Södra häradsrätten.

(Från Got). Allehandas referent.)
Vårtingets första sammanträde egde rum i måndags 19:de dennes, då tingspredikan hölls af kyrkoherden i Garda, J. N. Svensson. Tingsförhandlingarna åhördes af en, isynnerhet under den första dagen, ovanligt talrik menighet, som helt och hållet fylde den rymliga, samt beqvämt och prydligt inredda salen.
På första rättegångsdagen gaf domaren middag för tingspredikanten, kronolänsmännen och nämden. Ett ovanligt stort antal mål handlades vid detta sammanträde, som räckte i nära tre dagar; det var enligt domarens utsago det längsta, som på de senare åren förekommit. Vi göra idag början med referaten. Hvad dagens tidning hinner att af dessa upptaga, utgör ungefär en fjerdedel af hela antalet upptecknade mål.

Störande af allmän gudstjenst. Kronolänsman J. A. Lindström hade uttagit stämning å hemmansegaren Olof Öman, Peters i Öja, för det denne i berusadt tillstånd annandag jul utanför kyrkan fört oljud och med våld flere gånger velat intränga i kyrkan, hvaritrån han hindrades af länsman L. Äfven yrkades ansvar å honom för djurplågeri. Vittnen intygade i hufvudsak åklagarens stämningspåstående. Öman var frånvarande, hvarför målet uppsköts, och ålades han att vid hämtnings äfventyr infinna sig vid domstolen vid tredje sammanträdet af vårtinget.

Misstänkt för barnamord. Undersökning med pigan Brita Nilsson i Burgsvik, som 12 sistl. November framfödt tvänne oäkta barn, hvaraf det ena afled följande dag och det andra 17 dagar gammal, företogs derefter till behandling. Vittnen mälde, att Brita N. varit hård mot barnet ; då hon derför tillrättavisats, hade hon yttrat, att det, barnet, >ändå skulle dö i vinter»; att hon lagt armbågen öfver barnets ansigte liksom för att qväfva det samt att barnet då jämrat sig; att barnet, som aflidit 29 sistl. November kl. 9 på f.m., föregående qväll varit friskt och haft god matlust. Vidare berättade vittnena,att vid niotiden på f.m. ofvannämda dag Brita N. kommit in till dem, som bo några få steg från hennes bostad, och sade, att barnet nyss dött; de hade då följt henne och funno barnet svartblått i halfva ansigtet samt med ögon och mun öppna; Brita N. hade sedan bedt ett af vittnena att gå till presten och anmäla, att barnet dött kl. 7 f. m., men då vittnet frågade, hvarför det oriktigt skulle uppgifva dödstimmen kl. 7, hade Brita N. sagt: »Nå, ta\’ det då till kl. 8».
Brita N. förnekade bestämdt, att hon varit vållande till barnets död och sade sig ej hafva varit hård mot sitt barn. Under ransakningen skrattade och gret hon ömsom, hvarför hon af rättens ordförande erhöll väl förtjent tillrättavisning.
Hon fick derefter aflägga en berättelse om sina lefnadsöden, af hvilken framgick, att hon år född 1850 på Öland; föräldrarne voro arbetsfolk ; faderns namn Nils Petter Nilsson.
Till Gotland flyttade hon 1872 och hade hon tjenat som piga i När, Burs m. fl. st. Sistl. 24 Oktober tog hon ingen tjenst utan fick bo hos en gammal gumma i Burgsvik.
Intyg öfver läkarebesigtning af det döda barnet innehöll, att barnet dött af lungslag; med full visshet kunde ej utrönas, om barnet aflidit af naturliga orsaker eller till följd af en långsam qväfning genom hopklämning af luftstrupen.
Åklagaren, kronolänsman J. A. Lindström, yrkade ansvar å Brita Nilsson såsom varande genom vårdslöshet vållande till barnets död.

