Födelsedagar

SJUTTIO ÅR fyller på fredag änkefru Emma Larsson, Sigfride i Vamlingbo. Hon är född i Burgsvik o. änka efter vägarbetaren Herman Larsson. Sjuttioåringen har bl. a. gjort sig känd som en ordningsmänniska och en duktig hemmets kvinna. Sitt lilla ställe vid Sigfride sköter hon på ett mönstergillt sätt. Fru Larsson har också varit en arbetsam kvinna och i yngre dagar hjälpte hon sockenborna med olika sysslor.

Byggmästare Karl Olsson, Slite, fyller på fredag sjuttio år. Sjuttioåringen, som är född i Tingstäde och för många år sedan började i byggnadsbranschen med olika anställningar, kom till Slite 1924 samt blev sin egen byggmästare 1926.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Silverbröllop

firas i morgon mellan f. sjökapten Verner Hansson och hans maka, Linda, f. Wigren, Bossarve i Fröjel.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Bror Colstrup död.

Ett oväntat och för många även här i stiftet smärtsamt dödsbud ingick i går, meddelande att komministern i Brännkyrka -församling i Stockholm Bror Colstrup avlidit på Ersa sjukhus i en ålder av 47 år. Han hade vårdats på sjukhuset endast någon vecka, innan sjukdomen fick dödlig utgång.
Komminister Colstrup var född den 10 februari 1905 i Skredsvik i Göteborgs och Bohus län. Han avlade studentexamen i Uddevalla 1925 och blev teol. kand 1933, och efter genomgångna praktisk-teologiska prov prästvigdes han för Visby stift sistnämnda år. Sin första tjänst här fick han såsom vice komminister och stadsmissionär och han nedlade härvid ett gott och uppskattat arbete. Särskilt var han intresserad av söndagsskolan och ungdomsarbetet samt verksamheten bland de, gamla. 1937 blev han stiftsadjunkt och kom i denna tjänst att besöka och knyta många kontakter inom olika församlingar, speciellt då bland ungdomen.
Hans stora intresse för söndagsskolearbetet gjorde att han redan året därefter — 1938 — kallades som resesekreterare i Svenska kyrkans diakonistyrelses nämnd för kyrkligt söndagsskolearbete. Han har också utgivit flera böcker, som behandlar söndagsskolans arbete.
Han övergick emellertid år 1945 till Stockholms stift och slutade då som resesekreterare i diakonistyrelsens tjänst. Därvid blev han kyrkoadjunkt i den stora Brännkyrka församling och sedan 1948 även komminister där med främst Årstdistriktet som verksamhetsfält.
Pastor Colstrup efterlämnar minnet av en god och nitisk prästman. Närmast sörjande är makan, Inga, jur. kand. och stiftsnotarie i Stockholms stift, och i sorgen deltar många ämbetsbröder och församlingsmedlernmar såväl på Gotland som i den församling han nu senast var verksam.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Jordfästningar

Till den sista vilan vigdes i går i Stenkyrka kyrka lantbrukaren Theodor Jacobsson, Lickershamn i Stenkyrka. Officiant var kyrkoherde Erik Björlander som utgick från Matt. 25: 21 i sitt griftetal. Den högtidliga akten omramades av ps. 357: 1-3 och 424: 6-8. Vid graven nedlades en rik och vacker blomstergärd, bl. a. talade fiskare Ljunggren på Gotl. fiskarförenings vägnar och nedlade en krans. Kyrkorådets, som den avlidne tillhört, talan fördes av kyrkoherde Björlander. I stället för krans skänkte kyrkorådet en penningsumma till hednamissionen.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

”FLYGBARONEN”

TOG CERTIFIKAT VID 43 ÅRS ÅLDER.
Hasse Z. har i en minnesbok berättat, att när Carl Cederström vände hem från sin ungdoms äventyr, Amerika, och utan föregående varning ringde på i fadershuset, överlämnade han till betjänten som öppnade ett visitkort, vilket hade detta utseende:

