Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Stöld af minderåriga. Af allmävna åklagaren voro på angifvelse af smeden Almqvist instämda gossarne Hugo Jakob Klasson och Gustaf Emanuel Smitterlöf samt deras föräldrar arbetarne J. F. Klaseon och G. Smitterlöf; för den senare instälde sig hustrun. Gossarne hade enligt bekännelse inför stadsfiskalen 3 sistl. Januari i Almqvists smecja vid Skeppsbron tillgripit diverse jeroskrot hvilket de sedan sålt till handl, Åx. Sjöström för 70 öre; pengarpe hade de sedan gemensamt förskingrat. I smedjan hade de inkommit på så sätt att Klasson genom ett förut söndrigt fönster inkrupit och derefter öppnat för den andre. Det stulna som af Alaq vet förut värderats till 2 kr., nu till 1:50, hade han sedermera återfått och handl. Sjöströn skulle också ha fått utjs se 70 öre.
Klasson är född 1876 och förut dömd till aga i hemmet. Smitterlöf är född 1878. Åklagaren yrkade att Klasson måtte intagas å vårdanstalt och Smitterlöf agas i hemmet.
Gossarne dömdes att med aga i hemmet rättas.

J. A. Malmborg mot P. A. Johansson, I går gälde det att tvänne förut hörda vittnen Teresia Kahlqvist och Anna Lindqvist skulle vidare höras, men då de förklarade att de ej hade något mera att tillägga eller annorledes kunde afgifva sina vittnesmål än som förut skett yrkade Malmborg att de måtte med ed stadfästa sina vittnesmål. Vittnena hade som bekant af religiösa betänkligheter ej velat gå edev. Etter öfverläggning beslöt rätten att då målsäganden förut efterskänkt eden för vittnena, de ej nu kunde ådömas dertill, Malmborg anmälde missnöje mot detta beslut.

Utslag afkunnades i går i det långvariga målet J. A. Malmborg kontra P. A. Johansson.
I målet mot Johansson, der Malmborg angifvit denna för att ha slagit hans hustru dömdes Malmborg att plikta 10 kronor för falsk angifvelse samt att ersätta Johansson med 15 kronor för inställelse jämte lösen af protokoll samt i målet mot Johansson om våld dömdes Malmborg att böta 5 kr.för falsk angifvelse. I Jobanssons mål emot Malmborg om ersättning m, m. samt för att ha skjutit en Johansson tillhörig katt kunde, då Malmborg tfriat sig med ed kär. ej ådömas ansvar.

Till förmyndare för aflidne arbetaren N. P. Johanssons minderåriga barn förordnades hemmansägaren N. Johansson, Odvals i Linde.

Till god man för timmermannen Adolf Bäckström och hans hustra hvilka vistas i Amerika utsågs skomakaren Karl Eklund.

Södra häradsrätten. (8 April).
Angående barnaföda hade Johanna Eskelin instämt båtsmannen Zackarias Hallström.
Svaranden nekade gerom ombud till faderskapet åt kärandens barn. Målet uppsköts till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet, då svaranden skall iakttaga personlig inställelse.

För oloflig jagt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes, instämt J. O. Lindström, Vamlingbo. Svaranden nekade att ha skjutit harar å ärandens mark, och påstod föröfrigt käranden obehörig föra talan i målet, då han utarrenderat sin jagträtt. Detta bestred käranden och målet uppsköts till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet.

