Etikett: Alva

hvilken inspektion på k. m:ts befallningshafvandens förordnande förrättats af landskamrer Gardell, samt om granskning af nämda sparbanks räkenskap och forvaltning sistl. år, hvilken granskning verkstälts af landskamrer Gardell såsom af k. m:ts befallnipgshafvande förordnadt allmänt ombud vid revisionen samt kyrkoherde Lange och handlande Aug. Melin, valde af vederbörande kommvnalstämmor, hafva nu aflemnats.
I anledning af det förhållande att kommunerna utsett endast tvänne reviso rer till förrättningen förklarade sparbanksstyrelsens ordförande vid förrättningstillfället 21 sistl. Juni, att han ansåg granskningsarbetet obehörigt och bestred dess företagande, å hvilken protest revisionen ej ansåg sig kunna fästa afseende.
Revisorerna anmärka bland annat, att säkerheten för tretton lån är otillfreds ställande; att för ett lån å 1,000 kronor äro hypotiserade två lottbref i Gotlands enskilda bank, hvardera lydande & 500 kronor, oaktadt låntagaren icke öfverlåtit dem å sparbanken och oaktadt enskilda banken i dem har qvittningsrätt; att ett lån å 2,150 kronor är utlemnadt mot säkerhet af ett depositionsbevis & Örebro enskilda bank, lydande å 3,400 kronor, utan att transport derå och fullmakt för sparbanken att uppbära medlen lemnats; sumt att beträffande ett lån å 1,000 kronor revisionen varit urståndsatt att bedöma värdet af den för lånet intecknade panten, emedan gravationsbevis saknas.
Inspektörens sakrika berättelse, dagtecknad 6 dennes, inledes sålunda: De i styrelsen för bauken valda ledamöterna hafva afsagt sig uppdraget att med bankens förvaltning taga betattning, hvartill de ej heller mot deras bestridande ansetts kunna förbindas, och hafva, oaktadt konungens befallniogshafvande, genom utslag at den 28 Juli 1885, ålagt vederbörande kommuner att, i öfverensstämmelse med reglementet, ofördröjligen utse annan styrelse, desse likväl icke stält sig detta föreläggande till efterrättelse.
Deremot har den styrelse, som före 1885 förvaltat bankens angelägenheter och ehuru äfven hon längesedan förklarat sig »på inga vilkor vilja qvarstå>, likväl allt hitintills och utan att vara dertill lagligen befogad fortfarande utöfvat förvaltnivg af banken. Af ledamöterna i denna styrelse har likväl en afrest till Amerika och en till ort å fastlandet afflyttat.
Det är denna, utan berättigandel!qvarstående och numer defekta styrelses förvaltning af banken, som granskningen afsett.
För 1884 års förvaltning hafva vederbörande kommunalstämmor, som enligt reglementets 2:a § äro sparbankens hufvudmän, vägrat meddela styrelsen ansvarsfrihet.
Så hafva jämväl samma stämmor afslagit väckt fråga om bankens ställande under utredning och nekat styrelsen att, för mötande af gjorda uppsägningar, emot bankens säkerheter upptaga lån.
Banken har också, i följd deraf och under afvaktan af egna medels ingång, under långa tider af sistförflutna och detta år varit för allmänheten stängd, emellanåt utan något tillkännagifvande derom, hvarigenom händt, såsom, bland andra tillfällen den 3 innevarande, då inspektören å tid, då banken bort hållas öppen, der infann mig — att den banken besökande allmänheten uppehållits utan att någon af styrelsens ledamöter tillstädeskommit.
I den mån medel influtit hafva under nämda tid rätt stora summor blifvit till insättarne återbetalda; men många delägare hafva ej fått åtnjuta sin rätt.
Högst tre månader efter uppsägning böra, enligt reglementets 9 å i banken insatta medel till delägarne återbetalas, men det har vid inspektionstillfället befunnits att utaf då uppsagda 20,661 kr. 30 öre, ej mindre än 15,317 kr. 42 öre för mer än tre månader sedan uppsagts och ännu icke betalts.
