Från landsbygden.

27 Februari 1885.
Väderleksförhållandena
under Februari månad hafva på söder varit mycket ombytliga; den ena dagen ha vi haft regn och blid luft; den andra deremot frost och köld, ibland ända till 10 grader. Under sistförflutna vecka rådde riktigt ruskväder nästan hvarje dag med regn och snöfall; af det senare slaget så mycket att skottning måste företagas på åtskilliga ställen. Första vårdagen (som 22 Febr. må kallas) ingick vacker och vårlik, solen sken hela dagen, spridande. en lifgifvande värme och kraft, efter det föregåvgna ovädret. Ännu när detta skrifves, råder frost om nätterna och töväder förenadt med tjocka om dagen; allt detta förorsakar att vägarne äro de mest eländiga och besvärliga för begagnande man kan tänka sig.

Staren,
denpa vårens budbärare, har, jämte vipan, nu visat sig. Ea gammal sägen har alltid varit gängse, hvilken förmäler, att när staren kommer tidigt, få vi en liten s. k. eftervin er, och det tros äfven att så sker i år.
I det

Hallströmska sandstensbrottet
i Sundre har under vinterns lopp ett mindre antal arbetare — efter hvad mig är bekant 7 till 8 stycken — haft sysselsättning, hvilka arbetat emot en aflöning af 15 öre timmen (ej 20 öre, såsom en brefskrifvare meddelat). När blidare väderlek inträder, börjas brytning af block och slipsten, för utskeppning, och arbetarnes antal kommer troligen då att höjas.

Burgsviks mejeri
uppköpes dagligen omkring 50—60 kannor oskummad mjölk. Osttillverkning är äfven börjad. Att

tomtplatser
i hufvudstaden och på flere ställen betingat ett ovanligt högt pris, ha vi nog sett af tidningen; men att sådant äfven sträcker sig till landsbygden, låter föga troligt; dock har på söder rätt drygasummor understundom betalts för en liten tomtplats. En arbetare köpte exempelvis för kort tid sedan af en hemmansägare en jordbit till bygnad af föga god beskaffenhet och betalte härför en summa af 230 kronor.

Sjukligheten
bland befolkningen på landet fortfar. Mest förekomma hals- och bröstsjukdomar; nästan i hvarje familj har någon af medlemmarne haft påhelsning i mer eller mindre grad deraf Spridda fall af kikhosta ba äfven visat sig.

På en kyrkostämma
i en socken någonstädes var det fråga om anskaffande af tjenligt boningsrum till socknens småskollärarinna. Bland .de förslag, som i ämnet voro framlagda, var äfven ett — enligt hvad mig berättats — af ordföranden i stämman, som innehöll att skollärarens enda vindsrum skulle inredas och begagnas för ändamålet. Detta förslag blef dock af de närvarande stämmoledamöterna förkastadt.
De religiöses aftonsammankomster å

Missionshuset
i Vamlingbo störas tidt och ofta af vanartiga pojkars upptåg utanför sjelfva bönebuset, i det de medels hojtande, skrikande, nedrifvande af stengärdesgårdar och alla möjliga bullersamma upptåg försöka att störa predikningarne.
Borde icke sådant näpsas?

Tull, tull!
Se der den nya för våra jordbrukare utstakade vägen till rikedom, Här på landsbygden råder riktig tullfeber. Redan sedan en 3 till 4 år hafva en del spanmålshandlande sökt ivprägla i allmogen protektionism i all sin härlighet mel höga spanmålspris, ja så att tre fina klädeskostymer köpas för en funna korn, En och aman landtbrukare finnes visserligen, som våga betvifla den der Bismarckska härligheten, nen hans röst höres numera ej, ty ropet är a1ögt om tulleri. Och den största delen begriper knappast hvarom fråga är. Få vi ökad tullskatt, så få vii dess släptåg löntagarnes dyrtidstillägg, en ökad tjerstemannakår vid-tullen att aflöna, höga da sverkspris och — rika ägendomsherrar och handlande men fattiga bönder. Se der resultatet, om man i lugn tänker öfver saken.

