Etikett: Burgsvik

Burgsvik är belägen sju och en halv mil söder om Visby.
Burgsvik ligger i Öja socken på södra Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 16 Juli.
Öfverkörd af en mötande skjuts blef i lördags kväll en liten fyraårig gosse, Fritz, son till en kusk Nilsson härstädes. Gossen såg skjutsen komma framför och oförskräckt för djur, som han lär vara, sprang han då ystert i sin barnsliga enfald emot hästarne, liksom för att fatta tag i desamma, men snafvade och föll, så att han kom under både hästar och vagn. Lyckligtvis skedde ingen större olyckshändelse med ledbrytningar eller dylikt utan erhöll gossen blott en mängd skråmor och kontusioner, samt blef på ett för framtiden obehagligt sätt »märkt», i det ena örat nära nog helt bortslets.

Stackars djur. En unghäst, som i våras utsläpptes på ett aflägset beläget bete, der menniskor ej så oftast vistas, befanns en dag då den besöktes af ägaren, alldeles utmagrad med en större svulst i bringan och tydliga tecken till stark sjukdom. Veterinär eftersändes genast, hvilken opererade det skadade stället och derur framdrog en större störstump.

Fartygsköp. Handlanden Viktor Hansén härstädes har från Marstrand inköpt skonerten Peder om 69 registertons. Fartyget, har nu vid Näs inlastat speetwood af norska barkskeppet Thinkas ilandbergade last, Skonerten, som föres af kapten Anton Siltberg, har efter intagen last som afgått till sin distinationsort i Danmark.

Konfirmation med årets nattvardsungdom hölls i söndags i Öja kyrka, dervid templet, dagen till åra, var högtidligt smyckadt med grönt och dylikt, En myckenhet folk, såväl pastoratsbor som utomkring boende öfvervoro den vackra akten.

Ett starkt regn, gifvande jorden en välbehöflig blöta, föll härstädes i lördags natt. Såväl i söder som öster lär nederbörden samtidigt varit blott obetydlig.

Bollspelet har denna sommar kommit att öfvas härstädes med en ovanlig ihärdighet, hvadan resultatet deraf också blifvit ganska vackert. Hvarje söndag synes pärken utlagd och der spelas med lust och gamman. Äfven mången kvällstund sedan dagens tunga och släp äro slutade synes bollen flyga mellan raska spelare.

Undervisning i slöjd för gossar lär med instundande läsårs början komma att ingå bland läroämnena vid Vamlingbo folkskola Slöjdebänkar med tillhörande verktyg ha i dagarne från hushållningssällskapet ankommit till folkskolan.

Rone, 16 Juli.
Under senaste åskvädret nedslog åskan i en halmstack vid Smissarfve härstädes, hvar vid åtskillig halm uppbrändes. Ett alldeles i närheten stående nybygdt hus räddades, tack vare regnet och det genast tillströmmande folket.
Märkligt är att åskan ett par gånger förut under senaste åren slagit ned alldeles i närheten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juli 1895
N:r 109

Publicerat

Från landsbygden.

Stenkyrka, 11 Juni.
Hunnerna ha kommit, ej de. som Palin beskrifvit, och om hvilka vi pluggade i vår gröna ungdom, utan andra horder, som här trott sig kunna tygellöst taga den frihet, som det karga Småland nekar sina söner derhemma.
I lördags kommo med: tåget till Visby omkr. 100 stycken af de välkända stångaiterna, som hårdt men rättvist bjödos på näfrätt och småsten derute på torgdagen. Hvarest skaran höll hus på dagen, veta vi ej, men vid 8—9 tiden på aftonen, då klockorna klungo till helgamål, kommo fyra vurstar och en höskrinda lastade med omkring 60 stycken af de ökända individerna.
Under hurrarop, skrål, dragspelsolåt och ovettiga visor ackompanjerade af »flas keklang» bar det vägen förbi Veskinde och Lummelun: da med Hangvar som mål. I Stenkyrka hördes deras oväsen en hel mil!) bort. Vid en af butikerna gjordes halt Boden var stängd, men genom att våldföra sig på ett fruntimmer lyckades en del tränga sig in i köket, svärjande, hojtande, och pockande på mat. Handlanden, som inkom fick innan han sagt ett ord; af en bland skaran ett slag i ansigtet, som träffade och blodsprängde ögat samt kom näsan att blöda. Man var alldeles rådlös gent emot denna öfvermakt.
Slutligen lemnade pöbelhopen köket, men på väg och gård fortsattes röfvarelifvet. På nämda handl. kastade sålunda den honom först förfördelavde en tomlåda, men lyckligtvis träffade den ej, annärs hade följden nog blifvit vådlig.
På ett midt emot liggande ställe pockades på mat. Hit samlades snart några handfasta beväpnade karlar och hade ej resenärerna gitvit sig af, hade det snart kommit till batalj. Slutligen drogo de dock sin färde på samma sätt, som de kommit. En del af skaran var nykter och var det underligt, att ej dessa ordentliga karlar togo itu med de öfverfallande bråkiga, att dessa ej fingo handla såsom nu skedde.
På vägen till Hangvar hotade de vilda sällarna att tända eld på Ihre gård, om ej mat lemnades dem. I Kyrkebys begingo de svårt öfvervåld mot en landtbruksre, som nekade att släppa in dem, och stenar o. d. kastade mot bygnader.
Om samma personers grasserande i själfva Hangvar socken meddelade vi redan i onsdags.

Hänadssyn pågår sedan i måndags med anledning af klagomål af några delägare i 3:dje skifteslaget öfver verkstäldt landtmäteriskifte

Rågen afmejas grön, der frost och torka gjort största skadan.

Ängarna har man ock börjat slå, i det man fruktar, att om de få stå, gräset skal totalt torka bort.

Vamlingbo, 12 Juni.
Den kärleken. I söndags afkunnades lysning till äktenskap i härvarande. kyrka emellan en f. d. kronobåtsman och en flicka likaledes från samma socken. Mannen, som: för omkring femton år sedan genom olyckshändelse blef obotligt krympling, har sedan dess måst intaga sängen såväl natt som dag, alldenstund han ej kunnat vare sig stå eller röra sig på benen.
Några ord om mannens öden kunna förtjäna nämnas: För owkring femton år sedan afreste den då ännu helt unge båtsmannen, som redan vunnit sina förmäns bevågenhet så, att han erhållit en längre tids permission, till Köbenhavn för att söka hyra. För det unga lifvet hägrade då, som prespektiv, fri resa till Australien, dcet, nya förlofvade landet, under fullgörandet af en matros’ åligganden ombord, och tänkte sig den flitige och sparsamme unge mannen skaffa sig en oberoende existens. Men ödet eller hvad man nu vill kalla det hade annorlunda beslutat.
I Köbenhavn erhölls hyra med ett skepp, destineradt på långresa och man beredde sig att lyfta ankar, då, medan ännu skeppet låg på redden, den nyantagne matrosen skickades upp att klargöra något i riggen. Dervid brast en pertlina i hvilken han stödde sig och mannen störtade från den svindlande höjden ned i däcket. Man lyckades visserligen återkalla honom till lifvet igen, men det visade sig snart att bland andra förskräckliga sår och ledbrytningar äfven ryggraden vore afbryten. Länge vårdades han på sjukhus i Köbenhayvn, men alla försök från läkarnes sida att hela den afbrutna ryggen voro förgäfves; ban var och förblef obotlig krymplig Vederbörande, som ömmade för mannens olycka, läto nonom iänge »ligga på förbättring» utan att afskeda honom från båtsmanstjänsten med löneförmåner, men måste, dock omsider utstryka honom ur kompaniets rullor.
Nu var den unge mannen på bar backe med en förkrympt kropp, men långt ifrån att uppgifva modet tog nan sig an att lära sig något yrke som han kunde uträtta på sängen och fann snart ett sådant i skolagning i hvilhet han vann berömvärd färdighet, verkställande detta sittande nedbäddad i sängen. Då han jämt haft fullt upp med arbete, har han derigenom funnit sin fulla bergning.

