Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 3 Aug., jakt Teodor, Tofftéo, Vestervik, tegel; galeas Apollo, Karlström, Ystad barlast; skonert Emelie, fokeg, Newcastle, stenkol; brigg Svante, Stenberg, Newcastle, stenkol, — Till Burgsvik: 23 Juli, jakt Syd, Veström, Simbrishamn, barlast; 26 Juli, jakt Josefina, Berggren, Helsingborg, gödningsämnen; 80 Juli, skonert Starkodder, Siltberg, Finland, barlast.

Utgångna: Från Visby: 3 Aug., skonert Augusta Maria, Österberg, Sundsvall, cement. — Från Burgsvik: 20 Juli, slup Valfrid, Hansson, Södertelje; 26 Juli, skon. Emma, Larsson, Valdemarsvik, slipsten; 27 Juli, jakt Sex Syskon, Löffler, Danmark, block- och slipsten, 29 Juli, jakt Josefina, Berggren, Danmark, slipsten; 80 Juli, skon. Maria, Nilsson, Tyskland, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 Augusti 1889
N:r 88

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 21 Juli, galeas Victoria, Öblsson, Karstrup via Klintehamn, guano; jakt Ida, Johansop, Öland, tomt fartyg. — Till Kappelshamn: 17 Juli: skonert Favoriten, Hägvall, Slite; 19 Juli: slup Mathilda, Davidsson, Linköping, sill; 20 Juda skonert Alma, Gotbberg, Windau, barlagt. — Till Burgsvik; 1 Juli, jakt Kristina, Häglund, Oskarshamn; 8 Juli, galeas Petrine, Odman, Varberg, barlast; 10 Juli, jakt Syd, Veström, Vestervik via Grumpevik; 12 Juli, skonert Emma, Larssop, Vestervik, ved; jakt Svalan, Pettersson, Vestervik, takspån; 14 Juli, slup Valfrid, Hansson, Arboga via Södertelje, förpassade varor; 19 Juli, jakt Sex Syskon, Löffler, Finland, barlast.

Utgångna: Från Visby: 17 Juli, skonert Idog, Abrahamson, Karlskrona trävaror; 18 Juli, skonert Konfidentia, Schultz, Neustadt, trävaror; skonert Emanuel, Pehrsson, Köbenhavn, trävaror; 20 Juli, jakt Teodor, Toff:én, Kappelshama barlast. — Från Kappelhamn 15 Juli, skonert Karl Johan, Pettersson, Södertelje, kalk; 18 Juli, skonert Favoriten, Hägvall, Simrishamn, slipers; 20 Juli, slup Fritjof, Höök, Stockholm, kalk, — Från Burgsvik: 2 Juli, jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Ronehamp, barlast; 4 Juli, jakt Kristian, Häglund, Söderköping; 13 Juli, jakt Syd, Veström, Karlshump; jakt Svalan, Pettersson, Malmö; 16 Juli, skonert Starkodder, Siltberg, Finland; 20 Juli, slup Valfrid, Hansson, Södertelje, alla med slipstenslaster.

Gotlands Allehanda
Måndagen 22 Juli 1889
N:r 82

Bergningsångaren Eol,

kapten Borg, inkom hit i lördags från Burgsvik och qvarligger här tills vidare.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 Juli 1889
N:r 76

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Burgsvik: 17 Juni, galeas Petrine, Ödman, Varberg, barlast; slup Valfrid, Hansson, Södertelje, d:o; 18 Juni, jakt Sex Syskon, Löffler, Stockholm, stenkol och förpassade varor; slup Albertina, Gustafsson, Vestervik, barlast, 19 Juni jakt Kristina, Höglund, Linköping, d:o; 20 Juni, jakt Teodor, Tofttén, Stockholm, d:0; 22 Juni, skonert Balder, Rosenberg, Marstal, tomt fartyg; 26 Juni, öppna båten nr 99, Ait, Ahrensburg, spanmål och potatis; 27 Juni, jakt Syd, Veström, Norrköping via Grumpevik, SY och barlast; jakt Svalan, Pettersson, arlskrona, d:o; jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Göteborg, div. varor och salt; 28 Juni, jakt Josefina, Berggren, Falkenberg, gråstensbarlast.