Nytt kreatursförsäkringsbolag?
Ja, derom är det fråga, men saken, som nog i och för sig är vigtig, torde ej så fort kunna realiseras.

Olyckshändelse.
Från Eke berättas, att en äldre person, som vid kullbuggning af en ek ej nog hastigt kunkomma på sida, dervid fick båda fötterna afbrutna.

Att qvacksalfveriet
florerar ibland befolkningen på landsbygden är en sorglig sanning och här om någonsin är det af nöden, att djurskyddsföreningen borde ingripa med föredrag eller andra medel för att söka få en annan öfvertygelse ibland a lmänheten. Nyligen hände att en oxe blef sjua. En qvacksalfvare anlände men kunde intet med sitt pulfver uträtta. Då sändesbud efter en annan (fastän man ej hade längre än ei half mil til veterinären). Han kommer och förstår troligen ejisjukdomen, som bestod i förstoppning. En stor dosis jernvitriol (ett medel, som endast i hård diarré borde användts) gifves nu det stackars kreaturet. Men då ingen bjelp blef, måste slutligen anlitas veterinär, som slutligen fick reda på det orätta behandlingssättet, hvilket hade till följd, att djuret måste nedslagtas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Februari 1885
N:r 18.

Å auktion

i dag inför domkapitlet utarrenderades kyrkoherdebostället i Öja, 3/8 mantal, med Hamra annexhemman, 1/8 mantal, till handlande V. Hansén i Burgsvik mot ett årligt arrende af 200 kronor från 1 Maj 1885 till I Maj 1887; kyrkoherdebostället i Endre moderförsamling, 5/8 mantal, under ett år, räknadt från 1 instundande Maj, till J. O. Jakobsson, Tibbles, för 415 kronor samt komministerbostället i Ardre, 3/4 mantal, under ett år från 1 instundande Maj till komminister O. Olofsson för 400 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1885
N:r 14.

