Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Burgsvik är belägen sju och en halv mil söder om Visby.
Burgsvik ligger i Öja socken på södra Gotland.
(Bref till denna tidning.)
Burgsvik, 17 Juni.
Tillbud till olyckshändelse. Då i går afton två ynglingar voro utepå lustsegling tämligen upprymda råkade de i red falk omkull och kommo båda i vattnet. Rop hördes, och en båt som låg i närheten skyndade till olycksstället och fiugo de nödstälda upp i båten. De voro högst medtagna efter en kvarts timmes kämpande i det våta elementet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Juni 1897
N:r 92
med last af slipsten har skonerten Salmi, kapten Lindström, afseglat från Burgsvik. Fartyget har inkommit hit för att proviantera.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Maj 1897
N:r 83
Utlåtande bar af länsstyrelsen afgifvits om den iniemnade koncessionsansökan å en järnväg Ronehamn—Hemse—Hafdhem, samt öfver en liknande ansökan om koncession å en järnväg Burgsvik—Hafdhem— Hemse.
Landshöfdingen som själf deltagit i ärendets senare handläggande, har i afgifvet utlåtande och på särskildt angifna grunder yrkat, att k. m:t måtte bifalla Burgsvik—Hafdbem—Hemse, men deremot yrkat afslag å ansökningen om koncession å en järnväg Ronehamn—Hemse—Hafdhem mod afseende på sträckningen Hemse—Hafdhem, men bifall till sträckan Hemse—Ronehamn.
Med afseende på öfverbygnaden å alla de föreslagna banorna hemställes, att den måtte bestämmas blifva den samma som å Gotlands järnväg.
E. o. hofrättsnotarien Lundblad, hvilken deltagit i ärendets handläggning bar uppå i särskild skrifvelse anförda grunder hemställt om bifall till koncessionen &å Roneham—Hemse—Hafdhem banan under förutsättning att vid anläggning af denna järnväg de för Gotlands järnväg gällande tekniska bestämmelserna iakttagas. Deremot har han afstyrkt bifall till ansökan å en bana Burgsvik—Hafdhem—Hemse, men yrkat bifall till densamma i dess ursprungliga form med sträckning Burgsvik—Hafdhem.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Maj 1897
N:r 75
(Bref till denna tidning.)
Roma, 17 April.
Vår på allvar tyckas vi nu ändtligen få. I går långfredagen var det härligaste väder man kunde tänka sig, som lockade en ochannan utom vägg för att riktigt njuta af vårgolens lifgifvande strålar. Fortfar samma vårväder några dagar kunna vi snart glädja oss öfver bättre kommunikationer än hvad vi hitintills ha hatt. Vägarna omkring sockerbruket ha snart sagdt varit ofarbara.
Betmassan tycks i år ej hafva någon rykande åtgång. Nästan hälften kvarligger ännu i betmassegården och fara tr värdt om alltsammans åtgår till västinstundande kampanj, i hvilket fall densamma får användas till raka motsatsen mot hvad den vu gör, nämligen att »göda» med i stället för att >föda. med. Deremot på melassen är stark efterirågan.
På förslag af maskinist K. V. Blomstrand m, fl. har fråga väckts ivom sockeifabrikens arbetspersonal om bildandet af en sjuk och begrafningskassa som skulle hafva till ändamål atc till i öfver 3 dagar sjukdom sängligliggande medlem utbetala 1 kr. pr dag samt vid dödsfall 100 kr. som begrafningshjälp.
Burgsvik, 15 April 1897.
Ett förberedande järnvägsmöte, sammankalladt genom kungöran e i de sydligaste kyr korna, hölls härstädes i går under landshöfding Poignants ordförandeskap. Representerade voro socknerna Öja, Hamra, Fide, Vamlingbo och Sundre med tillsamwaulagdt ett hundratal personer.