Väl är denna uppsägningstid kort. Om, såsom här är förhållandet, förbindelserna till bankenf ställas på samma tid, tre månaders uppsägning, skall det blifva omöjligt att, vid uppsägningar till större belopp, fullgöra nämda åtagande; men då de af banken invehafvande förbindelserna här tillika föreskrifva att, om räntorna ej ordentligt erläggas, förbindelserna skola anses vara uppsagda, samt banken innehar förbindelser till jämförelsevis stora belopp, för hvilka förfallna räntor ej ärv betalda, synes för styrelsen en utväg hafva funnits att fullgöra reglementets föreskrift, helst om utestående räntor derjämte behörigen indrifvits, och styrelsen för ändamålet användt det för bankens räkning . upptagna kreditiv.
Så har likväl ej skett.
Bankens ställning har visat sig vara

Antalet delägare uppgår till endast 387.
Emedan, med undantag af ordföranden och räkenskapsföraren, styrelsens ledamöter ofta uteblefvo från sammanträdena, hade vid 1884 års inspektion uppmärksamhet fästs dervid att styrelsen den 3 April samma år fattat beslut att bland de styrelseledamöter, som ej hafva särskilda befattningar i styrelsen, två borde i tur närvara hvarje lördag, men att, enligt den upplysning, som då meddelades, ledamöterna, detta beslut oaktadt, sällan kommo tillstädes.
Detta förhållande skall i regeln hafva fortfarit oförändradt; men har, i fråga om förvaring af kassa- och säkerhetshandlingar, en förändring till det bättre ägt rum. Penningar och handlingar hafva visserligen ständigt förvarats under två nycklar men dessa tvänne nycklar har räkenskapsföraren ensam innehaft och dermed bankens alla medel och handlingar, men sedan den 24 sistlidne April då, i anledning af ordinariens tjenstledigbet, annan räkenskapsförare förordnats, har kassaförvaltaren innehaft en nyckel och räkenskapsföraren den andra.
De af sparbanken innehafvande fasta egendomarne 5029/19440 mavtal Davide och 3/16 mantal Jaxarfve, båda i Rone, taxerade, den förre till 10,000 kronor och den senare till 7,000 kronor, inköptes 1881.
I dessa egendomar fans en, efter hypoteksföreningens fordran intecknad och hos sparbanken belånad förbindelse &å 5,000 kronor, för hvilkens utbekommande banken förutnämda år begärde försäljniog af egendomarne. Dessa, som i saluvärdering då uppskattades till 18,000 kronor, inropades af banken för 16,000 kronor och försåldes 1882 för 20,500 kronor.
Köpeskillingen skulle, enligt köpekontraktet, af köparne, tvänne arbetare, utgöras på det sätt att dessa skulle öfvertaga återstående skulden till hypoteksföreningen, 13,145 kronor 10 öre, ofvanämde 5,000 kr. och, medelst revers, som förutnämda dag utstäldes, 2,354 kr. 90 öre; räntor och utskylder skulle af köparne årligen betalas, men kapitalafbetalning först börja i November detta år med 500 kr. årligen. Köpebref skulle utfärdas efter vilkorens upfyllande, men om köparne eftersatte sina förbindelser, skulle köpet återgå.
Köparne hafva ännu ej fullgjort dessa vilkor, utan har sparbanken, till största delen och för de flesta åren, måst betala räntor och utskylder för egendomarne, som, då köparne ej ens äga något rörelsekapital, ej kunnat skötas med mindre än att sparbanken, emot pant af kreatur, som likväl äro i köparnes ägo, 1883 lemnat dem ett lån å 500 kr., hvarigenom deras skuld ytterligare ökats.
Egendomarne upptagas nu i bankens böcker till ett värde at 19,884 kr. 75 öre, till hvilket belopp desamma påtagligen ej kunna afyttras.
Då skulden, ju längre egendomarne skötas på nu antydda sätt, att brukarne sitta qvar vid dem och sparbanken betalar utskylder och räntor, allt mera ökas, ligger styrelsen till last att ej länge sedan bafva vidtagit åtgärder för egendomarnes försäljning och lånetransaktionens reglerande.
Sparbanken har ej heller ännu öfvertagit skulden hos Hypoteksföreningen. För lånen nr 53 &å 3,000 kr. och 4,000 kr., intecknade uti 5/16 mtl Oxarfve och 3/32 mtl Likmede i Hemse, har styrelsen, för flere år tillbaka, låtit löftesansvarigheten af tre personer, som för skulden teeknat borgen, förfalla, utan att styrelsen derefter vidtagit någon åtgärd för ordnandet af denna angelägenhet.
