Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Forts.)
Kommer inte. Trots honom ålagda 73 kr. böter kom ej förre båtsmannen J. Johansson-Malört från Visby tillstädes för att svara i mot honom af handl. E Kvrokstedt i När anhängiggjordt mål. Till första dagen af 4:de sammantädet skall han nu infinna sig vid hämtnings påföljd.

Om födoråd tvistar enkan Helena Wennerström i Fardhem med Jakob Kollberg, Hexarfve, och E. Pettersson, Rodarfve. Båda förnekade att den af kär. åberopade födorådsinteckningen besvärar deras hemman. Tvänne vittnen styrkte kär:s rätt till de gjorda anspråken, hvilket dock bestreds af svar., på samma gång de dock medgåfve att de tills dato delvis utgifvit födoråd. Uppskof till nästa sammanträde.

För intrång i tandläkareyrket — han hade insatt löständer på folk — har guldsmed aug. Johansson i Visby instämts. Ett vittne, som af svar. fått löständer insatta, hördes. Nytt uppskof till nästa sammanträde.

Ed gick arrendator Gottfr. Sundéen, Möllbos i Halla, tilltalad för våld mot J. Pettersson, Simunde i Hejde.

Ett mål om käringprat. va det N. Johansson i Alfva påbörjat mot hustru Kristina Pettersson, Östres i samma socken. Svar. skulle ha sagt att kär. stulit mjöl från någon. Men svar. invände det hon endast sagt att hon lika litet som Johansson stulit något mjöl. Uppskof till nästa sammanträde.

Tvist om köpeskilling. A. Pettersson, Kaupe, har instämt G. Sundström, Puser i Fröjel, med yrkande att af denne utfå 118 kr. 68 öre resterande köpeskilling. Svar. fordrar att utfå köpebref och gravationsbevis, samt nekar utgifva det fordrade. Utslag vid nästa sammanträde.

Barnuppfostringsbidrag med 36 kr. årligen för ett sitt barn fordrar enkan Augusta Pettersson i Fröjel af drängen O. Siltberg. Svar. medgaf anspråkens berättigande, Utslag nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Febuari 1897
N:r 27

Järnvägsmötet i Hemse.

