vid sammanträde i Burs 23 dennes för afslutande af frågan om delning af ägovägar inom Burs sockens första skifteslag har domkapitlet utsett kyrkoberde Sundblad i Garda.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Oktober 1891
N:r 162
Landsbygden.
Stånga, 26 Sept. 1891.
Burskretsens medlemmar voro igår samlade i härvarande skolhus till sitt sedvanliga höstmöte. Deltagare utom föreningen voro folkskoleinspektören Uddin samt församlingens kyrkoherde och skolrådsledamöter. — Föret höll hr folkskoleinspektören Uddin på begären en lektion i bibelläsning, dervid behandlande berättelsen om kananeiska qvinnan.
Derpå följde en innanläsningslektion af lärarinnan fru Stengård, Rone.
Vidtog så diskussion öfver följande frågor:
1) »Är det ändamålsenligt att låta kartor och planscher hänga nedrullade efter väggarna i skolsalen?» och
2) Huru bör bibelläsningen behandlas i skoan?
Efter en ganska utförlig öfverläggning antogs såsom svar på den förra frågan följande af folkskoleinspektören Uddin föreslagna resoIntion: Kretsen anser det vara ändamålsenligast, att kartan och planschen, så långt utrymmet medgifver, äro upphängda på väggarne under pågående läsostermin af följande skäl:
1) Skolsalen ser trefligare ut, när väggarna äro behängda med snygga kartor och planecher, än då de äro nakna.
2) Minnet af skoltiden fäster sig djupare hos barnen, då det blir förenadt med minnet af de föremål, som derunder ständigt möta deras blickar.
3) Man har derigenom lättare tillgång till kartorna vid innanläsningen, och
4) Barnens kunskap blir genom det ständiga åskådandet af kartor och planscher större, fastare och mera lefvande än eljeg.
Öfver senare frågan lemnade folkskolein spektören en utförlig och förträfflig utredning, hvarur hufvudsakligen framgick följande: Tiden för bibelläsning i förening med morgonbönen borde i enlighet med normalplanens anvisning utgöra omkring 15 minuter; dock kunde man möjligen utsträcka densamma till 20 å 25 minuter. Texten derför borde hemtas ur något af evangelierna, emedan deras innehåll vore tillgängligare, lättare att fatta och mera tilldragande för barnen än de apostoliska brefven, hvaraf dock något lättare kunde väljas, sedan något af evangelierna blifvit genomgånget. Texten för dagen kunde utgöras af en atdelning af ett kapitel eller, om den vore lång, en lämplig mindre del deraf. Läraren borde sjelf föreläsa texten, under det barnen finge följa med i sina testamenten. När texten sedan blifvit utredd, kunde en eller flera af de barn, som läsa flytande, få läsa densamma. Utredningen borde ske kateketiskt, icke i form af föredrag.
Dock hade läraren att ihågkomma, att härvid icke vore fråga om en vanlig lexa, som skulle inläras, utan att det vore en uppbyggelsestund. Äfven skulle man vid utredningen söka att framhålla någon viss hufvudtanake samt afsluta densamma med några korta tilllämpningar, helst i form af en passande bibeleller psalmera. Slutligen vore godt, om bibelläsningen äfven afslutades med bön, så att barnen finge lära att alltid förena Guds ords läsning med bön. Godt vore vidare, om en särskild timme i veckan utom morgonbönerna kunde anslås till bibelläsning, hvartill isynnerhet sista timmen i veckan lämpade sig. Man kunde då genomgå följande söndags högmessotext, på det barnen på samma gång äfven måtte blifva förtrogna med vårt kyrkoår och de särskilda sön- och helgdagarnes betydelse.
Från ordföranden i södra tredingens lärareförening hade ankommit ett utdrag ur protokollet öfver förhandlingarna vid tredingsmö tet i Slite 21 sistlidne Aug. rörande väckt fråga om bildandet af en sjukhjelpsförening för stiftets lärare och lärarinnor. Efter ärendets föredragning beslöt kretsen att instämma med tredingsmötet uti, att bildandet af en sådan förening vore nödvändigt, godt och möjligt att realisera, samt att i enlighet med samma tredingmötes förslag utse tvänne komiterade, hvilka hafva att gemensamt med komiterade från de andra kretsarne utarbeta detaljeradt förslag till en sådan förening och sedan framlägga detta förslag för kretsen vid dess vårmöte. Till dessa komiterade utsåg kretsen för sin del skollärarne K. Qviberg, Garda, och J. Stengård, Rone.