Barnuppfostringshjelp. Drängen Per Jakobson, Haltarfve i Väte, åtalades af ogifta Paulina Löfqvist, Isume i Väte, med yrkande om barnuppfostringshjelp. Genom tre vittnens berättelser blef tämligen tydligt ådagalagt, att mannen gjort sig skyldig till förseelsen. Ett fjerde vittne, Johan Almström från Atlingbo, afgaf ett osammanhängande och motsägande vittnesmål, som ord för ord måste af domaren frampressas, Han sade sig först ingenting kunna upplysa och fick sedan för sina mot hvarandra stridande uppgifter af rättens ordförande skarpa tillrättavisningar. Jakobson ville ingenting erkänna. Vid afträdandet från domstolen yttrade han, att vittnesmålen varit falska, hvarför vid tinget vakthafvande kronolänsman Svallingson yrkade ansvar å honom. Dom i målet afkunnas vid tredje sammanträdet.
— Ogifta Anna Olivia Albertina Frendelin yrkade af båtsmannen Sellin uppfostringsbidrag för ett i Augusti 1878 af henne framfödt barn, till hvilket Sellin skulle vara fader. Tre vittnen berättade åtskilliga omständigheter, som talade för Sellins faderskap. Ett af vittnena, en båtsman, fick tvänne gånger aflägga eden, som första gången ofullständigt uttalades af honom och åtföljdes af opassande grimaser. Sellin nekade helt och hållet för taderskapet. Dom faller vid ett följande sammanträde.
— Drängen Lars Mattson i Silte socken hade också att svara i ett barnuppfostringsmål, som ogifta Amanda Liljegren väckt mot honom. Ett vittne styrkte angifvelsen i tämli gen oförtäckta ordalag. Mattson nekade dock liksom de ofvannämda »Don Juanerne». Utslag vid ett nästkommande sammanträde.
— Ogifta Ingrid Petterson i Fardhem fordrade af Axel Hallgren enligt en af Hallgren utfärdad skriftlig förbindelse, hvari H. förklarat sig villig att årligen bidraga med 10 kronor till uppfostran af ett dem emellan sammanafladt barn, H.,\’som sedan 1876 ej uppfyllt sin skyldighet häratinnan, emedan skrifvelsen uppbrannit, skulle nu till henne fallgöra sitt löfte. Hallgren erkände hennes fordran och lofvade betala.

Ersättningsmål. Enakan Maria Lindgren, hade uttagit stämning å jernvägsstyrelsen med yrkande om ersättring för jord och skog, som användts till jernvägens behor. Käranden förestäldes af sakföraren Stemmark och jernvägsstyrelsen af kronolänsman Eneman, som bestred käromålet på den grund, att åtalet såsom behandlande ett rent skuldtordringsmål, kunde enligt jernvägens bolagsordning endast väckas vid Visby rådhusrätt, hvadan han ansåg häradsrätten ej vara behörig handlägga detsamma. (Ect annat dylikt mål har jernvägsstyrelsen låtit gå till högre rätt för att få ett prejudikat på rätta stämningsplatsen.) Kärandeombudet bestred denna uppfattning af målet, Utslag afkunnas vid ett kommande sammanträde.
Att edfästa bouppteckning efter sin aflidne fader vägrade husbonden Olof Bolin i Eskelhem, Fadren, som var skrifven hos sonen, hade 1876 sålt egendomen till sonen, som påstod, att han ej hade reda på fadrens affärer. Den aflidnes hustru är ännu i litvet, och oaktadt sonen af henne, som aflade eden, enträget ombads att ej vidare vägra samt åf domaren förestäldes hvilka svåra följder hans vägran kunde medföra, vidhöll han sin mening. Dom faller vid nästa sammanträde.
Åverkan och tillgrepp. Båtsmannen Lars Glans i Lau hade af kronolänsman Svallingson åtalats för åverkan å skog och tillgrepp
af gärdsel. Glans, som ej vid tinget infunnit sig, fäldes för uteblifvande till böter och ålades vid 10 kronors vite att nästa gång målet kommer före vara tillstädes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Januari 1880
N:r 7

Dödsfall Jakob Elias Krokstedt

Att Färgerifabrikören Hr Jakob Elias Krokstedt stilla och fridfullt afled å Burgsvik d. 24 Nov. 1879 kl. 312 e. m., i en ålder af 73 år, 1 mån., 19 dag.; sörjd och saknad af barn och barnbarn samt talrika slägtingar och vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Sv. Ps. nr 470, v. 6, 461; v. 7, 8.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 November 1879
N:r 96

Ångfart. Gotland

anlände igår vid middagstiden hit från Burgsvik, der fartyget intagit last af spanmål till Stockholm.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 November 1879
N:r 95

Ett äfventyr i stormen.

