Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Vackert Utsikter: I kväll och i natt svag vind eller lugnt, i morgon måttlig S vind. övervägande vackert. Kyligt i natt, i morgon varmare än i dag. Farvattnen kring Gotland: God till. frisk bris mellan N och V, i kväll alltmer avtagande. I morgon något tilltagande S bris. Måttlig till god sikt. Temperaturen var kl. 7 i morse i Stockholm och Göteborg 10 grader, Malmö 15, Växjö 11, Visby 12, Karlstad 7, Falun, Östersund och Haparanda 8, Riksgränsen 6 gr. Oslo hade 10 gr., Helsingfors 11, London 17, Paris 18, Berlin 13, Wien 16, Moskva 9, Nizza och Rom 20 gr.
krav av Kappelshamnsfiskare. Det är verkligen på tiden att statsmakterna gör något för att i större utsträckning än hittills stödja fiskerinäringen. Omkostnaderna fortsätter att stiga, och då fiskpriserna håller sig ungefär oförändrade.är det inte underligt att framtiden för många fiskare ter sig allt annat än ljus, säger ordf. i Kappelshamns fiskeriförening Carl Lundberg, Nyhamn, som med penseln i hand just är i färd med att ge sin och Gustav Flodmans båt en välbehövlig make up, när Gotlänningens medarbetare slår sig i samspråk med honom.
Fiskaren Calle Lundberg i målartagen.
Jag undrar inte alls på att allt fler och fler överger fisket — utkomstmöjligheterna är ju betydligt bättre i andra yrken, fortsätter han. För tio år sedan var vi ett 60-tal medlemmar i föreningen här, i dag är vi bara hälften så många. Antalet yrkesfiskare i Kappelshamn är nu inte mer än 7-8 stycken mot att tidigare ha varit 3 å 4 gånger större. Och i Hallshuk finns endast 4-5 yrkesfiskare. Sedan finns det naturligtvis en hel del, som bara fiskar under en kortare period av året och har sin utkomst på annat håll. De som slutat upp har gått till stenbrotten och några har också gett sig iväg till sjöss. I stenbrotten går det att förtjäna 6.000 å 7.000 kr om året. För en fiskare är det storslaget om han kan komma upp i 8.000 kr brutto och dä måste han i alla fall köra mycket utikring. 50 procent av inkomsten går till underhåll av båt och redskap samt bestriden det av övriga omkostnader.
Salteriet i Kappelshamn.
När jag började som yrkesfiskare 1940 kostade ett strömmingsgarn 40-50 kr, nu sedan subventioneringarna på bomullsgarn tagits bort går ett garn på mellan 150 och 200 kr. Fisk priserna har ju inte alls stigit i samma takt — de är närmast oförändrade — så det är inte att undra på, att det inte är med någon större entusiasm vi ser framtiden an.
Avdrag för gummikläder. Varför kan inte vi fiskare få avdrag i våra deklarationer för gummikläder? fortsätter hr Lundberg. Dylik, kläder är ju ett bra skydd mot våta, och man tycker därför att det borde vara ett allmänt hälsovårdsintresse att folk använder sig av dem och på så sätt undgår att bli drabbade av reumatism och arbetsodugliga i förtid. Skattemyndigheterna tycks dock vara av annan uppfattning. Och varför skall inte en fiskare kunna få avdrag för fördyrade levnadsomkostnader i likhet med vad t. ex. en telegrafarbetare får? Det är sant, att man kan få avdrag om man kan styrka att ett visst antal måltider intagits på matservering, men hur många gånger händer det inte att det bara blir fråga om något enstaka mål eller att det inte finns någon matservering på den plats där man går i land. För det mesta får man ju laga maten själv ombord så gott det går, men nog är det skönt att efter ibland flera blåsiga och besvärliga dygn till sjöss få komma i hamn och sitta vid ett dukat bord och känna sig som en människa.
Dåligt strömmingsfiske. Under kriget talades det mycket om vilken betydelsefull insats fiskarna gjorde för landet, och det propagerades också väldeliga för större båtar och modernaste redskap, men om det skulle råka komma in några ton fisk, så finns det inte så stor avsättning för den här på Gotland. Överskottet måste transporteras över till fastlandet och frakter och emballage kostar som bekant pengar, så inte blir det mycket över till fiskaren. Vi härute på den här kusten hör kanske också till de mest missgynnade. Strömmingsfisket, som ju kan sägas utgöra ryggraden i allt fiske, har varit dåligt under de senaste 8 å 9 åren, och nu är det bara småfångster vi får. På östra Gotland däremot har man kunnat glädja sig åt ett relativt bra strömmingsfiske. Att statsmakterna stöder jordbruket är alldeles riktigt, för bönderna får minsann slita och släpa och göra rätt för sig, men nog tycker man att även fiskarna kunde få litet hjälp. Som det nu är verkar det faktiskt som om vi var en bortglömd folkgrupp; att vi i alla händelser är den f.n. sämst gynnade yrkesgruppen är ställt utom allt tvivel, men det kanske beror på att vi är så få och inte kan göra vår stämma ordentligt hörd i riksdagen. Om stammen av fiskare inte alldeles skall dö ut är det emellertid nödvändigt att något göres från statsmakternas sida. Det är min personliga uppfattning, men den delas också säkert av mina yrkesbröder, slutar hr Lundberg och återgår till att snygga upp sin gamla pålitliga båt, Vy 163, med vilken han utkämpat många hårda duster på Östersjön och nu åter snart igen sticker till, havs med för att pröva fiskelyckan på lax. För trots allt är Calle Lundberg optimist och inte den som ger sig i första taget.