Det af oss i lördags i korthet omnämda järnvägsmötet i Hemse för vederbörande kommuners hörande om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem via Hemse började kl. 11 f. m. i Hemse skolsal. Mötet var annonseradt att hållas i kommunalrummet, men då icke ens hälften af deltagarne fick plats der, måste den vida rymligare skolsalen användas och fyldes äfven denna till sista plats af för järnvägen mer eller mindre intresserade mötesdeltagare.
Vid mötet voro från de till detsamma kallade socknarne följande antal närvarande, nämligen från Rone 21, Burs 4, Hemse 31, Linde 4, Fardhem 4, Alfva 9, Hablingbo 4, Hafdhem 24, och från Eke 4. Från Silte, Lojsta, Levide och Gerum socknar funnos inga ombud närvarande, men deremot hade från Vamlingbo 6 och från Sundre 11 personer infunnit sig, eburu deras socknar icke direkt äro intresserade i den tilltänkta hansträckningen.
Sedan kronvofogde Cramér, hvilken fangerade som ordförande, öppnat mötet och de närvarande sockenmännen antecknats, lemnade ingeoiör Bååth, hvilken ujpgjort förslaget till banans sträckning samt kostuadsförslag«t, en redogörelse, dels för skilluaden i kostnaden för järnvägar wmed tung öfverbyggnad och järnvägar med lätt sådan, dels ock för den föreslagna sträckningen istort sedt. Angående kostnaden meddelades, att denna beräknats till 271,848 kr. Med afseeude på skilnaden mellan tung och lätt öfverbygnad framhöll hr Bååth, att den tunga öfverbygnaden ställer sig betydligt dyrare än den lättare, hvilken dock, och särskildt vid den här påtänkta järnvägen, är lika tillräcklig oeh hålibar som den tunga. Skulle banan förses med tuag öfverbyguad komme omkostnaderna att stiga till omkr. 370,500 kr. Och med det slags trafik som man hade att beräkna på banan vore det oklokt att fördyra dess anläggning så väsentligt endast för den tunga öfverbygnadens skull hvilken dock ej skulle höja banans bärighet i förhållande till de större utgifterna.
Järnvägens sträckning enligt förslaget går från Rone lastage- och hamnplats öster om landsvägen i nordvestlig rikt: niog till bygdevägen från Rone kyrka åt Burs; derifrån i något mera vestlig riktning till Hemse järnvägsstation samt derifrån vester om södra landsvägen och nästan jämnlöpande med denna till Hafdhems Korsgata.
Stationer har man tänkt sig å Ronebamr, vid Hemse och Hafdhem samt hållplatser vid Rone kyrka samt Kasarfve och Binge kvior de båda sistnämda platserna inom Alfva socken.
Härpå hördes de närvarande sockenombuden om nyttan och behofvet af järnvägen, om den föreslagna sträckningen samt om stationernas läge.
Under diskussionens gång visade sig en sällspord enighet vara rådande kommunerna emellan med afseende på åsigterna om banans nödvändighet och om nyttan af dess byggande. Hvad som i synnerhet tycktes hafva åstadkommit denna enighet i uppfattningen var hoppet att man i en snar framtid skulle kunna komma att få ett sockerbruk till stånd i Hemse.
Diskussionen öppnades af hr Duse som, förutom det han uttalade sin belåtenhet med föreliggande utredningar och förslag, meddelade att ban kostnvadsfritt skulle upplåta jord der järnvägen komme att gå öfver hans ägor. Han hoppades att den föreslagna järnvägen skulle bli en af orsakerna till att Hemse suart kunde få ett eget sockerbruk, samt talade för jä nvägens sträckning äfven till Burgsvik.
Landtbrukaren Jakobsson från Burs förklarade, att hans socken-sannolikt ej komme att tecka något bidrag till järnvägen.
Ordf. upplyste då, att här icke alls vore fråga om teckniog af aktier eller anvat bidrag för bavan utan endast att gifva svar på, om järnvögen ansåges vara till nytta eller skada för den kommun man represeuterade
Jakobsson: Någon nytta eller fördel af den nya banan får Burs icke. Vi ha lika nära till Stånga järnvägsstation som vi få til närmaste station på den nya banan. Icke kan den sägas komma att skada oss, men någon nytta kommer den icke heller att göra oss. tI«nstämmande från öfriga mötesdeltagare från Burs).