Det skogsruss, som kapten Hj. Bolin å Suderbys köpt af Oskar Bokström var i går åter föremål för häradsrättens behandling. Svaranden, nu personligen tillstädes, uppgaf, att då han köpte hästen af Bokström, denne visserligen ej uttryckligen sagt, att baggen var inkörd, men yttrat, att svaranden genast och utan vidare kunde köra från Hemse till Suderbys med hästen, hvilket svaranden ansåg vara detsamma som den vore inkörd. Vore den det, skulle 65 kronor betalas, annars 50.
Käranden bestred allt detta. Några 50 kronor hade ej varit tal om, och dessutom kunde kapten Bolin mycket väl sjelf ha förstört hästen efter köpet.
Svaranden anhöll att som vittnen få höra landtbrukaren O. Knudsen, Myrungs i Linde, samt arrendatorerna J. Å. Karlsson och J. Nilsson. Något jäf hade käranden ej mot dessa, men han ansåg det alldeles obehöfligt att höra några vittnen, ty enligt hans förmenande var saken fullt utredd.
De hördes emellertid. Hr Knudsen berättade, att han varit närvarande då köpet gjordes upp på bröderna Bokströms kontor, 65 kronor skulle hästen kosta och O. Bokström hade sagt att den genast kunde köras; han sade sig ha sjelf kört den många gånger. På fråga, om Knudsen hört aftalet om 50 kronor, i fall hästen ej vore inkörd, svarade vittnet, att det visserligen föresväfvade honom något dylikt, menu han kunde ej ta det på sin ed.
Han hade ej så mycket fäst sig vid hvad hr Bokström sagt, enär han funnit, under de många år han handlat med Bokströmarne, att de alltid ljugit för honom, men sedan de krånglat vanligen blifvit medgörliga.

Alfred Karlsson tog på sin ed att hästen var omöjlig att köra. Den vore istadig, gick ej framåt mer än omkring 100 fot omsänder, Om man, då den stannat, åter vill ha den i gång, får man stiga ur och leda den, då den åter går en bit. Vittnet hade en natt väckts af kapten Bolin, som då kom åkaude från staden. Kaptenen var då alldeles uttröttad efter arbetet med hästen och vittnet fick taga vid. Man hade behöft 3 timmar att köra vägen från Vible backe till Suderbys.
Vittnet Karlsson ansåg hästen oinkörd. Den gick ganska bra framåt, då man ledde den i hufvudet; annars gick den baklänges.
Efter vittnenas hörande föreslog käranden Bokström förlikning på vilkor att sjelf betala sina rättegångskostnader, om svaranden gaf 65 kronor för hästen, hvarpå svaranden ingick,

I ärekränkningsmålet mot landtbrukaren T. Hellerström dömdes postmästaren A. Lövgren å Klintehamn att med ed fria sig från åtalet för att ha kallat käranden hästskojare, och hänvisades Lövgren till själasörjaren för att erhålla nödig undervisning om edens vigt och betydelse.

För hotelser mot fjerdipgsmannen V. Vahlberg under tjensteutöfning dömdes J. Jakobsson, Butrejfs i Alfva att böta 40 kronor.

För olaga utskänkning af vin dömdes O. Bokström att böta 25 kronor.

Att med ed fria sig från faderskapet till Olivia Olssons barn dömdes drängen Edvard Lindgren, När.

Norra häradsrätten. (8 April).
I tre ärekränkningsmål meddelades utslag :

Alfred Hellströms hustru Lisa Hellström, Helge i Stenkyrka dömdes att böta 100 kronor för det bon yttrat mot hemmansägaren i Stenström, att denne stulit saltadt hästkött.

Arbetaren Teodor Hellgren, Utbunge i Bunge, dömdes att böta 50 kronor derför att han utspridt ett rykte att skräddaren Johan Ekelöf, Fårösund, öfvat otukt med 60-åriga svagsinta Katarina Barkander från Fårö.

Drängen Oskar Olsson, Råby i Hejdeby, dömdes att med ed fria sig från att ej ha framkastat beskyllning, att pigan Anna Sandbom, Suderbys i Bro, olofligen tillegnat sig skinn från Karl Holmberg, Ytlinga i Bro.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Vid mönstringen

i går för avfagning vid flottans värfvade stam antogos Johan Olof Eskelund från Klinte och Karl Johan Reinhold Vestergren från Alfva.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Mars 1890
N:r 45

Rättegångs- och polissaker.

