Visby sjömanshus.

Under november mönstrade totalt 43 sjömän på fartyg vid Sjömanshuset i Visby medan 48 mönstrade av. De inbördes siffrorna för utrikes- o. inriksefarten är i stort sett desamma — i utrikesfart mönstrade 19 på och 24 av och i inrikes 24 på och somma antal av.
Personalmässigt fördelar sig antalet så här: i utrikesfart mönstrade 1 befälhavare på o. 3 av, styrmän 3 (4), maskinbefäl o. telegrafister 0 (0), däcksmanskap 9 (12), maskinmanskap 2 (3) samt intendenturpersonal 4 (2).
Motsvarande siffror för inrikesfarten blir befälhavare 1 på och 1 av, styrmän 2 (2), maskinbefäl 4(4), radiotelegrafister 0 (0), däcksmanskap 8 (8), maskinmanskap 53 (6) samt intendenturpersonal 4 (3).
Antalet utlänningar som under månaden mönstrade i Visby var 5.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Nöjesskatten.

Under elva månader i år har från Gotland inbetalats 309.002 kr. till staten i nöjesskatt, vilket innebär en minskning med 1.814 kr. jämfört med samma tid i fjol.
Bara i Visby och tre landskommuner noteras en ökning av den statliga nöjesskatten. De tre landskommunerna är Havdhem, Hoburg och Klintehamn, varav Havdhems ökning dock är blygsamma — 3 kr.: Hela nöjesskatten där uppgår inte till mer än 534 kr.
Ökningen är för Hoburg 180 kr. och för Klintehamn 533 kr. samt för Visby 7.050 kr.
Största minskningen på 11 månader hår Ljugarn som minskat med 2.648 följd av Fårösund som minskat med 1.353 kr.
Under november månad noteras minskning för samtliga kommuner utom Klintehamn.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Kyrkans julhälsning till öns församlingar.

För 100 år sedan hörde det till vanligheten att folk flyttade till Gotland. Smålänningar, ölänningar och många andra kom i täta skaror och slog sig ner på den gotländska landsbygden, bröt ny mark, dikade myrar och byggde hade pengar på fickan och som vägar. Det kom också folk som köpte sig gårdar på ön och många av dem var goda hantverkare. Med strömmen kom också många gårdfarihandlare, som givetvis inte var så nogräknade alla gånger och ordningsmakten fick också mer att göra, eftersom smålänningarna voro djärvare och vildare än de mera tröga gotlänningarna för att citera dåtidens fångpredikant i Visby.
Om denna fredliga invasion till Gotland för ett sekel sedan berättar kyrkoherde H. A. Isberg i stiftets julbok, som idag ligger färdig på bokhandelsdiskarna och i övrigt finns till försäljning på många andra håll. Bokens innehåll blir med varje år alltmer omfattande och omväxlande, där samlas årets kyrkoliv coh där kommer friska inslag från missionsfält och andra kyrkliga kontakter. Men också kulturhistoria från skilda tider har fått utrymme och i år är många sekler representerade, exempelvis 1800-talet med Isbergs skildgen t. Gotland, från 1600-talet fintill Gotland, från 1600-talet finner man sjökapten Axel Krokstedts biografi över Sören Judichaerus, grötlingbopojken som blev dansk prost och språkman och från 1700-talets stora ofred har docent Heribert Seitz berättat om värjan och ringkragen i Halla kyrka.
Boken skulle kunna kallas för stiftets ”Hörde Ni”, eftersom man här återfinner föredrag och andakter, som man kanske bara hört talas om eller som man behöver begrunda på nytt. Korta redogörelser för de åtta kyrkorestaureringarna under året hör också till det man väntar sig av boken och i det sammanhanget tar biskop Anderberg fram några intressanta notiser ur domkyrkans historia, som blivit aktuella genom Grötlingbo kyrkas invigning. Ett värdefullt arbete har på börjats av vår ”klockpräst” Lars Magnus Holmbäck, som nu under tre år i rad skall publicera alla tillgängliga uppgifter om öns kyrkklockor och nu börjar med norra kontraktet. ”Det är få människor som har sett sin hembygds klockor, skriver han, och det som står på dem är ofta ett dokument om gångna tiders kultur- o.
personhistoria, som inte är så allmän känt”.Den kyrkliga årskrönikan av pastor Bo Kihlstedt, lägerberättelser, minnesord över bortgångna och välkomstord till nya präster, uppbyggande betraktelser och vackra dikter är dessutom ytterligare något av vad den trägne redaktören, kyrkoherde Björck, har att bjuda sina läsare.
H-z

