Uppmuddringen

i Burgsviks hamn med det landthamnsfonden tillhöriga mudderverket har under fjolåret afslutate. Till Klintehamn har eget mudderverk bestälts, hvarjämte en ponton till det nya mudderverket under året förfärdigats.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12

Beträffande öns fiskerinäring

meddelar härvarande tullkammare, i afgifven berättelse rörande Gotlands handel, sjöfart och näringar under 1898, bland annat följande:
Laxfisket utanför Visby har under året gifvit en fångst af högst 800 kg. till ett värde af 1,600 kr., eller 4,500 kg. och 9,000 kr. mindre än året förut. Fisket inom Klinte tulldistrikt har gifvit ett medelmåttigt resultat; inom Burgsviks distrikt: af strömming någorlunda godt, af torsk och ål medelmåttigt, af gädda under medelmåttan och af lax obetydligt; inom Rone distrikt: af strömmingsfisket klent resultat och torskfisket ganska ringa; inom Ljugarns distrikt: af alla fiskslagen, vämligen strömming, lax, torsk och flundra, ett synnerligen klent resultat; inom Katthammarsviks distrikt: knappast medelmåttigt; inom Slite distrikt: medelmåttig afkastning; inom Kylley distrikt: alldeles ovanligt dåligt af alla slagen och otillräckligt för befolkningens behof; jnom Fårösunds distrikt: ganska obetydlig fångst till följd af ogynsamma vatten- och väderleksförhållanden; inom Kappelshamns distrikt: föga gifvande och för ortens bebof otillräckligt.
Af det åt hushållningssällskapet beviljade lånet å 10 tusen kr att användas till låneunderstöd åt fiskare för inköp af goda däckade farkoster, hafva under 1898 beviljats tvenne sådana understöd å resp. 300 och 400 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12

Inom Gotlands lotsfördelning

uppgick antalet lotsningar under förlidet år till 888 eller inemot ett femtiotal flera än året förut, då antalet utgjorde 847. Under förra året uppburos i lotspenningar kr. 7,141: 50 mot kr. 6,877: 62 år 1897.
Hvad de olika lotsplatserna inom fördelningen beträffar, så hade Visby det största antalet lotsningar under sistförflutna år eller 381 mot 375 under 1897. Största lotslotten utgjorde här kr. 1,380 (mot 1337:43 året förut) och i lotspenningar inflöto tillhopa kr 2,771 mot kr. 2,674: 85 år 1897.
Därnäst kommer Slite med 129 lotsningar mot 126 år 1897 och i influtna lotspenningar kr. 1,159:50 mot kr. 1,406 : 27 året förut. Största lotslotten utgjorde 1898 kr. 289: 87 mot kr. 351:57 år 1897.
Lotsarne vid Klintehamns lotsplats ha lotsat 88 fartyg mot 92 år 1897, och lotspenningarna därför belöpte sig till kr. 405 (högsta lotslotten kr. 202) mot resp. kr. 491 oech 245: 50 år 1898.
Kyllej hade i fjol 46 lotsningar eller 10 mindre än året förut. I lotspenningar ha influtit kr. 586, och högsta lotslotten var kr. 293. Motsvarande siffra 1897 voro kr. 568 och 284.
Vidare komma Ljugarn med 44 lotsningar (26 f. å.) och Ronehamn ned 38 (35 f. å) och en lotapenningsintäkt af resp. kr. 316 (f. å 175) och 250 (f. å. 264). Största lotslotterna utgjorde: vid Ljugarn kr. 158 (f. å. 87:50) och vid Ronehamn kr. 129550 (f. å. 134).
Herrvik hade 34 lotsningar (13 mer än 1897), Fårösunds södra gatt 33 (5 mer än f. å.) och Västergarn 28 (11 mer än f. 4.) I lotspenningar hade infutit: vid Herrvik kr. 330: 50 (194: 50 f. å.), vid Fårösunds s:a gatt kr. 405 (336 f. å.) och vid Västergarn kr. 248 (177 f. å) Största lotslotterna belöpte sig till: vid Herrvik kr. 165:25, vid Fårösunds s:a gatt till kr, 101: 25 och vid Västergarn till kr. 124. År 1897 voro siffrorna respektive kr. 97: 25, 84 och 88: 50.
Med ett antal lotsningar af 26 har Burgsvik inbringat kr. 282, och bar lotslotten uppgått till kr. 141. Året förut voro siffrorna 22, 185 och 932: 50. Vid Grötlingbo udde lotsades 20 fartyg (f. å. 23), inföt i lotspengar kr. 166 (f. å. 1,691) och steg bögsta lotslotten till kr. 83 (f. å. 84:50). För lotsplatsen vid Fårösunds norra gatt voro motsvarande siffror, jämförda med dem för år 1897: 16 (17); 139: 50 (144) och 69: 75 (72).
Bland alla lotsplatserna inom fördelningen hade Stockvik det minsta antalet lotsningar eller 5 (4 mindre än 1897). Eftersom där finnes endast en lots, så blef. hans lotslott de under året influtna lotspenningarna, hvilka belöpte sig till kr. 74 mot kr. 73 året förut. Medilotslott menas nämligen den förtjänst, som hvarje lots vid de olika lotsplatserna erhåller, sedan beloppet af influtna lots penningar blifvit ungefär lika fördelad mellan alla lotsar på platsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Tvistemålen mellan hemmansägarna Nils Jacobsson och J. O Jakobsson, Hejdeby, förevoro åter. Käranden vidhöll, trots det att såväl från svarandens som domarens sida för sök gjordes till förlikning, sina ansvarspåstående mot svar. för det han genom att taga oloflig väg öfver kär:s ägor skulle ha förstört en del af denna utsatta skogsplantor. För att än vidare styrka sina påståenden erhöll kär. uppskof på nytt till Junisammanträdet.