Skärpt straff för mordbrännerska. — På yrkande af länsmannen M. E. Svallingsson dömde, som bekant, Gotlands södra häradsrätt husmannen Niklas Petterssons hustru Lara Ulrika till 8 månaders straffarbete och ständig vanfräjd, för det hon 26 Aug. förlidet år anlagt mordbrand i sin mågs, hemmansägaren A. Nilsson Fettings gård.
Hofrätten har nu höjt straffarbetet för hustru Pettersson till 2 år.

Södra häradsrätten. För ärekränkning hade förre husbonden Frans Johansson, Ringome i Mästerby, instämt husbonden Karl Johansson, Sandäskes. Enär Frans Jobansson brustit åt den honom förelagda eden, hvarigenom han skulle värja sig för att icke ha kallat käranden en tjuf, men det finge anses, att yttrandet fälts allenast af obetänksamhet, dömdes svaranden att böta 25 kronor. Kärandens yrkande om att Karl Johansson skulle förpliktas införa utslaget i tidningarne liksom om skadeersättning, bifölls icke, Beträffande Frans Johanssons ansvarsyrkande mot Karl Johansson att denne skulle undanhållit honom åtskilliga hans lösören, kunde heller icke såsom obestyrkt och mot svarandens bestridande bifallas.

För hemfridsbrott och våld hade kronolänsman Eneman å tjenstens vägnar, efter anmälan af bandlanden Anton Jakobsson i Fardhem instämt arbetaren Johan Larsson, å Ejmunds grund i Gerum.
Häradsrätten ålade svaranden att med ed fria sig från anklagelsen att natten mellan 24 och 25 Nov. 1888 ha inne i målsägarens. bostad tilldelat honom ett slag för bröstet.

För våld hade kronolänsman Svallingsson instämt arbetaren Johan Olof Karlsson.
Häradsrätten fann svaranden lagligen öfvertygad att ha 7 Oktober 1889 i Per August Petterssons bostad i Klintehamn sparkat Pettersson å hufvudet och andra delar af kroppen och dömde svaranden att härför böta 50 kronor.

Olaga jagt. Hemmansägaren Lindvall i Fardhem hade stämt arbetaren Hallgren angående ansvar för oloflig jagt. Hallgren hade nämligen skjutit en hare på kärandens ägor och för öfrigt »midt för hans näsa», enär vid tillfället just Lindvall kommit tillstädes och bedt att tå köpa haren för 75 öre, hvilket ej af svaranden beviljats. Som Hallgren tyckte det endast varit en tillfällighet, enär han trodde sig äga lof, eftersom några hemmansägare ingått s. k. »jagtförbund» och ett par af dessa lemnat honom sitt tillstånd, upplyste käranden gevom kommissarien Eneman att väl »50 harar skjutits, ty svaranden vore kanske häradets bästa skytt». Dömdes emellertid till 10 kr. böter.

Rätt till jord. Arb. Rohnström, Löjsta, mot hemmansägaren A. P. Lundberg, Hemse angående bättre rätt till jord å Löjsta hed. Lundberg, som företräddes af sin son, inlemnade en skrifvelse, hvarefter rätten bestämde häradssyn å stältet.

Hästköp. Med ed befriade sig T. Berggren från att ha sålt en häst, som veterligen vore med fel behäftad.

Krångel med en vagn. Kommissarien A. M. Eneman yrkade ansvar och ersättning eller ock att återbekomma en vagn, som arrendator J. A. Gustafson tsgit ur en lada å Smiss i Hemse, Vagnen hade der lemnats i M. Pettorsons vård och ej i Gustafsons, Dock hada denne honom i sin ägo, och då kärandens drängar ville återhämta den, lät det sig ej göra, emedan den var inlåst. Svaranden bestred att den var inlåst utan att han ej för tillfället var bemma och hang hustru kunde ej utlemna den. Svaranden begärde 50 kr, för det han haft vård om vagnen i två år. Utslag nästa sammanträde.

