
Agronomen Kihlbergs
föreläsniog i skolsalen i måndags qväll var högst iutressant. Skada blott att så få af socknens jordbrukare begagnade sig af tillfällot. Det föreföll nästan som att okunnigheten om att huru en jordbrukure skall göra sig tillgodo alla de rika för åkergödning erforderliga saker, han förfogar öfver, är en af faktorerna för jordbrukets närvarande betryck. Sedan de olika kornprofven förevisats, afslutades föredraget med aktieteckning till ett välbehöfligt mejeri inom Rone med station vid kyrkan.
Hemse, 6 April.
Missämja.
I en socken på sydvestra kusten vardt oenigheten mellan de gamla och unga så stor att de unga, som naturligtvis voro de vinnande, på sjelfva nyårsaftonen förra året utkastade de gamla. Da måste sedan söka sig nattherberge. Jag anför detta bland många dylika exempel, på det att unga hetsiga och nygifta må taga sig till vara och väl behandla de gamla, om dessa också äro litet knarriga.
Torgdagen
i dag var rikligen besökt af både folk och kreatur. Affärerna deremot gingo ganska trögt och de fleste gingo hem utan att få sälja. Hästar såldes dock från 75 till 175, oxar från 80 till 150 och kor 30 till 50 kr. stvecket
Färsk strömming
utbjudes här alla dagar och lär fisket vara gifvande i Burs och När. Strömmingen är stor och fet, hvarför det kan anses som en läkerhet att redan nu få spisa färsk fisk särdeles bland de fattige. En båt ekall t. o. m. ha fått 60 valar.
Alfva, 4 April.
Tillbud till olyckshändelse
inträffade sistlidne lördags eftermiddag härstädes, då en hemmansägare från Levide swmt trenne andra medresande personer befunno sig på återfärd till sitt hem efter ett besök i Alfva. Vid framkomsten till skolhuset möttes de resande af en nedgående skjuts, för hvars hvita hästar eller uppslagna paraply levidehästarne starkt skyggade och sprungo i sken, hvaraf åkdonet stjelpte i vägkrökningen och alla personerna störtade i landsvägen med den påföljd, att kusken svårt skadade venstra ansigtet. Hästarne fortsatte sin färd och instörtade sedermera i en trädgård, der de med den befintliga lastvagnen nära nog rusat ned i en brya, men blefvo till sist fångna stående på hvardera sidan om ett träd.
Hafdhem, 6 April.
Vårsådden
tog sin början härstädes sistlidne måndag och följande dagar, då en jordägare vid Burge allaredan verkstälde hafresådd.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 April 1887
N:r 29.
i Burs från 1 instundande Maj och tillsvidare är v. pastor A. Ahlander förordnad.
— Till Grötlingbo skall nuvarande v. pastorn i Burs G. Hedgren 1 instundande Maj förflyttas såsom v. pastor.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 April 1887
N:r 28.
Hemse, 30 Mars.
Municipalstämma i Hemse.
Hemse handelsplats röstberättigade medlemmar voro till i går sammankallade för att höras om reglering af handelsplatsens område, hvilket dock blef uppskjute: tillsvidare, ifall ny lag om stadsplan kommer att antagas.
En bygnadsstadga, upprättad af styrelsen, upplästes och godkändes för att genast lända till efterrättelse.
På kallelse af ordföranden O. R. Pettersson sammanträdde i onsdags 30 Mars vid Strömsbro i Garda
Burs och Garda hushållsgille,
som af de inskrifna ledamöderna var nära nog mangrant besökt. Flere utom gillet stående hade äfven sammankommit, för att afböra eller deltaga i diskussion om den på dagordningen stående tullfrågan, hvilken jämte frågan om af urdföranden väckt förslag angående ordnandet af en maltkornsutställning inom gillet utgjorde de vigtigaste ötverläggningsämnena. Rörande frågan om tull, var meningen att tull borde åsättas först och främts på jordbruksprodukter, men på det att en näringsgren ej skulle beredas fördelar på de andra näringarnes bekostnad borde jämväl tull åsättas industrien och öfriga näringarna. De närvarande enades derför också om, att, då de kände den förutvarande rikdagsmannens, landtbrakaren IL. Norrbys, protektionistiska åsigter, denne nu liksom förut ansågs vara den, som på ett tillfredsställande sätt representerar allmogen på södra | Gotland, hvarför han uppstäldes af gillet såsom dess kandidat.