Utgångna: Från Burgsvik: 20 Juni, jakt Kristian, Höglund, Oskarshamn; 21 Juni, slup Valfrid, Hansson, Södertelje; jakt Sex Syskon, Löffler, Finland, 22 Juni, galeas Petrine, Odmav, Varberg, alla slipstenslastade; jakt Teodor, Tofftén, Ystad via Habblingbo, barlast; 26 Juni, skonert Balder, Rosenberg, Belgien, oarbetad sandsten; 27 Juni, jekt Sweden, Pettersson, Ystad; 28 Juni, jakt Syd, Veström, Vestervik; jakt Josefina, Berggren, Danmark; båten nr 99, Ait, Ryssland, alla med slipaten.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Från landsbygden.

Klinte, 25 Juni.
Klintekretsens möte.
Etftermiddagens förhandlivgar rörde trädgårdsskötseln, hvilket ämne afinledaren, skoll.
Stengård, i ett entusiastiskt föredrag påvisades böra bedrifvas vid folkskolan af följande fyra skäl: 1:o) Det är oss befaldt. 2:o) Derigenom kunna vi skaffa oss tördelar, ja inkomster för oss sjelfva och andra. 3:o) I trädgårdsskötseln hafva vi ett godt medel att uppfortra barnen. 4:o) Frukterna af den samma komma kommande slägten till godo.
Skolreglementet ålägger oss trädgårdsskötsel, så vida lämpligt jordland finnes. Nu har man beklagligtvis fordom ofta bygt skolorna på ställen, som äro minst egnade till att få drifva sådan undervisning, och det fordras verkligen okuflig energi och stor arbetsförmåga samt dertill penningar att likväl söka få något att växa på dessa platser. Men må inga svårigheter nedslå modet! MA läraren, hvar han kommer, söka skapa ett litet paradis omkring sig. Kan man icke få vanliga löfträd att växa, — många af dem gå dock mycket lätt, t. ex.
svartpoppel, lönn, lind, rönn —, så söker han med skogsträdea genom att utså deras frön i uppluckrad jord. Må han komma ihåg, att den, com fått två strån att växa, der förut växte ett, är en mensklighetens välgörare!
Att vi kunna genom trädgårdsskötselp skaffa oss fördelar berör spec\’el: oss gotländingar.
Gotland lämpar sig nämligen i allmänhet vida bättre för trädgårdsskötsel än de flesta delarne på fastlandet, åtminstone de, som ligga lika långt norrut och nordligare, ja, man påstår, bättre än många sydligare delar. Om vi dritva upp särskildt fruktträdsodlingen, så skulle vi derigenom kunna skaffa oss en vacker inkomst genom afsättning på nordligare orter, t. ex. Stockholm. Men derför böra vi uteslutande hålla oss till de ädla fruktsorterna och ej, som fordom ofta varit fallet, nöja oss bara med att få träd. Mången torde vältycka, att det dröjer så länge med afkastningen, så att man egentligen ej får någon nytta af sin trädgårdsskötsel på sitt skolland. Detta håller emellertid icke streck. Vanligtvis behöfver man ej vänta just synnerligt länge på sådan afkastning. Vidare fruktar man föratt snart dö kanske, och då har mitt arbete ej gagnat mig och de mina, Så inträffar ju dock icke så ofta. Menskligt att se, får en skollärare verka och vara på sin plats 20 till 25 år. För öfrigt böra vi tänka på dem, som komma efter oss. Må vi fåvåra sko!gårdar beväxta med så lummiga, sköna träd och så vackra, doftande blommor, som våra prestgårdar äro det!