Hr N. Broander, Bölske: Det är visserligen sannt att för en del af Burs sockenmän blir banan af liten nytta, Och det tyckes endast vara representauter för dessa här närvarande. För andra åter, och des: utgöra väl hälften af suckeuborna i Burs, blir banan af obestridlig nytta. Ty de få genom den samma omkring 1/2 mil närmare till järnvägsstation än de f. n. hafva. Det är skada att ingen af dessa Bursbor finnes här närvarande.
D:r Sätervall från Hemse framhöll, att Gotland, som f n. har ett innevånareantal af endast omkr. 53 tusen, godt kunde föda 150 tusen menniskor, om alla dess förmåner finge komma till sin rätt. Men för att göra vår bördiga ö till dessa mångas bem, fordras att dess kultur och andra förhållanden i betydande grad blifva förbättrade. En dertill bidragande faktor af största betydelse ansåg tal. järnvägarne vara. Om den nu föreslagna järnvägen ville han i sin egenskap af en bland koncessionssökarne icke så mycket orda Endast det ville han säga, att det ej vore nog att stå i förbindelse med Visby — äfven andra orter voro det viktigt att kunna nå på järnväg, särskildt öns många bamnar. Derför ansig han, att banan gerna kunde förlängas äfven till säder och icke endast åt öster (Ronehamn).
Landtbr Johan Johansson, Gardarfve, trodde att nyttan med banans fortsättaude till Bargs vik icke skulle uppväga de dermed förenade större kostnaderna.
Handl. Krusell önskade, och han trodde att denna hans önskan delades af flere, att banan blefve dragen något längre från landsvägen genom Hafdhem, än som i förslaget vore utprickadt. Ty derigenom skulle mindre jord af värde blifva förstörd oetjordlösen i förhållande dertill billigare.
Handi. V. Hansén, Burgsvik, talade varmt för banans fortsättande ända till Burgsvik. För det enskilda intresset vore nog ej denna förlängning af banan gynnerligen önskvärd. Men egnade man en vänlig och rättvis tanke åt Sudrets många socknar, hvilka oundgängligen måste ba en järuväg för att med framgång kuuna odla sina betor, då ställde sig förslaget om banans neddragande till Burgsvik ej så motbjudande. Ty då skulle man äfven lätt inse att dermed äfven frågan om ett sockerbruk i Hemse blefve förd ett ganska stort steg framåt. Tal. kunde icke hel ier inse hvad förnuft det låge i att låta ba nan sluta midt inne i landet, då Burgsvik ligger der nedan med en ypperlig hamn och bjöde på afsevärdt stor trafik. Skall banan sluta i Hafdhem, blir detta till skada för Burgsvik och de sydligaste sockniurne. Tal hade dessutom haft det hoppet och han hade det än, att om banan drages till Burgsvik, så skulle Gotlands järnväg i en framtid komma att inlösa densamma.
Herr Nils Broander ansåg visserligen ej att en bana till Burgsvik kunde vara till skada i och för sig; men tör den nu föreslagna sträckningen vore den till skada, ända tills betodlipgsförhållandena blefve annorlunda. De, som önskade en järnväg till Burgsvik, kunde jo dock, om de så ville, begära koncession på en sådan; blefve förhållandena sedan annorlunda, så kunde ju Hafdhembanan inlösa linien till Burgsvik.
Sedan hrr Hansén och N. Broander växlat några repliker, uppträdde kyrkoherde Gadd i Öja. Iugen kan, sade han, förneka nyttan af Rone—Hafdhemjarnvägen. Nyttig är den nog, men det finnes skilnad mellan större nytta och mind:e nytta. Rone och Hafdhem socknar samt en del af Grötlingbo äro de en da socknar som få nämnvärd nytta af den föreslagna järnvägen. Detta får väl anses vara mindre nytta. Men större nytta blefve det med järnvägen, om dess sträckning fortsat es ända ur till hafvet i söder, d.v.s. till Burgsvik. Tal. önskade derför en sammanslagning till ett enda bolag Rone—Hemse—Burgsvik. Vilare talade kyrkoherden för banans förse ende med tung öfverbygnad samt för upptagande af ett statslån till halfva kostnaden, som han beräkpat skulle komma att uppgå till omkr. 553 tusen kronor. Den andra hälften kunde utan svårighet anskaffas inom socknarne och icke minst inom de sydligaste. »Sudret är ett smalt men rikt land» och vi skola göra allt för järnvägen om vi endast få vara med.
