Burgsvik. Verner Larssons Cykelreparationsverkstad.

Strands. Burgsvik. Telefon: 3.
Innehavaren började inom förvärvsarbetet vid tretton års ålder. Han var då fadern behjälplig i dennes lantbruk samt gick i lära i Rudolf Jakobssons Velociped- och Möbelaffär i Havdhem, där han efter fullgjord militärtjänstgöring arbetade under ett år. Sedermera var han anställd vid Statmos Vågfabrik i Nynäshamn samt vid Frejas Varv. År 1921 startade Verner Larsson sin nuvarande rörelse. Affärsfastigheten uppfördes 1925 av trä och inrymmer utdtällningslokal och två verkstadslokaler. Den är taxerad till 7.500 kr. och brandförsäkrad för 12.000 kr. Lokalerna äro stora och ljusa, modernt inredda och utrustade med erforderliga maskiner. Firman utför huvudsakligen cykelreparationer, men även en del motorreparationer förekommer. Försäljningen omfattar cyklar av olika märken, reservdelar och tillbehör till dessa. Innehavaren och hans fader äro verksamma i företaget.

Lars Karl Verner Larsson är född den 19 december 1896 och son till hemmansägaren Oskar Larsson, född den 16 juli 1866, o. h. h. Emma f. Dahlbom, samt gift sedan 1930 med Elna Östergren. Barn: Margit, född 1932, och Gunnel, född 1938.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Burgsvik. Hoffman & Stenström.

Snickerifabrik. Ockes. Burgsvik.
Vid femton års ålder erhöll fabrikör Hoffman anställning hos byggmästare J. Karlsson i Alva och arbetade där i åtta år. Efter kondition hos byggmästare Alfred Bergström, Hemse, var han 1906-1908 verksam vid Bergströms snickerifabrik i Visby. 1909 flyttade han till Burgsvik och startade där, i kompanjonskap med byggmästare K. Stenström, nuvarande företag. Fabrikslokalerna äro stora och tidsenligt inredda och den maskinella utrustningen är fullt modern. Drivkraften erhålles från en ångmaskin om 30 hkr. Fabriken tillverkar byggnadssnickerier och butiksinredningar och dessutom har företaget försäljning av hyvlat virke. Upp till sex personer äro sysselsatta i företaget.

Karl Gustaf Hoffman är född den 9 mars 1883 och son till hemmansägaren Olof Matias Hoffman o. h. h. Josefina f. Rondahl.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Burgsvik. Firma Osc. Bäckström Skrädderi.

Bäckströms Tomt. Burgsvik. Telefon: 83.
Innehavaren började lära yrket hos skräddarmästare J. Mårtensson i Vamlingbo vid fjorton års ålder. Denna anställning innehade han i sex år och konditionerade därefter hos olika mästare i Stockholm i fyra år tills hans 1902 startade egen firma i Vamlingbo. Han drev rörelsen där i fem år, varefter han 1908 startade nuvarande företag i en samma år uppförd fastighet. Denna inrymmer skräddarverkstad och bostadslägenhet. Taxeringsvärdet är 3.000 kr. och brandförsäkringsvärdet uppgår till 7.000 kr. Alla vid ett förstklassigt civil- och militärskrädderi förekommande arbeten utföras och innehavaren har gjort sig känd och uppskattad som en skicklig yrkesman.

Oscar Herman Lorentz Bäckström är född den 28 november 1873 och son till skomakaren Carl Bäckström o. h. h. Britta f. Andersson, samt gift sedan 1905 med Alma Ronqvist. Barn: Elis, född 1906, Agda född 1907, Edit, född 1909, Karl-Olof, född 1910, Yngve, född 1912, Gustaf, född 1913, Hilding, född 1915, Holger, född 1916, och Harald, född 1918.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Burgsvik. Firma Lars Alfr. Petterssons