För att trädgårdsskötseln skall verka som ett uppfostraude medel på barnen, måste allt ske med den samvetsgrannaste orduing. Barnen se den, och den växer in i dem. Då de se oss älska växterna, höra oss gerna tala om dem, så börja de äfven älska dem och föra med sig denna kärlek till sina hem, På så sätt kan mången stuga, som ligger på bara backen, bli gärdad med vackra träd och blommor. Genom trädgårdsskötselu uppöfvas bar nens skönhetssinne. Genom den samma kan man föra barnen till Skaparen, till den lefvande Guden, då man lär dem besinna, huru det är han, som kläder jorden så skönt. Och kan jorden genom omtanke och vård bli så skön, hur skön måste då icke källan vara, den evigt klara. Trädgårdsskötseln har äfven a goda inverkan på menniskans sedliga renhet.
Slutligen böra vi öfva trädgårdsskötseln för de kommande slägtena, Den kommer nämligen dem till godo. Må vi minnas den lilla fabeln om gubben och äppleträdet! Må vi följa exemplet af den norske mannen, som omtalas i stycket: »Fattigmands Velgjørenhed!» »Nu, Kone», sagde han saa glad, »nu ved jeg Raad att finde, att vi kan lindre Brølres nød, endskjøat Gud gav os sparsomt Brød. Se hist den Vei i øde Sand og trindt om nøgen Hede; der maa den trætte Vandringsmand om Ly forgjeves lede. Om vi kun planted der hvert Aar ett gavnligt Træ hver Høst og Vaar !»
Vår ö hade fordom att glädja sig öfver vackra skogar, men de börja försvinna. Vi kunna visserligen icke plantera skog här och der i den föröddas ställe; men vi kunna plantera träd vid våra boställen och gifva barnen kärlek till trädgårdsskötsel, så ledas de från denna till skogsplantering samt börja tänka på kommande slägten, åt hvilka vi eljes lemna ett öde land.
Samtalet, som var mycket lifligt, rörde sig mest omkring ordnandet af trädgårdsskötsesn, Största vigten borde läggas på träduppdragning, ympving, beskärning och utplantering samt vattning och vård, utan att likväl köksväxternas och blommornas odling förbisåg.
Endast 3 och 4 kl. borde deltaga. Lämplig tid vore om morgnarna. Dessutom kunde en och annan lektionstimme tagas under den för trädgårdsskötsel lämpliga tiden och sedan läsas igen. Olika åsigter knöto sig om, hvilken skulle få skörden, läraren eller barnen.
Frågan om välskrifningen medhans icke, hvadan denna skulle stå öfver till nästa möte, som kommer att hållas i Sanda den 18 September, då läraren derstädes undervisar i hufvudräkniog och lärarinnan i Fröjel, Auna Gottberg, i sjelfvaldt ämne, och då dessutom behandlas: Huru skall man på bästa sätt åvägabringa tystnad i skolan?