I lifsfara voro ett par män härstädes i måndags, då de skulle vara lotsarne vid Burgsviks lotsplats behjälpliga att frakta reparationsmaterialer från lotsplatsen till blänkfyren på Näsrefvet. Till följd af det låga hafsvattenståndet kunde man ej lasta den stora båten vid tilläggsplatsen utan denna ankrade på djupare vatten och så skulle man föra dit matrialerna med tvänns flatbåtar — Vid första fraktningen, då båtarne voro lastade med cementtunnor och sand, kantrade först den ena båten, men den deri varande mannen ly kades ehuru ej simkunnig krafla sig upp på bottnen af den na upp- och nedvända båten.
Mannen i den andra båten skulle nu hjälpa sin nödstälda kamrat, men dervid stjälpte äfven den andra båten och dess förare föll med hufvudet nedåt i vattnet och blef på detta sätt stående fastklämd mellan bägge de kantrade båtarne Den ene lotsen, som vistades i den förankrade stora båten; hoppade genast i sjön, då han såg olyckan med första båten, för att simmande rädda de nödstälde, och kom just i lagom tid att hjälpa den fastklämde mannen. Medan denne fördes iland, drefs den andra båten med sin »börda på ryggen:, af vinden utåt hafvet, och då båt ej genast vore att tillgå till räddning såg det hotande ut för denne, men man lyckades omsider lyckligt berga denne: Då lotsen hoppade i sjön kastade han tröjan af sig: i brådskan ut i bafvet, samt lade sitt fickor på hufvudet och drog hatten ned deröfver, men under räddningsarbetet blåste hatten bort, och uret föll i sjön och förlorades jämte tröjan.

En mängd hårda åskknallar dånade här i går morgse och den molnbetäckta himmelen tycktes komma med det länge efterlängtade regnet, men molnen delade gig och gingo öfver hafvet, blott lemnande några små skvättar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Juni 1895
N:r 90

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Sjette sammanträdet. Forts.)
De stulia inteckningarna. Målet emellan Samuel Krusell å ena samt Ludvig Johansson å ändra sidan, båda från Bjestafs i Sanda, uppskjutet från föregående sammanträde, förekom ånyo till behandling.
För att styrka det svar. stått i sådana förbindelser till kär., som de natten till 7 Maj föregående år bortstulna inteckningarna utvisat, hade åtskilliga vittnen inkallats. Och berättade: Anders Olsson, att han under det denna rättegång pågått af kär:s hustru blifvit uppmanad att försöka öfvertala hennes man, så att någon förlikning kunde åstadkommas i denna sak. Tillspord, hade kär. sagt sig mot 200 kr. vilja nedlägga målet. Underrättad härom hade svaranden förklarat sig villig ingå förlikning på detta vilkor, ty han hade ej trott sig blifva fri från födorådet till Krusell. Men vid ett tillfälle när saken skulle afgöras hade ingenting blifvit utaf, emedan kär. då fordrat ytterligare 50 kr., samt födorådet ånyo intecknadt i svar:s fastighet. Svar. hade då bjudit 300 kronor om han blefve fri från målet. Johan Olsson hade reda på att penningeförbindelsen, som var skrifven på 700 kr., deraf dock 100 kr. skulle vara afbetalda; vore af käranden för 150 kr. inlöst från Karl Valliv, Mafrids i Vestergarn. Och hade detta samt förra vittnet en dag på hösten 1893 varit med svar. hos kär. när denne mot utfärdande af ny revers å 150 kr. ville återlösa den gamla, men att detta erbjudande afböjts af kär.
Svaranden vidhöll emellertid de påståenden som han från början haft, att hans 28 Mars förra året inlöst förbindelsen från kär. och i dennes närvaro samtidigt uppbränt papperen Angående födorådet, så hade svar. alla år, äfven de två sista, utgifvit detsamma, emedan han i fångeshandlingen förbundit sig dertill ty han hade trott, att det skulle så vara. Något födorådskontrakt hade han aldrig sett. Först på senare tiden hade han fått reda på att nämda födorådsinteckning icke fans vid lif. För vidare utredning uppsköts målet till hösttingets första sammanträdes andra dag.

Efterspelet från Sanda mejeri. Det sedan fjärde sammanträdet uppskjutna, af handl. Gustaf Nyman å Vestergarn väckta åtalet mot kontraktsprosten Uddin m. fl. förekom äfven till behandl. Käranden biträddes af vice häradshöfding Engström och svarandena med undantag af prosten biträddes af sakförare Björkegren. Käranden hade nu försett sig med protokollsutdrag, såväl öfver bolagsstämmobeslut af 14 Dec. 1887, när åt styrelsen uppdragits att i D. B. V:s sparbank upptaga lånet å 2,100 kronor, som ock styrelsens beslut öfver detsammas upptagande. Svarandena med undantag af prosten påstodo, att börja med, såsom förut, att nämda revers icke afsåg några bolagets affärer, utan vore förbindelser som de ingått för kär. De frångingo dock detta och invände i stället att lånet aldrig blifvit upptaget för bolagets räkning, emedan någon sådan anteckning icke finnes i räkenskaperna. Förbindelsen hade ej heller placerats i D. B. V:s sparbank utan hade de sport att den skulle belånats hos kronofogde Bokström. Vid tillfället för reversens utfärdande hade ej heller varit tal om fördelningen af ansvaret för densammas infriande. Svarandens invändningar förklarades af kärandeombudet sålunda att mejeribolaget häftat i skuld till nämda sparbank för 2,100 kr. på grund af en förbindelse som vore utfärdad af verkställande direktören å bolagets vägnar. När det .blef kändt att bolaget hade dåliga affärer, underrättade sparbanken styrelsen om att lånet skulle infrias eller förbindelsen utbytas mot en annan med vanlig proprieborgen. Kronofogde Bokström var det året verställande direktör i D. B. V:s sparbank. Se der orsaker hvarför det såg ut som att kronofogdon vore innehafvare af reversen, samt hvarför ingen anteckning skett i räkenskaperna; ty det vore ju blott ett reversutbyte.
Utslag afkunnas vid sluttinget.