Styrelsen har derjämte dels för dessa lån och för lånet nr 46 1/2 å 2,500 kr., intecknadt uti 5/64 mtl Oxarfve och 3/32 mtl Likmede, medgifvit att inteckningarne för de för dem utfärdade förbindelserna fått, 1880, till hypoteksföreningens förmån postponeras, dels försummit att göra ansökan om inteckningarnes förnyelse efter hypoteksföreningen och dels, först flere år derefter, för att återförvärfva fordringsrätten, för hvilken under tiden någon säkerhet icke funnits, förmått låntagaren att utfärda nya förbindelser, hvilka den 30 December 1884 i förstnämda egendomarne intecknats.
Som emellertid andra inteckningar mellankommit, har sparbanken, hvilken för de två förstnämda lånen redan förlorat borgenssäkerheten och för alla tre lånen, tillsammans 9,500 kr., företrädesrätten till panten framför hypoteksföreningens fordran, 20,600 kr., ytterligare med 6,000 kr. fått sin i de pantförskrifna egendomarne, taxerade tillsammans till 40,500 kr., förut ägande bättre rätt nedsatt.
Låntagaren häftar i skuld hos banken, utom för dessa trenne lån å 9,500 kr., för 1,900 kr., egna lån, och för 7,900 kr. för borgen.
För lånet nr 91 å 2,000 kr, intecknadt i 1/4 mtl Oxarfve, taxeradt till 7,500 kr., äger i det hänseendet samma förhållande rum som för förutnämda lån att, sedan äldre skuldförbindelsen, år 1880, till förmån för hypoteksföreningen postponerats och styrelsen förgätit att låta förnya inteckningen för densamma, låntagaren utfärdat en ny förbindelse, som i egendomen 1884 intecknats.
Innehafvaren af detta lån häftar i skuld till banken för egna andra lån å 4,400 kr. och för borgen till belopp af 4,465 kr.
Af utlånta 56,975 kr. 44 öre äro tillofvannämde tvänne låntagare, oafsedt deras ganska höga borgensförbindelser, utlemnade ej mindre än 17,800 kr. egna lån eller nära en tredjedel af hela utlåningsbeloppet.
Hvad, beträffande förstnämda tvänne förbindelserna nr 53, angår eftersättandet af borgen likasom för minskning af pantsäkerheten till förmån för hypoteksföreningen, så har styrelsen redan erhållit ansvarsfrihet för den tid, under hvilken anmärkta förhållandena ägt rum; men i fråga om den förlust, som sparbanken, genom styrelsens underlåtenhet att förnya inteckningarne för lånen, antagligen får vidkännas, så faller anmärkningen öfver denna försumlighet inom det år, 1884, för hvilket ansvarsfrihet blifvit styrelsen förvägrad, hvarför ock, helst yrkande derom vid nämda års revision framstälts, styrelsen torde få ansvara för ifrågavarande förlust.
Vidare har styrelsen försummat att för indrifning af lånet nr 86 å 1200 kr., utgifvet 15 Juni 1875, inom behörig tid vidtaga erforderliga åtgärder och detta oaktadt kommunalstämmorna, på 1884 års revisionsanmärkning, den 29 April 1885, och styrelsen sjelf den 26 derpå följande Maj fattat beslut att sagda lån skulle »ofördröjligen» indrifvas.
För skulden, som nu är öfver 11 år gammal, samt för ogulden ränta bör styrelsen ansvara.
Måste styrelsens uraktlåtenhet i nyss anförda fall väcka förvåning,! tortsätter inspektören, så äro hennes åtgöranden vid behandlingen af lånet pr 221 af en i ännu högre grad betänklig art. För detta lån å4,000 kr.,, som styrelsen af de under år 1885 utgifna nya lån, 11,430 kr., beviljat åt en räkenskapsförarens dräng, hvilken är alldeles obemedlad, är pantförskrifven en af ordföranden å auktion inropad och af kassaförvaltaren å endast 3,000 kr. utstäld förbindelse, hvarå räntan från utgifoingsdagen, 7 Januari 1879, är obetald, och för hvilken förbindelse räkenskapsföraren, bland andra, tecknat borgen såsom för egen skuld.