Gotlands ekonomiska förhållanden

under sistl. år omnämdes i föregående nummer hufvudsakligen med hänsyn till dess handel samt dess utförsel och införsel. Vi skola nu närmare taga i betraktande äfven öfriga näringar, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1883 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 6 skepp, 4 briggar, 43 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 93 fartyg om tillsammans 9,259,07 tons, hafva under sistl. år 3 skonertar om 370,69 tons förolyckats samt 1 skonert och 1 slup om 104,04 tons sålts, hvaremot 2 skepp, 1 galeas och 1 slup om 727,20 tons inköpts samt 1 skepp om 215,92 tons åter tagits af grund för att repareras, hvadan flottan vid 1884 års slut bestod af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 tons.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning för öfrigt hufvudsakligen underhållit handelsförbindelse under sistl. år, hafva varit : Nederkalix, Lule, Skellefts, Ume, Örnsköldsvik, Hernösand, Lunde, Sandsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gefle, Upsala, Vesterås, Örebro, Stockholm, Södertelje, Eskilstuna, Norrköpiog, Linköping, Mem, Söderköping, Vestervik, Loftahammar, Oskarshamn, Mönsterås, Borgholm, Kalmar, Ronneby, Karlshamn, Åhus, Simrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg och Uddevalla samt Uleåborg, Nikolaistad, Åbo, Helsingfors, Hapsa!, Libau, Königsberg, Danzig, Kolberg, Swinemynde, Rigenwalde, Rostock, Wismar, Lybeck, Neustad, Heligenhafen, Lomkenhafen, Trauenburg, Femern, Kiel, Holtenau, Eekenförde, Arnis, Flensburg, Apenrade, Veile, Randers, Aalborg, Korsör, Nykjöping, Kallundborg, Vordingborg, Kjöge, Köbenhayvn, Roeskilde, Helsingör, Kristiania, Stavanger, Bergen, Trondbjem, Blyth, Newcastel, Shields, Sunderland, Hull, Middlesborough, London, Dublin, Bremen, Shiedam, Harlingen, Gravelines, Honfleur, Gibraltar, Almeria, Torrevieja, Kagliari, Newyork och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgå tydligast genom följande öfversigt öfver in- och utgångna fartyg under åren 1882—1884:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med förlidet år 14 till 16 fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot. Beträffande landthamnarne hafva under år 1884 inga nämnvärda förbättringar med dem vidtagits.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens minskning under år 1884 emot hvad den utgjorde nästföregående året är, yttrar tullkammaren, att tillskrifva det förhållandet, att någon sådan direkt införtullning af ett större parti socker, som då här ägde rum, icke ansetts fördelaktigt att fortsätta med, och skälet till minskningen af båkafgiften för den utrikes sjöfarten ligger dels i den senaste båkafgiftsförordningens liberalare stadganden, dels ock i destryckta konjunkturerna för sjöfarten i allmänhet under året.
Beträffande tullbevakningen på ön har tullkammaren ingenting annat att derom anföra än att upprepa hvad som anfördes år 1883 rörande det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningspersonalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta behofs afhjelpande.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och dess närhet: en kalkugn, en cementfabrik, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, 4 garfverier, 3 färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, 2 större och 4 mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri och ett tegelslageri, samt ett jerngjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, hvilka fyra sistnämda anläggningars rörelse tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett tegelbruk, en kalkugn, ett färgeri, 3 garfverier, en vattensåg med mjölqvarn, 2 vattenmjölqvarnar, 2 vädermjölqvarnar, 2 ångsågar, af hvilka den ena är förenad med 2 mjölqvarnar, ett mejeri, ett ångbränneri och en ångmjölqvarn; i Burgsviks distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med grynverk och ett under anläggning varande mejeri; i Rone distrikt: 2 garfverier, ett färgeri, ett ångsågverk och ett stenhuggeri; Ljugarns distrikt: 3 ångsågar jemte mjölqvarnar samt 20 kalkugnar, hvilka sistnämde numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, hvilka dock under året icke begagnats; i Slite distrikt: 6 kalkugnar, 2 ångsågar och en ångqvarn; i Kyllejs distrikt: 10 kalkungnar, af hvilka endast 5 under året varit i verksamhet; i Fårösunds distrikt: 11 kalkungnar, som nästan varit obegagnade under året, samt ett tämligen förfallet vattenverk, begagnadt till qvarn och sågverk; samt i Kappelshamns distrikt: 7 kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn och en ångsåg.
För husslöjdens främjande hafva hushållningssällskapet för år 1884 beviljat ett förslagsanslag af 2,500 kronor, af hvilka 1,435 kronor användts, landstinget likaledes 2,500 kronor samt staten 500 kronor. Af dessa medel hafva 3,700 kronor uppburits af slöjdskolan i Visby, 75 kronor hvardera af slöjdskolornai Sanda, Mästerby, Vestergarn och Fole samt 30 kronor af skolan i Vänge (hvilka skolor dessutom, äfvensom den i Väte, erhållit hvarderå ett statsanslag af 75 kronor, hvarförutom 205 kronor utbetalts i stipendier till 4 slöjdlärareelever Visby i och 200 kronor anslagits till en slöjdförsäljninganstalt för länet. Dessutom äro ur en särskild fond 27 kronor utgifna som premier åt lärjungar i Visby slöjdskola.
Hvad angår fiskerinäringen, som fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, så har densamma äfven år 1884 varit otillräcklig för öbefolkuingens behof med undantag af inom Katthammarsviks distrikt, der fisket varit medelmåttigt, och inom Kyllejs distrikt, der fjällfisket d. v. s. af gädda, aborre och sik varit tämligen gynsamt. Dock har saltsjöfisket i sin helhet gifvit större afkastning sistl. år än under år 1883. Det under de senaste åren påbörjade laxfisket utanför Visby har under året idkats endast med tre mindre jakter och till icks obetydlig förlust för vederbörande. För vinnande omsider at det vigtiga mål till strömmingsfiskets uppbjelpande som afses med användandet vid sådant fiske af förut omnämda sankeapparat håfva äfven år 1884 undersökningar pågått, hvartillstaten lemnat ett anslag å 1,000 kronor och hushållningssällskapete 400 kronor.
I länets kreatnrsförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 892 hästar för 182,930 kronor och 913 kreatur för 93,253 kronor, hvilket utvisar en ökning af 14,415 kronor mot året förut.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Februari 1885
N:r 11.