Tvist om en mejerskas lön. Sigrid Jönsson, som förestått ett mejeri för Lars Munthe och Gustaf Gottbergi Stenkumla, har, som förut nämts till tinget instämt förenämda Gottberg och Munthe, för att utbekomma hvad som ännu återstod af hennes innestående lön, 185 kronor. Såsom ombud för kär.
instäldesig kommissarien Stenmark och för svar. notarien Wiman. Kärandeombudet upplyste att när målet förra gången förevar, svar. erhållit uppskof för att instämma Sigrid Jönsson för bristande redovisning af 15 kr., dessa 15 kronor hade inräknats i det belopp, svar. medgifvit sig ha uppburit. Kär. fordrade att svarandena måtte dömas skyldiga att utbetala hvad som ännu återstår af lönen. Med afseende å de 15 kronorna, hade svarandeombudet ingen invändning, men Sigrid Jönsson var äfven af dem i det andra målet instämd för bristande redovisning af andra saker som skulle belöpa sig till omkring 500 kronor. Trodde, att när målet skulle förekomma, fullständig utredning skulle erhållas, men att Sigrid Jönsson genom att icke inställa sig vid rätten förhindrat en sådan utredning. Begärde uppskof till annat sammanträdet med detta mål för att få det andra målet afgjordt förut och sålunda kunna åstadkomma kvittning. Detta bestreds af kär., som ansåg att tjänare vore sin lön värd. Det var ingen konst, att skrifva höga obevisade räkningar för att uppehålla målet. Hon hade till sin efterträdare aflemnat räkenskaperna i ordentligt skick.
Målet uppsköts till andra dagen af hösttingets andra sammanträde.

Under liknande yrkande är äfven såsom förr är refereradt, förenämda Gustaf Gottberg af rättaren Arvid Lundqvist instämd.
Samma ombud som i förra målet, Käranden hade nu för att styrka det han blifvit af Gottberg bortvisad ur tjänsten inkallat några vittnen. Skolläre Tomsson och sjömannen Jacobsson i Stenkumla hade sistl. 6 Febr. blifvit af Lundqvist ombedde att gå ned till Gottberg för att höra hur det gick med tjänsten, emedan de blifvit ovänner. När de kommit, frågade Lundqvist hur det skulle bli med tjänsten. Gottberg svarade: — Nu är det jag som frågar; har ni ej sagt åt folket att Ni skulle flytta! — Jo dethar jag, skulle Lundqvist då svarat hvarpå Gottberg genmält: »Adjö med er dål» Skollärare Tomsson hade uppfattat yttrandet som en vanlig hälsning, men Jacobssom såsom ett afvisande. Fan hade äfven ett par dagar gått utan att verkställa något arbete. Detta hade dock berott derpå att kär. blifvit förbjuden att stanna på gården eller göra något arbete. Det senare var dock kär:s invändning. Fordrade såväl lön som frisedel. Kär. begärde och erhöll uppskof till samma rättegångstillfälle som förra målet, mot hvilket beslut dock svaranden anmälde sitt missnöje.

Äktenskapsskilnadsmålet emellan Lars Larsson, Sigleifs i När, och Laura Larsson, Gogs i Lau, förekom åter och medgaf Laura Larsson att äktenskapet finge upplösas, sedan Larssons ombud sagt sig icke fordra något yttrande af rätten angående egendomens fördelning och ej heller fordrade rättegångskostnader.
Utslag vid tingets slut.

Muraren A. V. Andersson från Visby afstod från målet mot Lars Larsson, Gogs i Lau, sedan denne förklarat sig villig utbetala 75 kr. till Andersson för det arbete han utfört vid svarandens hem.

Testamentsklandret, som Josefina Löfvall, Rangsarfve i Linde, väckt emot sin aflidne mans närmaste arfvinge slöts så att Oscar Pettersson, Tellby i Garda, afstod sina anspråk mot det att han erhöll 466 kr 67 öre, derutaf blott 200 kr. på grund af testamente, återstoden på grund af en gammal revers. Med afseende å den i Amerika vistande svågern fick saken hvila.

Ålander— Rudebeck. Svarandena, som instälde sig genom ombud, inlemnade en lång skrift, och ville ha slut i målet. Vittnet fru Nordström hade insändt ett läkareintyg på att hon icke kunde resa hit, samt begärde att blifva hörd vid rådsturätten i Stockholm.

Vasstäde myrs utdikning. Detta mål uppsköts ännu till första höstsammanträdets andra dag emedan ett par nya delägare tillkommit som ännu icke blifvit stämda.

Ångerköpt. Såsom förr är refereradt är ett mål anhängiggjordt emellan handl. Victor Hansén å Burgsvik och Lars Klint, Kastelle i Vamlingbo. angående fastställelse af köp. Det förekom ånyo, emedan någon förlikning icke ännu åstadkommits. I köpeaftalet äro 9/64 mtl Kastelle sålda, men enligt intyg från landtmätaren Hugo Wennemo skulle samma jordområde utgöra 11/80-dels mtl. Parterna tvista äfven om hvem som bör ha skyldighet till amortering å hypotekslånet. Svar. nekade att fullfölja köpeaftalet.
Utslag vid tingets slut.

I det tvistiga krafmålet emellan Gabriel Herlitz, f. n. i Amerika, samt arrendatorn K. O. H. Karlsson från Vestergarnsholm, hördes två vittnen, länsman Svallingson och dennes fader. Båda vittena hade 23 Januari 1893 på kär:s begäran infunnit sig i dennes då varande bostad å Klintehamn för uppgörelse parterna emellan med afseende å det arrende svar. öfvertagit från kär. samt de affärer som derigenom uppstått. Sedan Karlssons skuld till H. varit klar, hade denne framkommit med en genfordran för mjölk och beten, som efter en mindre tvist parterna emellan af svar. afståtts. Karlsson utfärdade då en förbindelse till Herlitz å den uppgjorda skulden. I denna förbindelse ingår dock en förbindelse å 2,917 kronor af 12 Aug. 1891. Vid ett tillfälle, oär den sistnämda förbindelsen skulle inlösas, badesvar. företett ett kvitto från Gabriel Herlitz å 1,000 kronor. Som Herlitz då var i Amerika, hade länsman Svallingson tillkallat Herlitz svåger och broder, godsägare Vöhler, och Rudolf Herlitz. Med afdrag af 1,000 kronor hade svar. förklarat sig villig betala återstoden 1,917 kronor. Innan uppgörelse skett hade dock någon af de tillstädesvarande tyckt sig märka radering å nämda kvitto, Vid undersökning med förstoringsglas hade tydligt märkts att der ordet »inventarier» nu stod en radering förekommit. Det hade tyckts som ordet »auktion» stått der förut. Vid ett tillfälle, när målet varit före vid rätten hade länsman Svallingson inne på gästgifvaregården hört Karlsson mot andra säga att han skött sin sak bra, samt att det vore väl att vittnet, som då varit ombud för käranden, erkänt dennes namnteckning å ifrågavarande kvitto, ty annars hade han stått der vackert.
Karlsson hade sedan till vittnet sagt att han visste att han vore skyldig Herlitz, men visste inte hvarifrån han skulle taga penningar. Han vore äfven villig betala 1,917 kro nor om han finge anstånd, samt kvittning för mjölk och beten. Svar. bestred de fälda yttrandena, såsom afsåge de denna skuld, men möjligen en annan å 1,000 kronor som dock visats ej vid t. f. varit förfallen. Hvad som anginge den omnämda raderingen, så visste svar. ingenting derom, ty kvittot vore såsom han mottagit det kär. Målet uppsköts ånyo till höstetingets första sammanträde.