Tal. slutade med att påvisa, att Burgsvik har en afsevärd sjöfart och att denna hamn, som då det en gång var fråga om landthamnarnes trafikerande med ångbåtar, varit nära att bli förbigången såsom varande allt för obetydlig, nu dock lemnar de största fraktsummorna. Och så kunde, menade han, fallet bli äfven med afseende på järnvägen.
Hr J. Broander framhöll att nog många enskilda vore med om Burgsvikssträckningen, men att socknarne i sin helbet ej ville gå in på att teckna till någou annan sträckning än Ronebamn— Hemse.
Konsul G. Cramér replikerade kyrkoherde Gadd. Han fann det vara märkvärdigt att Burgsviksborna talade om upptagaude af statslån, då de förut förklarat, ait sudret hade stora rikedomar och stora resurser i öfrigt; hvarför kunde då ej de sydliga socknarne biida ett eget bolag och utan andras hjälp och statslån bygga sin järnväg till Hafdhem? En omöjlighet vore f. n. att få statslån; skulle man lita härtill, finge man vänta i många år.
Hr Duse försvarade Burgsviksintressena och ansåg, att man ej borde göra halfgjordt arbete utan samarbeta med hvarandra till ett fruktbringande helt.
Konsul Cramér upplyste att något upptagande af statslån för Rone—Hafdhemlinien icke varit påtänkt. Men skulle banan dragas ned till Burgsvik, då blefve detta en nödvändighet. Härigenom blefve dock företaget betydligt fördyradt, och den handlingsfrihet som man har, om intet statslån upptag es hade man i så fall ej heller att glädja sig åt. Tal. uttalade gent emot hr Hanséns förhoppningar i den vägen, att det nog vore föga troligt, att Getlands järnväg skulle vara villig att öfvertaga deu nya banan.
Hr Duse såg en stor olyeka i att komma med deu nya banan i den gawles ägo. Litet sund konkurrens vore uppfriskande och nyttig. Blir banan lagd under Gotlands järnväg, då är det föga hopp om några fraktnedsättningar utan då komma prisen att stå vid sin nuvarande ingalunda lindriga höjd.
Bedan man en stund utväxlat tankar om – fördelarne af de olika öfverbygnadssätten, hvarvid de festa tycktes vara för en lättare öfverbygnad afslöts mötet af ordf. som förklarade sig hafva uppfattat mötets resultat vara, att det enhälligt uttalat sig för nyttan och nödvändigheten af en järnväg Ronehamn—Hafdhem via Hemse samt godkänt den för banan föreslagna riktningen.
Denna uppfattning förklarades af mötet vara den rätta, hvarpå deltagarne åtskildes.
Senare på eftermiddagen samlades ett antal af de i mötet deltagande sockenmännen för att samråda om, hvilka belopp de olika kommunerna borde teckna för den tilltänkta järnvägen.
Förhandlingarna leddes af d:r Sätervali och meningsutbytet var ganska lifligt. I allmänhet uttalades den förhoppningen, att socknarne skulle finnas villiga att teckna de belopp som i ett för mötet framlagdt förslag för de olika socknarne upptagits. Ja, Alfva sockenmän hade t. o. m. förhoppning om, att der för deras socken föreslagna summan 5,000 kr. skulle komma att ökas. Hafdhems och Hemseborna råkade i ett litet replikskifte, dervid Hafdhemborna framhöllo, det de ej ansågo sig behöfva teckna ett högre belopp än Hemse, utan att de båda kommunerna i det fallet borde likställas. Enligt förslaget fordrades nämligen af Hafdhem 25 tusen kr. men af Hemse endast 20 tusen. Slutet blef dock, att Hafdbem ansågs böra teckna 25 och Hemse 20,000 kr.
Teckningssummorna för de resp. kommunerna enligt de vid mötet gjorda förslagen skulle blifva: Rone 50,000 kr; Eke 5,000; Hemse 20,000; Alfva 5,000 Hafdbem 25,000; Hablingbo 10,000; Näs 8,000; Grötlingbo 10,000; Linde 4,000; Fardbem 4,000; Silte 2,000.
Till sist uttalades af konsul G. Cramér den önskan att jordägarne måtte teckna aktier för den jordlösen som vid järnvägens framdragande öfver deras ägor kunde falla dem till del, och att depå detta sält måtte hjälpa företaget framåt.
Beslut fattades om aflåtande af skritvelser till de olika socknarnes kommunalordförande med begäran om skyndsamt utlysande af kommunalstämmor för hörande af sockenmännen angående teckningen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Febuari 1897
N:r 25