Torsburgskretsen
hade sitt sommarmöte i Halla skolhus 21 Juni. Lektioner höllos i bibelläsning i samband med morgonbönen af skollärare Herlitz på stället, i Svensk historia af skollärare Björkander, Hörsne och i åskådning afskoll. Herlitz. Sedan de hållna lektionerna blifvit kritiserade, upplästes och godkändes protokollet från föregående möte. Derpå hölls middagsrast, då mötesdeltagarne aftågade till Nygranne gård för att äta middag. Vid Nygranne fortsattes mötet, och började eftermiddagens förhandlingar med diskussion öfver förut uppstälda frågor. Första frågan lydde: Anses det ändamålsenligt och af behofvet påkalladt att en slöjdförening bildas på Gotland?
Inledaren, skollärare Olofsson Viklau, ansåg många hinder finnas för slöjdens in örande i kommunsrna. Finnes inom kommunen någon slöjdkunnig person, motarbetar denne vanligen slöjdens införande. Ett annat hinder vore, att man ej ser sig någon utväg att blifva af med alstren, och för att afhjelpa detta senare borde kommunerna träda i förbindelse med Visby slöjdskola och mot en viss afgift genom henne få slöjdalstren afyttrade. rn öre.
Kyrkoherde Odin ansåg, att inledaren hade sammanblandat pedagogisk slöjd med handtverksslöjd, och en slöjdförening, som endast har till ändamål att afyttra alstren för slöjdskolorna, vore skadlig, ty den komme säkert att förbise den pedagogiska slöjdens betydelse, Skollärarne borde gemensamt arbeta för att i största mån tillgodogöra sig den pedagogiska slöjden. — Hushållningssällskapets slöjdskola torde vara för bristfällig att meddela nödig insigt i pedagogisk slöjd. En slöjdförening borde derför hafva till mål att på något vis befrämja denna. Så kunde man t ex. skicka en lärare till Nääs för att tillgodogöra sig denna sida af Le Slöjden finge i folkskolan ej dritvas handtverksmässigt. Afsättning af slöjdalster torde dock för hvarje hem kunna blifva ett behof, och kunde äfven detta ingå i föreningens verksamhet. Sammanhållning och påverkande af hvarandra och öfverläggning med hvarandra verkade bättre än en slöjdförening för afyttrande af slöjdalster.
Olofsson Viklau instämde med kyrkoherde Odin, och förklarade, att frågeuppställarens synpunkt varit handtverksslöjden.
Pastor Edgren ansåg, att det slags slöjd endast borde diskuteras, som hade pedagogiskt intresse för skolan. Härom enades mötet.
Kyrkoherde Odin fann en förening för pedagogisk slöjd nyttig och önskvärd, och hemstälde, huruvida frågan borde lyda så: Vore det nyttigt att inom stiftet inrätta en eller 0 föreningar för främjande af pedagogisk slöjd ?
Herlitz, Halla vore af annan mening, ty en förening att verka för slöjden vore ej nödig, enär skollärarne borde diskutera detta ämne vid sina sammanträden så.om ett pedagogiskt ämne för skolan. Kyrkoherde Odin: Slöjden vore fritt lemnad åt församlingarna, och vore ännu ett experimentalfä t och således ej likställig med skolans läroämnen, och bör derför på annat sätt behandlas. Alla känna ännu ej, attskilnad finnes mellan slöjd och slöjd, och vore en förening nyttig att väcka lif i den pedagogiska slöjden.
Herlitz, Halla: Man ville hafva slöjden till att vara uppfostrande, och uteslöte man den då vid skollärarnes möten, låge det nära att antaga, det ej slöjden hade något med skolan att göra. Ansåg derför en förening obehöflig.
Kyrkoherde Odin: Intet borde hindra att slöjdfrågor behandlades vid skolläraremötena, fast en förening för slöjden komme till stånd. Sakerna kunde förenas.
Othberg, Kräklingbo instämde med Herlitz, och betviflade slöjdens nytta som uppfostringsmedel.
Öfrige talare instämde med kyrkoherde Odin och enades mötet om, att en slöjdförening i nu omtalade syfte är nyttig och nödvändig, samt att det vore önskvärdt, att en pedagogisk slöjdförening bildades bland skollärarne.
Andra frågan lydde: I hvad mån kan skoltukten vara beroende af materiela och metodiska anordningar?
Inledaren Herlitz, Halla redogjorde för protokollet från ett föregående möte, der skoltukten varit behandlad. Frågan för dagen vore endast ett moment af den förut diskuterade frågan. Detta moment för dagen uppdelades af inledaren i olika afdelningar, som hvar för sig diskuterades.
1:o) Barnen böra så litet som möjligt vara beroende af hvarandra.
2:o) Barnen böra betagas tillfälle att se efter hvarandra.
3:o) Barnen borde ej få tillfälle att hviska till hvarandra.
För att förekomma detta föreslog inledaren att så mycket som möjligt isolera barnen och att placera gossar och flickor om hvarandra.
Mot detta senare förfaringssätt invände andra talare, att naturlig känsla för det passande bjöde, att placera hvarje kön för sig, och att det berodde mest på lärarens kraft att förekomma hviskningen.
4:o) Man bör söka så mycket som möjligt aflägsna allt, som kan inverka störande på barnen under undervisningen.
5:o) Man bör ej tillåta barnen hafva något för händer under lektionen.
6:o) Under lektioner, hvari barnen böra vara med ej blott med tankarne utan äfven med sina hjertan, böra ej olika afdelningar hafva olika sysselsättningar.
Frågan kommer att fortsättas vid nästa möte.

