Genom offentlig auktion,

som förrättas vid Gandarfve i Alfva måndagen den 23:e dennes kl. XI £f. m., låta sterbhusdelägarne efter Olof Nilsson deretädes till den högstbjudande ovilkorligen försälja sterbhuset tillhöriga 5/16-dels mantal Gandartve i Alfva; sådan denna fastigbet nu befinnes och emot vilkor, som komma: att angifvas före auktionens början. Upplysningsvis meddelas, att fastigheten, som är bevillningstaxerad till 7,800 kronor och hvars åbygnader äro brandförsäktade till 6,000 kronor, är besådd med 2 1/2 tunnor hvete samt 4 1/2 tunnor råg och bar den under senare åren ordentligt konvat föda 3 par dragare, 6 st. kor och upgnöt samt 10 á 12 får, bvarjämte finnes skog fullkomligt till -husbehof.
Brogårds i Fardhem den 9 Mars 1891. Efter anmodan,
AND. MAGN:S ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1891
N:r 43

Auktion vid Gandarfve i Alfva.

Genom offentlig auktion, som förrättas vid Gandarfve i Alfva måndagen den 23:e dennes kl. XI f. m., låta sterbhusdelägarne efter Olof Nilsson derstädes till den högstbjudande ovilkorligen försälja sterbhuset tillhöriga 5/16-dels mantal Gandartve i Alfva, sådan denna fastighet nu befiones och emot vilkor, som komma att avgifvas före auktionens början. Upplysningsvis meddelas, att fastigheten, som är bevillniogstaxerad till 7,800 kronor och hvars åbygnader ärd brandförsäkrade till 6,000 kronor, är besådd med 2 1/2 taonor bvete samt 4 1/2 tonnor råg och har den under senare åren ordentligt kunnat föda 3 par dragare, 6 st. kor och ungnöt samt 10 å 12 får, hvarjämte finnes skog fullkomligt till husbehof.
Brogårds i Fardhem den 9 Mars 1891.
Efter anmodan,
AND. MAGN:S ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1891
N:r 41

I vaccinationsbelöningar

ha inom länet tilldelats E. Wisselgren i Hogrän ett vaccinationsbestick samt O. Hesselberg i Barlingbo, Kristina Wiberg i Lärbro, O. P. Olofsson i Silte, Olof Landaren i Alfva, N. Lindegren i Fardhem och Oskar Lindgren i Alskog hvardera 20 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Februari 1891
N:r 31

Kronoutskylderna

Uppbäras i nora häradet:
Januari 27 kl. 10 f. m, med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 28 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes; 29 kl. 9 t.m. med Östergarn pastorat vid Ganne; 30 kl. 10 med Kräklingbo pastorat och Norrlanda socken vid Kräklinge; 31 kl. 9 med Dalhem pastorat i Dalhem sockenstuga;
Februari 2 kl. 10 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat å kronofogdekonvtoret; 3 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 4 kl. 10 med Roma pastorat dersammastädes; 5 kl. 10 med Follingbo pastorat dersammastädes 6 kl. 10 med Fole pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 med Veskinde pastorat dersammastädes; 9 kl. 10 med Martebo pastorat dersammastäder; 10-kl. 10:med Stenkyrka socken dersammastädes; 11 kl. 10 med Hörsne pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 19 kl. 9 med Rute och Fleringe socknar hos bandlanden J. Nyman vid Fårösund; 20 kl. 9 med Fårö och Bunge socknar dersammastädes; 21 kl. 9 med Lärbro socken bos handl. H. Hägvall Storungs; 23 kl. 9 med Hangvar pastorat hos Osterman Snäckers; 24 kl. 10 med Helvi sockea vid Norrgårda; 25 kl. 9 med Othem pastorat i värdshuset vid Slitehamn; 264kl. 710 med Gothem socken dersammastädes; 27. kl. 9 med Källunge och Hejnum pastorat vid Gute.
Mars 20kl, 11—12 f.m. med arrendatorerne at kronans domäner, i norra kronofogdekontoret.

I södra häradet:
Januari 30 kl. 8 f.m. med Garda pastorat i Etelhema skolhus; samma dag kl. 11 med Alskog pastorat i Etelhems skolhus; 31 kl. 9 När pastorat i Närs skolhus.
Februari kl. 2 kl. 9.med Burs pastorat i Burs skolhus; 3 kl. 9 med Rone pastorat hos konsul L. Cramér; 4 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; samma dag kl. 12 med Habblingbo socken i Hafdhems skolhus; 5 kl. 9 med Öjapastoran och Fide socken i Öja skolhus vid kyrkan; 6 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 7 kl. 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolhus; samma dag kl 12 Näs socken i Grötlingboskolhus; 9 kl. 8 med Lefvide och Fardhems; pastorat; (10 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 11 kl. 9 med Alfva pastorat, alla å Burge gästgifvaregård i Lefvide socken; 16 kl. 8 med Klinte pastorat i skolhuset å hamnen; 17 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolkus; 18 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems. skolhus; 23 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 24 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 25 kl. 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å häradsskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Januari 1891
N:r 15