På den af ordf. framstälda frågan om maltkornsutställningen, hvilken först diskuterades, afgaf gillet det svar, att en sådan säkerligen skulle hos allmogen väcka uppmärksamheten på vigten af fullgodt utsäde, och beslöts derför, att en sådan utställning skulle komma till stånd samt att fyra pris skulle utdelas, hvilkas storlek finge bero af gillets tillgångar. En nämd, som tillsammans med agronomen K. Kihlberg, skulle bestämma prisen, tillsattes, och utsågos tillledamöter i denna ordf. samt far aren L. Jakobsson, Halfvans i Garda.
Ordföranden lade vidare ledamöterna på hjertat att, hvad på dem ankomme, söka väcka ett mera allmänt intresse för försäkring i Gotlands kreatursförsäkringsbolag såsom det der lemnade den största garanti och medförde de minsta omkostnaderna. Kyrkoherde M. Kolmodin i Alskog framhöll för gillets ledamöter vigten af att vid användandet af konstgjorda gödningsämnen noga taga reda på passande gödningsämnen för olika jordmån samt att på ett lämpligt sätt anställa blandning med qväfve- och fosforhaltiga sådana, hvilka blandningar hade visat sig lemna förvånande resultat. Fyra nya ledamöter inskrefvos.
Burgsvik, 30 Mars.
En svår storm
rasade här en natt sistlidne vecka, hvarvid hände sig, att på konsul Bäckströms sigtqvarn tre vingar afmaldes samt en del af det inre verket skadades. Nämnas kan, att vingarne voro alldeles nya. Oförsigtighet torde kanske vara skulden till olyckan.
Sjöfarten
tycks nu vara i full gång här på Östersjön. Dagligen trafikera här utanför ett halft tjog ångare, som ligga åt norr och somliga åt söder. Äfven ha många seglare varit synliga här utanför.
Hongänna myrs
utdikning, som för många år sedan påbörjades, torde åter i vår börjas med. Enär det är bestämdt att arbetet skall vara färdigt till hösten, torde ett hundratals artetare få sysselning i sommar derstädes.
Gotlands Allehanda
Fredagen 1 April 1887
N:r 26.
Burs, 22 Febr.
Till Amerika
ha i dessa dagar härifrån begifvit sig åtta personer och i nästa vecka komma ännu ytterligare sex eller sju stycken att resa, en till och med »med lof af kungen».
Sistlidns söndag efter gudstjensten i kyrkan upptogs vid utgåugarne en
kollekt,
uppgående till 40 kronor, till församlingens organist. Emedan hans lön efter nya regleringen blifvit bestämd endast till 25 kr., ville man nu på detta sätt godtgöra, hvad man då försummat.
»Till kungs»
lär en del af de med domkapitlets utslag öfver prestvalet missnöjde begifva sig.
Undervisningen
med årets nattvardsungdom tager sin början i dag. Tjuguåtta barn äro anmälda.
Den första staren
var synlig här förliden gårdag. Han tycktes vara mycket orolig och flög från träd till träd; intet »ljuft» ord kom från hans näbb. Vi ha alltså att förvänta ännu en »starsnö».
En spännbuckla
af brons hittades sistlidne höst vid dikesgräfning på Kärna egor. Den är inköpt af församlingens skollärare, som är stor vän och samlare af fornsaker.
Hangvar, 23 Febr.
Aflyst kolerakyrkogård.
Sedan numera så väl domkapitlet i Visby som medicinalstyrelsen och Gotlands länsstyrelsen bifallit den af Hangvars kyrkoråd gjorda ansökan om att få ifrån den å Kappelshamn år 1850 invigda kolerakyrkogård förflytta de der under farsoteu begrafoa koleralik, 6 till antalet, så blef sådant i dag i närvaro af församlingens pastor och kyrkoråd verkstäldt, och sedan pastorn uppläst den bifallna ansökningen och derefter med några gripande Guds ord aflyst platsen för vidare begrafning, blefvo samtliga lik uppgräfda och med föreskrifven försigtighet behandlade samt derefter alla lemningar förda till Hangvars kyrkogård, der graf var iordningstäld till dessa qvarlefvors emottagande.
Dalhem, 23 Febr.
Räfskal.
