Rättegångs- och polissaker.

Södra härdsrätten.
För djurplågeri hade å angifvelse af husbonden Tomas Berggren, Gervalds i Vamlingbo, instämts husbonden Olof Niklas Ronqvist, Olofs i Öja.
Som mot svarandens nekande åtalet icke styrkte, ogillades detta, och som angifvaren ansågs hafva utan skäl angifvit svaranden, dömdes den förre att utgitva förskjutna ersättvivgar.
— För samma brott samt fylleri dömdes husbonden Johan Jakobsson, Butjerfvei Alfva att böta sammanlagdt 25 kronor.
— För samma brott, nämligen att ha till körslor användt en selbruten häst, dömdes husbonden Oskar Duse, Rodings i Hemse, att böta 20 kronor.

För våld, sparkningar och knytnuäfslag mot Karl Eriksson, Ganne i Burs, dömdes arbetskarlen Anton Pettersson & Ganne grunad att böta 25 kronor.

Till fem kronors böter för det han genom försummelse låtit får inkomma å husbonden Petter Cederlunds, Otes i Sanda, ägor dömdes husbonden Lars Hansson dersammastädes.

För olaga utskänkning ef bränvin dömdes handl. Klas Nilsson i Grötlingbo att böta 30 kronor samt utgifva försäljningsafgift med 56 kr. 25 öre.

Till ansvar för skadegörelse m. m, bade förré husbonden Olof Johannes Reinhold Ahlin, Väntinge i Hejde, instämt enkan Anna Hederstedt m. fl. Som mot Auna Hederstedts nekande Ahlin icke i ringaste mån styrkt, att Hederstedt utspridt, att Ablin vore fader till ett af ogifta Emma Larsson i Maj 1889 framfödt barn, ogillades Ablins talan mot Anna Hederstedt i denna del af målet. Ehuru Emma Larsson erkänt att hon utspridt enahanda rykte blef dock, på grund af hvad i målet förekommit, Ahlins mot Emma Larsson framstälda ansvarsyrkande äfveuledes ogilladt. Men enär Emma Larsson erkänt att hon ev dag under sistlidne September å Vantinge utfartsväg utlagt stenar och andra hindrande föremål samt Anna Hederstedt brustit åt förelagd ed och således måste anses ha deltagit i gerniagen, dömdes de hvar för sig att böta 15 kronor.

För hemfridsbrott och våld var instämd arbetskarlen Johan Larsson, Ejmunds grund i Gerum. Från åtalet för våld friade han sig med ed, men för hemfridsbrott dömdes han att böta 15 kronor.

För fylleri och oskickligt uppförande i tingssalen dömdes skomakaren Adolf Johansson från Burgsvik att böta 40 kronor sawt för vanvördigt yttrande mot rätten 25 kronor.

Att meded fria sig från att icke ha öfverskridit sin nyvjanderävt af Bara hemman i Etelhem dömdes arrendatorerna A. V. Fransson och F. A. Bomqvist.

För olaga sliketägt dömdes husbonden Per Cederlund, Otes i Sundre, att böta 5 kr.

Hästbyte. Tomas Berggren, Gervalås, Vamlingbo, hade bytt häst med O. N. Ringqvist, Olofs, och dervid försäkrat att hästen ej hade några fel. Emellertid flöjde hästen. Stämd af Ronqvist, svor Bergren på att han ej afvetat denna ovana. Emellertid återkallade han sedan eden, och då han derigenom ansågs varit medveten om hästens fel, dömdes Berggren vid vite af 50 kronor att återtaga sin häst och lemna Ronqvist hans djur samt eg den senare ett ersättningsbelopp af 65 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Juli 1890
N:r 109

För Laus\’ myrs

utdikving finnes ett äldre uppgjordt kostnadsförslag, slutande på 60 tusen kronor. Senare undersökningar hafva gifvit vid handen att kostnaden skulle kunna nedbringas till omkr. 32 tusen kronor. Med anl. deraf har sammanträde hållits med delägare från Lye, Burs m. fl. socknar och med det resultat, att förordnande begärts för ingenijör Roos att företaga en förrättning i syfte att åstadkomma laglighet för en utdikningsplan enligt sist nämda kostnadsförslag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Juli 1890
N:r 107

Burs och Garda hushållsgille

sammanträdde i går i Etelhem, Resultatet af nötutställningen blef följande:

Tjurar:
Ammon, L. Lagergren, Gumbalde 3:e 5 kr.
Svante, J. Pettersson, Lillrone, Lye 3:e 5 kr.
Bellman, L. Hansson, Jugenäs(extra) 3:e 5 kr.
Brusell, L. Hansson, Jugenäs(extra) 3:e 5 kr.
Lutteman, J. K. Ahlberg, Snosarfve 2:a 10 kr.