Ett möte

har i dag på kallelse af länsstyrelsen hållits med invånarne i Rone, Burs, Hemse, Linde, Fardhem, Alfva, Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Eke, Grötlingbo, Lojsta, Levide och Gerum för att höra dem om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem vid Hemse järnvägsstation.
I mötet deltogo 125 personer. Såsom ordförande fungerade kronofogden Cramér. Sedan ingeniör Bååth redogjort dels för banans sträckning och dels för skilnaden mellan en järnväg med tung och en med lättare öfverbygnad, tog diskussionen sin början.
Talare uppträdde från hvar och en af de kallade kommunerna utom från Silte, Lojsta, Levide, Gerum, hvilka ej voro represeuterade vid mötet. Samtlige ombud för socknarne uttalade sig för nyttan och nödvändigheten af den påtänkta järnvägen, med undantag af Burs sockenmän, hvilka sade bestämdt nej till att deltaga i en blifvande teckning, då de f. n. ha lika nära till Stånga station som de skulle få till en blifvande station på den nya järnvägen.
Angående sträckningen samt de resp. stationernas och anhalternas läge var enigheten äfven allmän och ingen anmärkning gjordes mot de framstälda förslagen i fråga.
Rörande linies dragande till Burgsvik uppstod en ganska liflig diskussion, hvilken inleddes af handl. V. Hansén. Har påpekade att om man såge på det engkilda intresset så vore det måhända bäst att förlägga banans slutpunkt till Hafdhem, men såge man från det allmännas synpunkt och fäste sig vid nödvändigheten för södra Gotlands åsidosatta socknar, att få förbindelse då kunde ej tal blifva om annat än att draga banan ända fram till Burgsvik. Det skulle ej blott för södra Gotland, utan äfven för de socknar, hvilka nu strängt hålla på en sträckning Ronehamn — Hafdhem — Hemse, blifva en stor förlust att uppgifva tanken på banans framdragande till Burgsvik. Den komme nämligen då att gå genom trakkter, hvilka väl ej nu kunna framvisa så stor betareal, men som till följd af järnvägen i icke ringa mån kunde bidraga till att önskningsmålet om ett sockerbruk i Hemse blefve en verklighet.
Mot hr Hansén yttrade sig sedan hr N. Broander, m. fl. Kyrkoherde Gadd, hade ett längre, entusiastiskt anförande och framhöll nyttan af att framdraga linien till Burgsvik. Man kunde ju tänka sig bildandet af ett särskildt bolag Hafdhem—Burgsvik, men vida bättre och i anläggningskostnader billigare vore att bilda ett enda bolag Ronehamn—Burgsvik—Hemse. Vidare uttalade han den förhoppningen, att den nya järnvägen, om den droges till Bursvik, i en framtid kunde komma att öfvertagas af Gotlands järnvägsbolag. Hr N. Broander trodde nog att Burgsviksbanan kunde löna sig i en framtid, när betodlingen på södra Gotland blifvit mera utvecklad. Hr J. Broander framhöll att nog många enskilda vore med om Burgsvikssträckningen, men att socknarne i! sin helhet ej ville gå in på att teckna till någon annan sträckning än Ronehamn— Hemse. Kyrkoherde Gadd framhöll, att man borde söka få statslån till halfva anläggningsbeloppet. Häremot gemälde konsul G. Oramér, att det vore märkvärdigt att Burgsviksborna talade om upptagande af statslån, då de förut förklarat, att sudret hade stora rikedomar och stora resurser i öfrigt; hvarför kunde då ej de sydliga socknarne bilda ett aget bolag och utan andras hjälp och statslån bygga sin järnväg till Fardhem? En omöjligbet vore f. n. att få statslån; skulle man lita härtill, finge man vänta i många år.
Mötet pågår ännu kl. 1/2 3.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Febuari 1897
N:r 24

Järnvägsplanerna.

Invånvarne i Rone, Burs, Hemse, Linde, Fardhem, Alfva, Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Eke, Grötlingbo, Lojsta, Levide och Gerum socknar äro kallade af länsstyrelsen att lördagen 13 dennes samm nträde i Hemse för att höras om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem via Hemse järnvägsstation samt bestämma sig för järnvägens sträckning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Febuari 1897
N:r 19

Begrafning.

Stoftet af förre kronolänsmannen A. M. Eneman invigdes i går till den sista hvilan i Fardhems kyrka. Den formligen kransöfverhöljda kistan bars af den aflidnes fyra hemmavarande söner samt kronolänsmännen Svallingsson och Sv. Lindström. Kyrkoherde Havrén, som förrättade jordfästniogen, tolkade med ledning af profeten Esaias ord till konung Hiskia: »beställ om ditt hus, ty du måste dö, och skall icke blifva lefvande» lifvets korthet och betydelse samt den aflidnes in i sena åldern lifskraftiga verksamhet. Bland den stora mängden af kransar märktes, förutom från den aflidnes anhöriga, från Enskilda banken med »ett tack för tjugoårig verksamhet i bankens styrelse», särskilda kransar från bankens styrelse och tjänstemän, från kronofogden Aug. Bokström, från många vänner och bekanta. I dag har stoftet förts till Alfva, der den aflidne tillbringat sin mesta tid, för att öfverlemnas åt grafvens ro.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Januari 1897
N:r 11