Slite, 27 Juni.
Slite handelsflotta har i dag tillökats med ett nytt fartyg, galeasen Skjold, hvilket inköpts af skepparen Ruthström. Fartyget, som ursprungligen varit en engelsk bogserångare, hvarom dess konstruktion äfven bär vittne, inlöpte vid middagstiden på väg lill Stockholm med last af tegel.

Bergningsångaren Eol har under den tid den nu senast legat i vår hamn, haft till befälhafvare kapten A. Wolff såsom vikarie för kapten Borg, hvilken haft tjens\’ledighet tillföljd af sin unga makas nyligen timade död. I dag anlände emellertid kapten Borg åter hit och öfvertog befälet och kapten Wolff afreste genast öfver Visby till Kalmar för att tjenstgöra på Poseidon.

Sundre, 27 Juni.
Telefonväsendet. Till ordföranden i kommunalstämman hade för kort tid sedan från k.
m:ts befallningshafvande i länet ankommit en skrifvelse med anhållan att Sundre kommunaalmän måtte höras, om och i hvad mån, de voro villiga att lemna något bidrag till anläggande af en telefonlinie från Hoburg till Burgsvik, samt med upplysning att hufvudsakligaste anläggningskostnaden, som var beräknad till 1,900 kronor, komme att bestridas af statsverket, för hvars räkning linien, vid behof (till exempel i krigstid) skulle vara tillgänglig. På grund deraf hölls sistlidne söndag extra kommunalstämma. Efter en stunds öfverläggning, hvarunder många röster höjdes för bifall till förslaget, alldenstund kommunen (åt hvars bruk linien vore upplåten, då den ej var af vederbörande upptagen) rönte en väsentlig fördel häraf, begärdes omröstning, som utföll så att omkring två tredjedelar af de vid stämman närvarande ledamöterna röstade för förslagets genomförande, hvarefter frågan blef huru mycket man kunde lemna såsom bidrag för ändamålet, och enades stämman om att årligen i tio år lemna ett belopp af tjugufem kronor. — Egendomligt nog, lär ej Vamlingbo kommun, öfver hvars mark linien kommer att gå, blifvit hörd i berörda afseende. Kunde en station äfven upprättas der (t. ex. i närheten af kyrkan) vore jag säker på att äfven derifrån erhölls bidrag till saken, helst som det förut derstädes varit starkt på tal att, på enskild väg, försöka att åvägabringa telefonledning till Burgsvik.
Slåttern på tillsåningsvallarne är nu här och hvar börjad, men skörden är ytcerst liten och ringa. Överhufvud taget torde, i jämförelse med föregående år, kunna sägas att afkastningen ej uppgår till hälften, så att många med stort bekymmer emotse vintern, buru de skola få de: knappa foderförrådet att räcka till åt kreaturen. Vattenbrist har börjat inträffa på flere ställen, så att det måste forslas långa vägar. I trakten råder stort behof af våtväder, om vårsädet skall erhålla önskad framgång.

Bryn- och slipstenshandeln lär i år gå med golt resultat på åtskilliga platser, enligt hvad mig berättats, och följden deraf har äfven visat sig här i det att denna vara röner stark efterfrågan i förening med ovanligt höga pris.

Död fisk. Då ett par personer häromdagen voro ute på torskfiske på östra kusten af Vamlingbo, påträffade de en mängd lax, flytande död på vattnet. Antagligen har fisken befunnit sig i närheten af Eskdales vrak under det sprängningen der pågick, då den så oförmodadt erhöll dödsknäppen. Häraf ser man att äfven på dessa kuster finnes lax, hvilket många påstått ej varit förhållandet. Laxfångst kunde äfven här, kanske med fördel, bedrifvas.