Kor:
Maxa, H. Hjorier, Ungbåtels 2:a 10 kr.
Brocka, O. Jacobsson, Vestringe 2:a 10 kr.
Kona, Olof Kolmodin, Tenglings 3:e 5 kr.
Maja, N. Pettersson, Botes 3:e 5 kr.
Berta, O. Levin, Kyrkebys 3:e 5 kr.
Grima, K. Jabobsson, Romunds 3:e 5 kr.
Rosa, L. Jacobsson, Snovalds 3:e 5 kr.
Dessa, L. Jacobsson, Snovalds 3:e 5 kr.
Ulema, O. N. Krusell, Lye 3:e 5 kr.
Blomma,B. Vestberg, Lye 3:e 5 kr.
Netta, J. Pettersson, Lillrone, Lye 3:e 5 kr.

Qviga:
Lilja, J. Pettersson, Lillrone, Lye 3:e 5 kr.
Utstälda voro 6 tjurar, 22 kor och 4 qvigor.
Prisdomarena uttalade att utställningen varit af de jämnaste de varit i tillfälle att se, ehuru djuren icke varit af den utmärkta beskaffenhet som t. ex. i Dalhem. Hvad de premierade tjurarne angår, hade de erhållit pris icke så mycket på grund af sina utmärkta egenskaper i allmänhet, som fastmer på grund af det föredömliga deri att de voro körda och sålunda vackra exempel på, hvartill man verkligen kan använda tjurarne.
Vid påföljande gillessammanträde beslöts att ledamöterna i taxeringsnämden skulle inväljas till ledamöter i hushållningssällskapet. Landshöfdingen omnämde landtbruksutställningen i Göteborg nästa år och uttalades af gillet att deltagare deri nog vore att påräkna, om resan dit blefve billig. I allmänhet användes ännu inom gillets område treskiftesbruk, ja, till och med tvåskiftes på vid stränderna belägna ställen. Växelbruk förekom nästan icke alls. För öfrigt hade jordbruket under flera år legat i lägervall på grund af pågående laga skifte. Åkelösa myr, som inköpts af hr D. A. Malmros, hade börjat dikas för odling till hösten. Foderbetor hade odlats af ett par landtbrukare, men icke slagit väl ut, antagligen på grund af orätt skötsel. Squareheadhvete hade ej inom gillet användts, men förordades nu. Väderlekstelegram kunde ou erhållas två gånger dagligen och genom öfverenskommelse med Gotlands Allehanda kunde desamma blifva pr telefon meddelade. Ötfvergödnving af ängarne förekom sparsamt. Uttalades behof af en ängsharf, om hvars anskaffande till landtmannaskolan hushållningssällskapet ville söka gå i författning. Gödseln började att bättre tillvaratagas och på åtskilliga ställen funnos nu riktiga gödselstackar.
Mejeri ansågs ej behöfligt. Ett sådant, der ismetoden användes, fans sedan gam malt i Garda, och der bereddes både smör och skummjölksost. ILandshöfdingen påpekade, att det säkerligen ej vore skäl i att vidare öka vår smörproduktion, då konkurrensen i HEagland började blifva högst betydlig. TI stället borde vi lägga an på ostproduktion och agronomen af Wetterstedt, som nu gjorde en studieresa med statsanslag, hade föresatt sig att derunder, om möjligt, söka lära sig göra schweizerost och sedan här hemma sprida kunskapen om dess tillverkning, hvarför han ansåg gotlandsmjölken lämplig. Nästa år blefve inom gillet fårpremiering och erinrade landshöfdingen att djur såväl af gotlands- som cheviotras kunde prisbelönas. Hästafveln befann sig i utveckling. Minst 5 halfnorska hingstar funnos inom området. Afveln efter dessa hade visat sig god. Premiering af hästar ansågs önskvärd. För en trädgårdsutställnlng i Visby i höst äfvensom för en konservfabrik derstädes uttalades lifliga sympatier. Ea py skogslag ansågs behöflig jämte den gamla och gillades det förslag till ny sådan af innehåll, som vi förut meddelat. Dock ansåg man icke lämpligt att det tillägg gjordes, att för sågning till husbehof af undermåligt virke vid annans såg skulle fordras 2 trovärdiga mäns intyg. Man ansåg blott att detta borde tillåtas under viss kontroll och till viss begränsning utan att gillet uttalade sig om, hvari dessa skulle bestå. Lokala försvarsförbund ansåg gillet ej nödvärdiga på Gotland, atan instämde i den förut omnämda resolutionen rörande denna fråga.
Nästa års premieringsmöte kommer att hållas vid Garda skolhus.
Till ordförande återvaldes O. R. Pettersson, Liffride, hvilken äfven blef ledamot i nötpremieringsnämden. I fårpremieringsnämden invaldes A. Lagergren, Kyrkebols i Garda, samt till ersättare för båda O. Pettersson, Hallute i När.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Juli 1890
N:r 105