Stenkumla. 29 Sept.
Vid i går hållen kyrkostämma med Stenkumla församling, som då var rätt talrikt representerad, beslöts utan votering, att församlingen skulle finna sig nöjd med de två sökandena till lediga folkskollärare-, klockareoch organistbefattningarna som af skolrådet blifva uppförda på förslag, näml, v. folkskollärarne Thomsson och Persson.
Efterföljansvärdt. Landtbrukaren Lars Munthe å Gardrungs, som i dagarne inflyttat på af honom förlidet år inköpta hemmanet Snäckarfve, der han i sommar anstält betydligare reparationer, hade i måndags inbjudit allt sitt statfolk med familjer jämte öfriga tillfälliga arbetare till ett enkelt samqväm på sistnämda egendom.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 September 1891
N:r 151
Åskvädret 11 Sept.
Trakten af Stenkumla kyrka, 12 Sept.
Redan på förmiddagen i går tydde det på, att något ovanligt mellan himmel och jord var i annalkande, ty luften var den mest tryckande. Jag betraktade ett par slåtterkarlar på ängen. De brynte liarne oupphörligt — det ville ej bita, hette det, ehuru gräset ingalunda var af sådan beskaffenhet som växer under tallskog. Jag gick bort till dem ett par gånger. Sigden blef ej hvassare för det. Mitt eget arbete gick som det kunde i en sådan qvalmig sommarluft och i middagsstunden blef jag så sömnig att hvilan blef mera välkommen än maten.
På e. m, började tuppen då kyrkans torn att röra på sig, än hit än dit. Från NV sprang vinden om till full ost, sedan tillbaka till. NO. Ändtligen började spelet att röra på sig, och de första skotten hördes på afstånd åt Högklint. Denna gång lät det ej fridfullt vid Fridhem. Kl. omkring 1/2 6 gick jag upp på ett högre ställe, med fri. utsigt på några qvadratmil rundt omkring. Oupphörligt brann det, oupphörligt dånade det liksom åska. Det var åskväder, men ett oförlikneligt åskäder, som mer och mer nalkades närmare, tills det kom öfver mitt hufvud.
Och de stora regndropparne föllo som sliar, täflande om att släcka elden från trenne håll, ehuru det icke lyckades.
Jag måste ändtligen söka skydd, och gick till ett högt beläget loftrumsfönster. Nu var utsigten ännu vidsträcktare, ännu härligare öfver Stenkumladalen, fenomenet ännu mera majestätiskt. Det hade närmat sig Hogrän och Mästerby. Förra gången, tänkte jag, var åskans föremål Vall kyrka. Är det denna gång anexens, Hogräns, som i aftonstunden skall sättas i brand? Nej, derifrån syntes ingen eldpelare uppstiga, blott nedstiga. Intet klockljud hördes heller, ifall åskan slagit ner i någon landtgård, och för öfrigt var afståndet för stort för att kunna höra nejdens små klockor, som ändå öfverröstades af det hvarannan sekund smattrande åskvädret.
Så blef det kolmörkt, riktigt beckmörkt. Klockan omkring 8 sågo vi genom fönstren åt SO sken på himlen. Men det var icke från åskstrålarne längre, ty afståndet trån dem var nu större än så — det var tydligt vådeld bortåt Väte eller så. Vi som observerade, tyckte det brinna på två närbelägna ställen. Kanske var det några högre träd, stående tätt bredvid hvarandra, som undanskymde en del af elden, som måhända härjade en större gård. Förmiddagens postförare från Visby torde måhända kunna lemna någon upplysning.
Burs, 11 Sept.