Skadestånd fordrade M. P. Cederlund af L. Hansson, Otes i Sundre. Tvänne vittnen försedda med urklipta märken, som framvisadea inför rätten, nämligen »uddrist, glugga och nygg», som 10 får burit, hvilka 7 Febr. anträffats på itrågavarande åker, intygade att rågfältet såg »uppätet ut och ingen skörd synnerligen att vänta». För företeende af »märkebok» uppsköts målet till femte sammanträdet.

N. Larsson, Autsarfve mot L. J. Jacobson angående fordran. Svaranden hade eburu sökt 3 gånger på två dagar ej kunnat med stämning anträffas, hvadan den uppspikats på hans dörr. Nämdeman Jacobson upplyste att personen i fråga alltid vore svår att stämma, emedan han troligen hbölle sig undan. Almänna åklagaren yrkade ansvar. Ålades att vid 25 kr. vite komma tillstädes nästa sammanträde.

För störande af andligt föredrag, som pastor Youngberg hållit i Klinte kyrka, var af kommissarien Svallingson Aug. Viberg instämd. Kyrkorådsprotokoll utvisade ock att svaranden, jämte 2 andra personer, fört oljud, kallat pastor Youngberg en »satans prest» och mere dylikt, som åstadkommit föredragets afbrytande. Som svaranden erkände, afkuvnas utslag nästa sammanträde.

Våld. Handl. Johan Bokström, Hemse, hade instämt K. Jabobson derstädes under yrkande om ansvar för våld. Svaranden skulle nämligen framför Melius bod hafva öfverfallit käranden med hugg och slag på rygg och axlar och det mest synliga märket deraf var en >»svnullen läpp». Svaranden, som nekade, ålades att vid 25 kr, vite inställa sig på nästa sammanträde, då vidare bevis skulle företes.

Klubbekrig. Skräddaren N. Person hade hos kronolänsman Lindström till åtal anmält handl. J. Bokström, Hemse, förstörd hemfrid och hr Bokström hade tagit gevstämning för orätt använd sockerklubba, hvilken han kallade köttklubba och som skulle efter hans utsago väga 4 skålpund. Käranden hade emellertid i vittnens närvaro vägt klubban, som vägde 52 ort. Den 10 Febr. kl. 10 f.m. hade B. inkommit i Persons bostad och bjudits att stiga in, hvarpå följt ett grymt »vet hut» från hr B. Derpå bade uppstått krakel, hvarvid dörrarne slagits igen. Vittnet, skräddargesällen O. Nilsson, hade sett hr B. bearbeta hr P. med ea käpp på rygg, bröst och axlar hvarvid P. fått fatt i en klubba till sjelfförsvar. Persons hustru hade äfven hjelpt till att hålla ångan uppe och särskildt nämt ordet »skojare». Derpå hade reträtten tagits genom bakre dörren, der inga trappsteg funnog, och då hr B. gaf sig derutföre hade han fått ett par slag af klubbav. »Jag har ävnu ärr här i hufvodet som jag får be att visa».
— »Men är ej det sen förra gången ?» — »Nej!» — »Ett Iäkarebetyg hade varit bättra», — »Jag kan ingenting se». Orsaken angafs varit den att Person ansågs af Bokström konkursmässig, hvarför denne från väggen plockat ned sina kläder, som der voro under arbete, hvilket ej af P. tillåtits. Svaranden sade sig vara alldeles nedsölad i blod, men vittnet hade endast sett litet blod på läppen. Målet uppsköts på svarandens begäran till nästa sammanträde, då parterna vid 25 kr. vite skola ivställa sig.

Ölförsäljning. Kommissaren J. A, Lindström hade instämt handl. Osk. Bokström ang.
ansvar för olaga ölförsäljning. Som svaranden genom sin broder handl. J. Bokström erkände meddelar rätten utslag i eaken på nästa sammanträde.
— För samma förseelse var äfven värdshusidkaren Mirer instämd, Egentligen för att ha sålt på olaglig tid. Somsvaranden nekade uppsköts målet.