Många år senare, då han blivit den store flygpionjären i Sverige, överallt känd som \”flygbaronen\”, då begagnade han samma visitkort med en lätt retuschering. Han strök över \”olycks\” och kvar stod alltså \”Familjens fogel\”. Och det fanns förvisso intet att anmärka häremot, kanske inte emot den första formuleringen heller. Ty en fågel var han, och en högst färgskimrande sådan.
Carl Ceredström hörde till de naturer, som inte har lust att gå i flock, som har lust att pröva på litet av varje och som åtminstone ytligt sett kan tyckas vara obeständiga och äventyrliga. Omväxlande och fullt av äventyr var också hans liv. Några ekonomiska svårigheter lade inte hinder i hans väg vad han nu hade velat bli. Läsa hade han tydligen inte lust till. Så här skriver han själv i några skämtsamma biografiska anteckningar: \”Naturligtvis gick jag i skola, eller rättare skolor. Oförstående lärare gjorde nämligen att jag vanligen icke fick uppehålla mig längre än en termin vid varje läroanstalt. Min fader blev verkligt rörd då jag en gång blev flyttad till högre klass, ehuru en ay. de lägsta…\”

Så slutade han skolan och gick till sjöss med kofferdisten Najaden och gick in som extra kadett vid flottan. Alltför långvarig blev inte hans kontakt med det militära, han tog avsked, och enligt vad han själv skriver fick han följande avskedsord från sin chef: \”Antingen blir du något stort eller också något förfärligt\”
Så vändes ett nytt blad i hans bok och han blev lantbrukselev och kom sedan till Alnarps lantbruksinstitut, där han utexaminerades som agronom, \”mitt livs enda examen — näst den i Pau som flygare\”. Och så kom turen till Amerika. Det var ett land, som tilltalade honom i högsta grad och där försökte han sig på litet av varje. Men så tröttnade han till sist, återvände hem och blev arrendator på Brunn på Ingarö, en gård under Beatelund, där hans bror satt som fideikommissarie.

Cederströns flygardiplom.

Här tycktes Cederström trivas bra, och det såg faktiskt ut som om han för alltid skulle slå sig till ro som lantbrukare. Det gick några år — men så tog det slut, och han startade i stället bilbolaget i Stockholm. Hur det gick till har han själv berättat. Han fick en dag på Grand hotell höra två engelsmän kommentera de dåliga kommunikationerna i Stockholm, och den ene framkastade, att det skulle vara en god affär att starta ett bolag med eleganta bilar. Calle Cederström handlade omedelbart. Han skaffade sig en taxeringskalender, såg efter vem som hade de största inkomsterna, vilket befanns vara en bankdirektör, sökte upp honom — och så dröjde det inte länge, förrän Bilbolaget var en verklighet. Hans företag var det första i sitt slag och han sålde också taxameterbilar på avbetalning. Detta var år 1905.
Cederström hade blivit industriman, och allt såg ut att gå bra. Men så kom flygets frammarsch, och Cedcrström beslöt att bli Sveriges första flygare. Han trodde fullt och fast på flygets framtid. Beslut och handling var ett. Han for till Frankrike och tog flygcertifikat i Pau 1910 vid fyrtibtre års ålder. Det var en bragd så god som något. och så började han då sin flygar bana, där han skulle inhösta så många triumfer och som förskaffade honom en så stor popularitet. På aviatikens område hade Calle Cederström äntligen funnit sin verkliga livsuppgift, som så tragiskt avbröts den 29 juni 1918 vid en flygning till Finland, som han företog i sällskap med kapten Krokstedt.
Eric Leijoncker.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland Runt. Stånga.

STÅNGA
Baptistförsamlingen hade den 19 okt. höstofferhögtid. Till talare hade kallats förutvarande pastor Konrad Engvall m. fru från Norrtälje. Offerinsamlingen steg till kr 1.675.
Den 26 okt. var dophögtid anordnad. Det var fem ungdomar, som då döptes och förenades med församlingen. Predikan hölls över ämnet: Dopet i Faderns och Sonens och den Heliga Andes namn enl-Rom. 6: 3-11. Pastor Lagerstrand predikade och döpte. Sångarna sjöng. En strålande högtidsdag och fullt hus.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland Runt. Lokrume.

LOKRUME
Söndagsskolsekr. Elsa Christiansson från Skåne har under de senaste veckorna företagit en resa på Gotland för att intressera för den kristna barnverksamheten. På ett flertal platser har barn- samt familjegudstjänster anordnats, varvid sekr. Christiansson talat, berättat samt medelst flanellograf haft lektioner för såväl barn som äldre. I lördags hade turen kommit till Lokrume. I församlingshemmet hölls först ett barnmöte, vilket inleddes av söndagsskolans föreståndare W. Holmqvist med välkomsthälsning och bön. Sekr. Christianssons åskådliga undervisning om det stora fiskafänget samt rebusen som blev ett känt bibelord fängslade helt barnens intresse o. avslutande tillämpningen gav många värdefulla lärdomar. Senare på kvällen hölls jämte ett möte för allmänheten då även flanellografen kom till användning samt deklamation och föredrag blev en mäktig framställning av söndagsskolans världsomspännande och välsignelsebringande gärning. En kollekt upptogs för söndagsskolans mission. Gotlands missionsförenings ordf. Emil Lindh, som inledda mötet, frambar till sist föreningens och styrelsens tack till sekr. Christiansson tör hennes besök.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland Runt. Mästerby.