Ordföranden upplyste att den nu föreslagna järnvägen stått på »tapeten» såväl 1874 då man arbetade för att få den till stånd till sammans med Gotlands järnväg, som ock 1886 då förslag dertill uppgjordes, men bägge gångarna omintetgjordes förslaget i brist på medel.
Till länsstyrelsen hade inlemnats en af Gotlands järnvägs styrelse till konungen ställd ansökan om att de föreslagna nya järnvägarne inom ön måtte utföras med samma öfverbygnad som förut varande järnvägen. Denna styrelsens ansökan erhöll också stöd i fack mannen ingeniör Davielssons förkastelsedom öfver de lättare järnvägsöfverbygnaderna eller såsom iman tänkt sig Hemse—Hafdhem—Ronehamns-järuvägen. Skillnaden vid anläggningskostnaden för de olika metoderna blefve ej heller så stor man tänkt sig.
Att intresset för en bana Hemse—Burgsvik vore stort kunde man — sade ordföravden — se af bland annat då t. ex. vid järnvägsmötet i Hemse den 12 Febr. en större del personer från de södra, till mötet ej kallade socknerna infunnit sig och dervid kraftigt yrkan på banans utsträckning till Burgsvik. Ja det längst bort belägna Sundre var då talrikt representeradt. Ett nytt sockerbruk eller rättare en filial till Roma torde snart komma till stånd i Hemse. Ingen fara funnes för öfverproduktion af socker, ty de 170 tusen mycket omtalade säckarne som »lågo på lager» voro nu utsålda medan man som värst väspades om desamma.
Vid denna och föregående riksdag hade motioner väckts om afskaffandet af betbeskattningen, hvilken tillkommit under sockerbrukens glansdagar, då kronan ville hafva något med af den stora vinsten. Förslaget föll äfven i år, men med så ringa majoritet att förnyadt ett annat år den säkerligen ginge igenom. Motionen om tullfrihet för socker tillkommen i syfte att sänka sockerpriserna föll af sig Bjälf, genom sockrets stora prisfall derförutan.
Bättre tider stundade snart för sockerindustrien, emedan den nu blott hemsökts af en öfvergående kris.
Handlanden V. Hansén, Burgsvik, redogjorde för aktiekapitalets fördelning med den förhöjning man efter nyaste beräkning sett sig nödsakad göra, såsom Öja 65 tusen, Ham.
ra 10 tusen, Vamlingbo 235 tusen, Sundre 8 tusen, Grötlingbo 20 tusen, Näs 12 tusen, Hafdhem 30 tusen, Hablingbo 15 tusen, Eke 6 tusen och Alfva 5 tusen. Resten af aktiekapitalet, 15 tusen kronor, vore lätt få tecknad på enskild väg. — Kyrkoherde Gadd, Öja, ville ingenting anmärka mot förslaget i dess helhet, man ville gerna hafva uppiysning om huruvida, då kostnadsförslaget uppginge till 450 tusen kronor, det vore nog att aktiekapitalet vore 200,000 kronor, så att resten af beloppet eller 259 tusen kunde fås som statslån. Ordföronden upplyste derpå att ovilkorligen halfva- kostnadssumman måste skaffas genom aktieteckning för att få statslån. — Kyrkoh Kullin, Vamlingbo: I de sammanräknade kostnadsförslagen voro inberäknade tvänne ändstationer, i Hafdhem och Burgsvik, men genom sammanslagningen bortföll ju Hafdhem som ändstation hvarför man gerna derför kunde sänka summan med 19,000 kronor. — Kyrkoh. Gadd vore frestad to att den föreslagna höjningen i aktieteckningen vid förnyade kommunalstämmor med socknerna komme att röna starkt motstånd. Särskildt vore han rädd att Grötlingboborna skulle sätta sig på tvären vid teckningen. — Kyrkoh. Kullin frågade: »Är ej af nöden att ett bestämdt kostnadsförslag uppgöres för linien Hemse—Burgsvik innan konsession derå