I går anstäldes af Dalhem och Ekeby socknär gemensamt räkskall. Efter tre afslutade och misslyckade dref, blef den sistnämda socknens drifmanskap både missbelåtne och uttröttade på jagten, nvarför de allesamman funno för godt att vända om till sina hem igen. Det tjerde drefvet företogs ändå med Dalaems sockens drifmanskap, hvarvid tvänne micklar fiogo plikta med lifvet.
Burgsvik, 22 Febr.
En sorglig tilldragelse
timade för några dagar sedan, då förra hemmansägaren Båtel Veström, Stockvik, under körning från Burgsvik råkade att släppa hästarne i vildt sken. Veström, som ej kunde hålla häsfårne utan var nödsakad att springa af vagnen, råkade dervid ut för den olyckan, att få ena benet under hjalen, hvarvid nedre delen af benet krossades i stycken. V., som blef liggande halfdöd på vägen och ej kunde röra sig, blef genast ar tillstädeskomna personer införd i Hanséas bostad,der genast skjuts måste gå efter barnmorskan från Vamlingbo. Men hon såg sig ej kunna uträtta något dervid, utan måste den stackars mannen under svår värk och lidande föras till läkaren i Hemse, der han nu för närvarande vårdas, Nämnas kan att samme man allt som oftast är utsatt för födan äfventyr. Mannen är något öfver 50 år.
Fynd
påträffades härom dagen af en hemmansägare från Orlejfs i den s. k. Petesviken. Fyndet, af koppar stort kom en 2-krona, var inristadt med årtalet 1663 samt några bokstäfver som ej kunna läsas.
Ett nykterhetsföredrag
hölls sistlidne fredag i gamla skolhuset i Öja. En mängd åhörare hade infunnit sig och flere medlemmar blefvo inskrifna i »Blå Bandet».
Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Februari 1887
N:r 16.
Visby rådhusrätt.
Till två månaders fängelse dömdes i dag bryggeriarbetaren Karl Pettersson, emedan han sökt med våld fritaga af polis anhållen person [nedannämde Gardelius], och dervid öfvat våld mot polis.
Arbetaren Teodor Gardelinus dömdes för våldsamt motstånd mot polis m. m. till sextio kronors böter.
För torgförande af kalfkött, som af länsveterinären förklarats otjenligt till menniskoföda och derför beslagtagits, var husbonden Karl Carlqvist, Lilla Ambos i Väte, instämd af åklagaren. Svaranden åberopade ett vittne, en slagtare, som ansåg köttet bra. Utslag afkunnas 28 dennes.
För olofligt tillgrepp af tio kronor och en pennknif från skräddare Johansson härstädes var båtsmannen vid Gotlands andra kompani nr 33 Karl Vilhelm Karlström Knäpp åtalad.
Svaranden erkände tillgreppet. Målet uppsköts till 7 Mars för anskaffande af ett afstreffningsbevis från Karlskrona, der Knäpp varit af flottans krigsrätt ådömd straff för första resan snatteri.
Utslag afkunnades i dag i målet mellan eldare Andersson och skomakare Olof Olin. Käromålet, hvari yrkades utfående af Olin af ett tusen kronor, som han skulle hafva lofvat att i händelse han fick ett arf utbetala till Andersson, ogillades, enär ett dylikt aftal ej var att anse såsom lagligen förbindande. Rättegångskostnaderna qvittades parterna emellan.
Södra häradsrätten.
För olaga jagt å rapphöns innevarande vinter dömdes arbetare August Johansson i Burg, åtalad af kronolänsman Svallingsson, att böta tjugufem kronor och att ersätta i målet hörda vittnen. Svaranden erkände först, sedan han genom vittnen öfverbevisats om lagbrottet.
— Af samme åklagare var äfven hemmansägare Göran Jakobssson, Gläfves i Burs, åtalad för ett dylikt lagbrott. Svaranden ville ingenting erkänna, oaktadt ett vittne intygade, att han i ett skott dödsskjutit två rapphöns och sårat ett tredje, hvilket han derefter sprungit fatt. Målet uppsköts till högttinget för hörande af vittnen, som för närvarande äro underåriga.
Barnuppfostringsmål. Drängen August Rosander, Instämd af pigan Hedda Högström, dömdes att årligen, tills barnet fylt 15 år eller kunde försörja sig sjelft, utgifva sextio kronor, hvarjämte han ålades betala vittnesersättningar.
— Förre lantbrukseleven vid Stenstu Johan Velander, nu inspektor vild Tumba i Stockholms län, som instämts af pigan Jenoy Andersson i Vesterhejde, ådömdes edgång.