Köpt spanmål — lång kredit. Såsom vi förut refererat, så har förenämda K. O. H. Karlsson instämt handl. A. H. Nyman å Vestergarn angående likvid för råg som levererats under åren 1891—92—94, uppgåonde till 34,870 kg. och för hvilket i likvid skulle uppbäras 4,042 kr. 75 öre, dock med afdrag af hvad som förut i skilda poster uppburits och som enligt hvad Karlsson uppgaf skulle uppgå till 2,911 kr. förutom hvad han vore skyldig Nyman på handel. Genom sin son företedde svaranden utdrag ur deras spaumålsbok, som visade att Karlsson levererat mera spanmål och till högre värde än Carlsson uppgifvit. Men köp af all spanmål, hade skett kontant och hvarje leverans hade alltid betalats. De poster, som Karlsson här uppgifvit sig erhållit, hade ingen gemenskap med rågaffåren, utan vore belt andra affärer. Någon kredit hade kär. ej heller haft hos svar. Målet uppsköts i likhet med förra målet.

Omyndig som köper spritvaror — vill ej betala som myndig. Ett mål emellan handelsfirman Gustaf Vahlström i Stockholm och åkaren Olof Larsson å Klintehamn angående likvid för bekomna spritvaror, förekom ånyo. De gånger målet förut förevarit har svar. försöktneka till att han från kär, mot tagit några spritvaror, samt fortsätter äfven fortfarande dermed. Kär. hade inkallat ett par vittnen, men blott det ena kunde infinna sig.
Detta vittne försökte svar. att jäfva, emedän han vore reseombud för kär., hvilken anmärkning dock af rätten ogillades. Detta vittne hade af svar. upptagit en order å ett sorteradt parti spritvaror, för kär:s räkning.
Ordern hade svar. själf underskrifvit i Dec. 1892. Vittnet hade äfven sett när svar. personligen hämtat lådan, som innehöll de omnämda varorna. Varornas värde var 34 kronor 50 öre. Svar., en helt ung man, som uppmanades allvarligen af ordföranden att icke på något oärligt sätt krångla och tala osanning, bestred vittnesmålet och sade sig icke kunna minnas något, ty en så lång tid som 3 år hade förflutit. Att han samtidigt genom samma vittne erhållit ett parti solroskakor mindes han mycket väl. Skulle han verkligen ha köpt och mottagit varorna, så var han då ännu ej myndig, och ansåg att han således borde slippa att betala. Samma uppskof som föregående mål.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juni 1895
N:r 86

Publicerat

Från landsbygden.

Lau 1 Juni.
Burskretsens skollärareförening firade sitt vårmöte i Lye skolhus fredagen 31 Mai. Dervid förekom bland annat till behandling den från förra mötet hvilande frågan: «Utöfva de åt läraren stundom gifna offentliga eller enskilda uppdrag något inflytande på skolan och skolarbetet och, om så är, hurudant?. hvilken fråga inleddes af skoll Qviberg. Under öfverläggningen framhölls å ena sidan faran för den menliga iuverkan på skolarbetet, sådana uppdrag kunna medföra, å andra sidan, att de kunna utgöra en beböflig omväxling i skolarbetet på samma gång de gjorde läraren mera praktisk; dock borde de med stor urskilning väljas.
Vidare beslöt man att till nästa stiftsmöte inkomma med en fråga om, huruvida det kunde anses vara till skolarbetets skada eller fördel, om läraren, då omständigheterna det kräfde, ej vore strängt bunden vid den faststälda läsordningen.
Slutligen uppstälde och inledde sk I. Gardell frågan: »Hvilket inflytande utöfva torgdagar, auktioner o. d. på de barn, som besöka desamma»? Derom uttalades under diskussionen dels den meningen, att dessa besök för barnen vore uteslutande skadliga, för hvilken åsigt talande exempel anfördes, dels framhölls ock, att vid sådana tillfällen faunes både godt och ondt, och genom påvisande deraf kunde nämda besök vara uppfostrande, såvidt de skedde under uppsigt af fromma föräldrar och målsmän.
Efter en middagsrast, som till det mesta under förströelser tillbragtes i det gröna, samlades deltagarne och beslöto att hålla nästa möte i September hos skoll. Wernér å Ronehamn, och till att då hålla lektion utsågs skoll. Gardell.
Sedan ordf. derefter framfört kretsens hjärtl.
tack till värd och värdinna, vände ban sig till skoll. O. N. Lindgren i Burs, hvilken innan kort med familj flyttar till Östergötland, och tolkade i varma ord den saknad, som kretsen komme att känna af den värderade vännen o h kamraten, tillika önskaude honom glädje och framgång på den nya platsen. Härpå svarade under djup rörelse skoll. Lindgren, sem trodde sig med saknad alltid skola minnas Burskretsens möten.

Bjerges, 3 Juni I e. m. vid 3-tiden utbröt eld 1 en hage tillhörande J. Bergström, Nickarfve, men släcktes efter en stunds arbete af hastigt tillskyndande folk.

I fredags hade en mila släckts. Ett skjul var uppförtd för kolaren, der hade kvarlem nats en tändsticksask som en 8—10 års flicka fått fatt och tändt på Hade icke elden varsnats så fort, hade med säkerhet hela herr Bachérs egendom, som ligger ett bösshåll derifrån med stora halwstackar emellan elden och bostaden, gått åt.

Burgsvik, 4 Juni.
Olyckshändelse. Då en dag i slutet af förra veckan en skonert lastade blocksten vid härvarande hamnbrygga, råkade en ung sandstensarbetare från Vamlingbo skada sig ganska allvarsamt. En större blocksten skulle nämligen firas ned i lastrummet med en kran, då mannen, som vid tillfället ensam skötte kranvefven, uraktlät att sätta i den sg. k. stopp-pallen, hvadan stenen, som var för Sd för mannens krafter, tog öfverbalansen och störtade ned i rummet, i farten ryckande vefven ur desg skötares hand, hvilken träffades af den samma öfver högra armen så häftigt att han sanslös föll ned på bryggan. Lyckligtvis träffade vefven långs med armen, så att inga ben afslogos utan blott köttet krossades.