begäres?» Understöddes deruti af hr ord föranden som påvisade nödvändigheten af ett enda bestämdt kostnadsförslag för hela linien och ordföranden upplyste, att med det första komme aktiebolaget Hemse—Burgsviks järnväg att konstitueras. Styrelsen derför får sitt säte förlagdt till Burgsvik och den tager då saken om hand. — Kyrkoh. Kullin betviflade ingalunda ett lyckligt resultat vid aktieteckningen. Viile dock ej vara få sangvinisk i sina förhoppningar, som att de nordligare sockvarna skulle intressera sig för denna järnväg emedan de ju ej hade något nämvirdt varuutbyte mot Burgsvik, utan finge man allt på egen haud reda sig bäst man kuude. Hoppades dock att socknarne ej skulle visa en småaktig snålhet för en jämförelsevis liten summa mer eller mindre. Landibr. A. Jo hansson, Sundre: Järnvägens nytta vore ju obestridlig. Huru myc!et måste man ej nu forsla den långa vägen från Hemse, som de med järnväg kunde få till Burgsvik. Sundreborna voro alla vänner af järnväg med vidsträckt betodling i prespektiv.
Landtor. Nus Olsson, Vamlingbo: Mot ståndet mot järnvägen vore nu nästan som bortblåst från kommunen, Teckning för odling af sockerbetor visade allaredan 80 tunland hvilken areal komme att fördubblas. Orten vore i största behof af tidsenlig kommunikation. Kapt. Vennemo, Fide: Kunde ej i »aktiebolaget Hemse—Burgsviks järnväg» inbegripas banan till Ronehamn för att ej stöta pordergu:arne för hufvudet? För att utjämna en tvistighet vore tillmötesgående det bästa sättet. Herr Hansén: Det är just hvad som är ämnadt. Aktiebolaget Hemse—Burgsviks järnväg med bibaner kon-mer konsessionsausökningen att omfatta. Roneborna kunna då utan vidare konsessionsansökan få bygga sin bana om de ansluta sig till bolaget Ordföranden: Med de förutsättningar som finnas för Hemse—Burgsviksbanans räntabilitet torde aktierna dernuti redan i höst komma att röna en strykinde åtgång. — Kapt. Vennemo: Det voro uoz ej viljan, som fatt:des Fideborna, för att mera varmt omfatta järnvägsförslaget. Orsakon låge i den tryckta ställningen det liiia samhället befann sig uti genom det nu kr:ttrunna laga skiftet, som slukat ofantliga summor. — Landtbr. O. Vestberg, Hamra: Kommunen vore villig offra hvad som kundes blott järnvägsföretaget komme till stånd.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59
hölls i torsdags förmiddag i Hemse skolhus inför laundshöfding Poignant för att utröna meniagarna hos befolkningen om nyttan och lämpligheten för orten af de båda föreslagna järnvägssträckningarna Hafdhem — Burgsvik och Ronehamn — Hemse — Hafdhem. De socknar, som kallats till mötet, voro Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Fide, Näs, Hablingbo, Hafdhem, Grötlingbo, Eke, Rone, Alfva, Hemse, Burs, Linde och Fardhem. Utom från Burs hade från samtliga dessa socknar ombud, försedda med fullmakter, eller andra intresserade infunnit sig till ett antal af omkring 100 personer.
Landshöfdingen öppnade mötet med uppläsande af det väg- och vattenbygnadsstyrelsens utlåtande, som på sätt och vis varit orsaken till detta förnyade möte och hvari styrelsen meddelade, att den icke kunde tillstyrka den tilltänkta lättare öfverbygnaden å järnvägsdelen Hemse—Hafdbem, utan borde för den användas samma materiel som för Gotlands järnväg. Hvad deremot fortsättningen till Rone anginge, vore det möjligtvis icke uteslutet att få begagna sig af mindre tung öfverbygnad.