Från landsbygden.

Januaritorgdagen
i Hemse var talrikt besökt, men affärerna föreföllo särdeles tröga. Dock afslutades åtskilliga köp till högst olika pris. Medelprisen kunna i korthet angifvas så här: ordinära arbetshästar 200, oxar 125, tjurar 75, kor 65 och qvigor 40 kronor stycket; torgförda voro dessutom en mängd mindre hästar och unga stutar, som ej funno köpare.

En eldkula
eller meteor syntes på. nordöstra himlen ungefär half 8 på qvällen förliden tisdag 20 Jan.
Med rödgult sken och liknande en glödgad kanonkula sänkte den sig, tills den ej mera kunde skönjas, hvarunder man tyckte sig höra ett fräsande ljud.

Sjukligt
är det på land. Särskildt är lunginflammation gängse och oftast med dödlig utgång. Difteri och halsfluss likaså.

Igelsjukan
bland fåren fortfar. Många hafva förlorat allå sina får, I Hablingebo, hvarest fåren gå ute hela året, funnos en hel mängd helt nyligen liggande döda i skogen. Hvart man hör, klagas öfver att lammen dö.

Det må påpekas
såsom emot gällande lag och ordning, att Decemberkyrkostämman för 1884 hålles i Januari 15. Detta har en kyrkostämmo-ordförande låtit ske utan att för församlingen ens något skäl för dröjsmålet uppgifvits. Ifrågavarande ordf. håller, när det gäller andra, strängt på laglydighet.

En gåfva
har Sundre församling för långvarig och tro gen tjenst öfverlemnat till skollärare Kristoffer Högberg, som 1 d:s med pension frånträdde sin tjenst. Gåfvan, bestående af en kaffe- och gräddkanna af silfver, blef efter gudstjenstens slut af kyrkoherden Kullin till honom öfverlemnad, hvarvid han i slående ordalag tackade den gamle för det nit och den osparda möda, han ådagalagt vid uöfvandet af sitt kall, hvarpå skolläraren uttryckte sin tacksamhet till församlingen.
Till skollärare i Sundre har fröken Berta Berglund blifvit vald.

En anka
har en brefskrifvare till tidningen utsläpt, då han berättat, att en last sandsten utskeppats från Burgsvik till Köbenhavn för återuppbyggande af Kristiansborgs slott. En ångare, »Åuna», afgick visserligen härifrån julafton med omkr. 6000 kbf. sten till Stockholm, hvilken sten skulle användas till bygnader derstädes. På tal om sandsten så uppköper

Gotlands slipstensbolag
i år, i likhet med de föregående åren, slipsten. Deras lager tros i år komma act öfverstiga fjorårets inköpssamma, som var omkr. 59,000 kronor. Då man vet, att ingen sten i Sverige säljes under dubbla tillverkningsvärdet och att i Danmark och Finland priset är 8 gånger samma värde, så är detta för södra Gotland en stor inkomstkälla. Tager man då det Hallströmska brottet med i räkningen, som under hela året sysselsätter en del arbetare och som lemnat en hjelplig daglön (20 öre i timmen), så har arbetaren härstädes iogen orsak att klaga öfver dåliga tider, helst som prisen på lifsförnödenheterna i år äro billiga.