Pojkar som lustseglare. Första dag pingst begåfvo sig två minderåriga, pojkar från Vamlingbo med en flatbåt ut på lustsegling från ett fiskläge vid vestra kusten. Som fortskaffningsmedel var båten blott försedd med en stödjestake, men oaktadt detta dref den af till sjös ganska bra gynnad af den ostliga vinden. Men förr än pojkarne tänkte derpå, var båten till sjös så långt att stödjestaken ej nådde botten och nu först insågo de vidden af den fara, de genom själfsvåld dära: git sig, nämligen utsigten att återkomma till land mera, för dem nu vore afklippt. Då i bottnen befintligt dref blöttes ur, porlade vattnet in i den förut otäta båten med sådan kraft att den hotade sjunka och pojkarne blott med uppbjudande af alla sina krafter med öskaret, kunde hindra honom derifrån.
Då pojkarne nu sågo att ingen räddning för dem vore möjlig genom eget arbete började de i sin förtviflan skrika och ropa på hjälp allt hvad deras lungor förmådde i hopp att deras rop skulle nå land, men förgäfves, båten aflägsnade sig blott allt mera derifrån.
En man, som från en vid hafskusten närbelägen bondgård med en kikare spanade utåt hafvet, observerade båten och fast han ej på det långa afståndet kunde urskilja allt så noga, drog han dock af båtens underliga rörelser misstankar att ej allt stod rätt till och meddelade sin åsigt åt andra närvarande personer, hvilket hade till följd att tvänne ynglingar genast skyndade ned till fiskläget, togo en båt och skyndade efter flyktingarne. De upphunno dem just som man säger i grefvens tid, ty genom att läckan blifvit pojkarne öfvermäktig steg vattnet så att båten nu var half deraf och hotade i hvarje ögonblick att kantra.

Nu mera än någonsin förut i år, gör sig torkan känbar härute. Allt längtar efter vederkvickande regn.

Frost har det varit flere nätter under förliden vecka och på många ställen gjort skada.

Silte 4 Juni.
Hemsekret:ens samtliga lärare och lärarinnor hade sitt vårmöte härstädes i fredags. Sedan ordf. skoll. Olofsson, lärare på stället, öppnat mötet, hölls af samma lärare åskådningslektion om »renem. Derefter följde en lektion i uppsatsskrifning af skoll. Aug. Fredin i Linde om »blyertspennan». Sedan en stunds samtal öfver de hållna lektionerna ägt rum hölls middagsrast. Eftermiddagens förhandlingar upptogos af diskussion om följande fråga: »Huru böra de i lag stadgade mötena mellan skolråd och lärarepersonalen lämpligast anord nes? Frågan som inleddes. af hr Aug. Fre din, föranledde ev stunds diskussion. Följande resolution antogs: »Mötet anser att enhvar af skolrådsledamöterna och lärarepersonalen har rättighet att inkomma med förslag till frågor, att program uppgöres, som kungöres 14 dagar förut, att viktiga frågor inledas, samt att prottokoll föres öfver mötena».
Ingen skolfråga hann vidare behandias. Mötet afslöts som det börjat med bön och sång. Lifligt samspråk, kvartettsång och kaffedrickning följde nu, hvarefter hvar och en glad och förnöjd anträdde hemfärden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

Publicerat

Auktion i Burgsvik.

Genom offentlig auktion, som onsdagen den 22 dennes från kl. 10 f. m. förrättas i handl. Th. Wærnqvists f. d. bostad i Burgsvik, låta sysslomännen i nämda Wærnqvists konkurs till. den högstbjudande försälja konkursboets lösören och inventarier såsom guld, silfver, nysilfver, koppar-; järn och blecksaker, glas och porslin, träkärl, sängkläder och linne, möbler bestående af en schiffonier, rak-, spel- mat- och fönsterbord, 1 skrifpulpet, en lavoar, stolar, kommoder, soffor sängar, byråar, speglar, skänkar, en buffet, ett klädesskåp, en symaskin, mattor, gardiner, bordkläden, väggur och brickor m. m. För säker och af mig godkände köpare lemnas anstånd med betalningen till den 1 instundande Oktober.
Vid samma tillfälle uppbäres likvid för de af mig derstädes förut hållna auktioner, som äro till betalning förfallna.
Domerarfve i Öja den 14 Maj 1895.
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Maj 1895
N:r 75

Publicerat

Auktion vid Burgsvik.

Genom offentlig auktion, som fredagen den 24 dennes från kl. 10 f. m. förrättas vid Burgsvik, i vaktmäster Larssons hus, låter Fröken Ludovika Öberg i anseende till afflyttning från orten, till den högstbjudande försälja åtskillig lösegendom, såsom möbler, koppar-, järn- och blecksaker, porslin, glas, linne och sängkläder jämte diverse saker som icke så noga specificeras. För säkra köpare lemnas anstånd med betalningen till den 1 instundande Oktober.
Domerarfve i Öja den 14 Maj 1895.
Efter armodan,
J.A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Maj 1895
N:r 75

Publicerat

Från landsbygden.

Lokrume, 11 Maj.
Ett tillbud till eldsolycka inträffade härstädes i går förmiddag, i det eld utbröt i en äng tillhörigihemmansägaren O. Olofsson, Kroks. Några kvinnor, som voro sysselsatta i närheten, märkte att något ovanligt var på färde enär rök syntes uppstiga, hvarför en af dem skickades för att undersöka hvad det var som rökte och då var det full brasa i rishögar och stubbar och den torra mossan och gräset brunno som fnöske. Alarm gjordes och snart samlades folk trån närliggande gårdar och sedan ägaren, till hvilken bud skickats, skyndsamt kommit tillstädes, vardt man med förenade krafter snart herre öfver elden, som då redan fattat i gärdesgårdarne Hade elden upptäckts en liten stund senare så att den hunnit in i cn intill gränsande hage, tätt beväxt med buskar och ungträd, kunde det haft oberäkneliga följder. Nu inskränkte sig skadan till att oukring ett tunuland ängsmark blef afbrändt samt en del gärdsel förstörd. Elden hade uppkommit derigenom att bränuing at »fag» försiggått i ofvannämda äng på morgonen, samt hade askhögarne sedan lemnats utan tillsyn.

Burgsvik, 12 Maj.
Olycksfall med djur ha under nu gångna veckan inträffat flere, såväl här inom socknen som i omnejd. För en egendomsägare härstädes, som utsläppte nötkreaturen på ladugårdsplanen, hoppade en kviga i glädjen öfver den erhållna friheten fyrfota i väders med påföljd att tre ben afbrötos och djuret genast måste nedslagtas.
För en hemmansägare i samma socken, hvilken utsläppte djuren på bete, afbröt en ko ryggraden och en tjur ett ben så att de bägge måste nedslagtas. Äfven inom Vamlingbo timade samma dag olycksfall med en ko, som afbröt ena låret och till deraf måste dödas, Djuren voro försäkrade i insocknesbolagen.