MÄSTERBY
Godtemplarlogen hade i söndags besök av logen 925 Oskars Minne. Efter en gemytlig stund kring kaffebordet hölls logemöte, varunder logen bl. a. beslöt att utöka Godtemplargårdens tomt genom inköp av ett stycke prästjord. Rapport lämnades om en studiecirkel i engelska (komb. lärar- och korrespondenscirkel), som logen inom kort startar, och vidare valdes tidningskommitte för Reformatorn och IOGT:s julpublikationer m. m. Distriktsordföranden, som ledde mötet, erinrade om logeledarekursen i Klintehamn lördag—söndag och om stttdieledarekursen på Lövsta 8-9 nov., ungdomskonferensen i Visby samma dag och musikkursen i Visby 15-16 nov., och man hoppades kunna sända deltagare till samtliga dessa kurser. »Dagens program» utgjordes av,en trevlig med färgbilder illustrerad skildring av Gunvor Ohlsson av Ring III:s skolresa till Paris i somras. F. ö. utfylldes samvaron med unison sång och korta anföranden av representanter för de båda logerna. Nästa logemöte bestämdes till lördagen den 8 nov., och söndagen den 16 nov. uppmanades alla att samlas för att höra skådespelaren Halvar Falck presentera Holbergs odödliga »Jeppe på berget».

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland Runt. Gothem.

GOTHEM
Dalhems missionsförening av Gotländska missionsförbundet hade under söndagen distriktsmöte hos familjen Em. Sandborg, Botvalda i Gothem. Under ordförandeskap av Bertil Söderström, Vidunge, Dalhem, fattades en del beslut om den evang. verksamhetens planläggning under kommande vintern. Man beslutade att liksom förr om åren låta trycka program för julhelgens möten och på lämpligaste sätt distribuera dem ut över föreningens verksamhetsområde. För mer koncentrerat väcrkelsearbete beslutades undersöka möjligheten att få talarhjälp från fastlandet.
Pastor Frank Thoren, Visby, medverkade med ordets predikan. På förmiddagen talade han i anslutning till dagens text om bjudningen till frälsningens gemenskap samt betonade vikten av självprövning angående vår fromhet. Vår egen fromhet för till olycka, men den Gud ger för till glädje och liv, framhöll talaren. Efter förmiddagens predikan firades Herrens nattyard.
Eftermiddagens möte inledde distriktsordföranden med bibelläsning och bön. Pastor Thoren talade om lovsången för Guds barmhärtighet. Den gäller både denna tiden och den tillkommande. Här finns det mycket som vill hindra lovsången, men i den eviga världen skall den fylla himlarna med sitt brus. Sångare från de olika församlingarna medverkade. Pastor L. Engström avslutade med några ord om kristet tjänande.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland Runt. Stenkyrka.

STENKYRKA
Kyrkostämma hölls i går med Stenkyrka församling varvid utdebiteringen fastställdes till 1: 70, vilket är det samma som föregående år. Det förslag till restaurering av kyrkan som uppgjorts av arkitekt Fant och godkänts av byggnadsstyrelsen antogs, men med vissa ändringar. Bl. a. att mittkvarteret skulle stå kvar, men en bänk skulle tas bort och där skulle dopfunten placeras. I stället för trätak på långhus och kor ville man ha tegeltak. Enligt kyrkorådets förslag skulle frågan om vattenledning till kyrkogården bordläggas tills elektrisk ström blivit framdragen till kyrkan i samband med dess restaurering. Vidare godkände man boställsnämndens värdering av mark som skall inköpas till kyrkogården för 35 öre kvm.
Pastoratskyrkostämma hölls också i går och där beslöts att utdebiteringen skulle höjas från 70 öre till 75, detta på grund av att uttaxeringen skall sluta på en nolla. Man beslöt att oljeeldning i församlingssalen skulle installeras och detta skulle sammankopplas med prästgården. För att finansiera detta beslöt man att låna ur prästlönefonden på 6 år.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250