Oster ute
hörde jag berättas, att vid det nyupptäckta grundet omkr. 5 mil utanför Östergarnholm har förlidet år af fiskare från Herrvik gjorts trenne undersökningar, hurnavida ett lönande fiske derstädes kan erhållas, och har det visat sig, att en myckenhet fisk der uppehåller sig.
En person från södra Gotland hade i fjor för detta ändamål utrustat en jakt, som vid observationerna användes. Såväl landshöfdingen som en af Gotlands riksdagsmän har lofvat att verka för saken. Önskligt vore att landsting och hushållningssällskap beaktade och uppmuntrade en föriGotlands såjvigtig näripgsgren.
I Gotlands Allehanda lästes för en tid sedan om

Krig i fred
mellan dykeribolagen med Bergqvara till skådeplats. Sådana små skärmytslingar utkämpas här och hvar långs Gotlands kuster, då strandningar inträffa. Se här ett litet äfventyr från sista strandningen å Östergarnsholm. I det värsta yrväder infann sig å holmen Neptunbolagets agent med biträde och anmälde sig för den förolyckade ångarens befälbafvare, som redan gått i land till fyren. Kort derderefter kom Stockholms dykeri- och bergningsbolags agent, som lofvade lemna hjelp för billigaste pris. Emellertid gick det så, att, oaktadt »Wolga» kom 4 timmar före Neptuns »Poseidon», tog den senare likväl priset. Orsaken lär varit den, att befälhafvaren å Wolga ansåg det vara för hög sjö för att kunna närma sig det strandade fartyget, Poseidon, gammal och van vid stötarne, ångade vid ankomsten genast dit och började arbetet.
Ture.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1885
N:r 8.

Från sjön.

Bergningsångaren Hero kapten Nilsson, hitkom i förgår från Burgsvik.
— Isförhållandena i Stockholms skärgård. I måndags telegraferades från Arholma, attfarvattnen deromkring voro isbelagda. I tisdags skrefs från Dalaro, att 18 dennes på f.m. visade termometern 13 gr. under fryspunkten och att des. k. strömmarne blifvit belagda med tunn is. Deremot äro ännu Jungfru: och Mysingsfjärdarne isfria Mycken snö har fallit under den förflutna veckan.
— Ångaren Neptun, kapten Abrahamsen, hemmahörande i Helsingör, afgick 9 dennes från Hamburg med last af styckegods till Malmö och Köbenhavn, men har änuu icke framkommit, hvarför man börjat frukta att någon olycka drabbat fartyget. Ångaren lemnade Cuxhaven d. 10 och råkade påföljande natt ut för den starka snöstormen, som varit särdeles svår öfver Nordsjön. Fartyget hade full last och bland annat ett stort tröskverk på däck. Det var emellertid en särdeles starkt bygd träångare, -om förr varit ute på svåra resor, bland annat i Ishatvet, dit ön, tre gånger befraktats af Bremenhus med varor till Jenisej. Då hade den bättre tur än många andra fraktfartyg och kunde, emedan den icke låg synnerligen djupt, gå långt uppåt floden, Angarens kommissionär i Malmö har genom telegram förfrågat sig hos rederiet, som dock icke hade hört något om Neptun, sedan den afgick från Cuaxbaven, Den hade 12 mans besättning utom kaptenen. tac delire.
— Kaptan Snowdon å ångaren Sweden från West Hartepool, hvilken i lördags ankom till Köbenhavn med stenkol, rapporterar, att han tisdagen 18 dennes kl. 8 e.m. på 57\’ 12” nordlig breld, 7 35 ostlig längd under svår storm och hög sjö observerat ett afmastadt fartyg mät nödsignaler. Kapten Snowdon höll upp ibot fartyget och kom i närheten af.
det samma äl. 4, men det var omöjligt på grund af mörkret att urskilja nationalitetsflaggan, hvilken satt på återstoden af förmasten. Fartyget hade kajuthus på däcket på däcket akter ut och folk sågs på däcket. Sweden hissade signallantärnor för att antyda för de nödstälda att det befenn sig i närheten och gjorde anstalter för att berga besättningen. På Sweden klargjordes räddningsbåten för att nedfiras i vattnet, så snart sjön det tillät, och man stannade vid det okända fartyget till kl. half 7, då det var alldeles mörkt. Sweden gick flere gånger rundt om den plats, der fartyget observerats, gifvande signal med ånghvisslan, men fartygets lantärna syntes icke vidare. Storm och sjö tilltog, och kl. 7 blef det snötjocka, som omöjliggjorde alla räddningsförsök. .
— I början af veckan låg is på vattnen omkring Kalmar utom i strömdragen.
— Ångare Elisabet inkom i måndags till Oskarshamn för att lasta hafre.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Januari 1885
N:r 7.