Dessa förhållanden blifva än mer märkliga derigenom att kassaförvaltaren uppgifvit såväl att å dena af honom utstälda förbindelsen, som varit i avnan bank belånad, skola återstå oguldna endast 700 kr., som att det här ifrågavarande lånet å 4,000 skall utlemnats af ordföranden och räkenskapsföraren ensamme utan öfrige styrelseledamöters vetskap, hvilket senare förhållande nämde ötrige styrelseledamöter för deras del äfven anmält.
Beträffande detta förhållande, upplyser väl kassaboken, hvilken är den enda handling, som åskådliggör utlåningen och hvilken föres af räkenskapsföraren, att då erforderlig tillgång för låvets utlemnande ej funnits, å kreditivet för ändamålet lyftats 3,000 kr., hvarvid förekommer att, ehuru dessa ae först den 1:a Februari förlidet år, belåningsdagen, kommit sparbanken till godo, ordföranden dock uttagit dem den 16 Januari samma år; men någon upplysning, om äfven andra styrelseledamöter deltagit i beslu.et att utlemna merberörda lån, kan, onktadt 13 8 sparbanksreglementet föreskrifver att, för fattandet at beslut, fyra ledamöter skola vara tillstädes, ur handlingarne icke vinnas, såvidt sådant icke kan anses framgå at styrelsens, utaf samtlige ledamöterna underskrifna och af räkenskapstöraren förda protokoll af d, 18 Februari sistnämda år, hvilket omförmäler, att på den senares »proposition, huruvida lånerörelsen under året skötts på ett för sparbanken tillfredsställande sätt, svarades allmänt ja.»
Slutligen bör anföras att någon ränta ålånet icke är betald.
Af styrelsen har i sparbankens namn hos Gotlands Enskilda bank upptagits ett kreditiv af 6,000 kr., hvilket, — såsom af redogörelsen öfver sparbankens ställning synes är till hela beloppet lyftadt.
Som emellertid det för banken faststälda reglemente icke tillåter styrelsen ait upptaga lån och kommunalstämmorna, på af styrelsen framstäld begärau om bemyndigande dertill, vägrat densamma en dylik rätt, har åtgärden varit obehörig, hvarför de personer, som nu sitta i styrelsen och upptagit sagda lån, torde böra derför ansvara.
Efter att hafva bragt förvaltningen i det skick, som angifvet är och hvari räkenskaps-.
föraren, som jämväl är styrelseledamot, haft sin dryga andel, har styrelsen funnit passande att, — såsom den 24 sistlidne April beslutits —, tilldela den då afgående räkenskapsföraren att extra arvode af 200 kr. för det betungande arbete, som af styrelsens försummelser blifvit en följd, — ett beslut, som är anmärkningsvärdt äfven i det hänseende att detta, som fattats under vilkor att det ökade arvodesbeloppet skulle återbäras, om kommunalstämmorna ogillade detsamma, icke blitvit stämmorna understäldt.
Utan tillgång till delägarnes kontraböcker, som inspektören| ej varit berättigad infordra, har han varit urståndsatt att lemna något vitsord om dessa böckers öfverensstämmelse med sparbankens afräkningsböcker.
Då afberättelsen framgår, yttra inspektören och revisorerna, att ingen legal styrelse t, n. för sparbanken fiones, att bankens angelägenheter af den styrelse, som likväl utöfvar förvaltning, blifvit i flere hänseenden eftersatta, att uppsägningar ägt rum till jämförelsevis stora belopp utan att delägarne inom reglementsenlig tid utbekommit sina fordringar, att indrifoing af lån och räntor ej med tillbörlig omtanke och drift företagits, och slutligen att antagligt är, att den förlust, som såväl å bankens fasta egendomar som å utlåningsrörelsen uppenbarligen är att förutse, skall uppgå till långt större belopp än att tillgångarne kunna anses komma att emotsvara 95 procent af innestående medel, anse vi oss i anförda förhållavden äga anledning hemställa att kon. befallningshafvande må, för bevarandet af delägarnes i banken rätt och bästa, vidtaga sådana åtgärder, som må anses för ändamålet betryggande, — en bemställan, hvartill vi finna ytterligare skäl i den omständigheten att en af styrelsens ledamöter, kassaförvaltaren, helt nyligen i sin redan förut för 4,500 kronor intecknade egendom, 3/8 mantal Mullvalds, taxerad till 11,300 k., låtit inteckna ytterligare 10,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Juli 1886
N:r 55.