Smides- & Reparationsverkstad. Robbenarve. Burgsvik. Telefon: 79.
Innehavaren började lära inom smidesbranschen vid sexton års ålder hos smedsmästare G. Pettersson i Barlingbo och arbetade där till år 1910, då han erhöll anställning hos smedsmästare Stenberg i Havdhem. Efter ett och ett halvt år flyttade han till Visby och arbetade där i två år hos smedsmästare Rosqvist innan han 1914 startade sitt nuvarande företag. Den nuvarande verkstadsfastigheten, som inrymmer verkstadslokal och bostadslägenhet, uppfördes 1931. Taxeringsvärdet är 1.200 kr och brandförsäkringsvärdet uppgår till 3.000 kr. Lokalerna äro ljusa och rymliga och den maskinella utrustningen är fullt modern. Firman har egen tillverkning av lantbruks-, byggnads-, skepps- och konstsmide samt bilhjulvagnar. Värme- och vattenledningsinstallationer utföras även. En elev är anställd i företaget.

Lars Alfred Pettersson är född den 16 oktober 1889 och son till smedsmästaren Wilhelm Pettersson o. h. h. Johanna f. Hallin, samt gift med Ada Holmberg. Barn: Gunhild, född 1912, Allthy, född 1916, och Wilhelm, född 1920.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Firma Karl Norrby Urmakeri.

Gisle. Burgsvik. Telefon: 30.
Innehavaren började lära yrket vid tjugo års ålder hos urmakarmästare Bering i Burgsvik och arbetade hos denne i fyra år. Han innehade därefter anställning hos urmakarmästare Schenth i Burgsvik i ett år och startade sedan sin nuvarande rörelse. Den var till en början förlagd till Ringarum, flyttades efter två år till Gryt, och år 1923 därifrån till nuvarande plats. Fastigheten, som uppfördes 1935, inrymmer verkstadslokal och bostadslägenhet. Den är taxerad till 900 kr och brandförsäkrad för 3.000 kr. I rörelsen utföras alla inom branschen förekommande arbeten. Vid firmans skötsel biträdes innehavaren av en son.

K. J. Norrby är född den 25 augusti 1887 och son till grovarbetaren K. N. Norrby o. h. h. Karolina Katarina f. Kviberg, samt gift sedan 1920 med Kristina Eleonora Karlsson. Barn: Henry, född 1923, och May, född 1926.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Burgsvik. Firma G. E. Wessman.

Speceri- & Diverseaffär. Burgsvik. Tel. 4.
Eric Wessman fick redan som ung börja lära inom affärsbranschen i sin fars affär i Burgsvik. Fadern dog 1920, och för den av sterbhuset övertagna rörelsen är Eric Wessman chef sedan 1925. Affärslokalen är rymlig, välinredd och försedd med fyra stora skyltfönster. Firman för välsorterat lager av alla slags specerier, konserver, manufakturer, husgerådsartiklar, skodon, metervaror m. m. Fyra anställda finnas. Firman är ansluten till Gotlands Köpmannaförbund.

Eric Wessman är född den 22 juli 1909 och son till handlanden G. E. Wessman o. h. h. Signe f. Nilsson.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Burgsvik. Byggmästare K. Stenström.

Botarve. Burgsvik. Telefon: 217.
Byggmästare Stenström började lära hos sin fader redan som ung och praktiserade sedermera under två år hos byggmästare N. Karlsson i Gerum. Han var därefter en tid anställd i firma Siggelin & Widerkrants i Klintehamn, konditionerade därpå i Stockholm och arbetade sedermera i byggnadsfirma Alfr. Bengtsson, Visby, och i firma Hammarström & Nordberg, Visby. År 1909 startade han i kompanjonskap med fabrikör K. G. Hoffman egen snickerifabrik i Burgsvik. K. Stenströms byggnadsfirma har under årens lopp uppfört omkring 150 statliga, kommunala och enskilda byggnader. Bl. a. har firman uppfört sju mejeribyggnader och dessutom utfört en mängd arbeten för lotsverkets räkning. Femton personer äro vanligen anställda i företaget. Byggmästare Stenström är ordförande i Gotlands södra härads brandstodsförening, kommunalfullmäktige, distriktssjukkassan, valnämnden och Rödakorskretsen samt kassör i Hembygdsföreningen. Han är även medlem av Odd Fellow.