Bland tullplatser

med ständig bevakning under seglationsåret 1885 märkas Kappelshamn, Fårösund, Kyllej, Slite, Katthammarsvik, Ljugarn, Rone, Burgsvik och Klinte.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1885
N:r 6.

Från Burgsvik

skrifves: I måndags atton 8 December vid 6-tiden rasade här en ovanligt stark orkan, som bland annat lösryckte tvänne nygjorda qvarnvingar med sådan häftighet, att delar deraf fördes 500 fot från qvarnen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 December 1884
N:r 101.

Från södra Gotland.

9 December.
Bland de företag, som kunna sägas vara af större nytta för landtmannen, är väl ej nånga, som på senare tiden omfattats med ?ådant intresse, som

Utdikningsföretagen.
Det är glädjande att se, huru jordbrukaren allt mer och mer lär sig inse nyttan och nödvändigheten af torrläggning af sanka markör, som vissa, ja större delen af året befiäna sig under vatten, helst då dessa jorda äro tjenliga för odling af fo derväxter, som särskildt är förhållandet i brefskrifvarens hemtrakter. För närvarande är en del sådana vattensjuka trakter under behandling för aftappniog af vattnet, och på måvga ställen äro utdikningsföretag påtänkta, som inom en snar framtid torde gå i verkställighet, när de laga skiftena efter hand hinna att afslutas.

Väderleksförhållandena
härstädes på senare tiden ha varit gynnande för höstsädesbrodden, då blidväder och underständom strida regnskurar allt mer och mer bortfräta de stora snömas sorna, som på de flesta sädesåkrar hopat sig under förflatna veckan, särskildt 2 December, då en utomordentligt stark snöyra här var rådande, hvilket äfven hade till följd, att snöskottning måste företagas flere dagar å rad, dervid snön låg 10 till 12 fot djup på många ställen För dem, som voro aflägset boende från landsvägen, var det förenadt med stor möda att kanna framtränga och rakt omöjligt att med någon skjuts kunna uppså den allmänn??gen. Stark sydvestlig blåst råder nu sedan ett par dagar härstädes.
Under den tid, som snön har befickt marken, har en hel mängd

Jössar
fått bita i gräset, då tillgången på dem äfven varit god; helt nyligen kom en hare inspatserande på en bondgård, der han med lifvet fick plikta för sitt näsvisa tilltag. Priset på harar har här varit lågt; från 50 till 75 öre stycket, allt efter storlek.

Räfven,
denna bararnes afsvarna fiende, har sedan vintern 1882 ej visat sig i våra trakter, och då blott ett enda par, hvaraf den ena blef fäld, då den andra fann för godt att taga till flykten.

Svanar
ha iakttagits styra kosan åt söder sist lidna vecka.

Rapphönsen,
som under hela snötiden varit nära halldöda, ha nu åter börjat repa sig, tack vare det blida vädret, som förpassade snön från sädesåkrarne. En rapphöna, ifrigt förföljd af en hök, fann häromdagen för godt att taga sin tillflykt uti en vedhög på en bondes gård, der höken af stället ägare blef förhindrad att intränga.