Djurplågeri. Länsman Lindström hade instämt O. Ronqvist för bsgagnandet af selbruten häst. Som svaranden ej var närvarande, uppsköts målet.
— Äfven handl. J. Bokström var för samma förseelse instämd. B. skulle under förra sommaren ägt en häst med ett stort aga sår i lokstaden. Svaranden nekade och målet uppsköts för vidare bevisning.

Hemmansägaren J. Jacobson, Butjerfve i Alfva, hade på torgdagen i Februari låtit sina oxar stå och svälta och frysa hela dagen, under det han själf förde vagabondlit på ölstustugorna. Som ombudet visserligen erkände men fullmakten ej var klar uppsköts målet.
Samme person var ock anklagad för mindre hyggligt (bugg och slag) uppförande vid samma tillfälle mot fjerdingsman Wahlberg. Utslag faller på första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Mars 1890
N:r 40

Från landsbygden.

Rone, 1 Mars.
Rone Mejeriakiebolag hade i dag sin ordinarie årstämma ledd af handlanden L. Cramér, Ronehamn, Bolagets verkställande direktör uppläste först styrelsens berättelse för det gångna verksamhetsåret, den visar Tillgångar:

Skulder:

För driftkostnaden:

Utgifterna för mejeribygnaden och inventatierna ha enligt sista bolagsstämmans beslut bestridts af föregående års vinstmedel och bar öfverskottet af samma års vinst kr. 104: ?7 öfverförts till reservfonden.
Uader bolagets andra arbetsår har uppköpts tillsammans 130,285,9 liter mjölk för kr.
8,594:67 öre deraf aktieägarne lemnat 114,273,7 liter för kronor 7,594:30, utgörande i medeltal 6,65 öre pr liter. Icke aktieägare hafva aflemnat 16,012,2 liter för kr. 1000:37, utgörande i medeltal 6,24 öre pr liter.
Tillsammans har tillverkats och försålts 5,274,55 kilo smör, som betingat ett värde af kr. 9,231:56, eller i medeltal 1:75 pr kilo.
Till Stockholm, Visby, Ronehamn och vid mejeriet har försålts 339,25 kilo smör för kr: 587:80 utgörande 1:73 öre för kilo.
Till aktieägarne vid mejeriet har aflemnats och försålts 96,552 liter skummjölk samt kernmjölk och vassla för kr. 1,640:24 öre utgörande i medeltal 1 7/10 öre liter.
Då under året uppköpts 130,285,9 liter mjölk och tillverkats 5,274,55 kilo smör, så har 247/10 liter mjölk erfordrats till hvarje kilo smör, motsvarande 4 kannor för skålpund.
Osttillverkningen har varit obetydlig, endast 230,40 kilo tillverkats för kr. 69:06 öre.
Det för 87 aktier af 51 st. delägare i sällskapet D. B. V:s sparbank på 10 års tid upptagna lån å kronor 4,850 har under året amorterets med ytterligare 10 procent och sålunda nedgått till kr. 3,480.
Bolagets fastighet och inventarier äro, enligt senaste bolagsstämmobeslut, nu försäkrade till 7,000 kronor i bolaget »Svea» och tilländalöper försäkringstiden 26 November detta år.
Rone, 24 Februari 1890.
Gustaf Cramér
N. O. Nilsson
Patrik Petterson
Olof Olofsson.