I kyrkoherdeembetet

öfver Alskogs och Lye församlingars pastorat installerades i går pastor Alfred Ablander af biskop von Schéele, dervid biträdd af kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta, kyrkoherdarne Kalström i När och Åsberg i Burs, utn. kyrkoherden i Levide Olofsson samt kongistorienotarien Ö!fverberg. Biskopen talade från altaret öfver Herrans ord till profeten Jeremias: »Si jag slitter mina ord i din mun. Si, jag sätter dig i dag öfver folk och riken att du skall upprycka, nedbryta, förstöra och förderfva och bygga och plantera».

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juni 1890
N:r 99

I den slöjdlärarekurs,

som från och med i morgon anordnas i hushållningssällskapets slöjdskola, komma att deltaga folkskollärarne Anton Ekström i Eke, J. R. Cederlund i Levide, Nils Lindgren i Burs och N. A. Vedin i Hall samt utexaminerade folkskoljärarne Hugo Lindgren och Efraim Thomsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juni 1890
N:r 99

En liten skogseld

utbröt i går f. m. i en hage i närheten af Burs kyrka. Bud derom kom under pågående visitation och olyckstillbudet tillkännagafs äfven af pastor från predikstolen. Åhörarne blefvo dock qvar i kyrkan, endast en del manspersoner begaf sig till bagen för att dämpa elden, som härjade på ett litet område på marken, hvarest man först varit sysselsatt med att bränna torf, Olyckstillbudet aflopp utan vidare äfventyr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juni 1890
N:r 91

I kyrkoherdeembetet

öfver Burs och Stånga församlingar instäldes i går kyrkoherde L. J. Åsberg. Iostallationen förrättades af biskop von Schéele, biträdd af kentraktsprosten Alfvegren i Ejsta, kyrkoherdarne Kalström i När, Uddin i Sanda och utn. kyrkoherde Sundblad i Barlingbo samt domkyrkoadjunkten Dyberg såsom. f. konsistorienotarie.
Akten inleddes med en psalm, hvarefter biskopen från altaret höll ett högstämdt tal med 2 Mosebok 18 kap. v. 18—23 till utgångspunkt.
Sedan pastor derefter aflagt föreskrifna löften, stälde biskopen några ord till församlingarne med anledning af dagens betydelse.
Vid den omedelbart härefter börjande gudstjensten förrättades altartjensten af kyrkoherdarne Uddin och Sundblad, hvarefter kyrkoherde Åsberg höll en kärnfull predikan öfver dagens text.
På aftonen höll kyrkoherde Kalström bibelförklaring i kyrkan.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juni 1890
N:r 91