För svårare våld mot vallackaren Otto Fredriksson, begånget i Burs socken och hvarom närmare förut nämts, dömdes arbetare Johan Lindgren, Sigges i Östergarn, åtalad af länsman Svallingson, till två månaders fängelse, hvarjämte Lindgren ålades ersätta Fredriksson med sjuttiofem kronor samt att utgifva vittnesersättningar.
För att med lifsfarligt vapen hotat ofvannämde Lindgren dömdes vallackaren Fredriksson att böta tio kronor och att utgifva ersättning till vittnen.
För öfverträdelse af giftstadgan dömdes handlanden Frans Side i Klintehamn, åtalad af länsman Dahlbäck, att böta tjugufem kronor, hvarjämte det i beslag tagna godset förklarades förbrutet. Yrkandet om ansvar å svaranden för uraktlåtenhet att hatva k. förordningen anslagen i saluboden ogillades, enär svaranden ej varit berättigad att sälja ifrågavarande gifter.
— För ofvannämde förseelse dömdes handlanden O. Blomqvist i Sproge, åtalad aft. f. länsman Emil Eneman, att böta tjugufem kronor, hvarjämte det beslagtagna godset förkrarades förbrutet.
Öfverträdelser mot förordningen angående eldfarliga oljor. För att hafva idkat handel med eldfarliga oljor utan att derom hafva ingifvit vederbörlig anmälan dömdes handlande J. V. Odin i Klintehamn på åtal af länsman Dahlbäck till femtio kronors böter. Åtalet i öfrigt ogillades.
— För förseelse mot förordningen angående eldfarliga oljor var handlande Frans Smitterberg i Klintehamn åtalad af,länsman Dahlbäck. HEnär åklagaren medgifvit, att oljan varit förvarad i ett metallkärl med trattformig öppning, hvarigenom oljan nedrunnit i en större glasflaska, lemnades åtalet i detta fall utan afseende. Uraktlåtenheten att hafva förordningen anslagen i salurummet föranledde ej till ansvar, enär detta ej vore i lag belagdt med straff.
— Handlanden Anton Jakobsson i Levide, åtalad af länsman Dahlbäck, dömdes att böta fyrtio kronor, emedan han haft större upplag af eldfarliga oljor än han varit berättigad och emedan han brutit mot 18 par. mom, a och f. i nämda förordning. Åtalet i öfrigt ogillades.
— Handlande O. Blomqvist, Mårtens i Sproge, var åtalad af t. f. länsman Emil Eneman för öfverträdelse af förordningen ifråga.
Då det ej visats, att erforderlig myckenhet sand eller lös jord till eldsläckningsmedel saknats, kunde åtalet ej bifallas.
Såsom försvarslös häktades i lördags af stadsfiskalen arbetaren Oskar Herman Timgren, född 1833 i Visby. Timgren, förut dömd såsom försvarslös, dömdes i dag af k. m:ts befallningshafvande till ett års straffarbete, som han skulle undergå vid kronoarbetskårens station i Vaxholm.
Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Februari 1887
N:r 15.
i denna dag började urafvakonkursen efter aflidne stadsgevaldigern O. N. Hallgren äro genom offentlig stämnivg kallade att torsdagen den 14 nästa April före kl. 12 på dagen sina fordringar i konkursen å rådhuset härstädes lagligen anmäla och bevaka; hvilket bärmed kungöres.
Visby rådbus den 9 Februari 1887.
På Rådstufvurättens vägnar:
HJALMAR TORPADIE.
Handlanden John Hallbergs borgenärer kallas att sammankomma i gäldenärens bostad lördagen den 26:te innevarande Februari kl. 5 e.m., för att höras om antagligheten af gjorda anbud å konkursboets fastigheter samt besluta i andra massan rörande ärenden.
Visby den 10 Februari 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Delägarne uti Herta Salteri-Aktie Bolag kallas härmedels till ordinarie bolagsstämma å stadshotellet i Visby tisdagen den 15 nästkommande Mars kl. 11 f.m.
Burs den 11 Februari 1887.
STYRELSEN.
Borgenärerna uti enkefru Johanna Vestbergs samt löjtnanten Emil Vestbergs på Veskinds i Veskinde konkarser kallas att sammanträda på hand: landen Tycho Klingwalls kontor i Visby fredagen den 11:te nästkommande Mars kl. 4 e.m., för att bestämma sysslomänsarvoden, erhålla redovisning för konkursboens förvaltning, granska de öpprättade utdelningsförslagen samt om de godkännas erhålla utdelniog.