Sedan denna berättelse föredragits upplästes årets revisionsberättelse afgifven af hr V. Eneman och J. Rosendahl samt tillstyrkande ansvarsfrihet för styrelsen, hvilkenläfven af stämman beviljades. Särskildt uttalades ett tack a verkst. direktören för ospard möda utan ön.
De följande ärendena afgjordes derefter sålunda: Först biföll stämman att aktiebrefven n:r 2 och 89 finge öfverflyttas på andra ägare.
Så anslogs 25 kr. till planering at och någon trädplantering på tomten, som ansågs behöfligt. Några obegagnade afloppsrör bemyndigades styrelsen söka få sälja. Bestämdes, att den månatliga amorteringen för dem som deltagit i amorteringslånet tills vidare bör bibehållas vid samma belopp som förut och skilnaden reserveras för framtida behof; att åtskillig ej inbetald amortering skulle på laga väg indrifvas samt att årets vinst skulle afsättas till reseryfonden. Härefter påminde verkst. direkt. huru vigtigt och nödvändigt det vore att mera mjölk levererades, särskildt som omkostnaderna äro nästan desamma, om det är litet eller mycket mjölk vid mejeriet. Hvar och en borde derför vara angelägen bidraga med om än aldrig så litet dagligen, särskildt som det funnes delägar2 som tycktes vara l:kgiltiga för denna sak. Kunde mjölktillgången fördubblas vore mejeribolaget en ypperlig affär och det låge i aktieägarnes skön om det skulle försämras eller förbättras. Ville derför framhålla att hvar och en gjorda hvad göras kunde för att öka mjölkproduktionen. Sedan egnade han en tacksamhetsbetygelse åt på grund af sjukdom nu afgående ordföranden, konsul Broander, som gjort bolaget stora tjenster och till hans efterträdare valdes kommissarien A. M. Eneman.
Till v. ordf. valdes hr G. Cramér, som tilllika är verkställande direktör. De förutvarande styrelseledamöterna landtbr. P. Petterson, Eke, K. Rosendahl och Olof Olofsson, Rone, omvaldes. Suppleanter blefvo landtbr. N. O. Nilsson, Rone, P. Östergren, Öfveröstris, Alfva, och Karl Norrby, Eke. Till revisorer för granskning af Iopangs årets räkenskaper valdes landtbr. V. Eneman, Alfva, och Severin Ekström, Hallvede, Eke, och till deras suppleanter J. Rosendahl, Grötlingbo och K. Norrby, Eke. Härefter samtalades något om att bolaget skulle försöka ordna mjölkskjutsar på sådana trakter, hvarifrån ej mjölk 1evererades för att söka få leveransen i gång samt att styrelsen borde hålla möten för saken.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Mars 1890
N:r 34

Auktion i Hemse.

Lördagen den 8:de instundande Mars kl. 10: f.m., låter vederbörande sågägare i den s. k. myrhagen, lydade under Lingvide hemman i Hemse, i närheteten, af omförmälte gård genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja omkring 300 toltter bräder af olika dimensioner från 9 tum och derunder, äfven fiones ett parti fina qvist: fria. okantade snickarebräder, 1 1/2 tums golfbräder, halftumsbräder, vrakbräder, passande till bördniong, utsågade 3 tums krämpor passande till verksbygnad, ett parti 3 tums vrakplank, tegelläkter, tunläkter och staketspjelor, omkring 1,000 varpar sågadt troder, omkriog 30 forlass granstör, omkring 150 kastar floved, samt ett större parti affallsved vid sågen, utmärkt god qvisteller grenved efter afverkad ståndekog å en areal af omkring 28 tunl. utbjudes perkvis till uppröjdning.
Avstånd med betalningen: lemnas åt godkände och vederhäftige spekulanter till den 1 September detta år, andra betala kontant eller vid anfordran.
Alfva & Kruse den 26 Februari 1890.
Efter aomodan,
K. A J. VESTBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Mars 1890
N:r 34

Auktion i Hemse.