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Burs och Stånga församlingar af biskop von Schéele, biträdd af kontraktsprosten Alfvegren och kyrkoherde Uddin i Sanda.
Efter högmessogudstjenstens slut steg biskopen för altaret, samt höll derifrån till församlingen ett tal med ledning af Dav. ps. 2, v. 11, 12. Härpå hölls förhör med nattvardsungdomen angående sakramenten och samtalade biskopen med de äldre med ledning af dagens evangelium.
Sedan allt detta var slut, hölls kyrkostämma. Dervid upplästes protokollet för specialvisitationen:
På lördagen besöktes och inspekterades folk- och småskolorna i Stånga, hvarvid biskopen uttalade sin tillfredsställelse öfver det sätt hvarpå undervisningen skötts samt sin fägnad öfver den flitiga skolgången. Vid skolrådssammanträde upplystes, att orgelharmonium saknades för att leda barnens sång, men skolrådet ville verka för anskaffande af ett sådant. Biskopen betonade med afseende på gymnastiken nyttan af marschöfningar i det fria såsom gifvande kroppen hållning och görande gången spänstig. — Fortsättningsskola fans icke och påpekades ej heller, då församlingen redan haft stora utgifter för sitt skolväsen, men biskopen lade dock församlingen på hjertat vigten af sådan skola.
Stånga kyrka var så till det yttre som inre i godt stånd, med undantag af tornet, för hvars reparation anstalter dock vidtagits. Kyrkogården var tillräcklig, väl hållen, hägnad och planterad. Bland gamla saker af värde fans i kyrkan en gammal pall, som skulle deponeras i fornsalen. Mess-skruden var obrukbar. Ny sådan borde anskaffas, ej för att pryda presten, utan för att förhärliga Gud.
Äfven med undervisningen i Bura församlings skolor var biskopen tillfreds. Särskildt hade småskolan ledts synnerligen förtjenstfullt. Slöjdskola fans ej; förslaget om en sådan hade afslagits af stämman, enär lokal ej fans att tillgå. Då nu emellertid sådan fans på skolhusets vind, hoppades biskopen att intet hinder skulle möta för behofvets fyllande. Äfven borde repetionsskolan ombildas till fortsättningsskola, hvartill skolrådet leomnade sitt bifall.
Bars kyrka var i godt och prydligt skick; endast södra dörren i koret behöfde ersättas med ny, hvarom kyrkorådet ville gå i författning. Kyrkogården behöfde någon utvidgning, hvilken kunde ske åt öster. Mess-skruden måste ofördröjligen repareras. — En värdefull notskrift från 1200-talet skulle sättas inom glas och ram. Ena monstrans skulle deponeras i fornsalen.
Båda församlingarnes ministerialböcker, arkiv, inventarier jämte samtliga kassor föranledde ingen anmärkning.
Pastors embetsmemorial upplästes och var af hufvudsakligen följande innehåll:
Tillståndet inom kyrkan. Den allmänna gudstjensten besökes af ganska många, af en icke ringa del t. o. m, söndagligen. Minst besökta äro veckopredikningarne uader fastan.
Nattvarden begå medlemmarne med högst få undantag 2—3 ggr om året. Söndagen helighålles i allmänhet, men — säger pastor fördöljas bör icke att en del ungdom på söndagsefttermiddagarne, ja söndagsnätterna, för ett förargelseväckande lefverne, — Husandakt öfvas i icke så få hem, Ena märkbar förändring har sedan senaste visitation inträdt beträffando nykterheten; dock är ännu härutinnan mycket öfrigt att önska. — På de sista 10 åren ha födts 18 oäkta barn, 10 i Burs och 8 i Stånga. — Missionsböner eller missionsgudstjenster hållas 1 eller 2 ggriom året. I båda församlingarne finnas Beöndagsskolor. — Kommunionförhör hållas icke, utan i stället nattvardssamtal. De allmänna husförhören hållas vid slutet af hvarje år efter tjensteflyttningen. Dervid är Bars församling indelad i & och Stånga i 4 rotar. Förhören besökas nästan mangrant. — Konfirmationsundervisningen börjas hvarje år i Febrnari och slutas i Juni eller Juli. — Dopen förrättas, utom under den kallare årstiden, i kyrkan.