Brytning af sandsten,
som fortgått med stor liflighet en liten tid, har nu till följd af snöhinder måst afbrytas. Den ångbåt, som skulle lasta de i Hallströms stenbrott befintliga »Kristiansborgs-stenarne», som innehöllo 6,000 kubikfot, i st. f. 600 som af mig förut genom felaktig uppgift meddelats, anlände i söndags till Hoburg, men måste, då öppen sjö och blåst omöjliggjorde intagandet af lasten, ingå i Burgsviks hamn, der han afvaktar tjenligare väderlek för lastningen.

Också en industri.
En person — namnet gör ju ingenting till saken — som för ett tiotal år tillbaka gjorde ett par snygga konkurser, dervid flere borgenärer blefvo grundligt kuggade, afreste för omkring 6 år sedan till Amerika, för att der börja en ny verksamhet. Allt gick vår man väl i hand en tid i det »förlofvade landet»; men plötsligt får hemlängtan makt med honom och den numera fine gentlemannen återkommer som — emigrantagent. Flere fordringsägare trodde nu, att deras tid var kommen för att erhålla sina för den gamle gäldenären utbetalade kapital, men de bedrogo sig i sin förväntan, ty den resande förklarar blott helt gemytligt, att han ej förtjenat någonting. Han håller nu som bäst på med att genom lysande förespeglingar om god arbetsförtjenst m. m., locka godtrogna personer med sig till det land, »der man lefver som hvar dag vore den sista», såsom en amerikafarare uttryckte sig. Återfärden lär vara bestämd till våren, såvida han får ett tillräckligt ressällskap.

Han blef lurad.
I en socken bodde för någon tid sedan en torpare, hvilken ej på det minsta ville rätta sig efter sjunde budets innehåll. Strax bredvid låg en bondgård, hvars ägare tid efter annan såg sin på gården hemkörda vedfamn af osynliga händer nattetid förminskas. Då bonden ej på något vis kunde komma tillrätta med den nattlige vedtjufven, fick han plötsligt en ljus idé. Han berrar ett hål i ett vedträ, fyller detsamma med en duktig portion krut, tilltäpper hålet och lägger det tillbaka på sin plats. Vedträet låg der ett par dagar och så fick det fötter och gick sina färde. Hvart tog det vägen? Detta var en fråga, som bonden gjorde sig, tills han en vacker dag fitk se den närboende torparen komma inrusande på gården, hälfdöd af förskräckelse under utrop att att sjelfva hin onde kommit i hans bakugn, som med ett förfärligt brak störtat tillsammans. Tablå!

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 December 1884
N:r 100.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 23 November, jakten Teodor, Toftéa, Norrköping, styckegods; 24 November, ångfartyget Arla, Odelmark, Stockholm, styckegods.
Till Slite: 21 November, jakten Matilda, Bergedahbl, Getls, barlast; jakten Två Systrar, Hellström, Gefle, barlast; 24 November, skonerten Henrik, Nyström, Stockholm, diverse varor.
Till Burgsvik: 11 November, slupen Lilly, Jakobason, Visby, diverse varor; 22 November, jakten Sälla Hoppet, Vidström, Finland, barlast.
Till Klinte: 16 November, ångflartyget Colberg, Hildebrand, Coberg, potatis.

Utgångna:
Från Visby: 22 November, ångaren Alf, Kidelsen, Reval, sill; 27 November, ångfartyget Arla, Odeimark, Stockholm, spanmål.
Från Burgsvik: 15 November, slupeu Lilly, Jakobsson, Ronneby, spanmål.
Från Klinte: 19 November, ångfartyget Colberg, Hildebrand, Königsberg, barlast.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 november 1884
N:r 96.

Vintertidtabellen

för postföringena på Gotlands landsbygd kommer att tilllämpas från och med 25 November. sedan den postkungörelse, som på annat ställe i tidningen återfinnes, redan var uppsatt, har nämligen ankommit telegram från poststyrelsen med anmodan att från sagde dag tillämpa vintertabellen äfven för posterna till Kräklingbo, Katthammarsvik, Ljugarn, Burgsvik och Ronehamn samt de under Hemse lydande stationer.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.