Bro den 7 Februari 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Februari 1887
N:r 13.
har, såsom vi förut antydt, af domkapitlet faststälts, på grund hvaraf fullmakt, sedan utslaget vunnit laga kraft, för v. pastor L. J. Åsberg, som vid valet erhöll de flesta röster, kommer att utfärdas.
Ej mindre än tre klagoskrifter hade inkommit till . domkapitlet.
Klagandena Niklas Andersson Heffride, P. Andersson, Bandelunda, O. Johansson, Jugennes, m. fl. anförde att vid omröstniogen om fjerde profpredikant å frågodagsförrättningen icke tillgått såsom 30 paragr. i prestvalsförordningen stadgar, att enhvar väljande skall till valbordet framträda. Vidare framhölls att röstlängd, som jämväl upptagit namnen på de röstande, icke förts, samt att något exemplar af vallängden eller afskrift af frågodagsprotokollet icke, enligt 11 paragr. i nämda örordning, ständigt funnits tillgängligt hos den som kyrkokerdeämbetet förvaltade.
På grund häraf yrkade klagandena, att valet måtte förklaras ogildt och ny förrättning utsättas för laglig utredning af den väckta frågan om fjerde profpredikant.
I den andra klagoskriften, undertecknad af L. K. Larsson, Tellungs, Tomas Pettersson, Almungs, J. V. Vestberg, Qvie, m. fl., anfördes att vid tillfrågan å frågodagen om fjerde profpredikant vardt Tomas Petterssons, Almungs i Stånga, röst icke upptagen, enär svårt var att på grund af hans heshet reda svaret; han hade dock Föstat för fjerde profpredikant.
L. K. Larsson, Tellungs i Stånga, hade vid frågodagen muntligen nedlagt sin röst, men det oaktadt hade hans röst upptagits genom vallängden såsom nej. Vid hop summeringen af rösterna inräknades Lythska sterbhuset, der den fjerde profpredikantkandidaten sjelf var bland de röstande, på nejsidan, »då det i följd af förhållande och enligt sterbhusdelägarnes egen tanke ingenstädes bort medindragas». Oskar Cedergren i Burs var »hvarken i röstlängden upptagen eller förstod att vare sig & frågo- eller valdagen göra sin röst gällande». Vidare hade Mårten Botolffssons hustru, Galtungs i Burs, röstat för annan person utan fullmakt och slutligen hade flere qviunor tillåtits att utan fullmakt utöfva rösträtt för sina bortavarande män. Med anledning af ofvannämda anmärkningar yrkade dessa klagande att domkapitlet måtte förordna om ny frågo- och valdag.
Den tredje klagoskriften, insänd af Fr. Martell, Maldes, P. Pettersson, Qvie, P. Klirt, Qvie, m. fl., framhöll att vid frågodagsförrättningen vallängden inför församlingarne upplästes först efter verkstäld röstning till fjerde profpredikant och då »blott till den del, som innefattade förändringar, som i deusamma blifvit gjorda vidare hade tolf namngifna personer, som, euär de häftade för oguldna kommunalutskylder, bort frånräknas församlingarnes hela röstetal, fått utöfva rösträtt. Derjämte hade O. R. Pettersson, Liffride, försedd med minst två fullmakter, stälda på ionehafvaren, valdagen under pågående val öfverlemnat den ena fullmakten till P. Karlson, Bandarfve i Burs, hvilken inom Burs förvt aflagt sin röst, men sålunda på grund af samma fullmakt fick rösta jämväl inom Stånga socken. Slutligen hade sist nämde Pettersson fått utan fullmakt rösta för sin myndiga dotter Linda, ägarinna till ett visst hemmantal vid Liffride och Starrlause. Dessa klagande yrkade på grund af det anförda upphäfvandet af både frågodags- och valförrättningen.