Okyrklighet. Bland de 50 eller 60 personer som skilt sig från kyrkan fast icke lagligen utträdt derur, höra de flesta till den s. k. frikyrkliga riktningen eller Valdenströmanismen, ett fåtal till baptismen och 2 personer till metodismen. Separatismen uppträder ej på långt när så fiendtligt mot statskyrkan som i flere andra pastorat. Tre barn äro odöpta och en 20-årig yngling ej konfirmerad.
Yttre angelägenheter. Hvad kyrkorna beträffar äro de i prydligt och godt skick med undantag af tornet å Stånga kyrka, som i en snar framtid kräfver reparation. Detta har ock legat Stånga sockenmän om hjertat, hvarför redan förliden höst på den ordinarie Oktoberstämma anslogos 60 kr. till bildande af en reparationstond för tornets räkning. Sedan senaste visitationen har Burs kyrka blifvit försedd med en förträfflig 7-stämmig orgel, ny orgelläktare och altarduk. Stånga kyrka har undergått smärre reparationer. Båda kyrkorna lemna tillräckligt utrymme för församlingarne. I båda församlingarna finnas kyrkomagasin, — Ett böne- och församlingshus finnes i Burs, hvilket disponeras af de s. k. Hjorterianerna. I detta bönhus lär gudstjenst förrättas en gång i månaden af en på de senare åren antagen ledare, Lars Bergman. Hjorterianerna i Burs utmärka sig för enkelhet i lefnadssätt och klädsel och ett strängt iakttagande af lagens bud De hafva icke separerat från kyrkan, utar bevista tvärt om ofta den allmänna gudstjensten, infinna sig alltid på husförhören och begå alla nattvarden i kyrkan. Det enda pastor hade att anmärka mot Hjorterianerna var, att den ledare de valt, oaktadt pastor vore förvissad derom att han är en fullt uppriktig man och af hela sitt bjerta införlifvad med Gud, dock icke vore skicklig eller vuxen sitt kall.
Skolväsendet. Folk- och småskolor finnas i båda församlingarne. Med få undantag besökas skolorna flitigt. Skollokalernas och skolmaterielens beskaffenhet är någorlunda god Undervisning i trädgårdsskötsel lemnas af skollärarne på befintliga planteringsland. SS skola för gossar finnas endast i Stånga, der undervisning sker 4 timmar i veckan. Slöjdskolor för flickor fionss i båda församlingarne. — I Stånga finnes sockenbibliotek som fitigt begagnas. Burs sockenbibliotek åter, som bestod af gamla utslitna böcker, försäldes på auktion i Juni 1888. För auktiopsmedlen skola med det snaraste, enl. stämmobeslut, böcker omfattande religion, historia, naturkunnighet och helsolära, inköpas. — Fattigdomen har något tilltagit. Till Burs fattigkassa ha enskilda personer donerat 300 kronor, hvilkas ränta utdelas till fattiga. Till Burs skolkassa ha riksdagskamrater till aflidne doktor Lyth donerat 206 kronor, hvaraf årliga räntan vid årsexamen tilldelas fattiga, flitiga skolbarn.
Med anledning häraf uttryckte biskopen sin glädje öfver det goda tillståndet inom pastoratet och gaf på samma gång en gärd af vördnad och tacksamhet åt aflidne dr Lyth, hvilken varit den som grundlagt detta goda förhållande inom pastoratet. — I fråga om passionsgudstjensterna förklarade biskopen att nog intet hinder skulle möta att få dem förlagda till aftnarne, om församlingarne gjorde framställning derom till domkapitlet. — Med anledning af det anmärkta förhållandet med en del af ungdomen gat biskopen några allvarliga förmaningar. Han framförde ett tack till skollärarne för att de höllo söndagsskolor, han hoppades, att husbesöken icke måtte inskränka sig till endast sjukdomstillfällen. Han fröjdade sig åt att dopet vanligen förrättades i kyrkan och hugneligt var, att kyrktagningarne också skedde der, ty i annat fall blefve de en viduaderlighet. Visserligen vore okyrkligheten ringa, men glädjande vore om den än mer aftoge. Hjorterianerna vore ett vackert exempel på hur man kan vara kyrklig och på samma gång tillgodose ett ytterligare behof af andlig näring. De borde endast tillse att deras ledare blefve vuxen sitt kall.
Då ingenting fans att anmärka mot dét inbördes förhållandet, prestgårdens häfd m. m,, afslöts stämman och visitationen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juni 1890
N:r 91