Vidare föredrogos stiftelseurkunder, d. v. s. förslag till bolagsordningar för »Gotlandssödra järnvägsaktiebolag» (Ronebanan) samt »Järnvägsaktiebolaget Hemse — Burgsviks, en af etyrelsen för Gotlands järnväg till konungen 10 dennes stäld skrifvelse med protest mot att vid de möjligen blifvande järnvägsanläggningar, å hvilka koncession sökts eller redan meddelats, finge användas ett lättare bygnadsnadssätt än &- Gotlands järnväg, och slutligen ett utlåtande af öfveringeniör Danielsson, deri ban starkt uttalade sig mot den lätcare öfverbygnaden.
Efter det landshöfdingen uttalat en varning för fortsatt tvedrägt och uppmanat till ömsesidigt tillmötesgående, öfvergick man till att sockenvis inhämta de närvarandes meningar.
Burgsviksintresset fick sin första förespråkare i hr Laurin, Öja, hvilken ansåg en Burgsviksbana med samma öfsverbygnad som Gotlands järnväg vara den lämpligaste. Han sekunderades af hr Viktor Hansén, som uttalade sin ledsnad öfver att man omöjligen kunnat komma öfverens rörande de båda olika järnvägsförslagen. Det fans ingen annan råd än att låta hvarje parti bygga för sig, och i fråga om Burgsviksbanan kunde han meddela, att de, som voro intresserade af densamma, gerna, om så behöfdes, skulle öka sina före slagua teckvingssumm r. — För denna bana uttalade sig vidare handl. Jacobsson i Öja, kyrkoherde Kullin för Vamlingbo i et längre anförande, hvari han i lifliga färger skildrade hur invånarne på sudret t åna efter lättare kommunikationer. Hr Olsson, Nora, instämde, likaså hr Vestergren för Sundre komuwun, handl. Jacobsson för Näs (instämmanden af ötriga från socknen), Nilsson, Sjaps, för Habliogbo. Ombudet för Hafdhem Jacobsson, Spenarfve, ansåg att Burgsvibkborna borde draga ut sin bana ända till H.burgen, då de möjligen kunde få något att frakta på den samma. Han ansåg Ronebanan vara den enda lämpliga, och ville vara med äfven om tyngre öfverbygnad, ifall sådan blefve oundgänglig. — För Grötlingbo uttalade kyrkoherde Jacobsson att denna kommun vore tillräckligt tillgodosedd med” en bana till blott Hafdhem, men naturligtvis hade man ingenting emot dess mutetäckning, åt hvilket håll vore detsamma. Men då Ronebanan syntes ha största utsigterna för sig, röstade han för densamma, hvari öfriga ombud fråu Grötlingbo instämde.
Så fick omsider Roneintresset ordet. Hr Nils Broander, Bölske i Eke, meddelade en kalkyl öfver bärigheten hos de båda föreslagna banorna och han kom till det resultatet att inkomsterna skulle belöpa sig till omkring 25,000 kr. pr år för den ena eller andra, men Burgsviksbanan skulle i utgifter äta upp nästan rflltsammaus, då Ronebanan skulle få omkring 7,009 öfver till amorteringar. Han protesterade mot beviljandet af koncession & Burgsviksbanan, icke minst påden grund att om dylik koncession beviljades, mötte sedan svårighet för Gotlands järnväg att utsträcka sin bana” till Hafdhem, hvarom förslag hos styrelsen förelåge. I fråga om öfverbygnaden ville talaren och dem han företrädde rätta sig efter hvad väg- och vattenbygnadstyrelsen komme att föreskrifva, Dock trodde han att Gotlands järnvägs vagn r kunde trafikera en bana af den byguad som föreslagits för Ronebanan. ZLastade väga dessa nämligen 9,800 kilo och en bana med lätt öfverbygnad tillåter ett skeutryck af 12,00 kg. Till sist anförde han, att Ronebanans intressesfär omfattade en femtedel” af hela Gotlands åkerareal och en sjättedel af dess befolkning, då deremot för Burgsviksbanan båda dessa siffror sjönko den till vid pass en tjugondedel. -Konsul Gustaf Cramér betecknade talet om en tyngre öfverbygnad såsom en sprävgkil.