Karl Oskar Aug. Stenström är född den 13 mars 1881, son till byggmästare Lars Stenström o. h. h. Josefina f. Sandström, samt gift sedan 1911 med Alma Johansson. Barn: Elise-Lott, född 1911, Henning, född 1918, och Sonja född 1928.

Sveriges Privata Företagare.
Gotlands Län, år 1942.

Berömvärd rådighet.

Bland alla de fartyg, som under den orkanlika stormen från O.N.O., hvilken natten mellan den 13 och 14 april rasade på Köpenhamns redd, der sökte skydd under Tre Kronors batteri, befanns äfven den lilla slupen \”Två Bröder\” om sex nyläster, hemmahörande i Burgsvik på Gotland och tillhörig Gotlands Slipstensbolag samt förd af skepparen Niklas Petter Berggren. Kort efter det den lilla slupen kommit till ankars inseglade jakten \”Primus\”, från Malmö, tillhörig Skånska Cementbolaget derstädes samt förd af skepparen O. Gustafsson med åtföljande 2 mans besättning. Jakten, som var destinerad till Ystad, hade vid stormens utbrott varit nära att insegla närmare
till Ystads hamn, men måste länsa undan och blef läck samt kom nu drifvande för endast stagfocken och var svår att styra i den höga sjön, hvarföre han ock tog jagarbommen från \”Två Bröder\” då denna passerades, och gick till ankars ett stycke rätt akter om den så ramponerade kamraten. Vid
midnatt hördes från \”Primus\” ljudliga nödrop och det befanns att jakten icke kunde hållas läns. Stormen var dock så stark och sjön så svår att, fastän så väl skonertar som briggar lågo i närheten med å under gafflarne hissade lantärnor, man från ingen af dem vågade sätta ut båt för att komma de sjunkande till hjelp. Skepparen och besättningen på \”Två Bröder\” befunno sig naturligtvis på däck, och de, liksom andra, hörde de genomträngande nödrop äfvensom de om oförmåga att komma till hjelp vittnande svaren, hvilka från håll afgåfvos. När nu skepparen Berggren såg, att från de större fartygen icke utsattes någon båt, gaf han genast befallning att den lilla, slupen tillhöriga jullen skulle sättas i sjön. \”Herre Gud\”, utbrast besättningen, \”inte vill väl kapten gå och dränka sig i denna herrans sjö!\” \”Ingen fara\”, svarade Berggren, \”men det är vår pligt att göra hvad vi kunna. Stick en tross på jullen och som han går i sjön, fira då vackert etter\”. Emellertid hade \”Primus\” under tiden sjunkit så Mycket, att i samma ögonblick Berggren gat sin första order om jollens utsättande, närode fartyg gått till botten på tre famnars vatten. Besättningen utgjordes af 2 man och en gosse. De 2:ne förstnämnda lyckades få tag i vanterna och klängde sig upp ur vatnet, men gossen blef borta och återfanns följande dag på stranden vid \”Lauge-linien\”. När nu Berggrens lilla julle kommit i sjön, firade han varligt på trossen och passade sig så att det lyckades honom, gynnad af vind och sjö, leda jullera i närheten af den öfver vattnet sig resande masten å \”Primus\” vid hvilken de skeppsbrutna hölls sig fast, och på detta sätt kunde dessa nå julfen, med hvilken de varligt halades till slupen, der de hergades och der de undfingo all den vård omständigheterna medgåfvo. Att väder och sjö voro ovanligt våldsamma bevisas deral att under samma natt 2 skonertar och 1 jakt gingo på land, slitna från sina kettingar och ankare. Utan Berggrens rådighet hade således hela den full \”Primus\” hörande besättningen fått sätta lifvet till och skepparen Berggrens rasket förtjenar derföre komma till en större allmänhets kännedom.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Maj 1874
N:r 34