Hemse, 26 Juni.
Den af vådaskottet, omnämdt i ett föregående bref, träffade handelsbokhållaren J. Norrby befinner sig utom all fara, ehuru han nog några veckor blir fängslad vid sängen på lasarettet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Juni 1889
N:r 72

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 17 Juni: skonert Lars, Hultman, Lübeck, styckegods; 16 Juni: skonert Retzia, Sandqvist, Liideck, barlast. — Till Slite: 5 Juni: slup Henrik, Klintberg, Fårö, trävaror; jakt Laurine Marie, Nyström, Katthammarsvik, salt ; 6 Juni: bergningsångaren Hero, Camp, Riga; 9 Juni: skonert Axel, Hellström, Göteborg, barlast ; galeas Apollo, Viman, Libau, sandbarlast; 10 Juni: galeas Två Bröder, Lö\’qvist, Varberg, sandbarlast; skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, barlast; 11 Juni: jakt Adolf, Ahnqvist, Sundsvall, barlast; jakt Henrik, Klintberg, Fårö, trä; 12 Juni: slup Maria, Fredrikson, Gefle, sandbarlast. — Till Burgsvik: 2 Juni: jakt Sälla hoppet, Siltberg, Köbenhavp, stenkol; 5 Juni: slup Albertins, Gustafson, Karlskrona, barlast; jakt Kristian, Höglund, Karlskrona, salt; jakt Syd, Veström, d:o; 6 Juni: skonert Augusta Maria, Österberg, d:o; 9 Juni: skonert Starkodder, Siltberg, Eskilstuna; 11 Juni: jakt Josefina, Berggren, Reval, alla i barlast; 12 Juni: skonert Emma, Larsson, Norrköping, ved; 13 Juni: jakt Doris, Nyman, Wismar, barlast, — Till Ljugarn: 5 Juni: okonert Nordstjernan, Borg, Kiel, sandbarlast; 6 Juni: skonert Trio, Petersen, Stockholm, salt; 9 Juni: skonert Karl, Ahlkvist, Trelleborg; skonert Favoriten, Hägvall, Landskrona, båda i sandbarlast.

Utgångna: Från Slite: 7 Juni: bergningsångaren Hero; 8 Juni: jakt Laurine Marie, Nyström, Nordmaling, sl. kalk; jakt Alvina, Strömlund, Ume, osl. kalk; 11 Juni: jakt Henrik, Klintberg, Fårö, barlast; 13 Juni: skonert Henrik, Nyström, Lule, sl. kalk; 14 Juni: jakt Adolf, Ahoqvist, Skellette distrikt, sl. kalk; skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, via Fårö och Kappelshamn, slipers. — Från Burgsvik: 1 Juni: galeas Petrine, Odman, Varberg; jakt Teodor, Tofftén, Stockholm; 5 Juni: jakt Sälla HG Siltberg, Göteborg; 6 Juni: jakt Kristita, Höglund, Söderköping; 8 Juni: slup Albertina, Gustafsson, Gefle; 12 Juni: jakt Josefina, Berggren, Falkenberg; skonert Starkodder, Siltberg, Söder.elge; jakt Syd, Veström, Norrköping; 14 Juni: jakt Dis, Nyman, Vestergarn via Sproge; skonert Augusta, Österberg, Köbenhavn, samtliga med slipers, bryn- och blockstenar. — Från Ljugare; 8 Juni: skonert Berta, Österberg, Kiel, trävaror; 12 Juni: skonert Nordstjernan, Borg, Femern, trä, kalk och slipsten; skonert Trio, Petersen, Öland, stenbarlast.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Onsdagen den 19:de dennes