Fiskehamnen i Kappelshamn.
Bra fiskehamn. Fiskehamnen i Kappelshamn, som blev färdig 1939, är en av de bästa på Gotland och utgör ett bra skydd för de båtar som ligger förtöjda där. Ett stenkast från hamnen ligger fiskförsäljningslagets salteri, som uppfördes i början på 1940-talet. Det förestås av hr Charles Johansson, som berättar att man nu börjat med insaltningar för säsongen. — Vi har hittills rensat något mer än två ton strömming, säger han. Under hela säsongen räknar vi med att lägga in 50-60 ton. Vi får strömming inte bara från norra Gotland utan även från andra håll på ön. Fiskförsäljningsföreningen svarar för inläggningen, o. när arbetet går för fullt brukar vi vara en 7-8 stycken här. De stora tunnorna, som rymmer 100 kg strömming, vilket i regel var för mycket för ett hushåll, är nu så gott som helt slopade. Sedan i fjol packas strömmingen i bleckburkar på 3-4-5 kg, och det har visat sig att det går betydligt lättare att bli av med burkarna än med tunnorna. När saltningen är över sätter vi igång med att skära ltorskfile, och det kan nämnas att i vintras kom vi upp i sammanlagt 60 ton färdig file, vilket är rekord hittills.
Väldiga sälskador. Även hr Johansson understryker hur rentut sagt uruselt utövarna av den för folkförsörjningen så betydelsefulla fiskerinäringen f.n. har det. — Om vi måste ligga i hamn i 14 dagar för storm får vi ingen kompensation för det och om vi förlorar redskapen, så är det inte så lätt att få ut någon ersättning för dessa, framhåller han. Och tänk vilka väl.- diga skador — det rör sig om miljonbelopp — som den rikliga förekomsten av säl har åsamkat fiskarna bitan att någon som helst kompensation erhållits. När man kommit ut för att se till linorna har det ofta hänt att de glupska sälarna varit framme och bara lämnat 10-12 laxnackar kvar. Med tillkomsten av det nya fryshuset i Visby hoppas vi att de svårigheter vi hittills haft med avsättningen av fisken skall bli mindre. Det har ju också visat sig på andra håll, där man genom infrysning kunnat kapa de ibland uppstående topparna i tillförseln, att detta varit till stor fördel för fiskenäringen och dess utövare. — we.
Åter nio lopp. Så är det klart för höstmeetingets andra travdag på Skrubbs i morgon. Banan torde efter de senaste regnen ha blivit ordentligt blöt men som tur är så har det ju varit uppehållsväder och sol någon dag så bör den vara i god form och man kan följaktligen vänta lika spännande och jämna lopp som i söndags. En och annan rekordputsning kan man följaktligen också räkna med. Vad hästmaterialet angår så har samtliga hästar som varmed i söndags anmälts igen och i russloppets första avdelning dessutom ytterligare en, nämligen Bo, äg. Klintebys gård. Skall bli roligt att se vad den går för. Ja, så är det bara att hoppas att tävlingarna går lika fort undan som i söndags då publiken trivdes.
I Näs kyrka sammanviges i dag lantbrukaren John Jacobsson, Skåls, Näs och fröken Karin Pettersson, dotter till hem.-äg. John Pettersson, och hans maka, Annie, född Båtelsson, Lingsarve, Näs.
NITTIOFEM ÅR fyller på tisdag änkefru Anna Strandberg, född Wahlgren, Närs i Slite. Hon är född vid Botvalda i Gothem och änka efter jordbruksarb. Karl Strandberg. Faderlös sedan mycket unga år måste hon tidigt ut i förvärvsarbetet, tillsammans med maken flyttade hon som »statfolk» kring lite varstans på Gotland och hade anställning hos jordbrukare bl. a. i Väskinde, Bro, Vänge och Roma. Efter makens död arbetade hon ett tiotal år på lasarettet, i köksavdelningen, där hon ett tag skötte husmorssysslan. Sedan 20-talet år är hon bosatt hos en dotter i Slite och fortfarande hjälper hon till med åtskilligt i hemmet o. är förhållandevis pigg och kry.