En lätt öfverbygnad vore alldeles tillräcklig, ehuru man naturligtvis finge foga sig i det oundvikliga. Vände sig mot Burgsviksborna.
Hvarför hade de icke framlagt en räntabilitatsberäkning för sin bana? Naturligtvis derför att den skulle bli för dålig. Protesterade mot hvarje annan koncessionswsökan än den om Ronebanan, som vore den enda lämpliga. Häri instämde hr J. Broander. — För Alfva uttalade nämdeman Bolin, Gandarfve, att kommunen kunde vara belåten med bana till Hafdbem, men skulle utsträckning ske, ansåg han bäst att det skedde åt Rone. — Dr Säterwall var af samma åsigt. För Hemse gälde det att på närmaste väg kowma till hamn. Protesterade mot koncession på en Burgsviksbana. — Hr Lars Duse, som ansåg att intriger förstört saken betydligt, förordade Ronebanan och upplyste derom, att af alla slags sockerfabriker voro andelsfabrikerua de bästa. Hr Henrik Viman ansåg Linde ha största fördelen af Ronebanan, och samma åsigt uttalades från Fardhem af hr Johansson, Gardarfyve.
Efter ytterligare några korta replikskiften mellan de olika riktningarnas främste målsmän afslutades mötet, som varat i nära 4 1/2 timmar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59
(Bref till denna tidning.)
Burgsvik, 13 April.
Till Visby lagarett infördes härom dagen landtbr. O. Larsson, Barkarfve i Öja, för att opereras för blodfirgiftning i ena handen. Han var mycket medtagen och hela kroppen hade svullnat upp, och det såg rätt farligt ut. Operationen är emellertid gjord och patienten räddad.
Tillgrepp af ett parti nötkött samt en lampa ha de senaste dagarne föröfvats från ett i härvarande hamn liggande fartyg. En del ved har äfven tillgripits från ett upplag vid hamnen. Man har ingen spaning på tjufvarne. Samtidigt har man kommit en person på spåren med att olofligen vittja härvarande ålfiskares nät.
Tillbud till olyckshändelse. Då ångaren »Visby» i lördags anlöpte vår hamn, skulle en något beskänkt person i båt bege sig ut till den på redden liggande ångaren, men råkade dervid komma i sjön och höll på att drunkna. Han räddades dock i sista minuten.
Linde, 13 April.
Ihjälbrändt barn. I lördags blef ett treårigt barn, tillhörigt en statkarl vid Petes i Linde, så illa brändt, att det efte? svåra plågor afled af skadorna. Den lille, som för stund lemnats ensam, hade på något sätt fått eld i kläderna samt krupit upp i sängen och upptäcktes ej för än brännskadorna voro för svåra.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58
har i dag af landshöfdingen hållits å Burgsvik.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58
(Bref till denna tidning.)
Södra Gotland 8 April.
Spanmålspriserna. Vid auktion hos en hemmansägare härstädes i dagarne betingade råg 14 kronor 25 öre och hafre 11 kronor pr gammal tuuna. Potatis betalades vid samma tillfälle med 5 kronor tunnan och var efterfrågan såväl af säd som potatis ganska stor.
Foderbrist är en olägenhet, som för många här gjort sig gällande och det besvärligt nog Fjorårets dåliga foderskörd gifver nu sina känbara efterslävgar. Af den sig yppade bristen är det dock endast höet som kommer på södergutarnes lott och detta särskildt vid utfodringen af fåren, Andra år har man varit van att dessa djur vid denna tid på året tagit, om ej all sin föda, så dock större delen deraf ute i det fria, men denna vana har man i år måst öfvergifva, alldenstund ju änun ej finnes den minsta grönska på marken och väderleken med köld och snö nästan dagligen omöjliggör deras vistande ute i det fria.