Ett hemskt åskväder har i tvänne timmars tid dragit fram här i afton: blixt på blixt och knall på knall utan något uppehåll; allt tycktes vara ett enda eldhaf. Huruvida blixten slagit ned här inom socknen och förorsakat någon skada, kan jag ännu ej säga, men i närgränsande socknar kunna vi sluta till af de ljussken, som flamma omkring oss, att blixten antändt. Ännu kl. 9 på qvällen, då detta skrifves, synes vådeldar i, som det tyckes, Lye, När och Rone socknar. Synnerligen öfver, Lye och När flamma eldslågorna ganska vidlyttiga. Något så ihållande och skarpt åskväder som detta kunna gamla 70åringar ej minnas, säga de.
När, 12 Sept.
I går afton vid half 7-tiden antändes genom åskslag H. Holmérs, Rovalds i När, ladugårdshus, hvilka jämte foder och inbergad gröda nedbrann. Det uppbrända var lågt försäkradt i häradets brandstodsförening. Från sjön lär vid samma tid iakttagits eldsvådor på flera ställen af iandet, troligen åstadkomna genom åska.
Lau, 12 Sept.
Sistlidne fredag råkade naturen liksom i uppror. De hvita åskstackarne, som flere dagar stått kring horisonten, upptornade i synnerhet i östern förkunnande på förhand hvad som komma skulle. Redan på f. m, syntes mörka moln uppstiga ifrån NV, då nästan samtidigt stackarne i öster började under doft mullrande sätta sig isakta rörelse, sändande före sig små mörka skyar liksom förtrupper.
Klockan var då 5, och en halt timme senare blef luften helt: och hållet mörk. Blixt på blixt å tre till fyra olika håll slungades mot jorden, så att allt tycktes vara eld; och derunder följde eldstrålarne så hastigt att de knappt kunde hinna aflösa hvarandra, Somliga eldstrålar gingo horisontelt, korsande de andra. Dundret var förvånande. Jorden skalf; bygningarne darrade på sina grundvalar och fönsterrutorna höllo en säregen musik, hvarunder ett efterlängtadt och välgörande regn, i de nysådda uttorkade hveteåkrarne, föll.
Der syntes en eldslåga i vester som snart blef allt större och äfven en i söder, som just då började och hastigt tilltog, under det eldstrålarne oupphörligon slungades deromkring.
En ladugårdslänga vid Rovalls i När nedbrann. En tredja eld skall hafva varit synlig i vester men har den troligen genast blifvit släckt.
Förunderligt nog är att icke flera antändningar å sydöstra trakten af Gotland skedde, så tätt som blixtrarne öfverallt föllo.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 September 1891
N:r 142
Landsbygden.
Alskog, 22 Augusti.
Rikt fiskafänge togs härom natten af tvänne båtlag vid Svede fiskläge, då det ena erhöll 300 och det andra nära 400 valar strömming, den största fångst som i mannaminne erhållits.
Gothem, 29 Aug.
Strömmingsfisket här i Gothem har under denna sommar varit mycket gifvande. Såsom något ovanligt för orten kan omtalas, att lördagen 29 Aug. omkring sexbundra (600) valar strömming ilandfördes vid det s.k. Brygge fiskläge. Huru mycket som vid de tre öfriga fiskelägena kommit fiskarena tillgodo är eder meddelare obekant, men om af enskilda personers fångst vid dessa något kan slutas, så torde ilandförd strömming vid hvart och ett af dessa i genomsnitt uppgå till ungefärligen samma qvantitet som vid det ofvan uppgifna fiskläget.
Burs, 20 Juli.
Olyckshändelse. Tjuguårige ynglingen Karl Anton Jakobsson i Burs, som förliden vinter afreste härifrån till Amerika, har derstädes genom olyckshändelse aflidit 7 dennes. Han hade vid koppling af jernvägsvagnar kommit emellan ett par sådana. Stor sorg har det väckt i föräldrahemmet. För tre år sedan kom äldste sonen hem från Amerika lungsigtig. Han dog efter några veckors vistelse i hemmet.