Tillstyrkt

har domkapitlet kyrkoherde Langes ansökan att få utsyna vrakek å Alfva pastorsboställe och Hemse annexhemman samt kyrkoherde Reusers anhållan att ur Kyrkebyäng i Stenkyrka få borttaga 21 setycken för odlingen hinderliga ekar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1891
N:r 13

Folkmängdsförhållanden

på Gollands landsbygd 31 December 1890: (Fort.)
Alfva: födde 16 (11 mk. och 5 qvk.), döde 2 (2 qvk.), inflyttade 86 (15 mk. och 21 qvk.), utfyttade 29 (15 mk, och 14 qvk.), vigde 3 par, ökning 21 personer; folkmängd 521 (245 mk. och 276 qvk.
Hemse: födde 16 (10 mk. och 6 qvk.), döde 4 (2 mk. och 2 qvk.), inflyttade 75 (32 mk.
och 48 qvk.), utflyttade 57 (22 mk. och 35 qvk.), vigde 2 par; ökning 30 personer, folkmängd 665 (315 mk. och 350 qvk.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1891
N:r 6

Från landsbygden.

Alfva, 4 Jan.
Sorgligt sjukdomsfall. Skolläraren Kristian August Olofsson från Alfva afreste med Polhem sistlidne lördag för att begifva sig till Upsala. Hans hustru åtföljde honom dit. Det var ett sorgetåg. Hade den fromme, rättrådige mannen, kommen till 56 1/2 års ålder, afgått utan pension? Ja. Sinnets ljus hade blifvit omtöcknadt alltsedan höstterminens början. Han var utsliten till kropp och själ, led, att börja med, af stilla melankoli, deraf han äfven tidigare varit besvärad. Hans lif har mer än vanligt varit ödesdigert. Brefskrifvaren kände honom. alltsedan skoltiden. Bättre kamrat träffar man sällan. Jag träffade honom under November månad. Hur annorlunda då än förr!
Många vänner, inga ovänner hade han. Hans rena, genomträngande bastoner ljuda ännu i mina öron. Men under hösten dogo de bort. Hafva de dött för alltid?
Alfva skoldistrikt bar vid ordinarie kyrkostämma i December enhälligt höjt sin folkskolelärares pension efter 700 kr. lön.

Till brandstodsstyrelseledamot för Hemse ting efter landtbr. J. Vestberg, Kruse i Alfva, valde utsedda deputerade i Alfva skolhus folkskollärare J. Stengård i Rone.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1891
N:r 4