Rökande pojke, tillbud till eldsolycka. Från Wamlingbo mäles att en ung tjänstepojke derstädes, då han en dag i slutet af förliden vecka begagnade sig af genväg öfver en hage skulle tända sin pipa, men kastade den ännu brinnande tändstickan ifrån sig i en buske och aflägsnade sig utan att släcka densamma. Det torra gräset fattade genast eld, hvilken hastigt spred sig vidare från buske till buske. Några karlar, som arbetade på ett nybygge i närheten, fingo se den intensiva röken och anade något olyckstillbud, skyndade till och lyckades dämpa elden, då en större plan allaredan var afbränd. Släckningen kom just, som. man plägar säga i elfte timman, ty elden hade hunnit fram mot skogsbrynet och hade den fått fatta i den täta ungskogen hade tyifvelsutan en olycka i ej anad utsträckning skett.
Pojkslyngeln, som orsakade detta, gick och tog sig fridag, efter att sin vana trogen sprungit ifrån sin tjänst då vårbruket och den större brådskan för landtmannen började.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Maj 1895
N:r 73

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Ransakning hölls i går inför rådhusrätten med år 1873 i Vestervik födde löskarlen Karl Ejnar Edlund, hvilken, likasom förut vid polisförhör, nu erkände att han natten mellan 25 och 26 sistlidne April från husägaren Johan Johansson vid Österport och smeden Bäckström stulit 8 höns, som han slagtat och sålt till en uppköperska här i staden. Han erkände ock att han vid Lilla Åkra i Barlingbo några dagar förut stulit en höna. Han hade sedan påsken varit inneboende hos den häri staden ökända enkan Kristina Hallgren, som nu slagit sig ned i Barlingbo.
Ransakningen uppsköts för inhändigande af prestbevis. Edlund lösslöpptes ur häktet nyårsdagen efter att ha undergått straff för tredje resan stöld.

Södra häradsrätten.
(Femte sammanträde å Skogs 6-7 Maj. Ordf. v. häradsh. Grenander).
Löftesbrott. F. nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Westergarn, hade till tinget instämt Georg Nilsson, Anders och Johan Johansson från Nasume i Tofta, yrkande att dessa måtte dömas skyldiga att utbetala 500 kronor hvardera, emedan de såsom delägare i Tofta sockens 2:dra skifteslag skriftligen förbundit sig att vid vite af nämda summa icke begära laga skifte å sagda skifteslag. Det oaktadt hade svar. 1893 begärt laga skifte.
NSvaradena medgåfvo att de voro delägare 1 skifteslaget samt att de underskrifvit öfverenskommelsen, men kär. hade vid den tiden icke varit delägare, utan först vid första skiftessammanträdet blifvit upptagen som sådan. Bestredo för öfrigt krafver. Målet öfverlemnades å ömse sidor. Rätten meddelar beslut vid nästa sammanträde.

Fattigvårdsstyrelsen inom Fröjel hade anhållit om vittnesförhör vid häradsrätten för att utröna huruvida döfstumme arbetaren Jakob Niklas Jacobsson vistats så lång tid inom Hafdbems socken, att han derstädes borde erhålla hemortsrätt. För ändamålet voro tre vittnen inkallade hvilka blott visste att Jacobsson tidvis med kortare och längre mellanrum under åren 1887—1888 vistats vid Sigers i Hafdhem. Vistandet derstädes skulle enligt ett vittnes utsago utgöra tillsammans 115 dagar.

Vägbygnadsmål. Hemmansägaren Karl Söderlund, Austre i Vamlingbo, yrkade att Hans Jacobsson, Austre, m. fl. måtte åläggas skyldiga iordningställa en del vägar som på skifteskartan betecknas med numren 5, 6, 12. Kär., som hos k. bfhde gjort samma ansökan, hade 7 Mars fått saken hänvisad till häradsrätten.
Svarandena påstodo att skifreshandlingarna icke talade om någon underhållskyldighet för sagda vägar. Vägen nr 6 vore iordningsstäld, de båda andra vägarne voro icke afsedda för kär. utan ledde till helt andra skiften hvilka ägdes af svar. Dessutom vore kär. erbjuden annan mycket kortare och bekvämare väg än de omstämda. Målet uppsköts till andra dagen af höstetingets första sammanträde.

Födoråds- och penningkraf. Samuel Krusell från Bjestafs i Sanda fordrade födoråd för åren 1893—94, jämte 600 kronor af Ludvig Johansson, äfven från Bjestafs. Kär, stödde sina anspråk dels på en födorådsinteckning i 7/6t mtl. Bjestafs, dels på en penninginteckning & 700 kr. i 17/384 mtl. Bjestafs, hvilka papper dock natten till 7 Maj förra året genom inbrott blifvit honom frånstulna. Företedde länskungörelse, som visade att de bortkomna papperen efterlysts. Upplyste äfven att när svar. på hösten 1888 på köp af sin svägerska öfvertagit hemmansdelen denna då iklädt sig att utgifva det nu fordrade födorådet. Svar. åter sade att han ej visste af någon födorådsinteckning i hemmanet hvilket äfven syntes af gravationsbevis som framlemnades. Han hade visserligen utlemnat födorådet under de gångna åren, men detta hade skett på god tro. Angående penningarne hade en sådan förbindelse funnits, men den vore af svar. från kär. inlöst 23 Mars sistl. år samt i bådas närvaro uppbränd. Berättelsen om stölden vore bara en dikt. Svar. hade äfven till sin fader för omkring 14 dagar sedan på grund af detta gravationsbevis sålt hemmanet gravationsfritt. Käranden sade utt orsaken hvarför födorådsintyget ej varit upptaget i gravationsbeviset troligen vore den att den ej förnyats sedan 1869. Begärle uppskof för att styrka det skuldförbindelsen funnits några dagar före stöldens begående samt att svar. erkänt både det ena och det andra. Målet uppsköts till nästa sammanträdes andra dag.

Den sedan förra sammanträdet uppskjutna saken angående godemännens för tillsyn öfver förmyndareskap inom Fröjel aumälan om Jacob Göranssons, Snoder i Sproge, förfaringsätt med sin myndling Rosa Petterssons, Pusarfye i Fröjel egendom, förekom ånyo till behandling. Såsom ombud för Göransson instälde sig kommissarien Svallingsson som upplyste att myndlingen med det snaraste ämnade ingå äktenskap, för hvilket ändamål lysning redan vore verkstäld en gång. Prestbevis derom företeddes, äfvensom ett intyg från Rosas tillämnade man att han godkände Göranssons åtgöranden, och så fort han. blefve Rosas man skulle han utan vidare mottaga förmyndareskapet. För att blifva i tillfälle att inkomma med bevis om att han redovisat för förmyndareskapet, samt att Göransson vore af myndlingen och hennes man fritagen från ansvar erhölls uppskof till hösttingets första sammanträdes första dag.