ÅTTIO ÅR fyller på tisdag änkefru Maria Holmqvist, St. Adolfsberg, Visby.
Kyrkvärden Knut Klaesson, Fleringe, uppvaktades på sin 50-årsdag även av fattigvårdsstyrelsen och barnavårdsnämnden genom ordf. pastor Erik Percival och vice ordf., Carl Eric Karlström, som överlämnade presentkort och blommor. Nykterhetsnämnden representerades av Arvid Broman, Fårö, som uppvaktade med blomsterkorg. Ordf. i Bläse kooperativa handelsförening, Karl Andersson, och föreståndaren Åke Johansson kom också med blomsterkorg.
Kvarnägaren Henric Yttergren, Bjers i Endre, avled natten till i dag, 74 år gammal. Han var född i Lummelunda och innehade anställningar som mjönare vid flera olika kvarnen innan han 1918 kom till Endre kvarn, som han sedan förvärvade och vilken nu arrenderas av en av sönerna. Den bortgångne, som efterlämnar minnet av en om tyckt och duktig yrkesman, sörjes närmast av maka, tre söner och en dotter samt barnbarn.
I en ålder av 76 år har skomakaren Edvin Olander, Visby, avlidit. Han sörjes närmast av barn och barnbarn.
Fru Agnes Hallberg, Alva, har avlidit, 74 år gammal. Hon sörjes närmast av make, barn och barnbarn.
i huvudskjutningen, klass 5. Gotlands skytteförbund håller i dag sina årligen återkommande förbundstävlingar samt mästerskapstävlingar. Det är det 50:e mästerskapet som nu avgörs. Drygt 300-talet skyttar är i elden ute på I 18-banorna. Skjutvädret är idealiskt med lagom stark sol och svag vind. Birger Larsson, Fårö, har skjutit full poäng, 80, i huvudskjutningens klass 5. Bäste skytt för dagen torde J. H. Emilsson, KA 3, bli. Huvudskjutningen sker i två serier, en 10 skott och en 6 skottserie mot fem-ringad tavla. Full poäng ger alltså 80 och den prestationen har som sagt Birger Larsson, Fårö, svarat för. Att någon skjutit fullt har inte hänt sedan de nya tavlorna kom och det är åtskilliga år sedan. Bäst till för att ta hem Albin Larssons vandringspris till bäste skytt ligger J. H. Emilsson, KA 3, som i huvudskjutningen sköt 78, i A. (stående) 95, i B (liggande) 96 och slutligen i kpistskjutningen 95. Ett synnerligen vackert resultat. Till mästerskapstävlingen som tog sin början kl. 12 kvalificerade sig sammanlagt 32 skyttar med 72 poäng som lägre gräns. Inom ledningen — där sågs bl. a. förbundsordf. överstelöjtnant N. V. Söderberg — är man av den uppfattningen att den gränsen är utomordentligt hög och vittnar om det goda slag skyttarna är i.
De bästa resultaten i huvudskjutningens veteranklasser, 5 och 4: 1) B. Larsson, Fårö 80 p. (50 + 30); 2) E. Nilsson, Visborgs, 78; 3) J. H. Emilsson, KA 3 78; 4) P. S. Wallin 76; 5) K. Klint, Tingstäde 76; 6) E. Lundgren, A 7 75; 7) J. Gahnström, Hemse 75; 8) H. Carlsson, A 7 75; 9) I. Eneljung, KA 3 75; 10) E. Olsson, Hemse 75; 11) N. S. Larsson, KA 3 75. 6 man däribland Erik Hammarström, Fårö, har 74, fem har 73 och slutligen resten 72. Klass 4: 1) K. S. Bengtsson, KA 3 74 (47 + 27); 2) A. Berglund, KA 3, 72; 3) Th. Hansson, Eksta, 71; 4) S. Wahlgren, Etelhem, 71; 5) A. Levin, Anga, 70.
i en insändare i dagens tidning mot de påståenden som red. Arthur Nilsson slungade ut i Gotlandsradion, där han beskrev Knutas nya gård i Levide och fullständigt utdömde både gården och hr Knutas möjligheter som jordbrukare där. Bland dem som undertecknat insändaren är en man som brukat gården i 40 år, och vi tar för givet att han då bör vara väl förtrogen med gården och dess möjligheter. Jämföres den beskrivning av gården som göres i insändaren mot de uppgifter som hr Nilsson lämnade i radiodebatten framstår de sistnämnda som grov förvanskning av fakta. Men det räcker inte därmed. Att offentligt och på sådant sensationellt sätt utdöma en ung nyetablerad jordbrukares möjligheter är en oförsynthet som förtjänar att brännmärkas.