För en järnväg Hemse—Burgsvik

hölls i går möte i Burgsvik småskola. Mötet hade samlat ett 70tal deltagare från Vamlingbo, Sundre, Öja, Hamra, Fide, Hafdhem och Näs socknar. Till ordf. valdes handl. V. Hansén och till sekreterare kyrkoh. Kullin. Komiterade bade låtit verkställa undersökning för banan Hafhem—Burgsvik och ritnings- och kostnadsförslag för densamma förelades, hvaruti slutsumman beräknats till 295,000 kronor, eller för hela sträckan Hemse—Burgsvik 424 tusen kr. Den föreslagna sträckningen af järnvägen godkändes i enlighet med ingeniör Danielssons m. fl. förslag. De olika kommunernas teckning föreslogs af ordföranden och enligt förslaget visade den sig sålunda: Öja 50,000, Hamra 8,000, Vamlingbo, 20,000 Sundre 6,000 Fide 6,000, Grötlingbo 20,000, Hablisgbo 15,000, Eke, Alfva och Silte hvardera 5,000 kr.
Kyrkoherde Gadd betonade järnvägens stora nytta, framvisande att den borde löna sig, då teckning för omkring 600 tunland betor kunde förväntas vid den föreslagna linien. Nog var det oegentligt och tvärt emot sunda förnuftet att en järnväg stannat midt i landet. — Skoll. Laurin, Öja, sade sig genom slående bevis under förliden höst kommit till full insigt om järnvägens nytta. Ett anförande isamma syfte hade ock kyrkoherde Kullin. — Jr. Gadd föreslog att stämmor i första hand skulle hållas inom hvarje socken för att höra meningen om teckningen af de föreslagna summorna — Alfr. Johansson Vestergårda vore varmt hågad för järnväg, men ville hafva summan för Sundre kommun nedsatt. I samma anda talade Anton Larsson, Vennes. Hr Vestergren Sundre upplyste att hvad vederbörande mest fäst sig vid för uppgörande- af förslag för Sundre vore marmortransport från Hoburgen, men ansåg talaren derpå ej vore att räkna då marmorbrotten snart vore uttömda.
Efter en längre diskussion ansåg mötet, för att anskaffa halfva anläggningskostnaden 212 tusen kronor, att kommunerna borde teckna: Öja 50,000 kr. Hamra 8,000 Vamlingbo 20,000, Sundre 7,000.
Fide 7,000, Grötlingbo 18 å 20,000, Näs 12,000, Hafdhem 30,000 kr., Hablingbo 15,000, Eke 5,000, Alfva 5,000 och möjligen Silte 5,000. För återstoden 32,000 kr. borde kunna erbållas aktier, hvaraf 10,000 kr. i utbyte mot exproprierad. jord.
Beslöts vidare att stämmor redan nästa söndag skulle utlysas uti Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre och Fide, för att höra kommunerna om de föreslagna teckningarne.
Till interimstyrelse valdes do sedan i våras tjänstgörande hrr handl. V. Hansén Burgsvik, kapt. H. Wennemo, Fide kyrkoherde P. R. Kullin, Vamlingbo, landtbr. Alfr. Jobansson, Sundre, och Oskar Vestberg, Norrgårda i Hamra.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Januari 1897
N:r 11

Ingen sökande

har anmält sig till lediga förenade folkskolärare-, klockare- och organisttjänsten i Alfva.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10