Ett kratmål. Herr K. O. H: Carlsson, arrendator å Vestergarnsholm, hade in stämt handlanden O. H. Nyman å Vestergarn, yrkande att han måtte åläggas till Carlsson utbetala 4,042 kr. 75 öre, för 34,870 kg. råg, som Carlsson under åren 1891—92-94 levererat. Carlsson msdgaf dock afdrag med hvad Nyman kunde visa sig till Carlsson utbetalt för den omstämda rågen. Svaranden, som instälde sig genom br E. Nyman, kunde icke vid tillfället uppgifva vare sig huru mycket spanmål som mottagits, eller hur mycket penningar som lemnats, men påstod, att den spanmål, som mottagits, äfven blifvit betald, emedan aldrig någon spanmål från svar. köpts på kredit. Andra dagen nästa sammanträde förekommer målet ånyo.

Afklippt telefontråd. Samme kär. hade äfven instämt samme svar., emedan han ville att svar. skulle åläggas iordningsställa en telefonledning, som tillhör kär., men som svar. förbundit sig genom kontrakt af 2 Nov. 1891 mot en afgift af 30 kr. årl. att hålla i brukbart skick, Telefonen har för det mesta varit obrukbar. FF. n. vore den totalt oanvändbar, emedan tråden vore afklippt. I kontraktet gälde underhållet såväl hufvudledningen som ock Carlssons enskilda ledning.
Svaranden sade att han icke för sin enskilda del vore skyldig underhålla ledningarna utan borde det tillkomma Vestergarns telefonförening, som utom svar. består af prosten Uddin i Sanda samt fabrikör Hellgren i Visby.
Svar. vore blott räkenskapsförare i föreningen samt brukade verkställa inkasseringar åt föreningen. Dessutom hade kär. förverkat sin rätt, emedan han ej, såsom kontraktet säger, årligen inbetalt sina afgifter. Ett par vittnen hördes som intygade att telefonen ofta vore sådan att den ej kunde användas. Målet öfverlemnades å ömse sidor.

Fullgörande af aftal. Viktor Hansén å Burgsvik fordrade att Lars Klint, Halfvards i Vamlingbo, skulle stå fast vid ett köp som parterna enligt kontrakt af 12 sistl. Sept. uppgjort med hvarandra, dervid svar. af kär. för en köpeskilling af 5,600 kr. tillhandlat sig lägenheten Kastellet i Vamlingbo socken. I köpet skulle svar. få öfvertaga ett i egendomen intecknadt hypotekslån. Sedan nu svar. fennit att amorteringen å nämda lån vore större än han ursprungligen tänkt sig och det derigenom blefve för mycket kontanta penningar att utbetala vägrade han nu att stå fast vid köpet. Vidare upptogs i kontraktet arealen, men i det för underskrift uppsatta köpebrefvet upptogs 5/64 mantal enligt sämjodelning, som enligt svarandens sätt att se saken kun de vara rätt osäker. Genom amorteringens utbetalande till kär., skulle svar. komma att betala 7,080 kr. i st. för 6,500 kr.. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

Öfverfallet i Fröjel. Det sedan förra sammanträdet uppskjutna målet emellan kommissarien Svallingson å ena semt drängarne Viktor Johansson och Johan Jacobsson från Klintehamn å andra sidan angående våld mot arbetaren Jakob Södergren från Lojsta 14 sistlidne Mars förekom ånyo. De tilltalade, som voro ålagde personlig :nställelse, voro närvarande. De tilltalade nekade fortfaraude trots de allvarligaste uppmaningar från domaren att tala sanning. De uppdukade ånyo samma historia, som deras ombud förra gången relaterade. Voro alltjämt oskyldiga. Akl. hade för att styrka åtalet inkallat tre vittnen, som sett hura lymmelaktigt de oskyldiga gossarne bemött de resande Lojstaboarne; isynnerhet Forreren hade varit föremål för deras våldsamheter.
Jacobsson fick .afträda för att man skulle få Johansson hörd ensam, men det lyckades ej bättre. Såväl åkl., som yrkade ansvar en ligt lag samt ersättning åt statsverket, som angifvaren, hvilken fordrade ersättning med 50 kr. för sveda och värk m m., öfverlemnade målet, och kommer utslag att meddelas vid nästa sammanträde.

För tillgrepp af några stenborrar samt en slägga värda 12 kr. hade arbetaren Isak Svensson från Hemse tilltalat arbetaren Johan Häglund från samma socken. Tillgreppet skulle ha skett för tre år sedan. Häglund sade att han fått löfte om att låna de omnämda verktygen, samt att han nu lemnat igen desamma.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets 5:te smtr. vid Allekvia 6—7 Maj. Ordf. e. o. notarien Åman ) Edgång ålades Karl Broman i ett mot honom af pigan Selma Stening i Fleringe väckt åtal angående barnuppfostringsbidrag, hvilken utsattes till hösttingets 1 sammanträde.

Frikänd blef hemmansägare Edv. Jacobsson å Fårö i ett mot honom anhängiggjordt mål angående olaga bränvinsutskänkning och hvari han förut gått ålagd edgång.

För ärekränkning mot hustru Karin Olsson, Stafva i Barlingbo, dömdes fodermarsken S. Nygren derstädes till 10 kr. böter och att ersätta kär. konstnader i målet.

För olofligt afvikande ur tjänst stod på sin tid drängen V. Josefsson, Stenstu i Endre, tilltalad. Härför dömdes han nu att till kär., löjtnant Brunnström å Rosendahl, återgifva hvad han af löneförmåner i förskott bekommit m. m. samt ersätta kär. hans kostnader i målet.

I mål mellan sågverksägare J. A. Andersson och landtbrukare Fr. Nilsson i Lärbro angående tvist om två oxar dömdes den senare, svarande, att antingen återställa kär. desamma eller godtgöra honom deras värde med 300 kr. samt utgifva rättegångskostnader i målet.

Ogilladt blef Selma Johanssons, Smiss i Sjonhem, väckta åtal mot maskinist Johansso n angåendebarnuppfostringsbidrag; kostnaderna kvittades.

För uppsåtlig misshandel dömdes arb. G. Sjöstedt till två månaders fängelse.

För försummad snöskottning dömdes landtbrukaren W. von Corswant å Stafva i Barlingbo till 5 kr. böter.

Fordrade ersättning med 15 kr. för hvarje föregående inställelse och 50 kr. för den till detta sammanträde iakttagna gjorde, landtbrukare G. Sundéen å Möllbog i ett mot honom förut väckt åtal angående skadegörelse å kär, N. Stengårds i Follingbo, egendom; svar. yrkade dessutom som förut på att få bli skild från målet.
För löjtnant Brunnströms personliga hörande uppsköts emellertid målet ånyo till nästkommande sammanträde, första dagen, då bägge svarandeparterna skola vara tillstädes.