Rättegångs- och polissaker.

Faststält har högsta domstolen det hofrättens utslag, hvarigenom hustru Sara Ulrika Pettersson i Eskelhem dömdes för mordbrand till straffarbete i 2 år. Södra häradsrätten Sod som bekant till blott 8 måuaders straffarbete.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 5—6 Maj).
För vägran att utlemna en vagn hade kronolänsman A. M. Eneman instämt arrendatorn J. A. Gustafsson, Smiss. Som emellertid mot svarandens nekande ej styrkts, att han nekat utlemna vagnen, frikändes han från ansvar i denna del, men ålades att vid vite af 25 kronor genast lemna vagnen ifrån sig.

För åverkan hade, såsom nämts, husbonden J. Eliasson, Petarfve, instämt arrendatorn Johan Nyman, Bomungs. Då det ej vore OR att svaranden olofligt huggit en tall och en björk, frikändes han, men ett parti ved dömdes han att ersätta käranden med 6 kronor.

I målet mellan länsman Lindström, åklagare, Johan Bokström, kärande, och Johan Olsson, Ringome i Alfra, svarande rörande olofligt tillgrepp af en revers, inne hos bröderna Bokström ogillade häradsrätten bevel om ansvar för hemfridsbrott såsom obestyrkt.
Men då svaranden erkänt, att han under påstående att han betalat sin skuld egenmäktigt tillegnat sig ifrågavarande revers, dömdes han härför att böta 10 kronor.

För misshandel å allmän väg, deraf ingen skada skett, å målsägaren arbetaren Karl Johansson såmt hemfridsbrott dömdes bröderna Karl och Albert Darling från Burgsvik att böta hvardera 75 kronor samt Karl Darling ensamt för våld mot kusken Söderberg att böta 10 kronor.

För oloflig vinutskänkning första resan dömdes handlanden Anton Jakobsson i Fardhem att böta 25 kronor.

Värjemålsed rörande ett förut omnämdt hästköp aflade vid tredje sammanträdet T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo. I en vid detta sammanträde till häradsrätten ingifven skrift återtog Berggren sin ed. Uppskof till nästa sammanträde.

Faststält har k. m:t det häradsrättens och hofrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse dömts att med ed fria sig från honom påbördadt faderskap, och utsattes för edgången första rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

Om äktenskapsskilnad hade Johan Engström, Sigvalds, instämt sin hustru Katarina Johansdotter, enär hon i Juni 1888 afrest till Amerika utan att sedan låta höra af sig.
Uppskof.

Om barnuppfostringshjelp hade pigan Hanna Lindstedt, Hablingbo, instämt drängen Reinhold Johansson, Krasse i Guldrupe, såsom fader till ett af henne födt gossebarn.
Svaranden nekade, Två vittnen hördes. Utslag nästa sammanträde.
— Ogifta Maria Eriksson, Mästerby, hade med liknande yrkande instämt P. J. Danielsson, Långmöra på Öland. Svaranden kom ej tillstädes, hvarför han dömdes att utgifva förrotet vite med 25 kronor samt förständigades att vid 50 kronors vite inställa sig andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

För oloflig släketägt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes i Sundre, instämt husbonden Per Cederlund dersammastädes. Parterna äga, käranden 1/4:del och svaranden 3/16:delar af samma hemman med gemensam släkedye. Svaranden skulle nu utan öfriga delägares hörande ha bortfört 125 parlass släke, hvarför yrkades ansvar samt dessutom ersättning med 25 öre för lass.
Svaranden genmälde, att då han haft rätt att taga eläke ur dyen och dessutom underrättat käranden om att han ämnade göra det, men denne ej velat följa med, han ansåg sig ej tagit något utan lof. Han hade ej heller tagit mer än han skulle ha, ty minst tusen lass funnos qvar.
Svaranden hörde två vittnen: arbetaren Karl Olsson, Tomase, intygade att svaranden underrättat kärandens son om den tillämnade släketägten samt bedt om delning och att svaranden icke tagit mer än högst fjerdedelen af hvad han hade rätt till. Hemmansägaren Hans Larsson, Tomase, hade etter tägten varit med om att dela upp dyan och ansåg att svaranden tagit blott fjerdedelen af hvad honom tillkom. Käranden bestred det första vittnesmålet och vidhöll sina yrkandep. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag vid slutsammanträdet.

För utspridande af rykte att Emelie Palm från Ejsta hade fördrifvit och dödat foster hade denna instämt skomakaren N. Svensson från Ejsta. Han nekade, och käranden erhöll uppskof för vittnens hörande till första rättegångsdagens nästa sammanträde.