Stort fiskafänge har det i dag varit vid Herta och närliggande fisklägen, Åttio till nittio valar stor och fet strömming bade hvarjo fiskare. Fisken såldes för 25 till 23 öre valen. Det lär ha varit rätt nöjsamt att se fiskarenas glada anleten, då de buro i land de silfverhvita garnen. En fiskare måste qvarlemna garn i ejöp, han har i dag varit ute och letat, men ej funnit det förlorade.
Det ser ut som den ganska lofvande potatisskörden skall komma att slå fel, ty flerestädes hör man klagas öfver att potatisen skäms och ruttnar at de. myckna regnet, som kommit på eftersommaren.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Augusti 1891
N:r 134
Från landsbygden.
Burs, 20 Juli.
Bien ha varit mycket »svärmiska» af sig i sommar, Så har ett vanligt svenskt samhälle svärmat fem gånger. Att de små arbstarne ej alltid äro så noga med platsen, der de sätta sig, har man här baft tillfälle att se; så bar en svärm tagit sin bostad i skorsten till prestgårdsbygningen, en annan han slagit sig ned under ett källaretak hos handlanden Fagerberg på Dahla. »Skorstensfejarae» ha blifvit bortdrifna och ibjälrökta, men »källarmästarne» få ostörde bygga och samla honung så länge honungsdraget räcker, sedan mg de få plikta med lifvets förlust äfven de.
En duktig qvinna kan man säga att en hustra härstädes är. Hon sköter sjelf sin arrendejord, föder häst och ko och en hel massa gäss och höns. Förer lien som en duktig slåtterkarl, under det lille moppa håller vakt vid matsäcken. Hennes man har för flere år sedan rest till Amerika och derifrån skrifvit måvga bref efter henne, men hon vill ej lemna sin kära fosterö utan söker på bästa sätt reda sig här hemms. Och det går fast hon ingen nämnvärd hjelp får från mannen.
En på hela Gotland och delvis på fastlandet i sitt elag namnkunnig person, Janne Beckmav, har aflidit i en ålder af 74 år. Om alla hans bedrifter voro upptecknade, så skulle de komma att fylla en hel bok, Han har på senare tiden åtnjutit fattigunderstöd af kommunen.
Rågen har man bär redan börjat afmeja.
Slite, 28 Juli.
Den 27 Juli afgick eskadern norrut, Minfartyget Ran jämte 4 af minbåtarne tidigt på morgonen och Göta jämte kanopbåtarne Verdandi och Skyhl kl. 10 f. m. Under söndagen i synnerhet voro skaror af besökare ombord å eskadern, dock mest ombord å Göta, och mottogos öfverallt med vanlig artighet.
Besättningens Flen i land var godt.
Den 26 inkom hit ångfartyget Reval, kapt.
R. Schwerdtfeger. hemma i Stettin på resa från Petersburg till hemorten, med råg, benmjöl m. m. samt några passagerare. Fartygets maskin hade under resan blifvit skadad.
Efter att hafva kompletterat kolförrådet afgick fartyget 27 på aftonen.
Den 27 på morgonen inkom från Stockholm lnetkuttern Erato, tillhörig grossbandl. Öström från Göteborg, med ägaren och familj omhord. Fartyget har för en tid sedan besökt Visby.
Den 27 på aftonen inkom hit tremastade skonaren Jenny, kapt. Petterssop, hemma på Åland. Fartyget är på resa från Hernösand till Holtenau med bräder. Orsaken till att fartyget angör hamnen är en mindre läcka och proviantbrist.
Näs, 28 Juli.
Höskörden är nu afslutad för året och har den varit tämligen god härstädes. — Med rågskörden kommer man att börja nu i dagarne.
Nykterhetsarbetet går framåt. Då härvarande nykterhetsförening bildades för två år sedan voro blott 10 personer, som inskrafvo sig i densamma. Nu deremot uppgår medlemsantalet till inemot 100.
En näsvis orm. Då en person härstädes i fredags var sysselsatt med slåningsarbete kände han plötsligt någonting nedfalla på sin hatt från en hasselbuske. Då han skulle se efter hvad det var fick ban till sin stora förskräckelse se en stor huggorm som tagit plats på hufvudbonaden. Att ormen skyndsamt förpassades till en annan verld, behöfver väl knappast nämnas.