Lördagen den 8:de instundande Mars kl. 10 f.m., låter vederbörande sågägare i den s. k. myrhagen, lydade under Lingvide hemman i Hemse, i närheteten af omförmälte gård genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja omkring 300 tolfter bräder af olika dimensioner från 9 tum och derunder, äfven finnes ott parti fina qvistfria okantade snickarebräder, 1 1/2 tums golfbräder, halttumsbräder, vrakbräder, passande till bördning, utsågade 3 tums krämpor passande till verksbygnad, ett parti 3 twas vrakplank, tegelläkter, tunläkter och staketspjelor, omkring 1,000 varpar sågadt troder, omkrivg 30 forlass granstör, omkring 150 kastar floved, samt ett större parti affallsved vid sågen, utmärkt god qvisteller grenved efter atverkad ståndskog å en areal al. omkring 28 tunl utbjudes perkvis till uppröjdning.
Anstånd med betalningen lemnas åt godkände och vederhälftige spekulanter till den 1 September detta år, andra betala kontant eller vid anfoidran.
Alfva & Kruse den 26 Februari 1890.
Efter anmodan,
K. A. J. VESTBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Februari 1890
N:r 32

Rättegångs- och polissaker.

För olofligt tillgrepp af ved från f. landtbrukaren Daase i huset ur 42 Klinterotens 4:e qvarter stodo tilltalade ogifta systrarne Emma samt Ida Augusta Rebn. De erkände att de vid tre tillfällen tillhopa tagit 6 trän furuved och ett ekvedsträ. De dömdes Ida till 25 kr.
böter och Emma till 3 mån. straffarbete för 2:dra resan stöld.

För en sup och en half öl hade artilleristen nor 49 Niklas Herman Eklund åtagit sig att å skomakeriarbetaren Siltbergs vägnar »klå» skomakaren Karl Johan Oskar Sjögren. Detta hade han också en afton vid 5-tiden utfört i Bergsgränd, då han, som vid tillfället varit i sällskap med Siltberg och artilleristen nr 100 Olsson, utan vidare gått emot Sjögren, som kom gående med en person i sällskap, och tilldelat S. två slag med knuten hand i ansigtet så att näsa och mun sprungit i blod samt S. nästan sanslös fallit till marken.
Eklund nekade först för våldet. Men efter ett vittues hörande erkände ban med fräckt leende, att ban slagit Sjögren, som han ej kände, på uppmaning af Siltberg, af hvilken han i ersättning fått hvad här ofvan nämdes.
Åklagaren yrkade det strängaste straff på Eklund som en samhällsvådlig person, hvilken förut varit dömd till 1 månads fängelse samt 80 kronors böter för våld: Sjögren begärde i ersättning för de lidna skadorna 25 kronor, Eklund dömdes till 1 mån. fängelse samt 25 kr. ersättning.

Till förmyndare för aflidne konsul John E. Stares omyndiga barn har rådhusrätten förordnat grosssbandl. Karl Molander, kronolänsman J. Smedberg och landtbrukaren Knut Stare, samt till förmyndare för aflidne f. handl. Georg Anton Bachérs barn häradsskrifvare Nordahl.

Visby rådhusrätt.
Torgaffärerna mellan hemmansägaren Olsson, i Ringome i Alfva, och hustrun Olivia Blom, hvars ombud inlemnade en skrift, hvari redogjordes för den del Olivia Blom haft i affärerna. Det framgick häraf, att hon låtit för att bespara mamsell Vessman besvär föra varornas hem till sig samt att hon tecknat sitt namn under hvad hon trodde vara en våglapp. Flerevittnen hördes, hvilka intygade dels att käranden flere gånger låtit kräfva mamsell Vessman, dels att Julia Andersson i Stockholm erkänt sin skuld ”till Olsson, hvilket hon ytterligare medgaf i ett nu inför rätten uppläst bref, deri hon också uppgaf, att det af Olsson levererade köttet varit så dåligt, att hon, befarande att »sundheten> skulle ta hand om det, genast måste realisera detsamma till underpris, hvarför hon ej ville betala det öfverenskomna priset. Svaranden begärde och erhöll uppskof för att styrka det Olsson af Julia Andersson erhållit formlig förbindelse å skulden. Ett kärandens yrkande att svaranden skulle ställa borgen för krafvet afslogs af rätten.