På hospitalet som sinnessjuk sitter fortfarande snickeriarbetare K. J. A. Andersson, Isume i Väte, hvilken på sin tid instämdes af hustra Maria Andersson i Visby, som yrkade på äktenskapsskilnad.
Målet blef sålunda ånyo uppskjutet till hösttingets första sammanträde, då svar. skall, om han är frisk, vara tillstädes vid förut stadgad påföljd.

Osammanhängande uppgifter lemnade äfren denna gång arbetaren Karl Andersson i Veskinde, som bekant tilltalad för olofligt tillgrepp, dervid hemmansägarne A. P. Andersson och Norrby blefvo bestulna den ene på hafre, den andre på sin portmonnä m. m.
I målet, som vi förut fullständigt refererat, hördes ytterligare några vittnen, som dock icke hade något af vigt att meddeia.
För vidare bevisning förekommer målet åter vid hösttingets första sunmanträde, då svar. skall komma tillstädes vid hämtningspåtöljd.

För öfverträdande af skogsförbud stodo förut i tre på hvarandra följande mål heminansägare A. Engström, Änggårda i Anga, husbönderna L. F. Gardelin, Ytings i Othem, och F. Söderström, File i Öthem, tilltalade. I första målet, som slutbehandlades faller, utslag vid sluttinget.
De två sistnämda uppskötos till hösttingets 1 sammanträde, hvartill ett vittne, i målet mot Gardelin, 15-årige Arvid Nilsson, som utan att ha kännedom om innehållet i ett intyg, han underskrifvit, för svar., hos hvilken han är anstäld, ålades infinna sig med prestbevis på att han vederbörligen undervisats i edens vigt och betydelse och vådan af mened.

Till 30 kronors böter dömdes hustru Augusta Björkander i Stenkyrka i mot henne anhängigjordt åtal angående olaga befattning med rapphöns samt att godtgöra statsverket i målet hörda vittnen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 26 April.
Man missräknade sig. En hemmansägare i en socken här på norr var häromsistens så upptagen i sitt arbete att han rent af glömde att hvilodagen var inne, utan fortsatte på den samma af hjärtans lust sitt arbete, tills mot middagen en granne händelsevis kom dit. När nämda person inträdde i stugan och fann den kvinliga persona’en, bestående af en gammal gumma, i full verksamhet med spånad kunde han ej, af förvåning, afhålla sig utan frågade hvad orsaken kunde vara att det arbetades på sabbatsdagen. Gumman stannade, förvånad öfver den ankommandes fråga, sitt arbete och utbrast: »Jär dä hälgdag i dag? Dä har vör alldri vist um. Ja dä jär den »gårkpäukens» skuld sum aldri gar ej körkuru haldar rajdä pa när dä jär hälgdagar». Far, och son som voro sysselsatta med stenkörning måste, när underrättelsen nådde deras öron, tyst och stilla få in sina dragare, för att ej väcka ett allt för starkt uppseende bland gran nar och närboende.

Burgsvik, 28 April.

Mandom. mod etc. Af rädsla för att de politisha förvecklingarna med Norge. skola urarta till krig har ett par ynglingar och en yngre landibrukare här i trakten hos k. m:t begärt tillstånd att ur riket utflytta och ämna, om denna deras anhållan blifver beviljad, knoga i väg till Amerike för att der sätta sina värda personligheter i säkerhet och slippa kläda blodig skjorta för täderneslandet, som nu enligt deras öfvertygelse blifver ifrågasatt.

En ovanlig häst äges ar en fiskare i en grannsocken. Förutom den för hästar vanliga födan förtär den afskräden från köket, såsom diskvatten. potatisskal och fiskben m. m., äfvensom färsk och saltad strömming.

Vårsådden är visserligen påbörjad, dock ännu ej så allmänt, och klagas mycket öfver att lerjorlen visserligen är turr och skaplig vid ytan men längre ned våt och ovanligt hårdnad.

Potatissättningen, har allaredan börjats på höga marker. De många och stora halmstackarne, som på flere ställen år från år hopats, ba i år börjat rensas ut här i omkringliggande soc.nar. Dagligen synas personer forsla denna för djuren nödvändiga artikel och är priset mellan 5 och 8 kronor häcken. Efterfrågan efter råg är äfven stor och betalas den med 14—15 kronor pr tunna.

Strömmingsfisket utanför såväl östra som vestra kusten har denna vår varit bra gifvande. Torskfisket med långref eller s. k. anglar har äfven under denna vecka gifvit vackra resultat.

Ett länge efterlängtadt regn föll härstädes och i omnejd i natt i riklig måtto. Då det i dag efterträdts af en solvarm och klar himmel har grönskan spirat upp och gifvit en känsla af verklig vår.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 April 1895
N:r 65

Publicerat

Från landsbygden.

Vallstena, 22 April.
När olyckan är framme. Härom dagen rikade i ett obevakadt ögonblick 16-årigeynglingen Fridolf Olsson från Norrgårda i Vallstena under arbete vid en ångsåg härstädes med handen komma för nära klingan, hvarvid han fick icke mindre än 4 fingrar å venstra handen afsågade.

Groft okynne För några dagar sedan mötte en person härstädes, då han var ute och promenerade på landsvägen, en skjuts, kommande mot honom i traf och i hvilken sutto två personer Den fredlige vandraren skulle just vika undan för åkdonet, då helt plötsligt en af de åkande hoppade ned och med en knif tilldelade honom ett så kraftigt hugg att han föll afsvimmad till marken, hvarpå skjutsen fortsatte sin färd.
Den sårade vårdades i hemmet.

Vamlingbo, 23 April.
Vårsådden har i går tagit sin början härstädes å högländta åkerfält

Högt pris gäller här i trakten på strömming. Så har t. ex. betalats ända till 50—60 öre för val.

Till ankars utanför vestra kusten lade sig i går för tjocka och motvind tyska fisksumpen »Heinrich Stövahse» trån Wollin med afgångsort Oskarhamn och destinationsort Köningsberg för art lasta cirka 12 tusen kilo ål på Stettin.

Hastigt dödsfall. Från Fide mäles att en arbetare Rylander derstädes för några dagar sedan helt hastigt fick s. k. blodstörtning, hvarför hustrun sprang in till en granne för att hämta någon hjelp. Vid hennes återkomst fann hon emellertid mannen redan död. För ej så länge sedan härjade en eldsvåda deras hemvist, då en stor del af deras bohag gick förloradt, äfvensom åbygnader.

Foderförrådet till kreaturen börjar på allvar rätt krypa ibop för mången kreatursägare. Mångenstädes ha derför fåren släppts ut för att själfva förskaffa sig en knapp näring.

Konkursauktion hölls sitl. fredag å Burgsvik å en mängd handelsartiklar. En väldig massa spekulanter bade samlats Många saker betingade riktigt bra pris.

Riktigt sommarväder rådde i lördags och söndags, och var värmen till och med så stark att ormar lockades u vinterdvalan för att värma sig i solskenet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 April 1895
N:r 62

Om Oss Drivs med WordPress