klockan 12 middagen anställes både å tullkammaren härstädes och vid tullinspektionen å Burgsvik offentlig auktion för upplåtande till den minstbjudande af åtskilliga reparationsarbeten å tullinspektorsbostället vid Burgsvik och meddelas till hugade spekulanters kävnedom följande:
att den, som vid auktionen stannar för lägsta anbudet och befiunes säker och pålitlig, bör vid auktionstillfället aflemna till vederbäftigheten stytkt borgen af tvänne personer, de der burga, en för begge och begge för en såsom för eget åtagande, såväl för arbetets ordentliga verkställande i enlighet med besigtniogsinstrumentet och inom föreskrifna tiden, den 1 nästkommande An gusti, samt af fullgoda, tjenliga materialier som ock för det förskott af högst balfva entreprenadsumman, hvilket vid kontraktets afslutande kan få lyftas;
att Tallkammaren förbehållet sig rättighet- att, eharn klubbslag skett, pröfva och bestämma huruvida de gjorda anbuden kunna antagas eller icke; samt
att kostnadsförslag öfver samtliga arbetena äfvensom förslag till arbetskontrakt finnas till påseende såväl härstädeg som hos tullinspektionen vid Burgsvik.
Öfriga vilkor blifva vid auktionerna tillkännagifoa.
Visby Tullkammare den 13 Juni 1889.
J F. Lyth Joh. Fr. Hagström.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 3 Juni, jakt Carolina, Österberg, Fårö, trävaror. — Till Burgsvik: 18 Maj, jakt Sex Syskon, Leffler, Köbenhavp; 20 Maj, skonert Starkodder, Siltberg, Linköping, båda i barlast; jakt Klara, Lande, Visby, diverse; jakt Jonathan, Möller, Pataholm, bygnadsvirke; 22 Maj, slup Valfrid, Hansson, Trelleborg, tomt fartyg; 24 Maj, jakt Josefina, Berggren Rostock; 25 Maj, galeas Petrine, Odelmark, Köbenhavn, båda i barlast; 29 Maj, jakt Sex Syskon, Löffler, Königsberg, stenkol; 31 Maj, jakt Teodor, Tofftén, Visby, barlagt. — Till Klinte: 26 Maj, galeas Margareta, Nyman, barlast; skonert Frithiof, Afvelin, Kiel, stenkol och barlast; skonert Laura, Söderström, Kiel, barlast; 27 Maj, skonert Felix, Gardell, Neustadt, barlast.

Utgångna: Från Visby: 3 Juni, skepp Adjutor, Nilsson, Holmsund, barlast. — Från Burgsvik: 21 Maj, skonert Starkodder, Siltberg, Mälareort; 22 Mej, jakt Klara, Lande, Ystad; 25 Maj, jakt Coristina, Häglund, Karlskrona; 25 Maj, jakt Josefina, Berggren, Ryssland, 29 Maj, jakt Sex Syskon, Löffler, Stockholm, alla med slipstenslaster. — Från Klinte: 26 Maj, skonert Lina, Pettersson, Wismar, kalk och trävaror; 29 Maj, skonert Carl Johan, Fisch, Kiel, trävaror; 31 Maj, skonert Fru Lona, Landström, Neustadt, trävaror; Juni 1, jakten Fyra Systrar, Lötberg, utrikes östersjöort, trävaror och slipstenar; skonert Frithiof, Afvelin, Hohwacht, trävaror; skonert Laura, Söderström, Heiligenhafen, trävaror och kalk; galeas Margareta, Nyman, Neustadt, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