För djurplågeri hade länsman Lindström å anmälan af T. Berggren instämt Olof Nikas Ronqvist, Olofs i Öja. Svaranden skulle enligt stämningen i Juli månad i fjor till körsel ha användt en selbruten häst. Han nekade att hästen varit bruten, då han satte för hästen, men det vore möjligt att han fått någon liten skavank under körningen, men dock ej selbrott. Såsom vittnen på åklagarens sida hördes 4. P. Norman, Hallbjens i Sundre, och drängen Herman Viderström. Den förstnämde hade ej vid det omstämda tillfället sett hästen, men ett par dagar efteråt hade han vid besök bos angifvaren iakttagit att djuret å ena sidan hade ett rödt märke utan hårborttdnad. Viderström vittnade detsamma. Åklagaren öfverlemnade målet och yrkade ansvar. Utslag vid tingets afslutning.
— För samma förseelse var på anmälan af skomakaren Karl Johansson instämd f. handlanden Johan Bokström, enär han under hela sommaren 1889 kört med selbruten häst. Svaranden nekade; han hade vid denna tid icke ägt, mycket mindre kört någon bäst.
Drängen Oskar Larsson vittnade, att han sommaren 1889 för Bokströms räkning och på hans befallning kört med en häst, som lätt blef selbruten, då lokar användes; men då bade genast bringsele anlagts. Han bestred dock ej att hästen kanske någon gång varit selbruten under lokarne. Bokström invände, att hästen körts för hans borgenärers räkning.
Arbetaren Nils Björkander hade likaledes flere gånger iakttagit att hästen i fråga varit selbruten, men ändå användts.
Svaranden nekade, hvarför åklagaren fick uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för vidare bevisning.
— Hemmansägaren Johan Jakobsson, Butjerfve i Alfva var instömd för djurplågeri, fylleri och oljud. Han hade sietlidne torgdag i Hemse under ganska sträng köld låtit ett par oxar stå utan mat och täcken i 3 1/2 timme utanför Mihrers värdshus och derefter skränat på landsvägen, Han erkände. Utslag vid tingets afslutning.

För utskänkning af vin och maltdrycker ria vad tid var inetämd värdshusidkaren Louis Mührer i Hemse, Svaranden nekade att ha utskänkt annat än till mat. Som vittne hördes eldaren Johan Hägg, som 15 Februari vid 8-tiden på aftonen i en kammare hos sva: randen sett 5—6 personer sitta och dricka öl vid ett bord. På ett annat bord stod en brödkorg med bröd. Två personer hade fått öl utan mat. Svaranden nekade. Uppskof för ytterligare vittnen.

Klubbekriget i Hemse. Till fortsatt behandling förelåg äfven det af allmänna åklagaren kronolänsman Lindström instämda målet mot f. handlanden Johan Bokström för våld och hemfridsbrott hos skräddaren N. Persson, i Hemse mot hvilken Bokström å sin sida förde talan för våld.
Till en början ville Bokström ha den frågan framstäld till målsägaren, om denne hade mer än en klubba i sitt hus, hvilket t. f. domaren ej ansåg höra till saken. Vidare framstälde B. den anmärkningen mot protokollet, att deri ej stod intaget nämdeman O. R. Petterssons yttrande, efter att ha sett Bokström i hufvudet, att han der hade ett stort sår.
Som vittne å svarandens sida hördes först arbetaren Oskar Nilsson, Hafdhem, hvilken iakttagit, att Bokström, då han vid omstående tillfället gått nedåt stationen, ej iakttugit att han var blodig om munnen, hvilket han varit då han gick derifrån, men kunde ej säga om blodvitet uppstått efter det slag Persson tilldelat Bokström med handen.
Vittnet hade ej hört målsägaren säga att han skulle slå B. Bokström hade först slagit Persson med en käpp öfver venstra axeln.
Arbetaren Nils Johansson som bor midt emot målsägaren hade vid tillfället ifråga varit hemma och ätit middag, då Perssons hustru kommit springande in till vittnet och ropat: äre gen er menniskor, Janne Bokström håller på att mörda Perssom. Då vittnet kom ut, kom Bokström bakvägen ut från Perssons- samt sade då: >Det var skada att du inte kom förr; jag har fått stryk af Persson>, Blod rann då bakom högra örat, men om Bokström slagit sig sjelf eller fått stryk, det visste vittnet ej.

Vittnet Karl Stenqvist, Hemse, hade sett Bokström gå åt det håll, der Persson bor, han var då ej blodig, hvilket han varit, då han kom tillbaka. Vittnet visste ej om Bokström varit hos Persson, men då B. kom tillbaka hade han burit på några stycken rockfoder.
Åklagaren öfverlemnade målet; målstgaren begärde 50 kronor för sveda och värk. Svaranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för att förebringa slutbevisning.

För olaga vinutskänkning var af t. f. länsman Emil Eneman instämd handl. Anton Jakobsson i Fardhem. Han nekade. Uppskof för vittnen.

För slagsmål å allmän väg hade t. f. länsman Eneman instämt arbetarne Aron och Johan Pettersson, Ganne i Burs. De skulle enligt stämningen ha 11 April på allmänna vägen utanför Ganne öfverfallit, slagit och med knif hotat målsägaren drängen Karl Eriksson. Johan Pettersson hade ej med stämning anträffats, och som det blifvit upplyst att det var han som hotat med knif, afstod åklagaren i denna del från åtalet å Aron Pettersson. Denna bade emellertid kastat omkull målsägaren i ett dike, slagit honom med knytnäfvarne samt sparkat honom. Svaranden erkände, och målsägaren återkallade allt ansvarsyrkande mot honom, hvilket dock vidhölls af åklagaren. Utslag vid slutsammanträdet.