För misshandel var instämd f. artilleristen Edvard Johansson. Svaranden skulle ha utanför frälsningsarménus lokal öfverfallit åkaren Jakob Pettersson och slagit honom så att han sanslös förblifvit liggande och af andra personer måst föras till sitt bem. Johansson nekade. Det var i stället han som blifvit öfverfallen af Pettersson och denoes sällskap arbetaren Vesterberg. Uppskof för vittnen.

För försummad sotning tvänne gånger, hvarigenom skoretenseld uppstått dömdes brandmästaren F. V. Lundin att böta sammanlagdt 10 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Februari 1890
N:r 30

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21

Torghandelsaffärer.

Af nedanstående historia, som nog icke är den enda i sitt slag torde våra landtmän kunna draga någon nytta.
I Oktober 1888 kringreste på södret en enkefru Julia Andersson från Stockholm för uppköp af gås- och fårkroppar. Hos hemmansägaren Olsson, Ringome i Alfva, tingade hon 13 gåskroppar samt 40 pund fårkött till ett belopp af 200 kronor, och öfverenskom med Olsson att han 24 Öktober skulle komma till staden med varorna, gom skulle sflemnas vid Adelsgatan hos en mamsell Vessman, der fru Andersson bodde.
Nå, Olsson jämte hemmansägarne V. Vahlberg och Olof Nilsson, likaledes från Ringome, inkommo ofvansagda dag till Visby. Vid söderport möttes de af torghandlerskan Olivia Blom, som sporde Olssop, om han hade något att sälja, hvarpå han svarat nekande samt att han tingat bort sina varor till fru Anders:on.
Olivia Blom hade då omtalat, att fru Andersson rest till Stockholm, mer kunde hon för hennes räkning mottga varorna.
Olsson och hars kamrater körde emellertid upp till mamsell Vessman, der de fingo veta att fru Andersson verkligen farit. Från henue hade samma dag ankommit 150 kronor, hvilka Olivia Blom användt till utbetalnivgar, enär hon hade affärer med fru Andersson.
Olsson ville ej lemna sina varor till mamsell Vessman, som han ej kände, men till madam Blom sade han sig skola göra det, hvarför man körde till vågen vid Södertorg. Under uppehållet ler kom ett telegram från fru Andersson till mamsell Vessman, att 300 kronor dagen derpå skulle anlända för att betala de landtbor, af hvilka fru Andersson tingat varor. Genom öfverenskommelse med mamsell Vessman skulle peogarne lemnas till madam Blom.
När Olsson sett detta telegram tvekade han ej att lemna varorna. De kördes upp till madam Blom på Murgatan, der hon på en lapp tecknade an hvad hon mottagit samt på Vahlbergs fråga, om hon gick i god för betalningen sagt, att hon gjorde detta. Olsson hade ej tid att stanna i staden till andra dagen, då penningarne skulle komme, utan uppdrog att hemmadottern Anra Cedergren att mot flemnandet af Olivia Bloms qvitto uttaga peoningarne. När Anna Cedergren infann sig, sade Olivia Blom att hon visserligen fått penningar från Stockholm, men att de åtgått att betäcka hvad fru Andersson redan var skyldig henne. Anna Cedergren gjorde flere besök hos madam Blom, men förgäfves. Olsson har ännu idag ej fått några 200 kronor, oaktadt fru Andersson erkänt sig ha mottagit varorna.
Derför hade han till i dag instämt Olivia Blom med yrkande om utfående af de 200 kronorna. Hvad här ofvan omtalats framgick af Vahlbergs, Nilsson och Anna Cedergrens samstämmiga vittnesberättelser.
Olivia Blom nekade både att ha iklädt sig betalningsskyldighet och att ha bekommit några 300 kronor från Jnlia Andersson.
Mölet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Februari 1890
N:r 18