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Bokströmska menedsmålet har i dag åter förevarit å länsfängelset. Sedan protokollet för föregående rättegångstillfälle justerats, företogs först förhör med drängen Alfred Norberg ensam, På grund at frågor från åklagaren vidhöll Norberg nu, att han första gången vittnat sanning och hade han återtagit sitt vittnesmål på grund af att ban hotats med stämning af Karl Jakobsson, om han inför häradsrätten 2 Sept. vågade säga ett enda ord till förmån för Stenqvist, som då påkallat honom som vittne. Hvarför han vid återtagandet af sin vittnesberättelse 2 Sept. gråtande påstått att anledningen härtill varit hans samveteqval, kunde Norberg icke redogöra. Ej heller kunde han påminna sig att han vid samma tillfälle 2 Sept. blifvit flere gånger genom bud kallad till Bokström. Norberg förklarade att den uppfattning han fått af Karl Jakobssons yttrande att han hade Eneman och Lindström bakom sig var den att om han återtog, skulle han slippa ifrån alltsamman. Vidhöll enständigt att han åsett hela det uppträde, hvarom fråga ursprungligen varit.
Härpå infördes de båda andra svarandena, Bokström och Stenqvist. På gifven anledning erkände Bokström att han 2 Sept. vid Burge sökt efter Norberg för att bjuda honom på kaffe, men ej träflat honom. Åklagaren anhöll, att hr Stenmark som sakförare måtte ekiljas från målet såsom numera obehöflig, men fann häradsrätten icke laga skäl ha förekommit att bifalla detta.
Började så vittnesförhör. På åklagarens sida hördes först drängen Alb. Karlsson från Stånga. Denne hade iakttagit uppträdet mellan August Olsson och Bokström på landsvägen 24 April 1888. Han hade dervid hört dem gräla på hvarandra. Mindes ej om Stenqvist varit närvarande. Vittnet hade ej sett, om Olsson våldfört sig på Bokström eller icke, men kunde ej taga på sin ed att Olsson icke gjort det.
Sågverksägaren A. Lundqvist, Alfva, berättade, att då Norberg på väg till Visby för ransakningen å länsfängelset gått förbi vittnets hem, vittnet tillsport honom hvad han skulle vittna. Dervid hade Norberg sagt sig skola säga detsamma som vid Burge 3 Sept.
Vittnet förestälde honom vigten af att säga fulla, rena sanningen, hvarvid Norberg bedyrat, att om det också vore hans sista ord på jorden, vore detsant att han tubbats af Bokström.
Han skulle vittna detta äfven om han för mened blefve dömd till fästningsstraff. Det finge gå hur som helst.
Norberg godkände i hufvudsak detta vittnesmål, äfven om han ej i allt kande minnas, hvad L. nu upprepat, men förklarade att när han kommit till stationen hade Karl Jakobsson varit der och att det var anledningen hvarför han ändrade sitt vittnesmål.
Med anledning af detta Norbergs yttrande, som icke stämde med det öfriga, ansåg åklagaren, att samma yttrande vittnade om en sådan virrighet och motsägelse, att Norberg borde undersökas af läkare för att vinna visshet, om han vore fullt normal.
Drängen Fr. Ekdahl hade en vecka före pingst varit tillsammans med Norberg under arbete i ett grustag, dervid de kommit att tala om detta redan då anhängiggjorda målet.
Norberg hade då på fråga yttrat att han vid tillfället för uppträdet på Bokströms gård väl hållit med sina hästar vid B:s boddörr för att gifva dem bröd, men att han icke sett något.
Stenmark anmärkte häremot att vid samma tid Norberg åt andra personer sagt att han vittnat sant första gången 8 Maj 1883.
Hemmansägaren O. Lingvall hade skjuteat Norberg till Skogs 26 sist. November, dervid denne varit mycket ötver sig gifven och sagt: »Hvad skall jag vid Skogs att göra. Ea dag i Juni efter tingssammanträdet hade Stenqvist och Karl Jakobsson kommit ned på vittnets åker, der han befann sig, och då de börjat tala om det föreliggande målet, hade Jakobsson till S:enqvist yttrat sin förvåning öfver ett 8. kunnat vittna som han gjort.
Dervid hade Stenqvist svarat: «Ja, Bokström måtte parera.»
Selma Lindström från Burge berättade att en af rättegångsdagarne af tinget 1—7 Sept.
hade Bokström bedt henne säga till Norberg att komma upp i rummet der han jämte flere befunno sig. Två gånger hade hon kallat Norberg, men denne hade båda gångerna sagt sig icke vilja komma.
Norberg förklarade nu, att han påminde sig detta.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 December 1890
N:r 196

Från landsbygden.

Södra Gotland, 6 Nov.
Ett hotande tillbud till olycka yppade sig härom dagen under arbete vid en landtbrukare Lars Nisson Simande i Vamlingbo tillhörig större vädersiktqvarn. Då nämligen byggmästaren Karlsson från Alfva var sysselsatt med något arbete på qvarnens axel, utanför, och en af arbetarne var posterad vid nedersta vingen för att förekomma qvarnens igångsättande, kom plötsligt en väderil susande och arbetaren, som ej förmådde »hålla fast», måste släppa sitt tag för att ej få göra en luftfärd i sällskap med qvarnvingen, och så var qvarnen i full gång. Med en nästan säker död för ögonen, lyckades det byggmästaren dock, tack vare hans ungdom och vighet, att under det qvarnen gick praktisera sig »inombord» och derefter ned på nedre botten utan att erhålla några allvarsammare skador. Med flera arbetares förenade krafter lyckades det omsider att hejda qvarnen i sitt »otillåtna» lopp, derunder dock en dyrbar tross, blef splittrad, hvilken för tillfället var fastgjord i vingarna.

En lustig jagtepisod omtalas från Öja der ett gladt sällskap för en kort tid sedan var ute på jagt efter hare, I sällskapet befann sig nämligen en skomakaregesäll, som kunde sköta sitt yrke tämligen bra; men i jagtgudinnans tjenst var har oförbätterlig. Nog af, väl kommen i jagtifvern önskade han ingenting högre än att få förpassa en vare till de sälla jagtmarkerna, och tillfälle dertill erbjöd sig snart, men vår skomakare — bommade oupphörligt. Under jagtens lopp påträffades af ett par jägare en i förruttnelse stadd, död, bare, hvilken derefter så godt sig göra lät sattes upp uti en buske i sittande ställning, hvarefter skomakaren, helt tyst förstås varskoddes om att »ett lägligt tillfälle» erbjöd sig för honom att få släcka sitt mordbegär på den jössen, som underrättaren fått syn på en buske. Nu var ej vår skytt sen att »lägga bi» och så pang, der låg den vackra haren, till skomakrens stora glädje liflös, och med ett par tre kraftiga hopp var han framme vid villebrådet för att upphämta det; men hvarför slänger vår ole den nyss skjutna haren under ett mustigt utrop, långt ifrån sig? På hvems bekostnad jagtsällskapet fick sig ett godt skratt behöfver ej sägas, och en närvarande skämtare var nog djerf att beledsaga sin munterhet med följande vits: Skomakare blif vid din läst, der skjuter du harar bäst !

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 November 1890
N:r 173