Utan prest och klockringning jordades nyligen på Hafdhems kyrkogård stoftet efter en uog hemmansägarehustru derstädes, Hon tillhörde i li\’stiden bsptisternas trossamfund.
Hafdhems kommun har en betungande fattigvård. Utom det att den bar många fattighjon att försörja finnes det äfven flere som äro svsagsinta. Åt dessa vårdas 3 & hospital och de andra 2 i hemmen alla på kommunens bekostnad.
Att vidskepelse finnes qvar bland allmogen framgår af en ännu bruklig sed i en socken här i trakten, När ett nyfödt barn första gången skall tvättas, läggas några silfverslantar i vattnet, hvilket anses åstadkomma, att barnet alltid skall få godt om pengar.
Många sjukdomsfall af infinensa ha inträffat härstädes.
Hemse 27 Juli.
Södra Gotlands nykterhetsförbund hade i söndags i Hemse sitt andra årsmöte, bevistadt af omkring 100 personer. Sedan styrelsens ordförande öppaat mötet, och nykterhetsföredrag hållits af hr K. A. Elfström, Levide, vidtogo de egentliga förhandlingarne, hvilka leddes af förbundets ordförande, skoll. Aug. Fredin, Linde, Af årsberättelsen, eom först föredrogs, upplystes, att på styre!sens föranstaltande förliden höst hållits 25 föredrag af olika personer inom törbundsområdet; att styrelsen ingått till kongl. Nykterhetskommissioven med begäran om pykterhetssklitters erhållande; att en petition, underskrifyen af 460 personer, blifvit till en kroginnehafvare öfverlemnad angående rörelsens nedläggande; att sk ifvelser till årets riksdag afgått med begäran om öl- och vinbandelna skiljande från diversehandel; att nykterhetsmissionären A. P. Nordqvist & förbundets beskostnad hållit 25 föredrag och på enskildes bekostnad 20 föredrag inom de olika socknarne af förbundsom rådet.
Ombudsmöten hafva hållits 2 gånger cch styrelsesammanträden 4 gånger. Ledamöterna, som vid förra årsberättelsens afgifvavde utgjorde 340, utgöra uu 525; hvadan medlemsantalet under året ökats med 185. Högsta antalet med!emmar räknar Näs socken med 81 ledamöter. Fem socknar inom området hafya ävov icke anslutit sig till förbandet, Deremot hafva utom förbundsområdet Klinte, Eskelhem och Kräklingbo nykterhetsföreningar gjort ansökan att få ansluta sig till förbundet, hvilken ansökning äfven beviljats.
Revisorernas berättelse öfver verkstäld granskning af förbundets räkenskaper och förvaltning upplästes och på deras tillstyrkan beviljades styrelsen full ansvarsfrihet för den tid revisiopen omfattar.
Af räkenskaperna inhemtas, att förbundet under året fått i gåfvor och kollekter mottaga 67 kr. 22 öre och i årsafgifter 129 kronor; utgifterna hafva uppgått till 234 kr. 67 öre, deraf Nordqvists resa kostade 136 kr. 50 öre utom annonskostnaderna.
De afgående styrelseledamöterua skoll. Fredin, lavdtbr. N. O. Nilsson och F. Hägg, Geram, omvaldes. Tillstyrelsesuppleanter utsågos J. L. Rumin och A. Lindgren, Hemse, Revisorer blefvo J. Norrby, Hemse och L. O. Nilsson, Fardhem, med Edv. Dahlgren, Gerum, som ersättare.
Till ordförande i förbundet och styrelsen omvaldes skoll. Fredin, Linde och tillv. ordf, N. O. Nilsson, Rone. Sedan derefter val af sockenombud förrättats, och åtskilliga andra till förbaadet hörande trågor, diskuterats, afslöts mötet med en kortare nykterhetsbetraktelse och bön af landtbr. N. O. Nilsson, Rone.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Juli 1891
N:r 115
Rättegångs- och polissaker.
Södra häradsrätten.
Att böta 15 kronor dömdes skomakaren Karl Jacobsson i Hemse för det han å allmän landsväg tilldelat f. handlanden Johan Bokström ett slag, hvaraf dock ingen skada följt. J. hade brustit åt eden.