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Centrala bilregistret

upptog vid utgången av första kvartalet i år 742.633 person- o. 110.393 lastbilar (mot 646.446 resp. 107.500 vid samma tid i fjol), 8.281 bussar (8.269) och 249.951 motorcyklar (276.630). Dessa siffror representerar dock ej hela landets fordonsbestånd vid nämnda tidpunkt, då överföringarna till bilregistret var talrika.
Ifråga om Gotlands län var registrerade 872 lastbilar (därav 142 i yrkesmässig trafik) 5.773 personbilar (därav 73 i yrkesmässig trafik), 65 bussar och 3.003 motorcyklar. Därjämte fanns i registret upptagna 3.779 i länet hemmahörande traktorer.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Stadens arbetstagare,

Enligt uppgifter som Stadsförbundet låtit insamla rörande städernas arbetstagare med lönevillkor reglerade genom gemensamma specialbestämmelser eller i anslutning därtill upprättade kollektivavtal, hade Visby stad i aug. i år 178 sådana arbetstagare, därav 27 kvinnor. Av dem fanns 49 vid gatu- och byggnadskontoret, 28 vid elverket och lika många vid renhållningsverket, 16 vid hamnförvalningen vid tvättinrättningar, 11 vid kyrkogårdsförvaltningen, 18 vid parkavdelningen och 9 vid varmbadhuset.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Stipendium till lärare.

Folkskollärare Styrbjörn Backman, Hemse, har av skolöverstyrelsen tilldelats ett stipendium på 5300 kr. för vinnande av behörighet att undervisa i engelska. (TT sp.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Statsbanorna.

Till kontorist har SJ:s distriktschef i Stockholm från 1 mars 1958 förordnat förste trafikbiträdet Sune I, S. Hägström, Slite, med placering i Fårösund.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Fil. lic. Lennart Bohman

Lennart Bohman

har skrivit detta debattinlägg om skoltidningar och tryckfrihet. Han bör veta en del om ämnet, han är dels lektor i modersmålet och historia vid läroverket i Visby, dels tryckfrihetsombud här på Gotland.
Lektor Bohman påpekar att något av det mest väsentliga med GA-pluggis är att sidan blivit ett debattforum ”oss generationer emellan”, samtidigt som dess ungdomliga amatörjournalister fått chansen att ”sälja” sin skola.
Lektor Bohman fäster också uppmärksamheten på den diskussion som stått kring skoltidningar av annan typ — en diskussion som gällt bl. a. vissa känsliga censurfrågor.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

FOLE-GRANAR skall sprida julstämning åt VISBYBORNA.

Folke Mattsson svarvar till ”julgransfoten” under överinseende av två knattar som går i julfeber.

I går restes de traditionellla julgranarna på Stora Torget och Södertorg i Visby.
Årets granar, som med sina många ljus skall sprida julstämning i staden, här leveverats av lantbrukare Bengt Lindby, Sten-Tollby i Fole. De vackra granarna har som vanligt tagits ut av fi d. länsjägmästare Ragnar Melin.

— Det var på – förslag av Visby husmodersfören.. som drätselkammaren . 1926 beslöt att granar skulle sättas upp på Stora Torget och Södertorg, berättar hr Melin, som allt sedan dess svarat för att välja ut granarna. På den tiden tog man inte in granarna så tidigt till stan som nu — första året — kom granarna upp den 18 dec. Den som skall pryda Stora Torget i år är omkring 13 m. hög.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283

Halsband och ringar gravfynd i LEVIDE.

HOLLÄNDAREN PETER MANNEKE fortsätter att göra fina fynd under sina utgrävningar av vikingagraven ute i Levide. Vid det kvinnoskelett, som han håller på att frilägga har han nu funnit en armring av brons, en fingerring (troligen av silver) och fyra rader glas- och mosaikpärlor. Pärlorna låg i jorden i exakt ordning så som de fogats samman till ett fyra-radigt Halsband en , gång på 900-talet.
En bit därifrån har Manneke plockat fram en nålhållare av ben med några järnnålar i som kvinnan fått med i graven. Det fyndet avslöjar att den järnkniv som han dagen innan hittade ovanför platsen för nålhållaren var en sykniv. En nål av ben som också hittats är så anfrätt att man inte säkert kan säga om den varit försedd med hål en synål — eller använts som dräktnål.
Det är ytterst sällsynt att en sådan här oplundrad grav hittas på Gotland. Den begravda kvinnan har legat så orörd och gravgåvorna som hon haft med sig bevarats så väl genom århundradena att Manneke t. o. m. tror sig ha funnit rester av tyg i det spänne som låg invid kvinnans nyckelben.
Egentligen skulle Peter Manneke resa till Holland för att fira jul redan i lördags. När han höll på att avsluta utgrävningsarbetet kom kvinnans ena arm fram ur jorden. Han blev intresserad och fick börja gräva på nytt. Nu får han hålla på hela denna vecka ut innan arbetet är klart.
Efter nyår kommer han tillbaka hit för att skriva färdig redogörelsen om sina utgrävningar på Fornsalen.
Fynden som han gjort kommer nu så småningom att sändas till Stockholm för undersökning men sedan hoppas man att de skall kunna införlivas med Fornsalens samlingar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1957
N:r 283