Svaranden vill ej ha målet afskrifvet. J. O. Jakobsson hade, som vi förut meddelat, i sin tur instämt Nils Jacobsson for begagnande af oloflig väg. Men när målet nu påropades förklarade käranden sig vilja nedlägga målet.
Men däremot protesterade svaranden på det allra lifligaste. Han förklarade i en inlämnad skrifvelse, att käranden endast af hämndlust uttagit stämning å honom och att den väg för hvars olofliga begagnande han nu var stämd, i mera än en mansålder begagnats af sockenborna utan laga påföljd. Muntligen lämnade han den särdeles intressanta upplysningen, att han, då han ej var mer än 14 dagar gammal, burits den vägen till dopet och att han sedan alltid nyttjat vägen. Och icke blott han hade gjort det — äfven präster, klockare och annat herrskapsfolk hade gått den vägen fram utan att drabbas af åtal. Därför ansåg han, att om kär. velat ha sin väg fredad endast för honom, så borde han ha uppsatt ett plakat vid densamma å hvilket det skulle stå: »Denna väg får passeras af alla, utom af Nils Jakobsson Norrbys i Hejdeby». Hade detta skett, så skulle svar. ej ha begagnat sig af vägen.
Nu ville svar. emellertid ej höra talas om att målet skulle nedläggas, ty han ansåg att det endast tillkommit af illvilja, hvarför han yrkade ansvar för obefogad rättegång och ersättning för sin inställelse vid tinget.
Rätten resolverade dock vid sammanträdets slut att målet ej vidare kunde handläggas samt tillerkämde svar. 4 kr. i ersättning för sin inställelse och ersättning för de protokoll i målet, som han kunde visa sig ha löst.

Den misshandlade sinnessjuke. Den för misshandel mot sinnessjuke Jakob Lundin i Lummelunda åtalade hemmansägaren Oskar Larsson Lundbjers i Lummelunda hördes ånyo.
Ett vittne, hvilket vid det tillfälle då misshandeln föröfvades varit närvarande på gården och skött en där uppstäld lokomobil, berättade, att svar. kört Jakob mot en vägg och tilldelat honom flera slag i ansiktet, sparkat och knuffat honom samt så illa tilltygat hans ena öga att detta sett ut som en blodklimp. Vittnet hade akilt de båda från hvarandra samt tillsagt Jakob att gå bort från gården, något som denne äfven gjorde.
Om orsaken till misshandeln visste vittnet intet bestämdt. Men han hade hört talas om att Jakob vid ett tillfälle skulle ha borttagit några brädstumpar som svarandens barn hittat vid stranden och trodde att detta i någon mån orsakat svarandens ovilja mot Jakob. Vid ett tillfälle efter misshandeln skulle svar, dessutom ha yttrat, att han hyste agg till Jakob och nog ännu en gång skulle klå honom.
Svar. medgaf att han gett Jakob »ett par slag», och det upplystes, att Jakob numera vore återstäld från sina skador.
Målet öfverlämnades, och faller utslag 13 Februari.