Under sommarens lopp hafva muddringar företagits i Slite, Ronehamn och Burgsvik af »Bolaget Baltics» stora ångmudderverk »Baltic», hvarvid en liten ångare »Spring», hemmahörande i Stockholm, varit hyrd för bogseringar. Den 31 Okt. afgick »Spring» från Burgsvik för att till Klinte bogsera 4 pråmar, tillhöriga mudderverket, men natten mellan 31 Okt. och 1 Nov. uppkom storm, hvarvid bogseringskettingen sprang och »Spring> förlorade alla fyra pråmarne söder om Karlsöarne.
Tre af dem drefvo i land på kusten emellan Klinte och Vestergarn, bergades der och inbogserades till Klintehamns varf, der de nu repareras. Den fjerde åter fick man i förra veckan reda på å stora Karlsö. Dit afgick »Spring» torsdagen 13 dennes för att besigtiga pråmen och om Möjligt berga den, men storm från nordost uppstod och lilla »Spring» måste kila in i södra hanen å Storön och hade der all möda att berga sig i den rasande stormen, förenad med snöyra. Natten mellan fredagen och lördagen på morgonen kl. 5 sprang kettingen och båten kom i drift, men man hittade på det rådet att använda en reservpropeller, som lyckligtvis fans ombord, som nödankare och vid detta låg skutan sedan fast. Under hela tiden måste ångan hållas uppe för att vid de häftiga kastbyarne hålla ångaren qvar på ankarplatsen. Emellertid hade stor oro uppstått i land å Klintehamn, der man började frukta det värsta, då »Spring» ännu ej på lördags middagen syntes till, hvadan det beslöts, att ångaren »Klintetehamn» som aftonen förut ditkommit från Stockholm, genast skulle gå ut för att söka reda på de saknade. KI. 1 e. m. afgick »Klintehamn» till Karlsöarne, men då den ännu långt efter sedan det blifvit mörkt, icke hördes af, började man på allvar frakta att någon olycka inträffat, ty snöstormen fortfor ännu och gjorde det omöjligt se mera än några hundra alnar från land. Båtar med lyktor utsändes till prickarne och hissades å fartyg vid bryggan för att vägleda de ankommande och slutligen något efter 7 på aftonen hade de å bryggan väntande och halft förfrusna slägtingarne och vännerna den glädjen att se »Klintehamns» lyktor sticka fram ur den mörka fonden och se huru lilla »Spring», som kastat loss den truss, hvarmed den räddande »Klintehamn» hela vägen bogserat densamma, nu morsk och säker att komma väl fram, sprang om sin hjelpare och före denne lade till vid bryggan. »Klintehamn» hade vid ankomsten till räddningsstället haft mycket besvär att få en kabel ombord å »Spring», hvilken sedan måste sticka från sig sin ketting ochlemna både ankare och nödankare i sticket.
Pråmen, som förorsakat hela bråket, hade under tiden blifvit sönderslagen och bidrager nu att öka drifveden å ön. Dessa pråmar lära kosta 2,000 kr. stycket.
Mundderverket »Baltic» bogserades för 14 dagar sedan från Burgsvik af »Klintehamn» till Klinte och ligger der tillsvidare overksamt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93

FÖDD.

En dotters lyckliga födelse i dag kl. ½ 11 e m ha vi härmed glädjen slägt och vänner tillkännagifva.
Burgsvik den 28 Oktober 1879.
Evelina och J. T. Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Oktober 1879
N:r 88

Förlängd arbetstid.

Begäran om ytterligare förlängning i tiden för fullbordande af lastbryggan vid Burgviks hamn på Gotland lär af regeringen bifallits.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 September 1879
N:r 76

I anseende till afflyttning

låter hr konsul A. V. Claudelin i Burgsvik genom offentlig och frivillig auktion, som måndagen den 9 nästkommande Juni från kl. 10 f.m. förrättas vid Ockesi Öja, till den högstbjudande försälja sin såväl fasta som lösa egendom, näml.: fastigheten 1/32 mantal Boxarfve i Öja med derå nyligen uppförda ladugårds- och magasinsbygnader samt på Ockes grund stående manbygnad jämte brygghus af sten under tegeltak. Lösegendom såsom silfver, nysilfver, koppar, malm, jernsaker, deribland en besparingsspis och strykugn, laggkärl, porslin deribland en äkta servis, glas, goda sängkläder, linne, resfiltar och fällar; möbler: såsom imperial- och dragsängar, bord, stolar, en schiffonier, ett skrifbord af amerikansk valnöt, soffor, skänkar, skåp, ett utmärkt godt fortepiano och en symaskin. Kreatur: ett par goda vagnshäst samt 2:ne, kor.
Kör- och åkerbruksredskap, bestående af res- och arbetsvagnar, en ressläde, ett par kälkar, foderhäckar, 1 hackelsemaskin, 1 rotskärings- och rotkrossningsmaskin, flere par selar, en ridsadel, tornistrar och rycktdon m. m. Ett parti stenkol, hampa och lin; flere partier björkskog till afverkning på vissa år, ekplankor, balkar och ved m. m, Betalningsvilkoren för fastigheten bestämmas vid auktionstillfället och för lösegendomen lemnas af mig godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 instundande Oktober.
Domerarfve i Öja den 28 Maj 1879.
Efter anmodan,
J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1879
N:r 44

Sjöfartsunderrättelser.

Inklarerade:
Till Visby: 25 April, slup. Familjen, Andersson, Helsingborg, guano.
Till Slite: 19 April, jakt. Karolina Lüders, Montelius, barlast; jakt. Mathilda, Thompson, Libau, dito.