Frikänd blef hemmansägaren Olof Bodin Hemmor i När, från det mot honom väckta ansvarsyrkandet för våld mot sin hustru. Han hade gått värjemålsed.
Till 15 kronors böter för våld, hvaraf ingen skada följt, mot Karl Eriksson, Ganne i Burs, dömdes arbetaren Johan Pettersson dersammastädes.
Ogilladt blef pigan Katarina Eklöfs i Sproge socken yrkande om utbekommande af barnaföda af drängen Karl Cedergren, Snoder i Sproge.
Böta 25 kronor fick Ferdinand Jacobsson, Burgsvik, för det han tilldelat Johan Edlund tvännsa slag i ansigtet så att blodvite uppkommit.
För ärekränkning mot kyrkoherde S. G. Hulteman i Klinte («att han tvättat sitt smutsiga linne i Klinte kyrkac) dömdes godsägare Wöbhler att böta 25 kr. samt att irättegångskostnader utgifva 28 kr.
För djurplågeri dömdes landtbrukaren Lars Duse, Davide i Rone, att böta 50 kronor.
Norra häradsrätten.
För misshandel har länsmen yrkat ansvar å hospitalsdrängen Johan Vahlström från Visby. Målet uppsköts till hösteringet, Detsamma blef förhållandet med ett mål rörande förstörande af ejderbon, i hvilket f. sergeanten O. Nordström, Dumba å Fårö, var instämd som svarande.
Barnuppfostringsbidrag med 60 kr. årligen dömdes arbeteren Petter Ablgren från Hammars å Fårö att utgifva till pigan Sofia Larsson. Svaranden är gift sedan 1861.
För djurplågeri hade länsman Boberg yrkat ansvar å Gustaf Andersson, Stora Velinge i Buttle, Evär svaranden gått förelagd ed, ogillades käromålet, men svaranden dömdes att böta 20 kr. för det han uraktlåtit att inom föreskrifven tid infinna sig hos själasörjaren.
Kungsådran i Gothemsån skulle till någon del hafva afstängts genom en s. k. stenvast, anlagd af hemmansägarne O. T. Paulsgon, P. T.: Paulsson, N. Thomasson, J. Bingmark och Andreas Olofsson, alla från Kyrkbinge i Gothem. Doertör hade hemmansägaren J. O. Johansson, Magnuse i Gothem instämt dessa och yrkat ansvar för olaga stängsel i ån, Då käranden ej kunde bevisa riktigheten af sitt påstående ogillades detta.
Samma utgång fick en alldeles liknande rättegång mellan: J, O. Johansson, kärande, och hemmansägaren P. Jacobseop, Hintzer, svarande.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1891
N:r 108
Burs och Garda tings hushållsgille
sammanträdde i går i Etelhem, hvarvid omkring ett 40-tal gillesledamöter kommit tillstädes. Landshofdingen påpekade först den blifvande maltkornsutställningen i Visby 2 instundande Oktober, hvartill pris lemnats såväl af hushållvingasällskapet som af Gotlands maltfabriksaktiebolag. I fråga om myrodlingarne meddelades åtskilliga upplysningar. I Alskog fans Visne myr hvilken dikades för omkring 30 år sedan, men nu satt sig så att den behöfde dikas djupare, men härtill voro delägarne 20—30 stycken, åtminstose för närvarande ej hugade. Rörande Lau myr i Lye hade man kommit så långt, att lån för dess ntdikning begärts. I Etelhem hade possessionaten D. A. Malmros redan börjat odla Äkelösa myr. BStånga myr vore follständigt utdikad, men litet odlad. För insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter utsågos lämpliga personer inom gillesområdets socknar. Upplystes, att ioom Garda fans ett enskildt mejeri med 40—100 kannor daglig mjölktillgång och ansåg landshöfdingen önskvärdt att ett mejeri komme till stånd äfven inom När socken.
Till gilleta ordförande återvaldes nämdeman O. R. Pettersson, Liffride.