För falsk beskyllning hade statkarlen F. O. Stork instämt hustru Jenny Elm från Väskinde med yrkande om ansvar. Svar, skulle vid ett tillfälle ha kallat kär. för tjuf eller påstått att han stulit. Svar. förnekade det på det bestämdaste. Hon hade vid ett tillfälle sett kärandens hustru stå bredvid en sädeshög som ej var hennes med sitt förkläde fullt af säd samt då sagt; »Se där står hon med förklädet fullt af säd.» Men hon hade hvarken sagt att Storms hustru stulit säden ej heller på annat sätt talat om hvarifrån hon fått den säd hon hade i förklädet.
Kär. begärde och erhöll uppskof för att söka förebringa bevisning mot svar.

Genstämning å F. O. Stork hade hustru Jenny Elm utverkat, och i denna stämning yrkade hon i sin ordning ansvar å Stork för våld och hemfridsbrott, bestående däri, att Stork inne i Elms gård tagit denna i armen, ruskat och knuffat henne. Nu var det Storks tur att neka och så uppsköts äfven detta mål till nästa sammanträde för vidare utredning.

Södra häradsrätten.
Första sammanträdet. (Ordf. vice häradshöfding E. A. Löfgren.)

Förmyndare begärdes af Levide kommunalstyrelse för hustru Josefina Andersson Tungelbols i Levide, som är sjuklig och vid klen sinnesförfattning. Till förmyndare föreslogs hemmansäg. Jakob Nilssen Likmunds i Gerum.

Edgång var till detta ting förelagd hemmansägaren C. J. Johansson Sandäskes i Sande i det af Otto Johansson å Klintehamn instämda målet om barnuppfostringsbidrag. Till följd af svar:s klena kristendomskunoskap fick han ej nu gå eden, utan utsattes ny edgångsdag till 8 nästk. Maj.

I spritmålet emellan Lindqvister & C:o i Stockholm och Johan Larsson Kakuse i Väte var svar. ålagd att fria sig med ed.
Edgångsbeslutet lär emellertid ha öfverklagats i hofrätten. Kär. öfverlämnade målet, anseende att svar. brustit i eden. Yttrande vid nästa sammanträde.

Om bättre rätt till vissa dammområden tvista, såsom vi flera gånger refererat, Ungbålets åboar i Stånga med Anton Berglund m, fl. från Bjerges i Lye.
Kär, företedde kartor från 1701—1819 samt sklfteskartan från 1876 för att styrka, det de omtvistade områdena alltjämt tillhört Ungbåtels hemman. Allt detta bestreds af svar., som ansågo att denna jord aldrig ingått inågon delning, och om jordbiten än låg i Småland skulle de hafva sin rätt. Kär. öfverlämnade målet och begärde, föratom hyra för de 10 sistförflutna åren med 40 kr. årligen, 396 kr. i rättegångskostnader samt vittneslöner och protokollslösen. Svar. erhöll dock uppskof till 13 Mars.

Födorådstvisten emellan Olof Vedin vid Västerby i Ardre och Oskar Ringbom i Alfva förekom å nyo. Fem vittnen hördes, men hade intet att i hufvudsak berätta. Utslag meddelas 13 Februari.