Utklarerade:
Från Visby: 22 April, slup. Bröderne, Olsson, Klintehamn, barlast.
Från Klinte: 19 April, skon. Karolina, Pettersson, utr. Östersjöhamn, trävaror, kalk och slipsten.
Från Slite: 19 April, koff. Konkordia, Hejdenberg, Kiel, trävaror; jakt. Alvine, Kahl, Liban, osl. kalk. 21 April, skon. John, Carlsson, Libau, osl. kalk.
Från Burgsvik: 16 April, jakt. Ser Syskon, Lundgren, utr. Östersjöhamn, barlast.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 26 April 1879
N:r 34

Dödsfall Anna Elisabeth

Att den högste behagat hädankalla min i lifstiden ömt älskade maka Anna Elisabeth, född Hulltqvist, som i en ålder af 75 år och 4 månader efter ett långt lidande, stilla afled å Burgsvik den 31 Mars 1879; sörjd af make, barn och barnabarn, varder endast på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
M. Hammarlund,
f. d. tullvaktmästare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 April 1879
N:r 30

Fiskerihandteringen.

Undertecknad, som under 5 års tid, först efter förskrifning af enskilde personer och sedan för egen del, uppehållit mig på Gotland för undersökning af fiskvatten för så väl saltsjö- som färskvattensfiske af nästan alla slag, anser mig manad, etter den erfarenhet jag vunnit, låta till samtlige fiskeriidkares och allmänhetens kännedom komma de iakttagelser, jag dervid kunnat inhämta och anhåller fördenskull att redaktionen af Gotlands Allehanda -benäget ville i sin ärade tidning intaga följande

Berättelse.
År 1874 på våren anlände jag till Fårösund för att undersöka ål- och laxfisket derstädes samt erhöll af fiskeriegarne tillstånd att 2:ne år i deras fiskvatten göra mina försök; men då ofvannämde fiske der ej kunde anses Iönande, begaf jag mig till Lutterhorn, der ålfångsten bättre lyckades, och har åtminstone en person derstädes försökt efter min metod, hvilken ntfallit bra. Hvad laxfisket beträffar, har jag funnit detta bäst utanför Ahr å pallarne.
Sedermera har jag undersökt Kappelshamnsviken och tror, att äfven der kan blifva lönande fiske, ehuru jag af vissa orsaker der ej sjelf idkat fiske. Äfven vid Skälsö kan finnas ålfiske, såvida det rätt blitver skött.
Under förliden sommar har jag besökt södra och sydöstra delarne af Gotland och funnit, att ålfiske borde kunna lyckas i bugten vid Unghanseskär i Öja, samt i Sundre sockens bugter. Under alla dessa mina försök har jag kommit till dét resultat, att fjällfiske öfverallt skall lyckas kring Gotland, såväl i saltsjön som färskvattensvikar; men det bör skötas på annat sätt än nu är fallet och jag skulle derför vilja föreslås. k. kassmimeters (fiskperkar) byggande på dertill lämpliga ställen : Uti Burgsviks inre vik finnes ett ypperligt ställe för dylik bygnad och 3:ne sådana platser harjag derstädes påträffat, likaledes i Vigersbugten och vid Gröttlingboudde. Äfven vid s. k. Kåhlensqvarn under Hästnäs egendom finnes ypperlig plats för sådan anläggning likasom vid Haugrönan, Fårösund, finnes 3 goda sådana platser, i Marpisbugten å Fårön äfvenledes och slutligen vid Skenholmen utanför Bunge. Alla dessa och flere ställen lämpa sig för saltsjöfiske.
För färskvattensfiske har jag undersökt och funnit följande ställen lämpliga för kassmimeters uppsättande, nämligen: I Mjölnerträsk 2 platser, Eketräsk 2 platser, Norsundsträsk 3 platser och Demba träsk, alla å Fårö 1 plats; Ahr träsk 5 platser, der äfven kan idkas saltsjöfiske å minst 2 platser, Hauträsk 2 platser och Fardumeträsk 5 platser. I Slitehamn och dess bugter finnas flere ypparliga ställen och troligen finnes å ön dessntom en hel mängd ställen, som äro lämpliga, ehurna jag ej hnnnit taga dessa i skärskådande.
Dessa uppgifter har jag velat låta komma till allmänhetens och synnerligen fiskvattenegares kännedom samt utlofvar, derest någon eller några skulle besluta sig för sådant fiskesätt, emot ett billigt arvode tillhandagå med upplysningar och råd.
Visby i Januari 1879.
O. F. Pettersson.
Adr.: orgelbygg. Lindquist vid Skeppsbron.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Januari 1879
N:r 8