Kronouppbörderna

inom länet uppbäras på följande tider och ställen:

inom norra fögderiet:
Jan. 29 kl. 11 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat, Jan. 30 kl. 11 f. m. med Barlingbo d:o, Febr. 1 11 f. m. Roma d:o, 2 11 f. m; Follingbo d:o, 3 11 f. m. Fole d:o, 4 11 f. m Vestkinde d:o. 5 11 f. m. Martebo d:o, 6 11 f. m. Stenkyrka socken å uppbördskontoret i Visby rådhus; 18 10 f. m. Källunge och Hejnums pastorater samt Tingstäde socken vid Gute i Bäl; 19 10 f. m. Hangvars d:o hos M. Osterman Snäckers; 20 1/2 9f m.Rute och Fårö d:o i sparbankshuset å Fårösund; 22 10 f. m. Lärbro d:o vid Angelbos; 23 9 f. m. Othems d:o i värdshuset å Slite hamn; 24 10 f. m. Gothems d:o i Gothems sockenstuga; 25 1/2 9 f. m. Östergarns och Kräklingbo d:o vid Kräklings; 26 10 f. m. Dalhems och Hörsne d:o i Dalhemssockenstuga; 27 9 f. m. Sjonhems och Vänge d:o i Bjerges stationshus; Mars 6 11 f. m. Arrendato rerna af kronans domänerå kronefogdekontoret.

inom södra fögderiet:
Febr. 5 kl 9 f. m. med Rone pastorat i Rone skolhus vid kyrkan; 6 9 f. m. Hafdhem och Hablingbo socknar i Hafdhems skolhus; 8 9 f. m. Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 9 9 f. m. Öja pastorat och Fide socken i Öja skolhus å Burgsvik; 10 1/2 10 Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 11 9 f. m. Burs pastorat i Burs skolhus; 12 9 f. m. När d:o i Närs skolhus; 18 8 f. m. Garda d:o i Garda sockenstuga; s. d. 1/2 1 m. Alskog d;o i Garda d:o; 18 9 f. m. Levede d:o samt Fardhem och Löjsta socknar å Burgo gästgifvaregård i Levide; 19 9 f. m. Eksta pastorat och Silte socken 209 f. m. Alfva d:o och Linde d:o i Hemse skolhus; 22 10 f. m. Hejde d:o i Hejde skol hus; 23 1/2 9 f. m, Klinte d:o i Klinte skolhus å hamnen; 24 1/29 f. m. Sanda d:o i Sanda skolhus; 25 9 f. m. Eskelhem d:o i Eskelhem d:o; 26 9 f. m. Stenkumla d:0 i Stenkumla d:o; 27 1/2 10 Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; Mars 1 10 f. m. Arrendatorerna af kronans domäner å södra häradskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1897
N:r 6

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygden

31 Dec, 1896.
Sanda socken: födda 15 (7 m, 8 kv) döda 11 (6 m. 5 kv.) inflyttade 37 (14 m. 23 kv.) utflyttade 46 (19 m. 27 kv.) vigde 5 par, folkmängd 815, minskning 5.

Mästerby socken: födda 11 (5 m. 6 kv.) döda 7 (1 m. 6 kv.) inflyttade 29 (12 m. 17 kv.) utflyttade 81 (12 m. 19 kv.) vigda 4 par, folkmängd 385, ökning 2.

Vestergarn socken: födda 8 (3 m. 5 kv.) döda 7 (2 m, 5 kv.) inflyttade 24 (13 m. 14 kv.) utflyttade 30 (14 m. 16 kv.) vigde ? par, folkmängd 316, minskning 5; hela pastoratets folkmäng 1,516.

Kräklingbo socken: Födda 5 (2 m, 3 kv.), döda 4 m., inflyttade 19 (8 m. 11 kv.), utflyttade 20 (9 m. 11 kv.), vigde 2 par, folkmängd 378;

Ala socken: Födda 7 (2 m. 5 kv.), döda 6 (4 m. 2 kv.), inflyttade 26 (13 m. 13 kv.), utflyttade 24 (10 m. 14 kv.), vigde 4 par, folkmängd 292, ökning 3;

Anga sockan: Födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 5 (I m. 4 kv.), inflyttade 15 (4 m. 11 kv.), utflyttade 10 (2 m. 8 kv.), vigde 1 par, folkmängd 274, ökning 3; Hela pastoratets folkmängd 944.

Östergarn socken: Födda 5 (3 m. 2 kv.) döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 22 (7 m. 15 kv.), utflyttade 30 (16 m. 14 kv.), vigde 1 par, folkmängd 651, minskning 17;

Gammalgarn socken: Födda 9 (3 m. 6 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv.), linflyttade 20 (9 m. 11 kv.), utflyttade 23 (13 m. 10 kv.), vigde 4 par, minskning 4; folkmängd 466.