I ersättningsmålet emellan Aug. Edberg vid Gumbalde samt Fredrik Martell vid Maldes och Oskar Hansson Hägvide i Stånga hördes ånyo fem vittnen, som visste att berätta att redan någon dag innan svar:s fåren af Edberg intagits ett femtiotal får varit inne på kärandena korvåker. Skörden å åkern skulle således varit fördärfvad, innan svar:s får insattes. Dessa vittnesmål bestred kär., som begärde att få aflägga fyllnadsed, om rätten ej ansåg tillräcklig bevisning förebragt. Denna anhållan bestreds återigen af svar. Utslag 13 Febr.

Hästaffären emellan Johan Johansson Dalbo och Lars Ahlqvist vid Husarfve i När samt vice versa förekom ånyo. Svar. och genkäranden inlämnade en längre skrift, som be streds af kär., hvarefter målet öfverlämnades. Utslag 13 Febr.

Djurplågerimålet mot Jakob Olsson Hemmor i När öfverlämnades af åkl., sedan svar. jäfvat ett af åkl. inkalladt vittne såsom angifvare i målet. Utslag 18 Febr.

Barnuppfostringsbidrag med 15 kr. i månaden fordrar 19-åriga pigan Hilma Pettersson å Burgsvik af 18 årige husbondesonen Hugo Vestberg i Öja, såsom fader till ett af henne 13 Juli f. å. framfödt gossebarn. Svar. förnekade faderskapet. Målet uppsköts till 13 Februari, då svar. vid 25 kr. vite skall vara personligen närvarande.

Egendomstvist. Johan Gustafsson vid Stora Mafrids i Västergarn har inledt rättegång mot Karl Magnusson Bjestafs i Sanda om ersättning af 200 kr. för en jordlägenhet om 8 kappland. Kär. hade af svar. köpt en hemmansdel, hvarifrån efter köpet lägenheten i fråga, den s. k. »Vestmanska» boplatsen, befunnits vara afsöndrad, eburu af innehatvaren icke lagfaren. Svar. bestred att han vid köpet förtegat afsöndringen; han hade sagt, att om det kunde visas att lägenheten tillhörde hemmansdelen, finge den äfven tagas. Uppskof till 13 Febr.

För misshandel, föröfvad mot tvenne kanalarbetare, voro arbetarne Lars Hägg vid Kruse och Timoteus Engström vid Tjengdarfve i Sproge åtalade. Till någon del erkändes åtalets befogenhet; adgifvarne Karl Karlsson och Alfred Olsson hade dock varit den anfallande parten. Målet uppsköts till tredje sammanträdet. (Forts.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1899
N:r 9

Järnvägsplanerna på södra Gotland.

Vid det i går inför landsböfdingen hållna mötet med koncessionshafvarne å de påtänkta bansträckningarna Hemse—Rone och Hemse—Hafdhem—Burgsvik enades man om att vidtaga mått och steg för ofördröjligt byggande af linien Hemse—Hafdhem samt ott år därefter atlinien Hafdhem—Burgevik. Frågan om anläggning af linien Hemse—Ronehamn äro ju redan afgjord och föreskrifna 5,000 kronor i vederbörlig ordning i statskontoret deponerade, och kommer arbetet å densamma att börja så fort frågan om Ronehammns fördjupning ordnats.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Januari 1899
N:r 7

Egendomsaffär.

Konsul C. J. Stenbergs sterbhus har för 26,000 kr. försålt egendomen Norrbys i Follingbo med lösören till handl. V. Hansén, Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Januari 1899
N:r 6

Landshöfding Poignant

hitkom med Polhem i förgår afton och har i dag hållit enskildt sammanträde med innehafvarne af koncessionerna å järnvägslinierna Hemse—Rone och Hemse—Hafdhem—Burgsvik
I morgon afton återvänder landshöfdingen med Polhem till hufvudstaden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Januari 1899
N:r 6

Förlofvade.

L. J. Sigrén
Wilhelmina Boberg.
Julafton 1898.
Klintehamn. Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 December 1898
N:r 199

Skonerten Iris,

kapten Siltberg, hvilken som vinddrifvare inkom hit i måndags, afseglade i onsdags åter härifrån till Burgsvik, dit den i går anlände.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 December 1898
N:r 194

Från hamnen.

Skonerten Olga kapten Sjöström, har afseglat till Stockholm med last af cement och skonerten Era till Burgsvik i barlast.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 December 1898
N:r 192