Dyrbar tingsresa. Skomakaren Adolf Johansson, Burgsvik, hade vid tioget infunnit sig för att lösa ett Pappor, Han tog sig dervid för mycket till bästa samt uppträdde berusad i tingssalen. Tre gånger utfördes han af tingstjenaren, men kom åter in, Allmänna åklagaren yrkade då ansvar & Johansson för fylleri vid rätten, och då Johansson på t.f. domarens tillsägelse fördes upp till dombordet, uppförde han sig så oanständigt, att äfven härför yrkades ansvar. Han skrek och föll domaren i talet, svarade på hans tillsägelse att nästa dag infinna sig för att stå till svars, att »det gjorde han inte» m, m.
Han infann sig ej heller och dömdes då att utge försutet vite med 25 kronor samt ålades vid 50 kronors vite att infinna sig vid nästa sammanträde.

I målet mellan Nils Jakobsson, Bara, och arrendatorerna K. Bomqvist och A. V. Fransson rörande den förut omnämda olofliga vedoch timmerhuggningen, hördes denna gång tre vittnen.
Lars Nygren berättade, att svarandena under år 1888 vid Etelhems ångsåg fått 7—8 stockar af omkring en kronas värde hvar och en försågade. De hade sålts till handlanden Jakobsson i Etelhem och vittnet hade uppburit penningar. Han visste dock ej hvar de voro tagna. Om de låtit försåga stockar under 1889, såsom käranden påstod, visste vittnet ej, erinrade sig ej heller, på fråga, att svarandena bedt vittnet verkställa sågningen i sitt namn, ej heller hur mycket han uppburit i betalning.
Johan Pettersson, Tenglings, hade sett svaranden Fransson en dag på vintern köra fyra foror med 8 stockar på hvarje. Han hade kommit från kärandens skog, och äfven sagt till vittnet att han huggit virket der. Fransson bestred detta.
Båtsman Olof Box hade sett Fransson köra timmer från kärandens skog och lassa af det på 3 stockhög upplagd på gårdsmannens mark.
Fransson och Bomqvist påstodo att de ej huggit mera än kontraktet gaf rätt till, eller 8 kastar ved och timmer till nödiga reparationer. Kärandens påstående, att på 2 år minst 29 kastar huggits bestreds. Målet öfverlemnades och afkunnas utslag vid tingets slut.

»Lyktmålet», d. v. s. rörande Johan Bokströms talan mot Os: Nilsson, Ringome i Alfva för att ha slagit målsägaren med en lykta, förevar ånyo. Målsägarens vittne lumpsamlaren Böklund hade ej infannit sig, hvarför han dömdes att böta 1 kr. 50 öre samt ålades inställelse vid höstetingets första sammanträde, andra dagen.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri hade länsman Smedberg instämt Karl Jansson, Audungs i Bunge. Han dömdes att böta 15 kronor för det han 26 sistlidne Januari under yrväder och köld låtit ett par oxar stå ute i flere timmar utan tillsyn.
För oljud och förargelseväckande beteende, skrål på allmän väg söndagen 23 Mars och Maria bebådelsedag 25 Mars, hade samme åklagare instämt drängarne Emil Hasselgren, Busarfve, August Edvall, Qviende, Öskar Engström öck Karl Törner, File, alla i Othem.
De dömdes hvar och en att böta 10 kronor, 5 kr. för hvardera förseelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Maj 1890
N:r 69

Väghinder.

S. k. Vikebroar å allmänna vägen från Gothems kyrka till landsvägen vid s. k. Bogekors omlägges onsdagen 380 dennes och torsdagen 1 Maj. Istället kan begagnas vägen förbi Vallstena kyrka till landsvägen vid Gate i Bäl.
— En bro å vägen mellan Botvatte i Ala och Vesterby i Ardre omlägges torsdagen 1 Maj, då i stället vägen mellan Ardre och Gammalgarns kyrkor kan begagnas.
— En bro å landsvägen mellan Burs och Börlunds gårdar i Källunge socken omlägges fredagen och lördagen 2 och 3 Maj. Istället kan begagnas vägen förbi Källunge kyrka genom Ekeby och Endre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62