För verkställande af besigtningar

å ston, som önskas betäckts af Hushållningssällskapets vid Furubjers och Klintebys stationerade norska hingstar, företaga Länsveterinärerne E. Schoug och Fr. Sjöstedt under innevarande månad resor till nedan uppgifna ställen, och ega de, som på de utsatta tiderna med ston flerstädes möta, utan utgift erhålla undersökning och bevis rörande dessas afvelsduglighet, hvilket bevis bör vid anmälan å hingststation företes. För detta ändamål träffas hr E. Schoug i Wisby den 13 och 18 April, vid Paise i Martebo den 14 kl. 10-12 f. m., vid Takstens i Lärbro d. 14 kl 3-5 e. m., vid Gute i Bäl den 15 kl. 10-12 f. m., vid Swiss i Ganthem den 15 kl. 3-5 e. m., vid Björkarfve i Björke d. 17 kl. 10-12 f. m., vid Alands i Sanda d. 17 kl. 3-5 e. m.
Hr Fr. Sjöstedt å Burgsvik, gästgifvaregården d. 15 kl. 10-12 f. m., vid Lingvide i Hafdhem d. 15 kl. 3-5 e. m., vid Burs i Levide d. 16 kl. 10-12 f. m., vid Sichlings i Klinte d. 16 kl. 3-5 e. m., vid gästgifvaregården i Burs d. 17 kl. 10-12 f. m., vid gästgifvaregården i Ahlskog d. 17 kl. 3-5 e. m.
Wisby den 9 April 1874.
På Förvaltningsutskottets vägnar.
RUD. HORN.
Harald Gustafson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 April 1874
N:r 28

Postkungörelse.

Enär vinterpostföringen mellan Westervik och Wisby kommer att upphöra med de resor, som af postångfartyget \’Sofia\’ vetkställes från Westervik den 7 och från Wisby den 9 innevarande månad, kommer postförbindelsen mellan fastlandet och Gotland att, från och med den 9 April och tillsvidare under sommaren, med ångfartygen \”Wishy\” och \”Gotland\” underhållas på det sätt, att ett af förenämnde fartyg afgår:
från Wisby till Stockholm Lördagar, Söndagar och Onsdagar från och med den 11;
från Stockholm till Wisby Måndagar, Onsdagar och Fredagar från och med den 8;
från Wisby till Kalmar Torsdagar från och med den 9, samt
från Kalmar till Wisby Lördagar från och med den 11; allt å tider, som i tidningarne närmare uppgifves.
Försändelser med dessa lägenheter böra, de dagar ångfartygen härifrån afgå, här inlemnas: bref under rekommendation, postanvisningar eller postförskott samt paketer till kl. 4 1/2 e. m., öfriga försändelser till kl. 5 1/2 e. m.
I följd af ofvannämnde förändring i fastlandsposten, förändras äfven postgången inom ön från och med des 11 sålunda, att posterna afgå: från Wisby till samtliga postanstalterna Tisdagar och Lördagar kl. 8 f. m., eller så snart de med ångfartyget ankomne, till landet adresserade försändelser kunnat expedieras, dock i intet fall sednare än kl. 10 f. m., från Wamlingbo — öfver Burgsvik — Hemse och Klintehamn — Tisdagar och Fredagar kl. 6 1/2 e. m., från Slite Onsdagar och Lördagar kl. 7 1/2 f. m., från Fårö öfver Fårösund samma dagar kl. 3 1/2 f. m., från Ljugarn samma dagar kl 5 f. m., från Katthammarsvik Onsdagar kl. 6 f.
och Fredagar kl 5 1/4 e. m., från Ronehamn Tisdagar och Fredagar kl. 8 e. m., från Guldrupe, genom Roma, Onsdagar och Lördagar kl. 5. f. m.
Försändelser, som önskas härifrån med dessa poster befordrade, böra inlemnas Måndagar och Fredagar: rekommenderade bref, postanvisningar, postförskott och paketer till kl. 6 e. m., öfriga försändelser till 7 e. m.
Wishy Postkontor den 4 April 1874.
A. EHRENHOFF.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 April 1874
N:r 27