Hvad åter angår de olika halmsorterna, så finnes derutaf på södret riklig mängd, åtminstone efter höstädet. Men det oaktadt synes de vid husknutarne upptornade halmstackarne så småningom försvinna. De finua sin afsättning till de betodlande socknarna norrut som tyckas vara i behof derntaf.
Järnvägsfebern tycks allmänt utbreda sig härate pp söder nå. Järnväg till. Burgsvik är det önskemål, som ettersträfvas af enhvar. I den strid som förnämligast genom pressen förts om järnvägens utsträckning från nuvarande slutpuukt har allmävheten tagit billig del och ha sinnena derigenom änna mera stämts till fördel för den projekterade bandelen. Från flere håll spörjes, att kommunerna äro villiga göra ännu större uppoffripgar än förut beslutade, i fall järnvägsföretaget blefve en verklighet.
Råg- och hvetebrodden, som varit sålofvande uttömmes mer och mer af det dagliga våtvädret. Den behöfver solsken och vackra dagar, hvilka vi ej tyckas få denna vår utan i stället köld snö och regn hvarje dag.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1897
N:r 55
ankom i går vid 12-tiden på middagen hit från Burgsvik, bogserad af Neptun, samt förtöjde i yttre hamnen. Ångaren skall här lossa återstoden af sin last samt sedan afgå till Stockholm så fort isförhållandena blifvit mera gynnsamma.
Neptun har i och med Manhems flottgning fullbordat sin nionde bergning under innevarande år.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 April 1897
N:r 51
(Bref till denna tidning.)
Mästerby 28 Mars.
Ett skelett af en fallvuxen menniska påträffades häromdagen under pågåendeschaktningsarbete å Klinte—Romajärnvägen vid Kals härstädes. Skelettet låg blott en fot under jordytan i en örbacke vid puss 40 meter från manbyggnaden. Har måhända ett brott en gång i tiden här blifvit begånget och offret sedan blifvit nedgräfdt i ören? Antagligen kommer skelettet att närmare undersökas af läkare.
Burgsvik, 30 Mars.
En ståtlig auktion, har i går och i dag bållits å gästgifvaregården härstädes, då f. d. konsulinnan Wiechels ståtliga och rikhaltiga lösörebo gått under klubban, såväl finare och enklare möbler såsom ock konst och prydnadssaker.
Väldiga menniskomassor hale trots det dåliga väglaget infunnit sig, så att priserna upp drefvos betydligt.
Ölkonsumtionen var stor på platsen och ölsinnet var också bistert hos mången så att smärre slagsmål utagerades på stället.
Vamlingbo, 30 Mars.
Vid i dagarne hållet sammanträde med Vamlingbo pastorats sparbanks hufvudmän beviljades full ansvarsfrihet för år 1896 åt nämda sparbanks styrelse och tjänstemän i enlighet med revisorernas förslag.
Från årets första ordinarie kommunalstämma anteckna vi att ansvarsfrihet meddelades åt såväl komnnalstyrelsen som magasinsstyrelsen för förlidet års räkenskaper och fört valtning. Inga anmärkningar förekommoTill premie för dödande af kråkor har föru utgått af huudskattemedlen 5 öre för hvarje kråka. På revisorernas framställning beslöt stämman att höja detta belopp till 8 öre och äfven att premier med 75 öre dufbök och 35 öre för sparfhök pr stycke hädanefter skulle utbetalas af samma medel Som ombud för kommunen vid nästa laudstiugsmannaval utsågs herr Olsson i Nora och till ombud vid häradets brandstodsförenings bolagsstämm hrr Nilsson i Simunde.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1897
N:r 50