Ännu en petition

angående bränvinsutskänkningen på landsbygden har till länsstyrelsen ingått, denna gång från Öja. Petitionärerna anföra:
»Alldsnstund det å senaste kommunalstämma 29 sistlidne April lyckades 7 personer att med sina stora röstetal genomdrifva ett båda för Öja och angränsande socknar förderfligt beslut att tillstädja fortsättning af utminnteringen med sprithaltiga drycker på Burgsvik, våga vi, som nästan dagligen äro i tillfälle att se det förfärliga onda, som dennaa utminutering åstadkommer både för den å Burgsvik bosatta arbetarebafolkningen och för andra i trakten boende… — i synnerhet som vi äro förvissade om atl om denna utminnteriog af sagda drycker upphörde, mycket både sedligt och ekonomiskt godt deraf skulle uppstå… våga vi undertecknade, alla boende i Öja, bönder och arbetare, mödrar och ogifta, ingen under 16 år, härmed i största ödmjukhet… med förtröstan till landshöfdiogeombetets nitiska omsorg för vårt bästa, anhålla… att landshöfdingoembetet villa afslå den af kommunalnämdea redan afstyrkta men af Öja kommunalstämma tillstyrkta ansökan att för nästkommande 3 försäljningaår få idka minuthandel med bränvin och spirituösa drycker å Burgsvik, eller, om detta ej kan ske, åtminstone blott för nästa år bevilja rättighet tillutminutering på Burgsvik.»
Petitionen är undertecknad med en mängd namn, upptagande ej mindre än 6 vanliga skrifpapperssidor.
Såväl denna petition som den förat omnämda från Rone komma att företagas till behandling af länsstyrelsen i sammanhang med sjelfva utskänkningsfrågorna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Handel och Sjöfart.

Inkommna fartyg: Till Slite: 9 Maj, jakt Karolina, Össerberg, Fårö, trävaror; 11 Maj, galeas Albertina, Viman, Libau, barlast; 15 Moj, jakt Karolina, Österberg, Fårö, trävaror; slup Maria, Fredrikesop, Karlskrona, barlast; ångaren Hermes och skeppet Vrede, Visser, Barshageref; 16 Maj, jakt Adolf, Ahnqvist, Rone, slipsten; jakt Alvine, Jakobsson, vahus, jakt Laurine Marie, Nyström, Åbus. uda i barlast; jakt Två Systrar, Herlitz, Gustafsberg, barlast; bergningsångaren Argo, Vidoff, Fårösund; 17 Maj, jskt Matilda, Lundberg, Wismar, barlag!; 18 Maj, skonert Albion, Siltberg, Ljugarn, slipers; galeas Vilhelm, Bergedahl, Halmstad, hatre och sandbarlast. — Till Visby: 18 Maj, brigg Felix, Larsen, Newcastle, stenkol; skepp Adjutor, Nilsen, Blyth, steskol; jakt Bröderna, Olsson, Norrköping tegel; jakt Ägir, Karlsson, Klinte, tegel; 19 Maj, jakt Ina, Karlsson; Norrköping, tegel; jakt Teodor Toff. én, Fårö, plavk; 20 Maj, skonert Jeanette, Johansson, England, stenkol, — Till Burgsvik: 8 Maj, slup Albertina, Gustafsson, Flisvik, barlast; 9 Maj, skonert Augusta Maria, Österberg, Visby, d:0; 14 Maj, jakt Syd, Veström, Bergqvara, ved; 15 Maj, jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Köbenhavn, sandbarlast.

Utgångna: Från Slite: 11 Maj, jakt Karolina, Österberg, Fårö, barlast; 16 Msj, galeas Tyå Bröder, Löfqvist, Varberg, släckt kalk; 18 Maj, jakt Karolina Lyder, Jakobsson, Hudiksvall, släckt kalk och potatis; galeas Albertina, Viman, Liban, osläckt kalk; jakt Laurine Marie, Nyström, Stockholm, osläckt kalk, — Från Visby: 18 Maj, brigg Svante, Stenberg, Hudiksvall, barlast; skonert Felix, Jenseo, Räfsö; 19 Maj, jakt Klara, Lande, Burgsvik, barlast. — Från Burgsvik: 11 Maj, skonert Augusta Maria, Österberg, Malmö, rå sandsten; 14 Msj, slup Albertina, Gustafsgon, O-karshamn slipsten; 16 Maj, jakt Syd, Veström, Malmö, d:o; jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Danmark, d:o. — Från Kyllej: 8 Maj, jakt Maria, Hansson, Danzig, sten.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Maj 1889
N:r 57