Vid dagens premieringsmöten voro utstälda 3 tjurar, 19 kor och 2 qvidor, 6 baggar, 25 tackor och 32 lam.
Af dessa prisbelönades:
Nöt:
Tjurar (3—10 år):
From, A. Berglund, Lye 2:a pris
Svante, J. Pettarsson, d:o 3:a pris
From, J. N. Larsson, Alskog 3:a pris
Kor:
Nora, A. Berglund, Lye 2:a pris
Nora, J. Pettereson, d:o 2:a pris
Rosa, L, Larsson, d:o 2:a pris
Blända, L. Levin, d:o 2:a pris
Kulla, J. P. Olsson, d:o 3:a pris
Trinda, J. Eliasson, Garda 3:a pris
Leja, .K. Levin, Etelhem 3:a pris
Bälla, N. Levander, d:o 3:a pris
Flora, O. P. Olsson, d:o 3:a pris
Berti, Axel Brun, Lye 3:a pris
Charlotta, kyrkoh. Ahlander, Alskog 3:a pris
Rosa, Joh, Lingström, Etelhem 3:a pris
Vega, N. Hjorter, Stånga 3:a pris
Qvigor:
Blenda, J. Pettersson, Etelhem 2:a pris
Hjerta, J. A. Nilsson, d:o 3:a pris
Får.
Bagge, Cheviotras, J. Pettersson, Lillrone, 3:e pris;
Bagge, bland. ras, J.P. Olsson, Mannegårda, 3:e pris;
Bagge, blandad ras, Joh, Uddin, Ungbåtels, 1:a pris;
Bagge, Gotlandsras, J. HEliasson, Petarfve, 3:e pris;
4 tackor, blandad ras, Axel Brun, Lillrone, 3:e pris;
11 lam, bl. ras, L. P. Bodin, Botes, 3:e pris;
3 tackor, Gotlandsras, J. Eliasson, Petarfve, 2:a pris.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juli 1891
N:r 103
Landsbygden.
Burs, 29 Maj.
Riksantiqvarien Hildebrand jämte landssekreterare Hambreus och en arkitekt hafva i dag besökt Lye och Burs kyrkor.
Landssekreteraren kom här öfver ett par fynd till fornealen, nämligen en gammal monstraus af brons, hvilken varit förvarad i kyrkan. Det andra fyndet var ett stort tunnrådsjern med ingraverade årtalet 1674. Nämde jern såldes af skollärare Lfndgren, som medhaft detsamma från Östergötland.
Sundre, 30 Maj.
Illa ute och går är en person för värvarande härstädes. Han hittade nämligen vid ejökusten för en tid sedan en del trävaror m. m. som efter anmälan såldes å offentlig auktioo. Som han hade den oturen att icke vid auktionstillfället blifva ägare af det hittade, funderade han på ett fitfigt sätt att tillegna sig åtminstone en del af det bergade, i det att han bröt af en del bräder så att det som ursprungligen varit ett stycke blef två o. s. v. Detta var ej den nye ägaren nöjd med utan angaf vår man för tullstyrelsen som i sin ordning anmälde saken hos länsstyrelsen, som delgaf kronofogden hvilken senare beordrade kronolänsmannen i orten att anställa undersökning i saken, som äfven lär ha skett, till häpnad för »upphittaren» hvilken enligt hvad det berättas »forslat» tillgift på köpet för att få saken tyst.
I förgår passerade 8 stycken fiskjakter från Helsingborg Hoburgen på väg till Kyllej för att idka ålfiske med not.
Väderleken är utmärkt och en tryckande hetta råder här.
Torskfisket har nu varit bra lönande vid kusten, ända till 15—20 tjog pr man.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juni 1891
N:r 83
Erik med ax
hade man knapt väntat i år med dess ringa utveckling på växtligheten trots att vi hunnit till den 20:e i »blomstermånaden». Emellertid sänder man oss sådana från flere håll, bland annat från Burs.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Maj 1891
N:r 76
Till folkskollärare,
organist och klockare i Gustaf Adolfs församling, annex till Habo i Jönköpings län, är vald skolläraren O. N. Lindgren från Burs.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 April 1891
N:r 64