hade på ordf:s. O. R. Pettersons Liffride i Stånga, kallelse sammanträde i Garda skolhus annan dag pingst för att välja en prisdomare och suppleant i nämden för premiering af nötboskap, kvarjämte öfverläggning om några andra frågor rörande landtbruket skulle förekomma.
Sedan mötet af ordf. öppnats, företogs val af prisdomare för premieringsnämden, och utsägs dertill enhälligt kyrkoherden J. Svensson i Gards och till suppleant nämdemannen O. R. Pettersson Liffride, Stånga.
En till ordf. inlemnad fråga om nödvändigheten af slagtmaskers användande vid slagten företogs till behandling. En del ansåg, att ordföranden i kommunalstämman borde i hvarje kommun framlägga frågan för stämman och söka förmå kommunerna att kvar och en inköpa en eller två slagtmasker, hvilka sedan skulle få af medlemmarna inom kommunen kostnadsfritt användas. Andra ansågo, att gillet kraftigast verkade för detta nyttiga verktygs allmännare användande genom att sjelf inköpa så många slagtmasker, att hvarje kommun inom gillet kunde erhålla en, och att nödig undervisning om deras användande skulle beredas. Lämpligast ansågs dock vara att hänskjuta frågan till hushållningssällskapet, som säkerligen skulle taga saken om hand och få detta nyttiga redskap spridt och användt öfver hela vår fosterö, och hoppades man att Gotlands allmoge skulle genom hushållningssällskapets initiativ komma till insigt om det grymma i nu använda slagtmetoden och ett mera både praktiskt och menskligt slagtsätt komma till användande.
Andra frågan, som företogs till diskussion lydde: Hvilka äro de ändamålsenligaste redskap vid myllningen af de olika sädesslagen.
Såningsmaskiner vore naturligtvis de lämpligaste, men då gillets ledamöter för det mesta bestå af mindre landtbrukare, blefvo dessa för dyra, synnerligen som nog andra både billiga och ändamålsenliga verktyg ej saknades. Af de allmännast förekommande redskap ansågo några att till korn och hytte vore s. k. myllkam mest lämplig, men till råg och hafre vore klysharf måhända den bästa, då dessa sädesslag ej behöfva myllas så djupt. Då det dock så väl med afseende på jordens olika beskaffenhet som olika år förekomma fall, då några af de nu nämda verktygen ej vore lämpliga, funnes ej ansat råd än att taga till den gamla bepröfvade årdern, hvilken visserligen hade den olägenheten, att en oskäligt dryg tid åtginge för shingen, men som dock i flere fall visat sig fylla sitt ändamål äfven som myllningsverktyg.
I samband med denna fråga kom äfven på tal jordens bearbetning före sådden. Ledamöterna ansågo att för så väl höst- som vårsäd vore djupplöjningen på hösten att föredraga emedan jorden derigenom utsättes för luftens, välgörande inflytande, och att det ogräs, som på hösten ginge i åkern, genom plöjningen nedmyllade och under vintern ruttnade, samt att jorden på våren genom höstplöjningen förr blefve färdig för vårbruket. Angående jordens bearbetning på våren för vårsädet, ansågs lämpligast att luckra jorden med krokharf, ty denne förstör på ett utmärkt sätt de på våren uppspirande unga ogräsplontarna. För höstslidet borde jorden under sommaren bearbetas med årder och djupharf, men borde ej omedelbart före sådden röras, emedan den behöfver, som man säger, tid till att sätta sig. För öfrigt borde man taga hänsyn till olika jord, så att sandjorden ej för ofta under eommaren bearbetas med plog eller årder, utan blott luckras med djupharf för bortrensande af ogräs.
En tredje fråga uppstäldes slutligen:
»På hvilket eller hvilka sätt kan man bäst utröna jordens behof af olika näringsämnen?»
Behofvet af kännedomen om den jord man arbetar betonades starkt, men då en sådan insigt vore svår att vinna för den ej vetenskapligt bildade jordbrukaren, förefunnes, menade några, väl ej annat råd än att för sådant ändamål anlita en kemist. Andra ansågo att man genom att hvarje år anställa några försök med olika jord och olika sädesslag borde komma till tämligen säker kännedom om hvilka näringsämnen den jord, man brukar, vore i behof af. Då emellertid för jordbrukarna på Gotland tiden under sommarmånaderna vore et dyrbar, blefvo anställandet af sådana försök, så nyttiga de än i och för sig kunna vara förenadt med allt för stora svårigheter och då resultatet af sådana försök för öfrigt mycket vore beroende på olika år, så bletve det säkerligen, ansågo de flesta, både billigast och säkrast att sända jord af olika slag till en kemisk under. sökningsanstalt för att få utrönt jordens kemiska sammansättning och till följd deraf olika behof af näringsämnen.
Sedan ordf. tackat de närvarando gillealedamöterna för visadt intresse för gillets verksamhet, afslöts sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Maj 1888
N:r 42