Ardre socken: Födda 15 (7 m. 8 kv.), döda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 41 (23 m 18 kv.,) utflyttade 40 (19 m. 21 kv.), vigde 5 par, folkmängd 496, ökning 7; Hela pastoratets folkmängd 1,593.

Alfva socken: Födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 41 (19 m. 22 kv.,) utflyttade 50 (25 m. 25 kv.), vigde 3 par, folkmängd 495, minskning 8;

Hemse socken: Födda 22 (11 m. 11 kv.), döda 17 (8 m. 9 kv), inflyttade 88 (39 m.
49 kv.), utflyttade 82 (41 m. 41 kv.), vigde 4 folkmängd 769, ökning 11; Hela pastoratets folkmängd 1,264.

Sjonhem socken: Födda 7 (5 m.:2 kv.), döda 9 (6 m. 3 kv.), inflyttade 39 (18 m. 21 kv.), utflyttade 25 (9 m. 16 kv.), folkmängd 367, ökning 12;

Viklau socken: Födda 6 (8 m. 3 kv.), döda 3 m., inflyttade 23 (9 m. 14 kv.), utflyttade 24 (13 m, 11 kv.), vigde 2 par, folkmängd 216, minskning 1;
Hela pastoratets folkmängd 583.

Garda socken: Födda 8 (5 m. 3 kv.), döda 11 (6 m. 5 kv.), inflyttade 35 (19 m. 16 kv.), utflyttade 37 (19 m. 18 kv.), vigde 3 par, folkmängd 474, minskning 5;

Etelhems socken: Födda 12 (5 m,. 7 kv.), döda 11 (8 m. 8 kv.), inflyttade 40 (20 m. 20 kv.), utflyttade 31 (16 m. 15 kv.), folkmängd 542, ökning 10; Hela pastoratets folkmängd 1,016.

Rone socken: Födda 22 (13 m. 9 kv), döda 14 (8 m. 6 kv.), inflyttade 77 (38 m. 39 kv.), utflyttade 90 (42 m. 48 kv.), vigde 5 par, folkmängd 1,005, minskning 5;

Eke socken: Födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 5 kv., inflyttade 18 (6 m. 12 kv.), utflyttade 19 (11 m. 8 kv.), vigde 1 par, folkmängd 236, minskning 3; Hela pastoratets folkmängd 1,241.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1897
N:r 1

Hushållningssällskapet

sammanträdde i måndags afton ovanligt talrikt, i det att icke mindre än ett 30-tal ledamöter infunnit sig.
Vid sammanträdet återvaldes förste landtmätare O. Warfvinge till ledamot i slöjdskolestyrelsen för 5 år, och i sanima styrelse invaldes efter hr M. Larsson, Skäggs, för 2 år handlanden K. Degerman. Suppleant blef ånyo kapten Sellergren.
Till revisor i spritbolaget återvalde sällskapet likaledes förste landtmätare Warfvinge.
I sällskapet invaldes doktor G. Dahlgren, landtbruksbokhållaren N. Waldenström, Skäggs, handlanden J. V. Odin och hemmansägaren E. Kristiansson, Snögrinda i Klinte, landtbrukarne A. Olofsson, Simunde i Bara, A. Engelund, Lera i Endre, V. Eneman, Alfva, P. Björkegren, Rings i Heinum, och K. J. Eriksson, Myra i Mästerby, handlanden F. Degerman, Slite, kapten J. O. Pettersson, Riddare i Hejnum, bankdirektör V. Åkerman, Stånga, handlandena H. Sandelin och O. Svahn, löjtnant H.: Ahnér, apotekare A. Frykman, postmästare Myrsten, landtbrukarne A. Duse, J. Johansson, Asarfve, och M. Cedergren, Hulte, alla i Hemse, !andtbrukarne R. Eneman, Alfva, och Nilsson, Stjups i Hablingbo, samt konsul G. Cramér, Ronehamn.
I öfrigt redogöra vi i särskilda notiser för hvad vid sammanträdet förekom.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 December 1896
N:r 200