Domkapitlets utslag lyder sålunda:
Då, hvad beträffar de af N. Andersson, P. Andersson, O. Johansson m. fl. anförda besvären, af valförrättarens förklaring framgår, dels, att visserligen icke hvarje väljande vid afgifvandet af sin röst till valbordet framträdt, såsom 30 paragr. i gällande lag angående tillsättning af presterliga tjenster föreskrifver, men att enhvar, som vid uppropet befunnit sig på något afstånd från valbordet och bakom andra, anmodats komma närmare, äfvensom att, der understundom sådant endast med svårighet låtit sig göra, de omkringstående tillsports och städse bejakat, att den uppropade personen svarat, dels, att vid omröstningen & frågodagen om fjerde profpredikant visserligen icke de röstandes namn i vederbörande protokoll upptagits, såsom god ordning fordrat och jämväl enligt 11 paragr. i nyssnämda lag synes riktigare hafva bort ske, men att iöfrigt dock tillgått såsom i paragr. 27 mom. 2 i berörda lag föreskrifves, och icke påstådt än mindre styrkt är, att omröstningen till följd häraf ledt till felaktigt resultat, och omröstningens riktighet dessutom blifvit styrkt genom den af valförrättaren vidtagna åtgärden att anmoda kronolänsman Svallingson att jämte valförrättaren och valnotarien föra röstprotokoll, samt samtlige dessas anteckningar sammanstämma, dels, att frågodagsprotokollet och den justerade vallängden vid frågodagsförrättningens slut och af skäl, att tjenstförrättande v. pastor, för tjensteärenden inom Fardhems pastorat, då från pastoratet afrest, till fullt tillförlitlig person öfverlemnats, föratt, såsom ock enligt v. pastors förklaring skett, v. pastor vid återkomsten tillställas, och då, hvad vidare angår såväl de af L. K. Larsson m. fl som det af Fr. Martell m. fl. anförda besvären, dels, hvad Tomas Pettersson beträffar, af valförrättarens förklaring synes framgå, att Pettersson, oaktadt han flere gånger uppropats och befunnit sig i granskapet af valbordet, likväl iakttagit fullständig tystnad och hvarken om någon sin heshet eller sin afsigt att rösta för fjerde profpredikant gifvit minsta antydning, hvadan alltså och äfven om, såsom klagandena uppgifva, svårt varit, på grund af hans heshet, att reda svaret, af honom sjelf berott, att rösten såsom nedlagd ansetts; och dels besvären, hvad beträffar Mårten Botolffssons hustrus för annan person utan follmakt afgifna röst, icke innehålla bestyrkt — uppgift..vare sig för. hvilken annan person eller vid hvilket förrättningstillfälle rösten, hvars värde icke är angifvet, obehörigen afgifvits, och således, jämlikt paragr. 32 mom. 2 iberörda lag, och då icke heller valförrättaren, enär hvarken frågo- eller valdagshandlingarne någonting vare sig om Mårten Botolffsson eller hans hustru förmäla, någon upplysning kunnat i frågan lemna, icke i denna del kunna, såsom icke innehållande bestämd uppgift om hvad som för klagan utgår föremål, vinna afseende; och hvad vidare beträffar, att Oskar Cedergren icke varit i röstlängden upptagen, att flere qvinnor tillåtits att utan fullmakt rösta för sina bortovarande män, att tolf personer, som häftat för oguldna kommunalutskylder, fått utöfva rösträtt och att O. R. Pettersson fått rösta för sin myndiga dotter Linda, i dessa delar afse den behörigen och utan anmärkning i de ifrågavarande afseendena justerade röstlängden och förty icke, jämlikt paragr. 34 mom. 4, jämförd med paragr. 26 mom, 2 och paragr. 27 mom. 3, kunna till pröfning upptagas, samt hvad till sist beträffar L. K. Larsson och Lythska sterbhuset, att vid frågodagsförrättningen vallängden först efter verkstäld omröstning till fjerde profpredikaut och då blott delvis blifvit uppläst, samt att nyssnämde Ö. R. Pettersson vid valdagsförrättningen innehaft och på uppgifvet sätt användt minst två fullmakter, i dessa delar intet afseende förtjena, enär L. K. Larsson och Lythska sterbhuset rätteligen blifvit i de röstberättigades hufvudsumma inberäknade och deras & frågodagen icke afgifna röster såsom nejröster räknade, icke styrkt är att O. R. Pettersson på olaga sätt erhållit eller begagnat de åt honom öfverlemnade fullmakterna, samt af valförrättarens förklaring framgår, att vallängden blifvit i dess helhet på behörigt sätt och i behörig tid uppläst, fioner domkapitlet hvad af klagandena sålunda anfördt är icke innefatta skäl till det öfverklagade valets upphäfvande.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.